|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
|
Oktober (2021) |
|
|
|
(28) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(32) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(29) |
|
(31) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(26) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(28) |
|
(31) |
|
(24) |
|
(30) |
|
(31) |
|
(24) |
|
(6) |
|
|
(1345) |
|
(256) |
|
(773) |
|
(15) |
|
(26) |
|
(133) |
|
(851) |
|
(664) |
|
(469) |
|
(12) |
|
(360) |
|
(21) |
|
(1169) |
|
(308) |
|
|
|
|
Inlägg: 6402 |
Kommentarer: 481 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Skogsäventyr.
Det blev flera timmar i skogen igår, medan vi sökte upp dom sista kontrollerna till ”Hitta ut”. Det började inte så bra, när kartan i appen inte laddade alls. Vi fick gå in på webbsidan i telefonen istället, och där fungerade det någorlunda. Vi lyckades visserligen inte registrera någonting där, men det var bara att fotografera av koden vid varje kontroll, och registrera dom i datorn när vi kom hem. Dom kontroller vi hade kvar låg i Rismåla. När vi tog dom som fanns i Svartbäcksmåla tidigare i veckan, tänkte vi först bara cykla ut dit för att sedan promenera. Det blev på tok för långt och tidskrävande, så vi fick tänka om. Igår var det tvärtom. När vi väl hade kommit in i skogen var dom flesta stigarna för små att cykla på. Det slutade med en promenad på över en mil, stundtals i ganska oländig terräng. Priset togs av spången på bilden nedan. Alternativet hade varit en extremt lång omväg, så till och med jag tog mig hellre över den. Alla som vet hur höjdrädd jag är inser hur fasansfullt det var. Särbon ser åtminstone mer avslappnad ut än jag på kortet. Att cyklarna skulle få stå ifred i flera timmar var förstås en utopi. Vi hade glömt kvar sadeltäckena, så dom och särbons ringklocka var försvunna. Min hade dom inte lyckats få loss, så den hängde kvar på trekvart. Jag antar att man får vara glad att dom inte hade burit iväg hela cyklarna, även om det grämer mig att man ska behöva tänka så.
|
31 Maj 2020
| Länk
| Nybro
| 0 kommentar
|
|
|
|
Hitta ut.
På sistone har våra fotoutflykter delvis gått ut på att leta efter kontroller i orienteringsutmaningen som kallas ”Hitta ut”. Vi finslipar söktekniken efterhand. Förmodligen kommer vi att vara helt suveräna på det här lagom tills vi har hittat alla kontroller, men det har varit tal om att lägga ut några till. Det första jag insåg var att det var en bra idé att använda glasögon hela tiden, som dom flesta andra i min ålder gör. Då kan jag både se exakt var vi är i appen och lägga in dom funna kontrollerna direkt. Nästa lärdom var att det blir väldigt långt att promenera, när kontrollerna ligger utspridda över hela Nybro med omgivningar. Dom senaste gångerna har vi därför haft cyklarna med oss till transportsträckorna. Jag har inte tillräckligt bra simultankapacitet för att fotografera speciellt mycket medan jag orienterar, men särbon lyckas göra båda delarna samtidigt. Han är annars snudd på mer engagerad än jag i sökandet. Han både klättrar högre och har bättre lokalsinne (vilket i och för sig inte säger så mycket). När jag ger upp mina försök att klura ut åt vilket håll vi borde förflytta oss, tar han över och löser uppgiften. Kontrollen på kortet nedan gjorde honom nästan upprörd. Den hade vi passerat ett par gånger utan att hitta den, fast jag tydde kartan som att den borde finnas exakt där. När jag böjde mig över staketet visade det sig att man hade placerat den innanför det, där den inte syntes från vägen.
|
27 Maj 2020
| Länk
| Nybro
| 0 kommentar
|
|
|
|
Beteende.
Rapporterna om Coronavirusets framfart och hur folk hanterar det skiftar verkligen. Från USA såg jag en bild från någon typ av bad, med en bassäng helt överfull av människor. Där hölls inga avstånd alls. Här i Sverige uttalade sig en krögare om att det har minskat med åttio procent med besökare under pandemin. I kommentarsfältet skrev en kvinna att ”Fast i vårt land får vi ju tack och lov fortfarande gå ut och äta och fika och leva ganska mycket som vanligt. Svårt att riktigt fatta att tappet har blivit så stort som 80 %.” Man behöver ju inte göra precis allting som inte är uttryckligen förbjudet. Många inser väl själva att det helt enkelt är olämpligt. Den senaste reserekommendationen var väl att man inte skulle åka mer än två timmars bilresa hemifrån. Skämtet jag läste med anledning av det löd: ” Måste säga att den nya tekniken är häpnadsväckande! När jag var liten tog det 5,5 timmar att köra till Stockholm, nuförtiden tar det endast 2 timmar att köra till norra Öland från hela Sverige!” Vi får väl se hur Kalmar läns landsting klarar av anstormningen om folk börjar insjukna i sina fritidshus. Det känns onekligen lite tryggare att bo på en ort med något färre sommarboende, även om den tillhör samma landsting.
|
26 Maj 2020
| Länk
| Media
| 0 kommentar
|
|
|
|
Mina olika hem.
Dom senaste trettio åren har jag bott i samma lägenhet, men innan dess flyttade jag runt en del. På Öland bodde jag dels i mitt föräldrahem i sexton år och i något år tillsammans med en kille en halvmil därifrån. Min värsta upplevelse sedan jag flyttade till Kalmar var ett hyresrum. Jag hade inte mycket till privatliv med dörren in till hyresvärdinnans vardagsrum någon meter bort. Dusch minns jag inte att jag hade tillgång till över huvud taget, bara toalett och handfat en trappa upp. I området Norrliden hade jag först en etta och sedan två olika tvåor. Den första av dom låg på nedre botten. Det var verkligen markplan, så folk traskade förbi precis utanför mitt köksfönster. Myrorna marscherade rakt in, så stundtals hade jag diskbänken full av dom. När jag ville byta till en lägenhet på andra våningen, hävdade hyresvärden att jag i så fall måste byta till en större lägenhet. Jag hotade med att flytta någon annanstans, och då gick det plötsligt bra att byta till en annan tvåa. 1983 var min bror och jag och tittade på en lägenhet på Odengatan 4. Jag minns den inte alls, men av mina dagboksanteckningar att döma tog jag den, men ångrade mig efteråt och ringde återbud. Istället hamnade jag i ett litet hus på Idungatan. Hyresvärdinnan bodde en trappa upp, så jag knatade upp dit när det var dags att betala hyran. Därifrån flyttade jag till en lägenhet på femte våningen i ett höghus, där jag bodde dom sista åren i Kalmar. Korten nedan visar skillnaden på utsikten från balkongen på nedre botten i Norrliden och fem våningar högre upp i Oxhagen. Så bodde jag ett par år i Oskarshamn, innan jag hamnade i Nybro.
|
25 Maj 2020
| Länk
| Hemmet
| 0 kommentar
|
|
|
|
Tjugofjärde maj.
Den tjugofjärde maj 1975 satt jag hemma hos min kusin och spelade schack. Vi var båda fjorton år, och bodde bara en knapp kilometer ifrån varandra. Att vi umgicks en del under uppväxten och till dess att vi flyttade från Öland kommer jag ihåg. Att vi spelade schack har jag däremot inget som helst minne av. Jag trodde att hela min karriär när det gällde det spelet försiggick i föräldrahemmet, där motståndarna torde ha varit mina bröder. Som jag minns det ändrade dom reglerna hela tiden, och det var därför jag förlorade. I verkligheten hängde det antagligen mest ihop med att mitt strategiska sinne var extremt dåligt redan i barndomen. Det har tyvärr inte blivit bättre genom livet.
Kortet nedan är taget tolv år senare. Det är definitivt enda gången i mitt liv som jag har burit ett barn till dopet. Det var min sysslings andra barn, och hon och jag umgicks en del på den tiden. Vi tappade kontakten, och gossen ifråga har jag knappt träffat mer, fast han bör vara en bra bit över trettio vid det här laget. Lite dåligt samvete har jag för hur jag har misskött uppdraget som gudmor. Jag minns till exempel att min mamma sa till sin moster, som var min gudmor, att det var hennes uppdrag att köpa mig en psalmbok, när jag konfirmerades. Å andra sidan vet jag att min syssling hade problem med att jag var singel. När hon skulle ange faddrar hade hon därför tagit sin syster och svåger istället. Man kan väl hoppas att dom har skött uppgiften bättre än vad jag har.
|
24 Maj 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Godis.
Ibland tror jag att reklammakarna och vården motarbetar varandra lite. Jag såg en tv-serie där familjerna fick leva efter olika dieter. I en familj var det svåraste för barnen att sluta äta nutella på mackorna, för det hade dom gjort i hela sina liv. Jag älskar själv nötkräm, men att ha det på smörgås kan jag tycka låter lite tveksamt. Ännu märkligare kunde jag känna att det var med föräldrar som tränade och gick på, samtidigt som dom hade vant sina barn vid någonting så onyttigt. När jag senare såg en reklamsnutt för just nutella, kände jag att det krockade i huvudet på mig.
Såhär såg det ut i Snurrom i norra Kalmar på åttiotalet, när jag jobbade på Nordchoklad. I byggnaden där ute tillverkades bland annat skumbollar. Ibland fick man åka ut dit över dagen från den centralt liggande godisfabriken. På nittiotalet lades godistillverkningen ner. För tolv år sedan höll kineser på att starta en jätteverksamhet där ute, men alltihop sprack. Nu har jag förstått att Snurrom bebyggs med bostäder. Jag är sällan i Kalmar och aldrig så långt norrut i stan, men vid tillfälle får jag nog försöka komma dit för att få se skillnaden.
|
21 Maj 2020
| Länk
| Övrigt
| 0 kommentar
|
|
|
|
Badrum.
Badrumsskåpet har stört mig en aning ända sedan det renoverades här på nittiotalet. Det har skjutdörrar, så för att se hur håret ser ut i nacken får man använda en handspegel. Om jag håller den i vänster hand och hårborsten i höger ser jag ändå ingenting, eftersom jag är så skakis på vänstern. Ett badrumsskåp med dörrar som öppnades utåt, så man kunde se vad man gjorde i nacken, hade varit helt suveränt. Så tycker jag att det där skåpet sitter onödigt högt upp. Jag hade ändå kompisar som jobbade med renoveringen, så dom sänkte mitt lite, men jag ser fortfarande bara från halsen och uppåt. Jag förstår varför dom inte ville sätta det lägre, när jag ser tittögat i grannens ytterdörr. Hon som bodde där när dom var runt och sålde såna var knappt en och en halv meter lång. Ungdomarna som bor där nu får förmodligen stå dubbelvikta om dom vill kika ut genom det. Det jag kan vara avundsjuk på med särbons badrum är att det har ett fönster. På dagtid behöver man inte tända lyset för att se vad man gör där inne. Mitt ligger mitt inne i lägenheten, så där blir det kolsvart, när man stänger dörren. Nu har vi inte varit ute på restaurang sedan pandemin startade, men annars finns det en toalett med lika dåligt ljus på restaurang & pizzeria Baroness. Där fungerar dessutom strömbrytarna extremt dåligt. Jag har stått där inne och fipplat flera gånger och övervägt att lysa mig med telefonen. Man vill ju inte gärna kissa med dörren öppen, när det sitter folk och äter precis utanför.
|
20 Maj 2020
| Länk
| Övrigt
| 0 kommentar
|
|
|
|
Sextonde maj.
Den sextonde maj 1975 hade vi avslutning på en danskurs. Pappa var väl inte så intresserad av just gammaldans, så mamma och jag hade gått den tillsammans. Den hölls i Norra Möckleby bygdegård, och läraren lyckades lära mig att dansa allt utom hambo. Jag fattade verkligen inte hur det skulle gå till, så det fick en väninna lära mig utanför damrummen. Jag var fjorton, och dom närmaste tjugo åren dansade jag mycket både kultis och modernt. Nu är det mer än tjugo år sedan jag slutade gå ut på dans.
För 33 år sedan var jag på vad jag tror var mitt livs enda teaterbesök. Svägerskan och jag var i Stockholm och hälsade på en gemensam bekant. Den här kvällen var vi på China-teatern och såg ”Är du inte riktigt fisk?” med bland annat Kjell Bergquist.
Elva år senare hämtade jag upp brorsdottern ute i Madesjö, där hon spelade fotboll. Jag har inte haft bil sedan jag flyttade till Nybro, så jag fick skjutsa hem henne hit på cykeln. Vi stannade till i centrum, där vi åt hamburgare och besökte leksaksaffären.
Den sextonde maj 2008 slutade hennes bror på lantbruksgymnasiet. Det är betydligt längre till Ingelstorpsskolan i Smedby än till Madesjö, så dit tog jag en taxi. Med buss hade jag fått promenera dom sista kilometerna, och det var jag inte så sugen på. Jag fick skjuts både därifrån till gossens föräldrahem och senare på kvällen hem hit. Det var extra uppskattat, eftersom jag hade jobbat natten innan, och varit igång i nästan trettio timmar. På kortet nedan syns den nybakade studenten och hans syster utanför skolan direkt efter utsparken.
|
16 Maj 2020
| Länk
| Minnenas allé.
| 0 kommentar
|
|
|
|
Kärleksgåva.
Jag hade bytt ut den lilla ringklockan som följde med cykeln jag hade tidigare mot den fantastiska skapelsen på bilden nedan. Den var inte bara snyggare än originalet. Den lät dessutom som en kyrkklocka, och fick folk som var i vägen att hoppa undan illa kvickt. En tröst i bedrövelsen hade varit att kunna rädda den från min demolerade cykel, men det hade tjyvarna gjort själva. Tack vare att mannen i mitt liv är en inbiten fotograf som plåtar det mesta, hade jag i alla fall fotot kvar som minne. Jag trodde att jag skulle få nöja mig med det, men igår kom denna underbara man med en överraskning. Då hade han köpt en exakt likadan klocka till mig, och hjälpte mig att montera den på min nya cykel. Han är verkligen omtanken personifierad min särbo. Nu håller alla tummarna för att den nya ringklockan får vara ifred. Medan vi höll på nere i källaren dök en granne upp för att hämta sin cykel. Hon misslyckades med det, eftersom det inte gick att få upp vajerlåset hon hade fäst den vid cykelstället med. Oklart om något av buset hade mixtrat med det, eller vad som hade hänt. Det gjorde mig hur som helst ännu mer tveksam till upplägget med att låsa fast cykeln. Tidigare har jag sett på stan hur den del som har varit fastlåst har stått kvar, medan resten av cykeln har varit försvunnen.
|
15 Maj 2020
| Länk
| Bekanta
| 0 kommentar
|
|
|
|
Kommunikationsproblem.
Efter att ha hittat min saboterade cykel kände jag att jag borde ändra lite i min polisanmälan. Det kändes enklast att prata med någon om det, så jag ringde 11414 för första gången i mitt liv. Där var det nästan en timmes telefonkö. Man kunde visserligen välja att bli uppringd, men jag hade ingen större lust att sitta och vänta på det heller så pass länge. Jag återvände istället till nätet, för att ändra min anmälan där. För att göra det måste jag fylla i ärendenummer. Fast jag kopierade numret direkt från mailet jag hade fått hävdade tjänsten att formatet var felaktigt, och då kunde jag inte komma vidare. Jag gav tillfälligt upp hela projektet, men när jag hade lugnat ner mig gjorde jag ett nytt försök och lyckades. Fördelen med att skriva istället för att ringa var förstås att jag fick sagt allt jag ville. Lite obehagligt kändes det att lämna en splitter ny cykel nere i källaren direkt efter stölden av den gamla. Jag tog upp den nya i hallen en sväng, men där är det trångt nog utan cykel. Jag känner någon som har sin på balkongen, men jag hade ingen större lust att dra den över mattan i vardagsrummet. Jag tänkte att jag kunde ha den här inne bara dom första nätterna, men så slog det mig att tvärtom vore vettigare. Dom första tre månaderna fick man en försäkring på köpet, som betalar självrisken om cykeln skulle bli stulen. Efter den provperioden är det knappast troligt att jag fortsätter betala för den.
|
14 Maj 2020
| Länk
| Övrigt
| 0 kommentar
|
|
|
|
Återfunnen.
På Facebook fanns en bild på en cykel som någon hade dumpat i Svartegöl, så vi tog gårdagens promenad runt den sjön. På vägen dit och hem kollade vi alla cykelställ vi såg, i hopp om att man skulle ha lämnat min stulna cykel någonstans. På hemvägen gick vi förbi skogsdungen på baksidan av mitt hus, och där låg den. Vi har alltså traskat ett par varv runt Nybro och letat efter den, medan den hela tiden låg trettio meter från min balkong. Hade jag gått ut och tagit en nypa luft innan sänggåendet i söndags natt så kanske jag till och med hade hört dom där ute. Cykeln var nämligen ordentligt sönderslagen. Det låg en yxa i närheten, så dom hade avreagerat sig rejält. Ändå hade dom inte lyckats få bort låset helt, utan det hängde kvar runt hjulet. Det enda dom hade fått med sig var min flådiga ringklocka. Att se min ständiga följeslagare dom senaste tio åren ligga misshandlad i gräset gjorde riktigt ont, även om jag självklart är tacksam att det bara var ett dött ting. Hade dom misshandlat mig eller någon annan människa likadant hade jag nog aldrig kommit över det. Nu blev mitt enda fysiska men en reva på benet, efter att ha dragit fram cykeln ur törnbuskarna. Den var bortom räddning, så vi traskade direkt ner till cykelaffären och köpte en ny. Det blev en helt nyproducerad, men jag valde den absolut billigaste dom hade.
|
13 Maj 2020
| Länk
| Nybro
| 0 kommentar
|
|
|
|
Brottsutsatt.
Gårdagen gick ungefär enligt plan till strax efter två på eftermiddagen. Då informerades jag av särbon om att min cykel inte stod på sin vanliga plats. Vi kontrollerade gemensamt hela källarplanet, för att försäkra oss om att ingen hade flyttat den, men det var bara att inse att den var försvunnen. Det är tio år sedan jag fick en cykel stulen senast, så jag får väl vara glad att det inte händer oftare. Jag undrar ändå varför tjuvarna valde just min cykel, för låset på den var bättre än på många andra cyklar där nere. Vi gav oss ut på spaning på stan, och var samtidigt inne i cykelaffären och kollade priser. Det visade sig att dom säljer begagnat också, så jag är lite vankelmodig om vad jag ska kosta på mig. Det känns bra att alternativet finns, eftersom det är svårt att veta om det är stöldgods man köper på annons. En ny cykel är ju ändå en ny cykel, men frågan är hur länge man får ha den ifred. Jag hade varit ute och gått ensam tidigare på dagen, så sammanlagt traskade jag en hel mil igår. Kvällen ägnade jag åt att söka efter papperet med ramnumret till min stulna cykel. När jag inte hittade det gjorde jag en stöldanmälan ändå. Jag har inga stora förhoppningar om att polisen ska utreda brottet den här gången heller, så anmälan är mest till för statistikens skull. Så har det grämt mig i tio års tid att jag inte tänkte på att man kunde få ersättning från hemförsäkringen. Efter att ha kollat villkoren har jag äntligen släppt det. Om cykeln är fem år eller äldre ersätter man den med 20 procent av dagens nypris för en motsvarande cykel. Det skulle innebära att jag kunde få 800 kronor. Självrisken är 1800, så jag avbröt min skadeanmälan till Folksam.
|
12 Maj 2020
| Länk
| Nybro
| 0 kommentar
|
|
|
|
Koll på läget.
När det blir diskussioner om vilket år det ena eller det andra inträffade, är det bra att ha en blogg. Där kan man enkelt söka på olika nyckelord. Senast gällde det vilket år HSB sålde husen vi bor i. Dom fortsatte att förvalta husen ett tag efter det, så den exakta tidpunkten för övertagandet blev lite vag. Dom senaste åren har vi bytt ägare och därmed hyresvärd flera gånger, och snart är det dags igen. Mest imponerad är jag av den av vaktmästarna som har jobbat här hela tiden. Han har gång på gång fått ändra hur han svarar i telefonen. Det gäller att komma ihåg var man jobbar, när man får ny arbetsgivare vartannat år. Gäller dom olika uppfattningarna eller undringarna frågespelen som särbon och jag roar oss med, brukar vi googla fram svaret. När jag fick frågan om i vilka städer Madame Tussauds vaxkabinett finns, var Köpenhamn den enda jag var säker på, för det har jag besökt. Enligt facit fanns det förutom i London filialer i sju andra städer, men Köpenhamn var inte en av dom. Hos min favoritkälla Wikipedia stod samma sak. Till slut hittade jag Louis Tussaud's Wax Museum, som var det etablissemang jag hade besökt i Köpenhamn. Det hade slagit igen redan 2007. Lite tragiskt att jag dom senaste tretton åren har haft fel, när jag var säker på att det fanns där.
|
8 Maj 2020
| Länk
| Övrigt
| 0 kommentar
|
|
|
|
Politiker.
Politiker upphör aldrig att förundra mig. I dessa Coronatider gäller det framför allt Lena Hallengren. Samtidigt som hon försöker få andra människor att sluta resa kors och tvärs i landet, fortsätter hon själv att pendla mellan Kalmar och Stockholm. Varken familjen eller riksdagen klarar sig tydligen utan henne. Om alla människor skulle resonera likadant vore förmodligen krisen betydligt värre än i dagsläget. Samtidigt kritiserar hon författaren Camilla Läckberg, eftersom ett företag som hon äger säljer Coronatester till privatpersoner. Kan inte staten tillhandahålla någonting, så ska man inte kunna köpa det privat heller, eller vad det nu står i sossarnas partiprogram. Man får väl vara glad så länge vi har snäppet mer yttrandefrihet än vad ryssarna har. Tre ryska läkare, som har kritiserat situationen för sjukvårdspersonal i Ryssland, har oförklarligt fallit ut från sjukhusfönster vid tre olika sjukhus. Två har omkommit och en har skadats svårt. Jag utgår från att mörkertalet är stort, eftersom dom knappast använder en så uppseendeväckande metod varje gång. Nämnda Hallengren anser däremot inte att människor med hemtjänst behöver besöka sina sommarställen i år. Dom kommuner som får ökad befolkning sommartid kommer inte att mäkta med den här sommaren. Hallengren tycker inte att man ska ändra i lagen trots krisen, så dom kommuner som måste neka folk hemtjänst kommer att bli lagbrytare. Istället vill hon att folk stannar där dom är, något som hon uppenbarligen inte klarar av själv.
|
7 Maj 2020
| Länk
| Media
| 0 kommentar
|
|
|
|
Lampor.
Sent i söndags kväll gick det plötsligt varken att tända den lilla lampan jag har på bordet bredvid datorskärmen eller lyset över diskbänken i köket. Det kändes så extremt märkligt att båda skulle gå sönder exakt samtidigt, att jag till och med kollade så att det inte var någon säkring som hade gått. Den lilla halogenlampan i bordslampan höll jag knappt på att ta mig in till. Skyddet framför sitter med flera skruvar, och jag verkar ha blivit svagare i nyporna sedan jag gjorde det senast. Lysröret i köket var om möjligt ännu knöligare att komma åt, och något ljus lyckades jag inte få där ute i alla fall. Till slut visste jag inte om problemet var lysröret, själva armaturen eller glimtändaren. Jag utgår från att det finns en där likadant som i badrummet, fast jag inte ens hittade den. Jag felanmälde den till hyresvärden igår, eftersom jag inte kunde lokalisera felet själv. En halvtimme senare stod jag ändå och skruvade på det nya lysröret, och plötsligt fick det liv. I hopp om att bespara vaktmästaren besvär, svarade jag på bekräftelsemailet jag hade fått, och skrev att det hade löst sig. Det fungerade tydligen, för strax innan han slutade för dagen fick jag ett mail om att ärendet var avslutat. Lampan över diskbänken lyser nu betydligt starkare och vitare än innan. Möjligen var det en annan typ av lysrör jag satte dit. Mera troligt är väl att det som hade varit tänt dagligen i tjugoåtta års tid började mattas av något.
|
5 Maj 2020
| Länk
| Hemmet
| 0 kommentar
|
|
|
|
Smått & blandat.
När jag kom hem från min cykeltur häromdagen var köksklockan kvart i fem. Eftersom alla andra klockar visade strax efter ett, utgick jag från att det var dags att byta batteriet. Det märkliga var hur många gånger jag hann titta på den innan jag kom så långt. Den måste rimligtvis ha stått stilla redan när jag steg upp, men på förmiddagen noterade jag det aldrig, fast jag var ute i köket flera gånger. Jag var väl för trött.
Som väl är verkar jag inte ha samma smak när det gäller mat som dom flesta av mina Facebookvänner. När det läggs upp bilder av schnitzlar eller kinamat, kan jag närmast känna lättnad över att slippa vara med och äta. Sedan finns det alltid dom som lägger upp pizza och på sommaren mjukglass. Då blir jag riktigt frestad. Det värsta som finns är om någon i en tv-serie äter chips. Då kan jag nästan få cravings. Jag har klockradion inställd på en reklamradiokanal, eftersom den har bäst mottagning. Att jag kan många av låtarna dom kör på repeat utantill är en sak. Riktigt läskigt blir det när jag kan reklamjinglarna också. Ville jag lära mig ett nytt språk vore det förmodligen en bra idé att lyssna på det innan jag är riktigt vaken.
|
4 Maj 2020
| Länk
| Övrigt
| 0 kommentar
|
|
|
|
Trevlig postleverans.
Veckans upplaga av min skvallertidning landade av någon anledning på dörrmattan en dag tidigare än vanligt. Den gled inte in lika lätt genom brevinkastet som den brukar. Jag hörde brevbäraren knöla och fumla, som om det var en ovanligt tjock försändelse som skulle in. Därför blev jag lite förvånad när det bara var tidningen som låg på dörrmattan. Den var i och för sig inplastad, vilket kunde indikera att man hade skickat med någon typ av gåva. Det var dessutom hål i plasten, så jag tänkte att gåvan måste ha trillat ut under försöken att få in tidningen till mig. Den syntes inte till, och brevinkastet var ordentligt stängt. Jag ville ändå inte riktigt tro att brevbäraren hade tagit min gåva, så jag öppnade innerdörren och kollade en extra gång. När jag dessutom stack upp handen under skyddet till inkastet, hittade jag gåvan, som hade hittat ett litet utrymme att gömma sig i där. Det var ett prov av en intimtvätt. Det försäljningsknepet har fungerat tidigare. Det var nämligen så jag upptäckte den intimtvätt jag har använt dom senaste åren. Den kändes som en smekning att använda, och enda sättet att upptäcka det var förstås genom att prova. Tyvärr verkar tillverkningen av den ha upphört, så nu vidtar kampen med att hitta någonting likvärdigt. Provet jag fick i veckan var en mycket god kandidat.
|
2 Maj 2020
| Länk
| Övrigt
| 0 kommentar
|
|
|