Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
6
7
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2011)
>>


Nedräkningen har börjat...

Det är bara 342 dagar kvar till sommar OS i Beijing...9 dagars till Luna kommer hem...0 dagar kvar till sista tentan...ever!

Nu är sista tentan nämligen avklarad...förhoppningsvis. Yabbadabbadooo! Som traditionen bjuder skedde det i balklänning.

10:e omtentan brukar annars vara "fracktenta", men dit har jag turligt nog inte hunnit än även om det blivit en och annan omtenta längs vägen. Men med tanke på att 33 kurser avverkats under 10 terminer med x antal redovisningar, muntliga förhör, praktiska prov och skriftliga prov så känns det så gött!

I natt var det amoebagasque och sista stora festen innan balen för min del eftersom jag missar nattorienteringen, sångboksmiddagen och midvinterblot för att inte tala om Phlugan. Det är nog hög tid att lämna "stutis" nu för det var bara jag och Stoffe där av exileminentiorna (personer som gått i min gamla klass och tagit studieuppehåll)  (resten satt väl hemma och ångestpluggade) som därför fick ställa oss på stolarna och riva av klassången med Bamsemelodin. Traditionen bjuder att de nya studenterna, amoeborna, lär sig kårsången, men för flera år sedan spexade insparksfolket till det och lärde ut fel melodi. Upptåget blev en befäst tradition och numera har varje klass sin egna melodi. Varje middag inleds med att ettorna ställer sig på stolarna och sjunger sin, därefter är det 2:ornas tur osv. Det finns alltid någon gammal stackare kvar eller inbjuden lärare som får dra sin själv under rungande taktfasta applåder. Nu var det alltså min tur.

Livet leker, pulsen slår, hjärtats valver sjunga

i var nerv in ilning går och jublar gör var tunga

du är djurens enda hopp, du unga veterinär

så fatt om glaset, botten upp och sista droppen tär

Ett yppligt sätt att börja en fest på för det blir många skålar på kort tid.

Brukar själv fega ur och inte festa dagen innan tenta, men tänkte att en omtenta kan man ju kanske kosta på sig så här i slutskedet. Man lever ju bara en gång och så många fler trevliga fester blir det inte på kåren. Det var en fantastiskt rolig kväll med mycket öppenhjärtiga samtal med vänner och dansgolvet var fullt långt in på småtimmarna. Baksidan var dock att det var ganska tungt att piska dom små grå till lite vettig tankeverksamhet under tentan, men jag hade pluggat flitigt tidigare under veckan så jag hoppas det gick att skramla fram tillräckligt med latinska namn, inkubationstidsangivelser, smittvägar, symtombild, och handlingsplaner.


Känner mig lite som en flyttfågel. På senvåren går det stora flyttlasset till jobborten och på hösten återvänder jag för övervintring till Uppsala :0)

 

Det var förvånande roligt att vara tillbaka på Ultuna och i det egna lilla krypinnet. Korridorlivet har sina fördelar. Man har en massa trevligt folk omkring sig som kan peppa när det går trökt i skolan, joina med på hundpromenader och sällskapa under måltider. Har man social abstinens är det bara att öppna dörren! Det är dock lätt att göra det samma när man sitter och pluggar och pladdra bort några timmar när man bara skulle ut i köket och hämta en kopp the.

Jagade upp Sandra en morgon för lite jogging. Hon hade sagt att hon skulle jogga, men när jag inte hängde på så la hon ner planen. Ändrade mig dock och väckte henne kl 7 så det var bara att hoppa i löpartightsen och ge sig ut. Vi har bytt runda...till min stora gläde. Asfaltsrakorna är utbytta mot grusvägen längs ån och sträckan har förkortats med en halv kilometer så den var bara 8,5km när Sandra kontrollmätte. Misstänker att det kommer läggas till en extraslinga inom kort som är minst en halv km...

Jag bor på hörnet i en korridor med 8 rum och ett stort, gemensamt kök.

Alldeles bakom ligger Kronåsen med fina promenadvägar och på andra sidan går Fyrisån där man kan ro och apporteringsträna.

Just här bakom huset mötte jag och Luna en räv en morgon förra vintern och rådjuren brukar stå och äta ned mot skogsbrynet.

 

Nu ska jag hem, byta till bekvämare kläder och fika med en gammal kursare som passerar Uppsala påväg från Jämtland till Götet.

31 Augusti 2007  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Valparna 6v

 

Stort GRATTIS till framgångarna på Goldenspecialen i helgen!

@--)---- Till Rolf som tog en 1:a i ekl med syrran Lucy och gick till final samt tog hem titeln "bästa veteran" med Lunas mamma Lizzie.

Grattis till Sofia som kom 2:a i ökl med Kajsa.

Grattis till Astrid som kom 2:a i ökl med Zigge på lördagen.

 

Ni är fantastiska!

 


Bilder utlovades och nu är de på plats:

 

Nu börjar valparna bli riktigt goa.

 

Var och hälsade på gänget för 2 dagar sedan. De var lite trötta när jag kom...

 ...då de hade varit ute nästan hela dagen och busat. Jag tog Luna på en tur i skogen (hon börjar tröttna på att vara mamma och det kan man nästan förstå).

När vi kom tillbaka hade de sovit ut inne i köket och det var full fart igen.

Tänk vad roligt man kan ha i ett rum utan leksaker! Jag vet inte om lådknopparna någonsin varit av trä och blivit utbytta efter tidigare valpkullars framfart eller om någon tänkt redan på förhand (:o)), men de var favoritobjekt.

 

 

Sladda på köksgolvet var också poppis...

Här är två filurer som gjorde en tjurrusning, missade varandra och föll pladask:

 

Lidelkassen fylld med kartonger till pappåtervinning var bra att att göra en styrkemätning på. Tänk om man kan fytta så stora kolosser då kan man nog klara vad som helst.

Det fanns en papptallrik från findus färdigmat i Lidelpåsen.

Den var bra att tugga på, luktade godis och skymde hela sikten...

...då valparna försökte bära iväg med den till ett ensamt hörn av köket...

med hela syskonskaran på släp bakefter.

Syskon är jobbiga...

De lägger näsan i blöt...

...och aldrig får man ha något i fred! Grrrr!

 

Lyfter man däremot upp någon av dem blir de aldeles lugna och sitter så förnöjt i famnen och kan ge bort en slick i ansiktet.

När man sedan släpper ner dem igen så blir de små illbattingar på nytt, ruskar i byxbenet...

...biter på tårna...

 ...och jagar syskonen. 

Wrestling tränas för fullt

En del använder mer eller mindre otillåtna grepp.

och anfaller från bakhåll

...en poppulär taktik

Katten på råttan och råttan på repet...

Triangeldrama

En del drar sig inte äns för att väcka den varg som sover

En inte helt genomtänkt handling kan tyckas

Det är inte alltid så lätt att vara liten när man vill så mycket

Just den här tidningen var bäst i högen tyckte båda två och kivas

Tap-dancing

 

Att sätta sig i valplådan ses som en jätteberikning och man blir genast överfallen så det gäller att freda sig...eller åtminstone kameran.

 

Den här naturbegåvningen har redan lärt sig ta pipan...rent bokstavligt.

 

 

Lilla fröken har blivit pömsig av allt ståhej

När alla slaggat in är det bara att samla ihop dem och lyfta in dem i valphagen igen, räkna över som och gå på jakt efter den sista som somnat i det smala facket bland skärbrädorna.

 

En vacker orkide i full blom

Valparna har fått namn efter gamla propellerjaktplan

Mighty Duck´s Hurricane

Mighty Duck´s Spitfire

Mighty Duck´s Mustang

Mighty Duck´s Lightning

Mighty Duck´s Typhoon


Nu har plugget dragit igång igen med riktig rivstart. Fullt ös hela dagen med 5 olika föreläsare. Det är Epizootiundervisning och mycket lagar och regler om import, införsel, när man skall misstänka en epizooti (spridning av en allvarlig smittsam sjukdom som Sverige är fritt från och tänker bekämpa då det når landet (ofta mycket ekonomiskt kostsam) och zoonoser (sjukdomar som smittar mellan djur och människa). Vad man skall göra när man står ute hos bonden en lördagskväll och upptäcker att korna har blåsor i munnen. Och framför allt vad man absolit INTE bör göra...men säkerliken känner mest för just då (zzzz). Man vill ju inte vara den veterinär som går till historien som "den som missade första fallet av Mul- och Klövsjukan i Sverige".

Vi började 8:15 och slutade redan 15:15 eftersom de bantat ner lektionstiden i år så att vi skall ha mer inläsningstid till tentan på fredag. Börjar så smått få skavsår i rumpan och knäck i öronen. Vi hade en föreläsare innan lunch som hade 35 min på sig till sin 45 min föreläsning. Hon hade ansökt om att få prata 2*45 min, men fått avslag på den begäran. Föreläsaren glömde att andas och pratade som en kulspruta. Inte en chans att man han anteckna i det tempot. Sedan gjorde hon en kort konstpaus, drog efter andan och sa - "jag tror vi får öka tempot lite nu", som om det fanns en fysisk möjligt!

Dagens onödiga vetande: Det är inget problem att Tuberkulos finns i den vilda lejonpopulationen eftersom tamboskapen som träffar på lejon på så nära håll att smittöverföring möjliggörs förlorar livhanken på kuppen och således inte utgör en källa för vidare smittspridning. Att lejonstammen sedan hotas lokalt är en annan femma.

Dagens roligaste citat: Polis till min kursare som jobbade (?) kl 03:30 en fredagskväll under sommarkvacken - "Om du inte får betalt, tycker jag inte du ska suga".

Ett annat citat:

Lärare under en föreläsning om skötsel av mjölkkor: "Om organet trillar av är det viktigt att det inte sugs in skit. Då måste man vara snabb och sätta på kon igen."

Studenterna: Fniss!

Läraren, något förvirrad och med en begynnande rodnad: "Jag menade med organet alltså!"

Studenterna: Asgarv!

Att samla på lösryckta citat från föreläsare (som sedan brukar dyka upp i sånghäftena under fester) och spela lärarbingo är en hobby bland studenter under sega föreläsningsdagar. Lärarbingon går ut på att på förhand välja ut 5 konstiga ord (typiska ordval för just den föreläsaren eller ord som bör kunna dyka upp med anledning av föreläsningsämnet) och sedan får man stryka ett efter ett när de nämns. Försten att ha noll ord kvar vinner och blir bjuden på fika under rasten.

 

27 Augusti 2007  | Länk | Luna | 0 kommentar
Lars Winnerbäck på höstturné

Snart är det dags för nya plattan Daugava att släppas (26/9)av denna fenomenala vispoet. Nya singeln "Om du lämnade mig nu" går redan att lyssna på över nätet. Lasses turné kommer jag att missa helt denna gång eftersom jag är i Thailand under hela perioden, men ni andra kan ju njuta! :0)  Samma sak hände för 8 år sedan när jag besökte Nya Zeeland och därefter tog killen time out i ett år, men han har släppt många bra skivor sedan dess och gjort fantastiska spelningar!

Konsert i Brunnsparken 2006

25 Augusti 2007  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Besök hos farmor i Hultafallet

Jag har varit och hälsat på farmor. Hon lagar världens godaste mat, men tycker själv inte att den är så märkvärdig. Hemligheten har jag inte lyckats luska ut än. Visst sitter en del av smaksensationen i smöret (eftersom det är den dödssynd att steka i margarin) och grädden (eftersom undertecknad håller på att tyna bort i farmors ögon). Jag har studerat noga och tagit anteckningar för att kunna göra lika god mat i studentkorridoren (så att jag inte SKA tyna bort), men det smakar inte lika bra. Farmors recept är inte så lätta att följa. Köttet skall brynas och sen sjuda på svag värme i timmar (redan här spricker min fast-food-tidsavsättning ). Därefter skall såsen göras, en kaffekopp av det ena och en nypa av det andra tillsätts, avsmakning och nya nypor och kaffekoppsduttar röres i med omsorg och kärlek. Decilitermått är för amatörer...och barnbarn! Potatisen skall helst vara egenodlad, i brist på det köpt av grannen och i brist på det får icas duga. Efter maten serveras alltid efterrätt, trots att man ätit både större och fler portioner än vanligt, men det är underbart gott! Favvorätterna utgörs av lasagne, fransyska, stekt kyckling pch svampomelett. Det blir alltid hemgjord saft och hembakat till fika, sju sorters kakor -  minst! Just nu strejkar termostaten på ugnen trots att den blivit utbytt så farmor känner sig handikappad i köket. Utan fungerande ugn svälter man nästan ihjäl!

Jag tror hemligheten med den goda maten sitter i den gamla stekpannan (förutom farmors goda matlagningskunskaper), som trots att den är av gjutgärn nog sett sina bästa dagar. Farmor har fått en ny, men den är inte instekt (och lär inte bli det) så den får stå kvar i skåpet varje gång till förmån för den gamla.

I denna åldersifixerade tid bör nämnas att farmor är 89 år, tror på spöken och gillar Jonas Gardell. Hon är rolig, min farmor och inte så förutsägbar alla gånger! Hon läser mycket; romaner, memoarer deckare och biografier och hänger med i massmedia vilket gör att hon för det mesta är mer uppdaterad på världsläget än vad jag är...för att inte tala om vilken koll hon har på vad  bloggande är, trots att hon inte har internet.

Man skall ha förebilder i livet, sedan får man pussla lite för att få ihop en idealmänniska, men farmor utgör en stor pusselbit!

Vi besökte café Tutingen i Askersund, ett riktigt mysigt fik i gammal stil.

Här kan man doppa chokladklubba i kaffet eller den varma chokladen och bli brun i halva ansiktet.

Från högtalarna kommer lågmäld klassisk musik och det doftar underbart!

Farmor är sugen på pizza och jag på farmors mat så vi kompromissar lite. Här har vi tryckt in en hel familjepizza i ugnen. Vi tar det gottiga i mitten och skatorna får kanterna.

Jag och pappa gick ut en sväng för att leta svamp och hittade en del kantareller, när jag skulle slänga svamprenset bakom farmors uthus, fanns där fullt med lingon så en kvart senare hade jag 12 myggbett!

 

22 Augusti 2007  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Valparna 5 veckor

Besök hos valparna 17-18:e augusti

Nu var det ömsesidig glädje att återses! Luna börjar nog sakna sin "mamma" endel och hon var mäkta glad att min pappa och mamma följt med för att titta på valparna.

Tur att "morfar" såg mig sa Luna och inte bara valparna :0)

Han ska inte sitta i korgen och klappa på morsan, då skall jag minsan åla mig fram...

...och klättra

sådär ja, nu var det bättre, men Luna är av en annan åsikt

Kissiga strumpor är bra att bita i

Kan det bli bättre, än en valp i var tumme?

 

En ny bekantskap

Tur att borsan har svans så man har en hållhake!

Efter maten blir man snart pömsig igen

Luna är förvånansvärt smidig när hon frihoppar in till valparna över kompostgallret (inte nödvändigtvis där det är iordninggjort med lägre höjd) med sina hängande, slängande juver.

Den 18:e kom valpköpare från Finland på besök för att titta på sin hane.

Det här med ben var ju gott

men brorsan är godare!

Utomhus är det bra underlag att springa på

Det går så fort att man springer ur bild

Bitch latjar med ett äpple

och myser med valparna

jag har hittat en bra gren som jag ska ha för mig själv

Om brorsan går in under pallen och skall sova, kan jag dra fram honom igen

man får ta i om man skall ta sig upp på pallen

Å förfärligt högt att ta sig ner igen

Där ser jag nå´t skojsigt

som jag bara måste bita tag i

men då får man igen

Puss på dig

Det brukar alltid vara något svart får i familjen som inte följer i mammas och pappas fotspår. Här ett blivande fotbolklsproffs måhända? Man kan ju alltid spela i engelska ligan.

Luna och jag var ute och körde 5 dirrigeringar på ca 75m vardera över en klippt gräsmatta och en stenmur. Det gick kanon. Luna var lyhörd och tog både pipan och sidotecknen bra. Man blir varm i hjärtat av stolthet de gånger det fungerar! Det var fullt spett hem så det märks att konditionen börjar återvända trots att det inte blivit mycket motion på sista tiden, men lekandet med Bitch och Kulan gör väl sitt.

Marcus, det finns alltså lite hopp om att vi inte skall vara i så dålig shape inför träningarna som närmar sig :0)  


Visfestival i Norberg

Den 18:e var det bergslagens visfestival i Norberg för första året och jag åkte dit för att se Sofia Karlsson, eftersom det börjar närma sig turnéslut och jag inte haft möjlighet att se henne tidigare i sommar. Innan huvudnumret var det flera sevärda artister som tolkade och sjöng olika kända visor och endel egenkomponerat. Man blir aldeles lycklig av att höra de duktiga artisternas framföranden och vackra röster. I år har det inte blivit varken Taubespelen, Västerviks visfestival eller likanade så det var trevligt med lite levande musik i visans tecken.

Sofia och hennes liveband var helt otroliga. Ibland kan livekonserter av popartister som filat länge på sina hitlåtar i studion, bli ganska platta och tråkiga, men denna spelaning var bättre än skivan eftersom samtliga musikanter tog ut svängarna. Det var inte så stor publik så jag satt på andra bänk. De är imponerande var de är samspelta och mångsidiga. Sofia guider igenom spelningen på sitt varma sätt och spelar på sin svarta bouzoukigitarr och traversflöjt. Med sig i livebandet hade hon bl.a. den irländske folkmusikanten Esbjörn Hazelius på cittern, fiol, oktavfiol och Olle Linder från "Östen med resten" lekandes med sin kontrabas.

Eftersom spelningen ägde rum i bergslagen blev det mycket Dan Andersson-tolkningar och det var lätt att drömma sig tillbaka till kanotsemestern, skogarna och elden.

18 Augusti 2007  | Länk | Luna | 0 kommentar
Harge Uddar

Eftersom ryggsäcken redan var packad var det lika bra att fortsätta campandet. Jag har velat övernatta i "grottan" vid vätterns norra strand ute vid Harge Uddar, men inte lyckats övertyga någon om det trevliga i den idén. Försökte få med syrran ut i julas, men hon huttrade vid blotta tanken. Lena nappade turligt nog på idén.

Vi kom ganska sent på kvällen den 15:e augusti och det hade redan börjat mörkna. Glöden var fortfarande varm efter två par som stannat och grillat. Det fanns bara enstaka vedklabbar kvar så vi tog yxan och gick på jakt efter torkade stammar i den regnvåta marken. Det var inga problem att hitta bränsle, men det blåste så kraftigt från storvettern att gnistorna hotade att ta eld så fort den närliggande enen torkat av värmen från elden så vi la ner projektet. Det blev tillräcklig glöd för att tillaga fläskkarrén och det smakade ljuvligt med det smörkryddade pulvermoset.

På morgontimmarna var det lite lugnare och en vackert blå ton.

Vågorna var nästan havslika mot klipporna och de hördes tydligt i vindskyddet

Tidigt på morgontimmarna

Vi spände för en pessäning för att stänga ute vinden, men jag lämnade en glugg för att kunna ligga och titta ut över sjön.

Det har varit premiär för kräftfisket, men det var inte många båtar ute.

Frukost: Skaldjursost med röd paprika är en riktig smaksensation, likaså kan man ha toblerone till det mesta, en kombination med brieost är ingen dum kombination alls!

Vindskyddet var bra placerat för det var relativt vindstilla trots att det blåste rejält utanför.

Horrisonten kom dock oroväckande närmare och oskan mullrade

 

Sen öppnade sig himlen

Ibland är det en otroligt vacker solnedgång ut över vättern, men  blåst hör mer till vanligheten. På hemvägen passerar man en badvänlig vik av vättern med fin sandbotten, men vi var redan blöta och hoppade över bad dennna gång :0)

18 Augusti 2007  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Paddling i tassemarkerna

Min korridorare Lena kom på besök för att leva lite vildmarksliv. Som traditionen bjuder var det dags för lite semester på jobborten. Tidigare år har jag vandrat med Anja och alla Border collie längs stranden från Stens Huvud till Simrishamn när jag jobbade på slaketeriet i Kristianstad. Lena och jag vandrade Kinekulleleden förra året under min Skaravistelse på Blå Stjärnans Djursjukhus och nu var det dags att upptäcka mer av Bergslagen. Vi hade tänkt paddla längs Nittälven, men då lågt vattenstånd utan vårflod gör den svårforserad så fick det bli Svartälvens norra sträckning från Älvsjöhyttan i Värmland till Hammaren mellan Hällefors och Grythyttan.

Begslagens flagga ser ut som den svenska, men har tre blå fält utbytta mot ett oragnge, ett grönt och ett svart. Det blåa står för sjöarna, det gula korset för åkrarna, det gröna för skogen, det orangea för elden och det svarta för malmen som gett bygden dess rikedom.

Lena förbereder sig, hon är den mer ordningsamma av oss två.

Drt är behagligt, tyst och stilla att glida fram genom mörka vatten.

Foto: Lena Adolfsson

Jag steker lunchköttbullar på en landtunga ut i sjön

Det fanns gott om lingon så det gjorde ingenting att vi inte hade någon lingsonsylt med

Det blev en fin kväll

Vi hittade en ö att tälta på, men där fanns inte mycket kvar att elda

så jag tog kanoten och åkte för att samla ihop ett rejält lager

Sen var det bara att sitta och njuta av maten i det varma skenet och prata bort timmarna

 

Svartälven är en av våra mest utbyggda älvar och vid varje damlucka fick vi ta upp kanoten och dra den förbi.

Foto: Lena Adolfsson

Lunchstopp andra dagen

Stax innan Hällefors, kom en kort regnskur, men vi hade regnkläder och regnskydd till ryggsäckarna så det gjorde oss ingenting

Däremot rör det sig ständigt av undanmotade skräddare framför kanoten när vi paddlade. Misstänker att det blev ordentlig oreda för de verkar vara teritoriella djur som försvarar sitt revir. Studerar man dem ett tag återvänder samma skräddare till samma plats, men gör små avvikelser för att mota bort någon annan som kommer för nära.

Revirstrid

 

Lena och jag har spanat storvilt i Tanzania ihop och nu var vi på jakt efter "the big five" i området; lo, varg, björn, bäver och fiskljuse. Eftersom jag har en arbetskamrat som flyttade hit -85 med samma dröm och som ännu inte lyckats trots åtskilliga timmar i jobbet längs större och mindre vägar alla tider på dygnet så var väl den mer realistiska planen att få se bäver. Någon bäver såg vi inte till, bara spåren.

Fyra bäverhyddor passerade vi längs vägen

Vi tog lite torra stockar till elden från en övergiven hydda

Andra natten var en brant klättring upp till tältplatsen.

Det fanns ingen grillplats och vi var lite oroliga att et skulle bli rotbränder om vi eldade direkt så vi grävde fram sand ur strandbrinken och la i botten.

Lena är första eldare och lyckades bra med sitt eldstål

Jag var jättehungrig och trött och gick på jakt efter stenar att lägga runt eldstaden, men hittade "bara" kantareller.

Grillad banan med Toblerone. Mmm! Lena var en fena på att få marsmallowsen perfekta!

Mitt huvudjobb var att resa och ta ner tältet, sen skötte Lena matlagningen och det var supergott! Synd bara att man blev sugen på lunch 5 min efter frukost :0)

Framme vid målet

Det gick att få upp kanoten på taket även vid hemresan trots att arbarna var möra, men man blir inte stark av att skratta en massa samtidigt.

På hemvägen stannade vi vid en sjö och lagade lunch i regnet.

Väl hemma upptäckte vi denna liftare i kylväskan

Det var underbara dagar ute i naturen! Tack för trevligt sällskap Lena! Nu får du ligga i hårdträning inför nästa år och ta ridlektioner så att vi kan se Tivedsskogarna från nordsvenskryggen! Skulle du få jobb i Costa Rica eller Amazonasområdet behöver du inte bry dig om att komma hem för då hälsar jag på dig istället! ;0)

 

Är du sugen på att vandra, paddla, cykla eller åka skridskor i bergslagen, besök fritid i örebro län.

 

17 Augusti 2007  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Valparna 3,5v

 

Några bilder på valparna från veckan som gått, tagna av Ankie Claesson. Jag såg dem i måndags kväll och då hade de flyttat ut i köket under helgen. De hade varit ute för första gången under eftermiddagen så de sov mycket, men vaknade till liv vid lukten av mamma eller köttfärs. Sedan lekte de ett tag och drog och slet i det syskon fanns närmast till hands. Precisionen och kordinationen var inte så bra än och de morrade argt av frustration när de gick ur kurs och missade syskonet med flera decimeter!

Börjar bli lika långhårig som mamma Luna var som 6-veckors valp.

11 Augusti 2007  | Länk | Luna | 1 kommentar
Sista rycket på jobbet

 


Grattis Lisbeth och Liston (Lunas bror) till 1:an i ökl!

 


På begäran...

             ...av M.J.K.U.J. (är det något nytt poppband eller...)

                                   ...här kommer lite bilder på svartingar

Falkasjön 10/6 -07 (Någon har snuvat åt sig trofén)

Jäger gör livet surt för matte

Jäger

Jäger

Arkivbild på Uno 16/6 2006

Konrad

...och en...

...och annan ägare :op


 

Sista rycket på jobbet blev en riktig Grand Final! Efter dagens resor i torsdags ringde en foderstrupsförstoppning (häst) på jourkvällen. Det var 8 mil enkel resa så det var bara att hoppas att tillståndet inte skulle förvärras och fräsa iväg. Instruktioner om att massera svullnaden per telefon gav lyckat resultat och större delen av stoppet var löst då jag kom fram. Hästen fick kramplösande för att slapna av i matstrupen och jag gick ner med en sond för att spola området från hörester. Matstrupen är en känslig struktur. Slemhinnan skadas lätt och läker gärna med fibros, som ger strikturer i framtiden (sämre töjbarhet pga ärrvävnad) och predisponerar för återfall. Hästen var kolugn och mycket snäll att sonda  då det gick både utan sedering och brems! En gummislang fördes in genom näsan och ner genom svalget till magsäcken. Det trixiga är att hamna rätt och inte komma ner i luftstrupen, men efter några försök låg slangen rätt. Krux nummer 2 är att få ut sonden utan att orsaka näsblod. Hästen blir ofta irriterad när slangen passerar svalget och rycker till med huvudet vilket gör att sonden slår mot de stora kärlen i taket och orsakar näsblod. Det upplevs ofta (av ägaren) som hästen tänker förblöda då det tar ett tag innan det stillar sig och det ihärdiga frustandet brukar sprida en blodig dush på alla och envar som befinner sig inom snythåll. Flera kursare har beskrivit denna otrevliga upplevelse, men denna gång gick det finfint. Hästen sattes på svält 24h och därefter sakta igångsmygande av små blöta tussar hö.

På morgonen nästföljande dag, strax innan 6, blev jag väckt av en bonde vars ko låg ute på täkten i kalvningsförlamning. Hon hade gått lite över tiden och led av akut kalkbrist då juvret börjat fylla i med mjölk. Jag skumpade ut till kon i min röda bil över den daggvåta ängen, tuvig av alla rater. Kon var ensam kvar när de övriga gått in för mjölkning och aldeles översållad av flugor. Kalket styr muskelkontraktionsförmågan och vid för låg nivå i blodet kan kon inte längre gå. Kalk ges då intravenöst, men det är påfrestande för hjärtat (som ju också är en muskel) och en överdos kan få det att slå arrytmiskt och till och med stanna. Det händer nästan alla veterinärer någon gång att kon dör istället för att resa sig upp, men oftast går det bra. Inte alltid vid förta behandlingen dock. Just denna fröken hade den goda smaken att resa sig upp i samma stund som fängslingsrepet lossades och hon lunkade nöjt in till dom andra. Det kändes nästan som ett mirakel!

Jag skulle ha slutat mitt på dagen i fredags och det såg ut att gå bra att komma iväg runt 14 eftersom alla provsvar var utringda och skrivbordet städat dagen innan, men en resa långt bort dök upp och valpbesiktning av 10 alpar tog sin tid eftersom det fanns 2 sjuka ponnier också. Tillbaka på stationen var det gott med en sen lunch för att få lite energi till att städa ur bilden och fylla på allt som använts under jouren. Tillslut var det bara jag och en förirrad vårtbitare kvar.

Jag lämnade jobbet runt kl 19 på kvällen, rätt trött och längtandes efter en dusch. Den riktigt lyckliga semesterkänsla infann sig dock när jag kom hem och min snälla mor hade gjort i ordning en halv firar-smörgåstårta. Gulle henne! Jag brukar alltid ta med en och bjuda arbetskamraterna på sista dagen på sommarjobbet, men detta år hade jag inte haft tid att stå i köket dagan innan.

 


 

Idag, första dagen på semestern, stämde jag träff med två kompisar vid Rävgången för en cykeltur Hemfjärden runt som traditionen bjuder. Vädret var nog det bästa hittils. Vi brukar ha strålande sol, vilket blir lite varmt i längden, men destå skönare att bada i Hjälmarbadet. Vägen var omlagd runt en kohage med Charolais ungdjur, men vi körde konservativt den gamla vanliga vägen och Katarina fick en liten adrenalinkick. Eftersom hon tycker katter är det läskigaste som finns var det imponerande av henne att passera 0,5 meter ff mularna på ett 20-tal nyfikna nötter! De höll sig dock väldigt lugna och stod mest och glodde.

På väg till cafét vid Ässundet passerade vi Ullavi gård, där jag och M.J.K.U.J. jagade hare på julafton. Naturen hade förändrats en del :o). Vi bestämde oss för att inte stressa utan tog en 1,5 timmes fikapaus innan vi gick på cykelfärjan M/S Åbäket över det lilla sundet.

M/S åbäket

När i satt och gonade oss i solen, som precis tittat fram, kom en annan lite mindre "farkost" förbipasserandes.

Det var ganska tungt att cykla de 4,5 milen idag beroende på en förkylning, men det var härligt att trampa fram längs grusvägar och se små söta timrade stugor med snickarglädje, doften av mogen säd och se fågelivet i Rynninge och Oset.

Katarina och Lena

 

11 Augusti 2007  | Länk | Allmänt | 2 kommentarer
Semester på Capri

Så var det dags för lite ledighet, äntligen! Efter en jourhelg var det skönt med 4 dagar i andelshuset på Capri utanför Strömstad (läs ett smultronställe på jorden!).

Foto: Sigrid Wallmark

Det är nog 8:e året nu och första året utan en ända skolbok med i packningen. Förra året kom jobb emellan så det blev ingen visit för min del. Vi har en fast vecka, v. 31, varje år samt en rullande höstvecka under lågsäsong. Det är lika härligt när man än kommer. På sommaren blir det mer bad och sol ute på klipporna, men på hösten är det mysigt att tända ljus, spela spel, kura med en bok i soffan och bara ta det lugnt. Det är något speciellt med havet, ljudet, doften, vyerna. Det är vackert även om det regnar och blåser och utsikten ändrar sig så fort under dagen, från regn och ett stormande, rytande hav till solglitter och månsken. Solnedgången är enormt vacker härute och atmosfären rofylld.

 

Såhär brukar det mer se ut om höstarna, men det blåste en hel del emellanåt

 

Den lågt stående solen speglar sig i de våta klipporna

Hav möter land

 

 

Det blev ingen markeringsträning i år med vågor och saltvatten för Luna att forcera.

Plötsligt bryter solen igenom molntäcket och det kalla blåa ljuset är som bortblåst

Utsikt från uteplatsen

Ingen solnedgång är den andra lik och det är skönt att sitta ute på klipporna och bara njuta

Vi brukar jogga motionsslingan uppe på berget varje dag, men i år varvades det med svamptur. Det var minst lika jbbigt att klättre i branterna och det blev någon dryg liter kantareller. Lite smultron och hallon fanns också längs vägen.

I år var det fuktigare än vanligt, annars brukar det inte finnas så mycket svamp förän på höstkanten

En bäck med aldeles röd lera skar genom landskapet

 

Första året tyckte man att husen låg väl tätt, men man vande sig snart och grannarna stör inte.

Riktigt varma dagar kan det bli mycket folk som ligger och solar på stranden, men ute på klipporna kan man alltid hitta en plats för sig själv. Det finns en pool i anläggningshuset och är det kallt i havet är det skönt med bastu efteråt.

Pool, soldäck och bastu finns högst upp i huvudbyggnaden

Utsikt från huvudbyggnaden

Från sovrummet hör man vågskvalpet nattetid

Det ser hemtrevligt ut med det varma ljuset från alla hus när solen gått ner

Ett försök att ta nattbild, men med flera minuters slutartid var det svårt att vara stadig på handen...

...det gick bättre med stöd från bryggan

Nattetid är det bara fyrarnas svepande strålkastare som syns över havet.

 

Skaldjur och färsk fisk hör till menyn här. Lax blir det varje år och jag håller havskräftor och plattfisk som favoriter.

Räkmacka till frukost

Strömstad är en vacker sommarstad, men där är vi mest och handlar, tar en båt ut till Kosteröarna där man kan hyra cykel och leta upp en egen badvik, eller besöker Strömstad kyrka. Varje år har de ett sommarmusikprogram med välkända artister och det blir alltid fullsatt.

Vid Kebal hamn har det dyggts ett nytt hotel/spa och ett exklusivt bostadsområde. De flesta bilar var norgeregistrerade. Alla hus hade egen båtplats och Strömstad ligger bara ett stenkast bort så det är närmare att ta båten än bilen om ärenden skall uträttas. Precis bakom området öppnar sig skärgården med alla kobbar och skär. För en båtfantast måste detta vara perfekt.

Ett kanalsystem gick mellan alla hus så att det gick att ta sig genom området per båt.

I utkanten av området fanns badoch grillplats

Vi brukar ha besök av vänner under veckan och i år kom mammas kusin Bitte med familj. Det har blivit lite av en tradition, de har med sig sångböcker, gitarr och kubbspel. I år spelade vi "så kan det låta" och gjorde en utflykt vädret till trots. Länge har vi pratat om att hyra en av de små motorbåtarna nere vid bryggan och åka över till "Alaska" på Nord-Långö där Guldgräverskan Hilma Wonsch byggt en säregen trädgård med terasser och torn av cement, stenar och snäckskal. Hon for till Amerika 1896, 26 år gammal, och tog sig vidare till äventyret i Klondike fyra år senare. När hon ärvde mark på västkustön, återvände hon 60 år gammal till Sverige där hon med roddbåt samlade in byggmaterialet till trädgården.

Systeryster, mamma Sigrid, Gunnar, Bitte och jag. Foto: Malin Falk

Syrran har spanat in en paparazzi

Påväg över till Alaska

Gunnar, Bite och Sigrid.

Denna stensoffa visade sig vara riktigt bekväm!

Någon hade lämnat kvar ett meddelande på stranden...

Suckulenter tillhörande Aloesläktet

Gammeldags rosor

Siluett av Malin, som passerar Golden Gate-bron. Något mindre än originalet.

Det blåste rejält på västsidan av ön och nyponbuskarna kröp längs marken bara någon decimeter (!) höga.

Syssling Malin och jag odlar ett gemensamt fotointresse så vi klättrade och kröp omkring för att fota litet och stort. Hon hade med sina proffsiga bilder från mediaprogrammet och det var roligt att se de vackra bilderna på olika teman, låttexter, hästar och borttappade ting. Förhoppningsvis publicerar hon dem på nätet så småningom (blink blink...en liten uppmaning ;0)

Roligatse motivet var fiskmåsarna, som skränandes slogs om fisken som pojkarna vid bryggan fångat.

Malin i fototagen

En vacker Stengylta

 

Hornsimpa

Fiskmåsunge som tigger mat

Bottennapp?

Kvällsdopp i solnedgången. Det är sällan maneter i badviken och botten är fin att gå på utan massa tång. Ett tag trodde jag att bojorna som skall hålla båtarna på avstånd var sammanlänkad med ett nät som förhindrade maneterna att ta sig in, men så är inte fallet.

På gränsen mellan varmt och kallt. Foto: K-G Lind

Vattnet käns mindre kallt då det badar i ett guldglitter.

Foto: K-G Lind

Ok, lite kallt var det allt. Foto: K-G Lind

 

Båthus i Seläter

 

Seläter

En felfärgad talgoxe dök upp på vår altan.

Om någon skulle bli sugen på att hyra ett hus en vecka, gå in på länken för mer info eller kom och hälsa på nästa år :0)


Malin tipsade om en fotolänk till Tim Flash, som tar en del extrema kontrastbilder på djur ur udda perspektiv.


Jag kan rekomendera spänningsromanen "Smuts" av Katarina Wennstam. Det är ett lättläst familjedrama med samhällskritisk syn på trafficking, rättsväsendets förhållningssätt och medias agerande. Den ger en nyanserad bild av karaktärerna, såväl torsk som bedragen hustru och mycket verklighets research ligger bakom denna uppdiktade historia.

5 Augusti 2007  | Länk | Allmänt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Charlotte Wallmark                                             Skaffa en gratis hemsida