Idag hade vi vår första lektion i Företagsekonomi (jajamen, nu är jag på den gamla godingen igen. Jiihaaa) och det kändes bra faktiskt. Först och främst kändes det (1) nytt och fräscht att komma till skolan, av någon anledning. Dessutom (2) verkade läraren vara en väldigt söt och rolig och sympatisk man och slutligen (3) hoppas jag att jag ska ha lite nytta av Företagsekonomi A, Småföretagande A och 15 högskolepoäng i samma ämne.. fast jag är rätt osäker på det.

Men det gör inte så mycket. Då känns det bara som att det var så rätt att vänta med det riktiga pluggandet i några år, för det jag lär mig nu hoppas jag ska stanna i huvudet längre än vad vissa tidigare kunskaper gjort.

HOWEVER,

I övrigt är nog det mest fabulösa som hänt idag att jag till middag slafsade i mig hela två portioner Pasta Carbonara - så mycket för den matlådetillverkningen - och ändå hade plats för marängsvissglass efteråt. Och nu är jag hungrig igen!! Får bli kvällsfika på det här. Leverpastej på knäckemacka och kanske lite avocado till det.

Linda Rosing har valt sin rätte fast jag vet inte om det blev så rätt ändå? En vild gissning är att hon och nittonåringen inte kommer hålla ihop för alltid. Men vad gör väl det egentligen, huvudsaken är väl att man är glad och mår bra för stunden. Även om man heter Linda Rosing.

Imorgon ska vi välja kurser för hösten och jag känner mig väldigt vilsen förstås.

Min gode vän Skalman har druckit 3,5 liter mjölk på två dagar, det tycker jag är bra gjort.

Ännu en måndag kom och snart har den gått igen. Det var nog otroligt längesen jag hade en så galet oproduktiv sådan som jag haft idag. Det här har jag gjort:

- Lämnat Totte på Kallax, kört hem igen.
- Lagt mig i sängen, somnat.
- Sett på TV, Sett på TV, Sett på TV.
- Ätit mackor.
- Aerobicsat på Korpen.
- Sett på TV, kvällsfikat.

Slut på saker. Jo just det, jag har bokat en tandläkartid också minsann. Fina föräldrar ber/tvingar mig att gå dit och jag behöver inte trotsa staten längre för pappa betalar. Jag har ju annars startat en protest mot det låga studiemedlet genom att förvägra mig själv tandvård. Måste komma på ett klokare sätt att få till någon slags förändring.

Aerobicsen blev en liten besvikelse idag. Istället för det glädjestrålande och peppande måndagspasset jag så väl hade behövt blev det nåt helt annat och jag och Skalman var mest bara bittra ("Vad hände med hederliga situps?" och "Men man kan väl köra vanliga plankan!?"). Tråkigt när man får nåt annat än det förväntade och när kroppen knappt känns genomtränad. Menah, får köra hårt senare i veckan istället.

Annars då? Jo;

Kiwi är gott, spenat är gott, vindruvor är gott, avocado är gott, pesto är jättegott! Den här veckan hissar jag grön mat.

Veckans diss går till helgen som gick för fort. Eller.. visst känns det fint med ny vecka och nya tag, men mitt helgfrämmande hade gärna fått stanna några dagar till. Eller veckor eller månader.

Puss och godnatt på Er nu!

Man lär sig av sina misstag, man måste ha dåliga dagar för att uppskatta de bra och livet är en evig berg-och-dalbana.

Med det sagt övergår jag till helgens alla fina ögonblick.

På fredag hade allt kaos lagt sig. Lägenheten var nystädad och mysig, jag var glad och lugn, Totte var här. Allt var som det skulle, med andra ord. Vi åt god kycklinggryta (och chips och ostkrokar och och och..) och kollade på bra TV. Sen sov vi länge länge.

Lördagen bjöd på en något vinglig cykeltur till stan och tillbaka igen. Martin fyllde år och vi fick inbjudan till tårtkalas. Fixade ett födelsedagskit och knackade på men ingen öppnade! Rah. Vi nådde dock födelsedagsbarnet så småningom. Sen dusch och fix och köttbullar med gräddsås, kort förfest hos Sanna, promenad till Norrmalmia och SMASK 2009. Det var en fin show och det var roligt att dansa på Stadt.


Grattis Martin 24 år..

Dagen därpå spenderades framför TV:n. Och då menar jag exakt hela dagen. Gladdes åt Helena Jonsson som vann världscupen. Öppnade persiennerna vid sextiden. Hade glömt att det var dags för sommartid med, för den delen. Klockan 19 klädde vi oss och tog sen bilen ner till stan för att köpa pizza. Hahahahaha. Fett. Värre blir det nog inte. Men ibland får man ha såna dagar. (Dessutom tog jag en kebabsallad, ingen 2300-kalorierspizza).

Och imorse klev vi upp 05.20 precis som förra måndagen och nu har jag lämnat Tee på Kallax och är alltså blue and alone igen. Det är rätt tråkigt och jag ska nog sova bort hela dagen har jag tänkt.

..snöat har det gjort också, jag som just plockat fram vårskorna.

Äntligen börjar jag varva ner lite. Det går inte riktigt att förklara, men min själ har känts som Johan Glans imitation av den där lille i Star Wars (har fortfarande inte sett de filmerna, kanske något jag borde ändra på.. någon gång.) Här kan ni se imitationen i alla fall, om någon nu till äventyrs skulle ha missat den.


JOHAN GLANS, den lilla älsklingen.

Hur som helst, åter till ämnet. Vi har nu äntligen lämnat in vår Servicerapport: helt skollediga fram tills tisdag. Men jag har nog inte fattat det ännu som det verkar. Går fortfarande runt med någon slags post-stress i bröstet.

Cyklade till gymmet idag - full fart i ren och torr nedförsbacke och temperaturmässigt kändes det som att ta ett dopp i en isvak, ungefär. Varför minusgrader nu?

Efter Korpen blev det ICA-shopping och sen borde det ha blivit städning för hela slanten men nja. Det får väl bli imorgon istället. Diskade lite halvhjärtat och sen unnade jag mig lite filmmys med brudarna en trappa upp. Vi drack te och såg The Notebook som var vacker och gjorde mig lycklig och sorgsen på samma gång. Sällskapet gjorde mig ca 100 gånger gladare än jag varit tidigare under dagen så man kan säga att prioriteringen film före städning var väl värd sitt pris. Tack tack tack fina tjejer.

Nu ska jag sova så jag orkar med alla sysslor på att-göra-listan imorgon. Känns lite tveksamt men det blir som det blir, helt enkelt.

Totteee är fortfarande (kl. 01.37!) kvar på jobbet och det är ju rätt sjukt i sig. Imorgon har han förhoppningsvis slitit klart för ett tag och då ska jag hämta honom på Kallax. Det känns bra i hjärtat.

Jag är inne i ett moln av förvirring. Jag glömmer saker, kan inte hålla koncentrationen uppe, tappar bort mig själv. Blir lätt bitter och låter så mycket mer negativ och aggressiv än vad jag egentligen är. Har inte avslutat den här läsperioden men är redan inne i nästa i tankarna.

Alla dessa tankar. Vad borde man och vad borde man inte? SMASK-arbete, sommarjobb, buggkurs, påskresa, sparande, andra pengaproblem, (får man shoppa?), plugga, studielitteratur, resor, träning, att vara eller inte vara.

Det är kallt ute. -10 just nu och det är väl inte konstigt att man får brainfreeze till tusen när man cyklar runt utan mössa, i hästsvans med jeanskjol och leggings då. Dålig hår- och kläddag idag. Igår var en bättre dag, då sprang jag i tygskor på torr asfalt.

Här är jag. Lite tjockare, lite brunare, lite mer välmående. På ett ställe som aldrig orsakar brainfreeze och som på ett nästan magiskt sätt botar både förvirring och ångest. Thailand, Maj -08.

Det ångestladdade och omtalade sjukhusbesöket inför blodgivning inträffade idag. Jag tog mig dit på darrande ben och hjärtat pickade hårdare och hårdare ju närmre jag kom. Hela besöket blev ca 1 minut långt och fick ett väldigt snopet och ledsamt slut - jag hade för dåliga vener så ingen blodgivning för mig. Borde ha kommit som en lättnad eftersom jag höll på att svimma bara av kommentaren "det kanske inte rinner på så bra då" men jag blev mest bara besviken och ledsen. Jag är för dålig och fick varken utmana min nålskräck, visa mod eller hjälpa någon annan. Trist.

Idag har vi haft vår sista examination för den här läsperioden. 10 minuters redovisning av en rapport vi ännu inte skrivit. Spännande. Under tiden här i Piteå har jag aldrig varit så nervös inför en redovisning, men jag tycker den gick bra.

Efter hundra och åter hundra (det känns så, i alla fall) nästan identiska redovisningar har vi tröttnat på prydliga PowerPoints och regelrätta presentationer av olika teorier, tankar och företag. Därför målade Skalman en söt och färgglad bild i Paint som vi projicerade på väggen medan vi läste en egenskriven saga om hur ett gott värdskap kan se ut. Antagligen gjorde det oss ännu mer irriterande för de eventuella själar som tycker att vi är tjattrande och barnsliga, men ÄH. Det här är bara början.

Ny karriärplan: Bli bröllopsfixare, bygga ett äventyrsland för vuxna, bli PR-chef på stort företag, starta ett upplevelsecafé på en solig brygga någonstans. Inte nödvändigtvis allt på en gång.

Det är konstigt hur det alltid känns som att jag har hela veckan fri. På något magiskt sätt fylls dagarna med alla möjliga olika aktiviteter. Det slår liksom aldrig fel. Idag jobbade jag café igen, hade totalt förträngt det. Blev med andra ord ännu en heldag på skolan. Imorgon: Rapportskrivning, sjukhusbesök inför blodgivning, fika med tjejerna, stå på Coop och sälja SMASK, träning.

På lördag är det dags för SMASK och JAG LÄNGTAR. Längtar efter att få fixa och klä upp mig lite, längtar efter att få se den omtalade showen, längtar efter att dricka vin och dansa med los chicas.

Om drygt två timmar ramlar studielån och bidrag in på mitt konto, och nästan lika snabbt försvinner de igen. Jag måste budgetera, omvärdera och tänka till.

All this stuff is making me old.
Its dangerous to live, I am told.
This planet looks so cute but its cold..

Fast i själva verket tycker jag rätt bra om planeten och livet. Älskar det, rentav.

Jag undrar hur mycket tid i livet som går åt till transport, till att ta sig mellan punkt A och O. Skulle gärna vilja veta. Snart måste det väl ändå bli dags att tillverka någon slags teleportör?

18 timmars resande blev det för mig den här helgen i alla fall. Och det var lätt värt, som man brukar säga.

Hudiksvall. Att kliva på tåget som tar mig mellan Sundsvall och Hudik för att plötsligt omges av människer som prater precis som jag! Mysigt och skrämmande på samma gång. Helgen har annars varit kärlek och god mat. Morfar och mågsmulan. Mamma och pappa. Nydesignade mjölkpaket med hälsingekärlek i fokus. Mormor och prinsesstårta, söta Tangokatten, lek i snön och massa häng framför TV:n. Ännu mer god mat! Och Totte. Darling.


Väldigt trött tjej, hälsingemjölk och gangstakille, på Prix i Hudiksvall. Mer spännande utflykter än så blev det minsann inte.

Sen alldeles för lite sömn och ännu en lång bussresa up north. Det är rätt långt ändå. Trots att jag knappt sovit något alls inatt tog jag mig direkt från busstation till skola och vi lyckades knåpa ihop en redovisning som vi ska framföra imorgon. (Att vi klarar den fint beror till stor del på Skalman, cred till henne!) Dessutom tog jag mig senare iväg till Korpen för lite älsklingsaerobics. Kände mig grym.

Har fått lön för Skelleftejobbet nu och det var med lyckokänslor i mage och hjärta jag fyllde kundkorgen på ICA med mjölk och blodpudding. Hanna bjöd på skjuts till både gym och mataffär, tack!

Nu ska jag samla lite skönhetssömn och ladda för den här läsperiodens sista ansträngningar. I slutet av veckan räknar jag med att vara ledig och friii.. då ska jag ta en fika på stan, köpa nya jeans och SMASK-festa. Vi ses där och då, eller någon annan gång!

Nu är tentan avklarad och jag är nöjd och glad. Har frihetskänslor och lite fjärilar i magen av någon anledning. Provet gick bra, jag gick efter halva tiden vilket nog aldrig någonsin har hänt tidigare i mitt liv. Jag brukar utnyttja varenda minut som ges. Men har man sagt vad man vill säga så får det väl vara bra så!

Nog om tentis. Gissa vad jag åt till middag igår!? Frasvåfflor med gammeldags vaniljglass och hallon! Makes me go gaah, fortfarande! Alldeles för mycket kalorier efter två dagar av ätande och otränande. Säkert gått upp minst en Kotler. Men vad gör väl det!

Nu är det efter-tenta-tomheten som svävar runt mig. Har precis ätit lunch, startat två tvättmaskiner och letat rätt på ett tomt förråd jag ska försöka paxa. Vidare bjuder dagen på vårdcentral, träning, biljetthämtning och myskväll i filmsalen. På detta plussas alltså sluttenta i marknadsföring, fika på kåren, en halv föreläsning om eget företagande samt uppdelning och strukturering av Servicerapporten som är helgens grej. Rätt multifunktionell dag ändå!

Ser fram emot helgen. Mycket.

Vi ses imorrn, hörrni! Whiiiiiiiiiiiii!

Okej, nu är jag inte lika arg längre. Nu är jag rätt glad, faktiskt. Den solen, den solen.

Istället för att vara bitter och arg på PiteBo ska jag hädanefter vara bitter och produktiv. Jag ska utnyttja de där extra kvadratmetrarna jag tvingas betala för på ett jävligt smart och bra sätt.

Förslag på vad asfaltrutan kan användas till tar jag emot med värme och kärlek! Kanske väntar någon liten belöning också.

Funderingar hittills:
* Hyra ut som campingplats
* Starta försäljning av glass eller korv
* Bygga solhörna
* Riva upp asfalten och skapa en kolonilott
* Förvara möbler och julsaker där, eftersom mitt befintliga (pyttelilla och usla!) förråd är upp över öronen fyllt. Om nu förråd skulle haft öron, vill säga.


Dryga ut studiebidraget lite..?

Sedärja! Upplevelseproducent var det. Nu ska jag kliva två steg utanför dörren för att sätta mig i spiraltrappan och sola. Fundera på livet, Kotler och parkeringsplatsen. Kaffekoppen får följa med. Kollegieblocket också.

Dagen började ändå rätt bra med solen som lyste in mellan persiennerna, gott te (fläder&champagne!) och peppande musik. Sen fick jag svar på min uppsägning av parkeringsplats och PiteBo påstår att jag måste ha den kvar till sista september, trots att vi kör ner Tottes bil redan i påsk.

Jag blir så arg. Betala massa pengar för en tom ruta asfalt!

Och mest av allt blir jag förbannad på mig själv, för det faktum att jag alltid hamnar i dessa situationer visar väl inte på något annat än att jag faktiskt är blåst och dum och korkad då. Okej okej. Got the message. Det känns inte ett dugg bättre, kan jag avslöja.

Hittade laxfilé i frysen - slog på stort och lagade finmiddag bestående av ugnsstekt lax med tomat, jasminris och en liten yoghurtsås till det. Det finns många saker här i livet som gör mig oväntat lycklig när jag är fattig. God mat och varuprov på te, till exempel. Nu kommer väl hjärnan förhoppningsvis vara på topp på torsdag också. You go, omega 3!

Jag hittar ingen studiero.
Jag vill träna, men anser mig inte ha tid.
Istället bloggar jag.. får dåligt samvete.
Imorgon ska jag lämna blod - nervös.

Nu vill jag bara att det ska vara torsdag så jag får göra upp med det här ångestmolnet. Torsdagkväll så jag får mysa med film och brudarna. Fredag eftermiddag så jag får återse tre saknade människor. Och kramas.

Vi går runt med huvudet i sanden nu, som Skalman säger. Jag gillar inte riktigt det här tillståndet. Hjärnan fylls till brädden av termer, modeller och skit. Vett, sans och intelligens rinner ut för att lämna plats, som det verkar. Ääähhh. Orkar inte tänka mer. Orkar inte tänka för mycket på fel saker.

Nog om det.

Avslutar med dagens klokhet. Havremjölk är gjort av havre + vatten, för den som undrat.

Plugga plugga plugga plugga.

Sjukt nöjd med gårdagen. Klev upp tidigt och ägnade faktiskt större delen av dagen åt att läsa. Kände mig grym. Insåg att jag aldrig komer bli någon bra kontorsmänniska. Jag blir deprimerad och rastlös och tröst- och trötthetsäter precis hela tiden. Började dagen i skrivbordsstolen men 800 sidor marknadsföring PLUS en vägg att stirra in i när man höjer blicken kan vara något av det mest oinspirerande som finns, faktiskt. Jag jobbar bra - bäst - när jag får hänga i myskläder och duntofflor, placerad i diverse olika säckiga ställningar. Därför hänger jag i soffan mest hela dagarna. Därför får jag ont i nacke och rygg. Därför (fast inte bara därför) tog jag mig en promenix till Korpen och bästaste bästa aerobicspasset. Det var så härligt!

Jag såg väl ut såhär, på ett ungefär..

Eftersom jag läst in så mycket under dagen spenderade jag resten av kvällen framför TV:n. Packat & Klart (längtan!), Spårlöst (tårar!) och Ballar av Stål (skratt!). Fint det!

Den här dagen har inte varit riktigt lika produktiv. Skrivit lite Servicerapport och sen gått till skolan för handledning och tentaplugg med chicksen. En del har gått in i huvudet men jag är inte så bra på att koncentrera mig med massa folk omkring.

Därför gick jag hem för att plugga men nu är jag bara hungrig hela tiden och kan inte koncentrera mig här heller. Ska gå till ICA och panta burkar och inhandla lite mat istället. (Nu öppnar jag min nyårs-sparburk för första gången. Det känns faktiskt oväntat tungt men nöden har ingen lag.. och jag vägrar tentaplugga om jag inte ens får knapra lite frukt och grönsaker till!)

Jag hade ett så briljant inlägg på gång men det förvann visst. Förlåt och tack, vi hörs nog snart igen. Arrivederciii!

Tja, efter ett lååångt arbetspass, ovanligt mycket bilkörning och alldeles för lite sömn var jag helt borta i huvudet igår. Övertrött och rastlös, med ivern brännande i kroppen.

Alltså tog jag tag i mig själv och städade städskåpet + två garderober. Rengjorde skor, organiserade i lådor och gjorde en mindre operation av skåpet som TVn står på. Med hjälp av hammare, häftstift, en korkskruv, tålamod och envishet grävde jag ett litet hål i baksidan av det. Nu kan DVD:n och TV-boxen stå i skåpet istället för ovanpå och samla damm! Ibland är jag så stolt över min envishet och kreativitet. Sen hängde jag upp en tavla, slängde skräp och däckade slutligen i soffan med de sista fiskpinnarna innan det var dags att köra till buggen.

Sista delen av grundkursen. Fika med kärlekskaka och champis! Varmt, varmt, varmt och snurrigt. Somliga stunder satte tröttheten in och jag var stel och disträ. Däremellan var det vansinnigt roligt och nu är jag anmäld till fortsättning 1, på riktigt. Hepp! Har dock ytterligare två veckor på mig att verkligen bestämma mig.


En sann romantiker?

Idag skiner solen men jag sitter inne med Philip Kotlers samlade tankar om marknadsföring. Varför man skriver en bok på 800 sidor om detta och sedan dedikerar den till sin fru är en gåta i sig. Jag röstar för mer romantik i Kotlers liv!

Ikväll är det aerobics. Jag har längtat i nästan en vecka! Glädje.

Jag ger er - mitt och Sannas presentationsfoto för SMASK 2009.

Eventansvariga

Jorå, såatteh.. det finns bra fotodagar, och det finns sämre.

Vi två har förövrigt haft ett fint dygn tillsammans. Bilat till Skellefte, jobbat 13 timmar utan vare sig paus eller mat, fått ont i fötter, höfter, svank och skulderblad, däckat i underbar hotellsäng några timmar. Ätit hotellfrukost. Och trots att hunger, trött- och bitterhet var återkommande faktorer under gårdagen kan jag inte låta bli att vara lycklig över att få vara med om sånt här. Tjäna pengar på något jag alltid tyckt om att göra.

Cheezy, javisst. Men ack så underbart.

Nu är jag mätt i magen igen. Är det inte skönt, så säg? Jag är rätt stolt över min matätning i veckan. Jag har varit så duktig med att hålla min budget! Fram till idag, vill säga, men det är ändå över förväntan. Jag handlade frukost och köttbullar och tvättmedel i söndags och sen har jag bara köpt havregryn och keso och lite frukt. Små portioner och missmatchande mat är hemligheten, för alla som undrar.

Ikväll skulle vi (Jag, Sanna och Kristin) "se på film och äta fruktsallad" som nyttiga tjejer. En utdragen diskussion i slutet av skoldagen resluterade dock i en kvällsmeny som ser ut som följer;
* Hallonpaj med glass (inte light!) och vaniljsås
* Ostbågar
* Ev. små fruktbitar som snacks.
Allt detta ska avnjutas till x antal avsnitt av Ebba & Didrik. Kommer ni ihåg den gamla godingen!? Jag gör det knappt, men det ska bli väldigt mysigt hur som helst. Ska försöka ta mig ner till Korpen för att mota bort lite dåligt samvete (och bygga breakdancemuskler!!!) innan dess också.

Imorgon drar vi alltså till Skellefte där vi kommer jobba från klockan 14 till långt in på natten. Det blir nog bra det, pengarna bara rullar in!

Sen väntar tentaplugg och tenta och sen kanske jag tar mig en tripp till Sweet Forza.. möta Totte på halva vägen (eller 2/3) och umgås lite med föräldrar innan de drar till fjällen.

Nu ska jag chilla och samla lite träningskraft......försöka, i alla fall.

Så igår var vi på gymmet och efter många om och men bestämde jag mig för att prova pilatespasset som yogan blivit utbytt mot. Naturligtvis borde jag ha vetat att det inte var någon bra idé. Jag skulle så gärna vilja vara en sån där lugn och harmonisk tjej, töjbar till det oändliga och med denna ständigt goda hållning. Jaja, det är jag nu inte hur som helst och när jag upptäcker hur jävla kass och osmidig jag är blir jag alltid så frustrerad och arg på mig själv. Rörelsen där vi mjukt skulle rulla oss ner från sittande till liggande och sen liggande med benen över huvudet (se bild i föregående inlägg, för att hitta känslan) tog knäcken på mig. Eller rättare sagt, plockade fram all inneboende vrånghet. Jag låg där och slängde mig ner på dynan, om och om igen.. idag har jag ryggvärk och förjävla ont i svanskotan. Haha! Idiot. Men nu har jag än en gång givit det en chans och än en gång insett att jag behöver lite mer action. Jag vill svettas och slita ordentligt, även om pilatesen var jävligt jobbig på sina elldeles egna sätt. Jag är mer av en aerobicstjej, helt enkelt. White Trash and proud! (?)

Googlade på "svanskotan". Hihihi!!

Så ingen träning idag, med andra ord. Tvätt- och pluggdag istället, med nyttig budgetmat (havregrynsgröt och pasta med stekta morötter) i fokus. Fram till kvällsfikat som intogs på Max.. hm. Innan dess hann vi en sväng till skolan för att ta porträttbild till Smask-sidan. Sen vidare till Nolia där vi väntade oss dansuppvisning och möjlighet till egen utövning av bugg. Vi kände oss lite felplacerade bland alla pansjosar. Men uppvisning blev det! 4 killar som dansade breakdance var det coolaste jag sett på länge och nu vill jag lära mig det. Nu nu nu! Sen mängder av folkdans och tango och så lite efterlängtad bugguppvisning tillslut. Inspiration och prestationsångest i samma förpackning, skulle man kunna säga. Det behövdes lite Max-funderingar på det, helt enkelt. Sen blev vi uppraggade av två tvättäkta pitebor (och buggkillar). De skjutsade oss hemåt och vi hann både lyssna på schlager och sladda runt lite innan färden var över.


Så jävla svårt kan det väl inte vara? Måste slänga ner lite grejer i förrådet så jag får mer space.. här ska övas!

Imorgon: Skola, träning, film & fruktsallad?
Lördag: Jag och Sanna drar till Skellefte för some sweet chillin´.. och lite jobb med, för den delen.
Söndag: Mera jobb, Piteå, Sista del av buggkurs 1.

Där har ni min helg. Här har vi mitt liv.

PS. Idag har jag fått en alldeles egen slogan:
Veronica Fjäll - dissar oftast aldrig.

Dagens utrop:

1. JIPPIIIIEEE, RetailHouse ger mig ledigt den 7 april och om inget oförutsett inträffar och om jag klarar av att skippa två skoldagar (you bet!) kan jag åka hem redan helgen innan påskveckan. Det skulle i sin tur betyda att jag hinner träffa efterlängtade familjen och följa med Totte till fjället över påsk. How lovely!

2. Åååååååhhhhhh vad jag längtar just nu. Jag skulle behöva en Tee här (du kan få ligga i sängen och se hur mycket sport du vill!) medan jag pluggar järnet. Skulle behöva kramas lite för att hålla uppe motivationen och glädjen. Jag saknar.

Jaa, näe, lite kärlek vore inte fel. Men det blev spätta och potatis igen istället, och några köttbullar för att fylla ut. Fisken krymper ju så när jag steker den! Nu ska jag snart cykla ner till Korpen för att springa ut lite frustrationer och möjligen våga mig på ett yogapass.

..eller kanske inte? (Googlade på yoga).

Usch vad jag känner att jag har haft en bitter framtoning idag. Vet inte riktigt varför, i själva verket mår jag bra och är glad och allt sånt där men.. ibland blir det bara fel. Inte okej, jag ska skärpa till mig nu! Det är ju så mycket roligare att vara glad.

Vi hade vår andra redovisning idag och jag är nöjd, trots att jag fick en liten blackout och glömde säga saker jag borde ha sagt. Vi var grymma, brudar! Sen hade den manliga delen av klassen (som såklart buntat ihop sig till en egen grupp då de inte vill blanda sig med tjejer och bli klassfjollor) glömt att de skulle redovisa. Det var väl då bitterheten kom smygande. Fast egentligen var det inte deras fel. Jag är bara så trött på att charmiga killarna kommer undan med sånt där så smärtfritt. Känns som det har varit så genom hela kursen - läraren har lagt grymt mycket uppmärksamhet på boysen medan vi andra har suttit där med viftande händer och "men.. men.. me..". Ah. 

However, killarna är små charmtroll och jag lider inte särskilt mycket av att de tar sin redovisning på fredag egentligen. Har inte bestämt mig för om läraren är störd eller inte, ännu. Men nu ska jag lägga bitterheten på hyllan och vara glaaaaad!

Igår hade vi ännu en underbar heldag på skolan.. plugg och prat, plugg och prat. Skalman gick in i en dörr och fick den största bula jag någonsin sett. Stackars stackars! Kristins frysta canelloni (?) och Sannas första förbandslåda (tänk att hon går runt med en sån i väskan jämt.. vilken tjej va!) räddade situationen. Spätta med potatis och sås till middag och sen pysslade jag med födelsedagskort och brev så länge att jag inte hann med någon träning. Kvällsfika hos Sanna fick avsluta dagen. Mumsiga mackor och en underbar tårta bjöd sötaste födelsedagsbarnet på.

Sanna och jag i fredags, då hon ännu var en ung och sprudlande 23-åring. Nu är hon ung, sprudlande och 24!

Efter dagens redovisning och inlämnande av rapport kan jag stolt meddela vad som återstår av dessa två kurser. En 10-sidig rapport, redovisning av denna, tenta i marknadsföring. Sen är det slut!

Med det sagt återgår jag till Kotler och kollegieblocket.

Två månader senare, skulle man kunna säga. Fredagen anlände med mycket glädje i sig - äntligen skulle det drickas vin och skrattas igen! Skrattar gör vi visserligen dagligen, men äh. Ni fattar. Det var verkligen en evighet sedan alla brudarna festade tillsammans och jag var happy happy happy. Lyckades förstås bli lite sen, sprang ihop med den andra tidsoptimisten precis utanför Sannas port en kvart efter utsatt tid.

Dagen till ära var det äntligen dags att plocka fram zebraklänningen ur garderobens mörker. Med viss tveksamhet provdansade jag framför speglen tills den fick godkänt. Happis sa "vilket läckert fodraaal!" och jag blev glad. Älskar den ännu mer nu, och nu är den ordentligt indansad också! I like.

Kristin tog finfina bilder under kvällen och istället för att sno dem länkar jag till hennes eminenta blogg. Gå in och beskåda hur fantastiskt snygga vi var. Gör det, och gör det nu!

Här bjuder jag på en bild som kanske kan vara en av de värsta som någonsin tagits på mig.. och ändå gillar jag den. Kristin strålar och jag ser ut som en annan del av Köping. Men det gör inget! Det här är glädje, förstår ni.

Nåväl, tillbaka till Sannas. Vi blandade smarriga jordgubbsdrinkar i älsklingsblendern, pratade om allt och alla, drack vin, dansade, fotade, skrattade, skrattade och skrattade. Det var tjejfest at it´s best, med sötaste Noah mitt i allt.

Sen drog vi en taxi till Valdinos och jag hade en grym kväll där med - rätt lite folk men ändå lagom, slapp trängas på dansgolvet, fick dansa till massa bra musik med fina människor och gaaaaaaah. Varför gör vi inte det här oftare!?

Glada nyheter idag:

1. Jobb i Skellefteå i helgen - sova på hotell (hotellfrukost!?!?) och dra in lite välbehövliga cash.

2. Två eller tre uppdrag för RetailHouse är inbokade i April. Rikedom, here I come!

3. Klev upp på vågen med ångest och rädsla efter en dryg vecka av otränande och mängder av onyttig mat. Hela det här kalaset hade resulterat i en viktuppgång på 1 hekto. Helt okej för mig! Nu kör vi hårt resten av veckan.

4. Ptja, och idag hade vi en väldigt trevlig och inspirerande föreläsning om värdskap. Jag blev ännu mer pepp på ett roligt sommarjobb och fick besvara frågan "när fick du senast glädjeenergi från andra?" med "Det får jag i stort sett varje dag". Och så har jag aerobicat med goda vänner idag också, det är sannerligen glädjande.

Trötta tjejer efter ett hårt pass.

Så när vi väl radade upp oss på dansgolvet igår var det väl klart att jag fick glädje i kroppen och sug efter att gå fortsättningskurs redan nu i vår.. störd tjej. Jag vet inte om det är nåt större plus att jag är medveten om det heller, haha.

Men rätt charmig också!! ..eller hur var det nu? JohannaHaparanda, SnyggKristin och tjejen som "också vill vara med!"

Idag har vi haft redovisning och det gick bra tycker jag. Känns skönt att bocka av sak efter sak och nu är det bara ytterligare två redovisningar, finslipning av en rapport, skrivande från grunden av en annan och helvetestentan kvar. Och hm.. 13 dagar? Jag är inte alls orolig faktiskt, men rätt trött på att ha allt hängandes i huvudet. Det löser sig ju alltid i slutändan hur som helst.

Snart fem dagar sen jag lämnade Stockholm och det känns okej på sätt och vis. Och sen om man tänker lite LÄNGRE - vilket nästan alla upplevelsetjejer gör helt automatiskt - känns det förjävla jobbigt. Nåt säger mig att du blir borta en lång lång tid, som Håkan Hellström skulle sagt. Den sötnosen.

Att det alltid ska vara så jävla tungt att ta sig iväg till buggen. Suck. När ska hjärnan lära sig att det faktiskt går bra, bara jag tar mig ut? Jag har ju lyckats få tankarna positiva till träningen som inte alls känns lika jobbig att ta sig iväg till, men på något sätt gör den ju nytta både i förväg och i efterhand.. tränar jag kan jag äta mer godis, tränar jag bränner jag extra kalorier och känner mig duktig.

Buggen gör mig glad, men inte alltid tillräckligt glad för att det ska kännas värt att släpa mig upp ur soffan och ut i bilen. Inte alltid, i alla fall.

Just nu är jag galet trött på alla måsten. Jag vill leva livet och göra vad som faller mig in. Drömmer om soliga vinterdagar, långfärdsskridskor och frihet. Tältsemester, lediga sommardagar och spontanitet. Fridans.

..och om några timmar återkommer jag väl med lovord om buggens glädje och magi. Ses då.

Godmorgon världen!

Myser framför Tyra Banks talkshow med blåbärste som Skalman glömde kvar här igår. Världens godaste te? Söndagsförmiddagar är ofta så lugna och harmoniska. Jag gillart!

Inatt har jag drömt om äventyr - vi jagade en mördare utan ansikte och nästan alla var med. Jag och Skalman gömde oss i en garderob och höll på att kvävas men vi klarade oss. Sen upptäckte jag att jag var den enda som kunde se ansiktet på mördaren, som visade sig vara en av danstjejerna på skolan ibland, Anton i klassen andra gånger. Hann aldrig vara med om någon upplösning av drömmen, hoppas jag får en avslutning på den inatt! Vaknade kl 07.59 och gladdes åt ett fint MMS.

Idag är det söndag och jag ska snart gå till skolan. Så blir det måndag tisdag onsdag torsdag och fredag kommande vecka också. Suck och pust, det känns lite jobbigt att ha så mycket inplanerat hela tiden.. fast å andra sidan blir jag rastlös som tusan om jag inte har det. Svårt det där!

Igår var det mys och mello hos mig. Glenn och Sanna campade i soffan medan jag och Skalman hade sänghäng. Vi dukade upp buffébord och åt tills vi mådde illa. Sen lät vi det sjunka undan och så åt vi lite till. Och lite till.. Andra Chansen fick ett rätt oväntat resultat tycker jag. Båda låtarna var fina men jag är rätt besviken över att Lili & Susie inte fick ta sig vidare. Fräscha tjejer med studsig låt! Men den där af Ugglas är rätt cool hon med. Sen såg vi Min Stora Feta Kärlek och jag fick ångest över allt jag ätit på sistone. Har haft sportlov på riktigt - helledigt från sportande. Nästa vecka, here I come.

Steg upp kvart över åtta och var inte ovanligt trött alls, faktiskt. Snooza gör jag ju varje dag. Precis som Blondinbella säger är det nog verkligen variation i livet som är själva definitionen av livskvalitet för mig. Att snubbla hem i pumps och paljettklänning en fredagnatt för att fem timmar senare kliva i skoterstövlar och täckbyxor. Det gjorde jag imorse! Sen trampade jag och Skalman iväg mot nya äventyr. Kände oss som två alkoholiserade lodisar med mycket svagt sinna för fashion. Stannade till på ett väldigt folktomt ICA där havremjölk inhandlades. Den skumpade sedan runt i Skalmans skramlande cykelkorg. Allt gick som i slowmotion.

Ute på isen vid Normalmia träffade vi en trevlig kvinna som påminde mycket om min moster Lena. Dagens Mission var att hjälpa till vid Lilla Bothnialoppet som är ett skridskolopp för barn. Vi delade ut nummerlappar, tog betalt, antecknade namn, ställde ut koner på isen och förgyllde hela stället med våra hålögda blickar, långsamma reaktioner och bakisandedräkter. Men det gjorde inget. Man skulle kunna säga att det inte var någon anstormning direkt. Man skulle kunna säga att barnen inte direkt behövde slåss om prisen. Man skulle kanske kunna säga att vi hade 6 deltagare. Yeah! Men det var mysigt och jag vill ha mer mer mer friluftsliv.

Före

Efter.

En reflexväst tjänade vi på kalaset också. Den spädde på alkisstämpeln ytterligare, vilket vi tyckte var roligt. Det allra mesta har varit sjukt kul idag faktiskt.

Bakishäng på Pizzeria Tre Kronor blev det och sen slog tröttheten till. Nu är jag hemma, i soffan, framför TVn, under filten. Uppdaterar om gårdagen senare. Ikväll blir det mello och trötthetshäng hos mig. Jag orkar inte städa eller fixa och kommer inte bjuda på nåt eftersom jag gjort slut på min veckobudget. Men ni är väldigt välkomna, jiho! Ser fram emot Andra Chansen. Lili & Susie, Sarah Dawn Finer och Amy.. you go!!

Jag är taggad och klar inför kvällens festligheter! Fikar och ser på Ice Age nu, och grejar med datorn eftersom jag har så svårt att koncentrera mig på en sak i taget nu för tiden.

Gårdagskvällen var konstig med illamående och natten blev rätt sömnlös på grund av samma sak. Idag har vi suttit i skolan och jobbat med grupparbete igen. Det har varit flamsigt och fnissigt som vanligt, men jag lär mig mycket och har roligt på samma gång.. win-win situation! 

Dagens citat: Typiskt att man ska få en sån på ryggen... eller på nacken!! (Eller var det på halsen?)

Hihi. Nog om mig, för idag. In i dimman in i dimman!!

Inte nog med att jag ligger 82:a på Noggtoppen, nu har jag fått ett bloggpris av Hanna också! Life is good.

Här är tre bloggar som toppar min favoritlista:

Saramaran

Kungskobran

Marie Skvallrar

Läs och njut nu, allesamman.

Du som fått utmärkelsen kan kopiera reglerna och awarden.
1. Din uppgift blir nu att själv nominera 3 andra bloggar som du själv gillar
2. De som mottagit awarden, och vill skicka vidare, skall lägga upp en bild på den.
3. Länka till bloggen du fick den ifrån.
4. Ge den vidare till tre andra bloggare & länka till deras sidor.
5. Lämna ett meddelande i deras bloggar, så att de vet att de fått awarden.

Här i bloggvärlden uppskattar och hjälper vi varandra. Jämt! Nu föreslår jag att ni klickar in er på "blogg" här ovan och ägnar några minuter åt att läsa igenom mina senaste inlägg. Alternativt går och lägger er. Man får välja själv där.

Bläddrade tillbaka till hur bloggandet såg ut för exakt fem månader sedan. Den 5:e oktober 2008 skrev jag så här: "Jag har grymt kul här mest hela tiden, men gårdagen slog verkligen de flesta rekord. Skrattade så jag fick ont i magen. Hade enmannafest på kårens dansgolv. Blev irriterad när DJ:en än en gång skippade tryckaren på slutet. Fick då en alldeles privat uppspelning från någons mobil.. sjukt fint."

Sjukt fint indeed.

Vaknade strålande glad imorse. Det var härligt. En grådassig dag i Piteå har sedan spenderats på skolan med bästa brudarna. Det sista litteraturseminariet för den här perioden, matlådelunch på kåren och lite annat plock.

Sen kom jag hem, mådde illa, skippade träning, cyklade till ICA. Har lagat mig en urgod (och billig! och nyttig!) köttfärssoppa som jag avnjuter framför TVn. Tända ljus, lugn i själen. Jag har fina vänner, fin pojkvän, fin familj. Jag är rätt lycklig idag!

Och imorgon ska vi fira Sannas kommande födelsedag genom att dricka Strawberry Daquiris och massa vin. Vi ska dansa dansa dansa - en kanonfylla är planerad. Alla de bästa kommer vara där och det verkar som vi får überfint besök: schlager-Noah som vi träffade i Skellefteå is up and coming.. han är en fiiiin människa oh jag tror inte morgondagen kan bli annat än strålande!

För att inte tråka ut er med bara sunshine and happiness ska jag avsluta med nåt jag hörde på radion idag.
Statistiska undersökningar visar att en genomsnittlig svensk student går 868 kronor back, varje månad. (Man kan klicka där för att läsa). Minus 868 kronor per månad, minus 10416 kronor per år. Jag är inte en inkompetent idiot. Jag är helt normal och ännu mer förbannad på de som bestämmer över vår studentekonomi. Usch!

Den här bilden kom upp när jag googlade på Strawberry Daquiri. Den får mig att lova heligt och dyrt att träna imorgon, samt att undra var i helvete Du Är Vad Du Äter tagit vägen?

Som en tvättäkta hemmafru väntade jag - tillsammans med en rykande varm middag - nyduschad och fin efter en dag av powerwalkande, ICA-shopping och telefonsnack med heta väninnor, när Totte kom hem från jobbet i måndags.

Dessvärre var han rätt däckad av en hård förkylning och jag har lite dåligt samvete för möjligen och eventuellt kan det väl kanske vara jag som fört med mig den till Södern. Stackars stackars, förlåt.. igen.

Det blev med andra ord inte särskilt mycket action de sista dagarna, men det var mysigt ändå. Vi tog oss ut på en promenad på tisdagen så jag fick springa av mig lite medan Tee hostade och snorade. Sen byggde vi koja, åt morotsdip, såg film och säkert massa mer saker också.

Och idag åkte jag hem och det var sjukt jobbigt, förstås.

Två liter glass har vi ätit också, om jag glömt nämna det.

Jag börjar bli lite förälskad i Stockholm och det är ju rätt galet i sig. Ge mig ett jobb i huvudstaden i sommar och jag ska inte be om så mycket mer.. på ett tag.

Nu kollar jag (med ett öga) på Kvällsöppet med Ekdahl och dricker kvällste i soffan. TV-förbud i sängen är infört! Känns konstigt att det redan är torsdag imorgon. Kommande projekt: Plugg, plugg och plugg, makeover av lägenhet, träning, dricka och dans, barnaktivitet på Bothnialoppet, 2 till buggkurssöndagar med mera.

Ont i ryggen på grund av alldeles för mycket stillasittande idag. 12 timmar av bussar och tåg. 22 år. Nu går det fan bara utför.

De säger ju att Home Is Where Your Heart Is och det är väl redan där det börjar köra ihop sig för min del. För många andras med, förstås, men nu är det trots allt min blogg vi snackar i.

Jag tror att mitt hjärta är medelstort och i förhållandevis god kondition. Just nu är det splittrat och utspritt på många olika personer och platser med huvuddelarna hos Totte i Stockholm, hos familjen i Hälsingland och här i Piteå bland vänskap, glädje och snö. Det är svårt det där. Med kluvenheten, alltså. Ibland går det lättare och ibland tyngre och just nu vill jag vara på minst 5 ställen samtidigt. Extra svårt blir det när Sverige är så långt och jag är så pank och det ska ta tolv jävla timmar att ta sig mellan kärlek och hem. Huuuuu. Nåväl.

Tåget mellan Fisksätra och Sthlm C skulle verkligen passa in på Moa Moes beskrivning Train of ugliness. Aldrig passar jag så bra in där, som jag gör när jag är påväg hem. Bort? Rödögd och flurig i håret, med hängande kinder och tomhet i blick. Jag vet inte varför jag har så svårt att ta adjö av människor, platser och tider. Kanske är det något slags men från när pappa glömde mig på dagis? Eller inte. Jag vet inte. Det är definitivt inte det ultimata i ett distansförhållande i alla fall. Fick ett uppmuntrande sms av mamma idag. Där stod: När man är ledsen är det ett kvitto på att man varit glad och haft det bra, och det är ju skönt. Aint that right! Mammor är kloka. Det är klart att hon har rätt. Det är klart att det är bra. Och from now on ska jag fortsätta leva livet som en glad tjej, med vissa undantag förstås.

Har för övrigt nöjet att berätta att när vi nu går in i den sista månaden av årets första kvartal är samtliga av mina 3 nyårslöften still going strong.
1. komma igång med träningen
2. lägga mer energi på skolan
3. inte gå på krogen varje helg

Jajamen, det är jag det. Taggad till tusen, för det mesta. Heppåer!