Ibland bara man inte hinner, just nu är en sådan period.......jobbet ,numera anställd och inte vikarie, kan inte längre jobba när jag vill utan måste följa ett schema. Det känns konstigt. Välkommen till verkligheten, säger ni. Men jag har faktiskt under dom senaste 10 åren jobbat när jag vill. Sedan håller jag på att avvänja mina fölungar från sina mammor. Det tar tid och det är mycket gråt och "tandagnissel". Men livet har sin gång och man kan inte leva med mamma hela livet. Russin har sina trollungar. Som just nu kanske inte behöver någon passning. Men som man har svårt att "slita" sig från. Sedan är det resten av gänget. Vi har avverkat löptikar. Det kräver sin "man" eller hur Affe ????!!!!!! Våran oljade svarta blixt. Som hoppar som en gasell eller ålar som en ål. Det är nog bara betong eller sten som håller Affe från damerna. Men han sover gott om nätterna och han äter som en häst. Så det går bra om man bara inte öppnar "fel" dörr. Men nu är vi tillbaka...............
För att fortsätta där vi slutat:
Genetikkursen i Örebro. Mycket intressant, som alla genetikkurser är. Det har blivit många genom åren och man lär sig något varje gång. Denna kurs hölls av Tobias Gustavsson. Han höll kursen i mentalitetens tecken. Mycket intressant. Väckte många tankar hos många tror jag. Rädslor har största ärvbarheten, långt mera arvbarhet är t.e.x HD. Några generationer med med orädda hundar så är det "borta". Kanske något att tänka på i våran ras ? Hur som helst, mycket intressant !!!! Tack Tobias för du "öppnar ögonen" på flera.
Sedan har jag gått domarelev ett par gånger. Först var det för Salvatore Giannone, Belgien. En man som man alltid träffar på Nationalen, varje år. En man med åsikter och stort kunnande av våran ras. Vi behöver "ögonöppnare" som kommer hit och dömmer våran ras. För att vi skall kunna förbättra den. Han hade en hel del kommentarer, som jag inte tänker berätta. Jag tror alla innerst inne vet vad det är för fel på sin hund. Fördelar också för dem delen. Jag fick ett mkt gott omdömme och godkänt. Det var bara en LMF hund med. Viggo, fick ck och blev 3:a Bästa Hane.
Helgen efter var det dags för Kongsberg. En hel helg med Trude och familj, alltid lika kosligt. I Svinesund mötte jag vintern. Sommardäck och Volvo är som att köra tvål i en tvålkopp. Det tog lite längre tid, för annars "rallykörande" Åsa. Väl framme skulle Kjell-Erik visa hur man får upp en Volvo med sommardäck för Kongsbergs backar med 5 cm snö. Jag kom längst och Kjell-Erik parkerade samma Volvo i grannens staket. Hå och hej !!!
Sen middag med vin. Det är gott med mat vilken tid på dygnet som helst. Sedan i säng. Jag och Siri fick sovmorgon, Trude gick upp med tuppen. Hon skulle sköta sekreteriatet på utställningen. Jag höll dessutom på att missa bedömningen. I Norge kastar man om ordningen lite hur som helst, det gäller att hänga med. Men jag hann med att gå elev. Domaren är väl inte den mest kända Berger domaren. Men det är roligt att gå för domare som inte har en aning att man föder upp rasen. Han frågde inte heller. Omdömmet blev mkt bra. Jag hade stora kunskaper i raserna och deras standard, konstigt va ??
Sedan var det domarmiddag på kvällen. Till bordet hade vi två mycket trevliga damer. Dom hade arrangerat denna utställning för 28 året på raken. Imponerande. Det är bara att lyfta på hatten. Jag behöver kanske inte tillägga att många domare är inte "Godtemplare" precis. Men det var trevligt och nästa dags BIS:domare höll middags tal. Jag skulle också dömma valpar nästa dag så vi var rätt tidigt i säng.
Det var en salig blandning valpar jag fick "på halsen". Allt från Tollare till "Russki prysski". Men jag tror att ingen gick ledsen därifrån. Min absoluta favorit var en Bichon Havanais. En svart liten tik på 4 månader, med en attityd som en Rottweiler. Vet inte var den slutade i finalen. Men söt var den.
På torsdagen var det dags för Russin att få sina små. Det gick fint och hon tagit väl hand om sina "småpuffar". Det blev en fawnpojke, en brindlepojke och en brindletik. Väldigt jämna och fina. Dom är idag 13 dagar. Öppnat sina ögon och börjat att titta sig omkring. När det bara är tre så blir dom tungviktare. Vi får se när dom börjar att gå. Bättre och utförligare rapport kommer med bilder.
Nu i helgen har det varit Lilleström. Norge here I come, again. Ingela ställde upp och åkte med mig. Härliga kamrater man har. Klockan 4 på morgonen åkte vi dom 30 milen. Men vi kom i god tid och behövde inte sitta i en timmes kö som många andra till parkeringen. Väl inne så möttes vi av goa valpköpare och "valpar", många LMF hundar på plats. Även här kastade man om i bedömningen och Lene och Lux missade bedömningen. Men kom lite senare. Det startdes med många tvåor på dom unga hundarna. Fina kritiker och tvåår. Outvecklade juniorer. Konstigt vore väl om dom var utvecklade i juniorklass. Så är det ibland. Men både Ollie och Cazire fick ck. Ollie blev 2:a Bästa Hane och Cazire 3:a Bästa Hane. Tassa var den enda junioren som fick ck. Sedan kom championklass med Ilse. Hon skötte sig fint men blev slagen av Chanti. Domaren tyckte att hon såg grov ut. Face Rasen är en lätt hund med får för den sakens skull inte sakna stomme. Det är en arbetande hund. Det får man aldrig glömma. Men Ilse fick sitt cert, CACIB har hon ingen användning av eftersom hon inte har komplett stamtavla. Så numera är hon även NUCH. Min härliga Ilse. Hon hade stor uppvisning i hundaktivering i Royal Canins monter. Ilse är en fena på aktiverings leksaker. Även Coco har hängt med på utställningarna, för att träna. Hon sköter sig galant. Trots hon bara varit kennelhund i sina två första levnads år. Trygg, härlig och social hund. Men så har hon en fin förebild i Ilse. Själv hittade jag ett par helt underbara "halvgummistövlar" för promenaderna. Men då slår det förstås till och blir kallt, så jag har inte invigt dom. Men regnet kommer, det är det ända jag kan lova..............................
Tills nästa gång -Ha det, som man säger i Norge !!!