Got blues enough to smash your bones.
Startsidan Gästbok
Debatt Topplistor Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2019)
>>


Inte helt okej.

Jag har alldeles för mycket som snurrar i mitt huvud just nu - det är Upplevelseindustrins marknad, det är Upplevelsekunskap. Det är diverse ogjorda grupparbeten, kämpiga seminarier och böcker som ligger i hyllan och tjuvkikar anklagande på mig när jag vill sova.

Det är jobb på städfirmor och jobb på demoföretag, det är en önskan om att vara ledig och det är cravings för pengar. Jag är en girig jävel. Och rastlös. Och gnällig.

Hepp!

Det är även glädje, skratt, musik, blå himlar, fest, älskade människor, underbar höst, världens bästa Piteå och kärlek. Kärlek till liiiiveeet.

Nu ska jag göra äggmacka och se på idol medan jag dricker grönt te och försöker slappna av. Samtidigt ska jag strunta totalt i att drygt 100 sidor jobbig engelsk litteratur biter mig i hälarna inför morgondagens seminarie, samt att jag ska upp tidigt imorgon för att städa "mitt" apotek igen. Trots att det kanske inte ens lönar sig.
Nåväl, sen ska jag duscha med avslappnande lavendeltvål och krypa i säng och sova förjäävla gott alldeles lagom länge.

DET mina vänner, det är cravings.

29 September 2008  | Länk | Livet | 2 kommentarer
En glad överraskning.

Jag har varit lite grinig idag. Det har helt och hållet berott på min egen oförmåga att få saker gjorda. Naturligtvis gick det ut över min lilla mamma. Förlåt!

Dagen har för övrigt varit helt jävla osannolik i telefonväg - när jag vaknade var min första tanke att slå en signal till Thuresson. Jag lyckades komma till skott nu för nån timme sen, strax före klockan 22. Det beror faktiskt inte bara på min slöhet utan mest på att min telefon bara ringer, ringer och ringer. Crazy!

Den glada överraskningen som ni säkert håller på att döö av nyfikenhet om, var att jag glömt min jobbinsats på Kolmården i augusti. Typ, i alla fall. CSN skickade in lite pengar till mig i torsdags, jag sa tack och bock och drog på stan för fika och shopping på fredagen, som ni vet.
Väl hemkommen loggade jag in mig på internetbanken och väntade mig att finna en 6000:- eller nåt på kontot. Döm om min förvåning när dryga 12000:- stolt lyser mot mig på skärmen.
6500 helt oväntade kronor bara sådär. En sån tur. Jag som just börjat fundera på hur fan jag har tänkt få ihop det ekonomiskt.

För att kunna känna mig åtminstone lite nöjd med dagen har jag  slagit mig ner med bankdosa och OCR-nummer för att betala räkningar. De har samlats och blivit ett riktigt stort och glatt gäng här nu den senaste månaden. Ungefär hela lönesumman gick åt. De resterande slantarna ska jag unna mig saker för. Sjukt begrepp egentligen, allt jag någonsin köper köper jag ju just för att unna mig. Unna mig en bra utbildning, unna mig god mat, unna mig vin, dans och umgänge. Men anyway! Det jag har i tankarna är en Håkankonsert (NU HAR VI BESTÄLLT BILJETTER, IIIIH!!!!) och en parfym som jag störtförälskade mig i häromdagen. Det är jag verkligen inte värd efter dagens slö- och slapphet men, jag ska bättra mig.


(Man får skratta, tror jag.)

Imorgon ska jag upp tidigt tidigt, ska träffa en städtant på Coop-parkeringen kl 07.45. Sen ska vi glida till Öjebyn och röja upp på ett Apotek. Wohooo.

Dags för sömn, med andra ord.


PS. Personerna på bilderna har fullständig koppling till texten. Det är nämligen vi som ska se Honom. Håkke. Fredag den 10 oktober smäller det till, i Lule. DS. + PUSS.

28 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Mer än tusen ord.

Hahaha nu har jag suttit och tittat på bilder ett ganska ordentligt tag. Skratten ekar mellan de nytapetserade väggarna i mitt sovrum och ju mer jag ser, ju mer inser jag att det var en satans rolig kväll i fredags. Igen!
Det är märkligt att det går att ha kul så jävla ofta. Inget speciellt händer liksom men.. ändå. Och jag klagar verkligen inte. Roliga bilder verkar i alla fall ha varit kvällens genomgående tema och det här kommer bli ett långt långt inlägg så ladda med te och pepparkakor och värm upp scroll-knappen nu. Varsågoda - en glimt ur våra liv. 

Fest i Piteå, 26 september 2008.





Johanna har kommit åtta i isländska idol. Matchade drickat med klänningen och knäppte de flesta av bilderna här nedan. Grym tjej det dära!



Jag och Skalis - Hälsingebrudarna. En sk
blåsbild.



Crackin´up! Kvällens bästa.



Johanna & Glennis.. snygga tjejer!



Och HAHAHA! Jag skrattar högt åt bara tanken av den här bilden.
Check Martin out!!

Det här är fan också humor. Martin byggde bo inne på toaletten.



Ja, det var alltså förfest hos Magnus. Temat var 80- och 90-tal, som man kan se ibland. Vår klass körde dock på snygghet istället. Lyckades jävligt bra, minsann.



Jag och Anton-från-Sthlm. Han var kvällens stjärna med många oförglömliga citat.



Jag hittade en keps och var glad. Som en oberoende countrysångerska.



Skoknytning på G. Skorna syns dock inte, men de tillhörde alltså Johanna.



Snygg-Glenn och Pose-Erik.



Dags att gå till kåren! Glenn var på topp.



Det var jag med!



Dans Dans Dans. Kolla in handen, Moa! :)



G som i Gemenskap?



PowerNap.



..sen orkar man allt.


Ja, en finfin kväll som sagt. Sen orkade jag verkligen inte cykla hem, så det blev spaghetti och köttbullar på morsans golv och jag fick krasha i hennes säng medan hon sov på soffan, den token. En söt tok.

Cyklade hem på lördag förmiddag, gjorde ett stopp på ICA och hade cravings som aldrig förr. Allt från apelsinjuice till kokos och palsternacka hamnade i korgen. For hem och gjorde chokladbollar innan det var dags för spelkväll hos Erik.
Ett parti TP följdes av toppfilmen Drömkåken. Efter den slitiga insatsen var vi alla hungriga som djur, trots den maffiga uppdukningen av allt från godis och chips till cashewnötter, vindruvor och ovan nämda chokladbollar. Således drog vi en liten cykeltur till Max där biträdet trodde att jag stod och hängde mest för skojs skull. Hem till Erik för hamburgerfest och G som i Gemenskap. Kom hem vid tretiden inatt och har sovit läänge idag, sen har jag mest suttit i telefon. Cant handle it men jag försöker att svara jämt, trots att samtalen går omlott och jag inte hinner göra något vettigt alls. Det ska dock sägas att alla samtal är mycket uppskattade, jag blir så glad av er alla. Men. Klockan är 16.05 och jag har fortfarande en massa engelsk litteratur att läsa, en rätt stor lägenhet att städa och ett behov av att gå ut på promenad att underhålla. Jag suger ju.

Nu. Nu börjar jag.

28 September 2008  | Länk | Livet | 2 kommentarer
Stort liv.

Fan också. Sitter och bläddrar i kalendern (en ganska fräsig sak i stilrent ljusgrått och tårtpappersmönster i vitt, för övrigt) och det som möter mig är klotter, klotter och åter klotter. Jag fick ett riktigt jamen-va-fan-nu-gör-jag-det-nu-far-jag-hem-ryck, ni vet, men det visar sig vara ganska omöjligt. Trist. Och kul, på samma gång. Men ja.

Vi har alltså precis börjat strukturera upp vårt kommande projekt i klassen. Det första skarpa läget, som alla pratar så stort om och som känns som det coolaste ever, ungefär. Vi läser en kurs som heter Upplevelsekunskap och i den ingår att vi tillsammans ska skapa ett event. För vår del blir det aktuellt nu i oktober. Företag inom tre olika branscher - bas- och upplevelseindustri samt forskning - ska ha gemensam konferens här i Piteå. Under onsdagskvällen kommer det vara mingelskola, middag och lite annat smått och gott och det är alltså vår uppgift att styra upp allt runt just middagsbuffén. Vi ska göra rummet där de hämtar mat till en riktig upplevelse.
I torsdags delade vi in oss i grupper - allt från ljud&ljus till dokumentation, ekonomi, design och vaktmästargrupper fanns att välja på. Till min stora glädje lyckades jag ta mig in i "kontaktskapande aktiviteter, välkomst- och värdskapsgruppen". Min favorit, sådär helt spontant. Det här är verkligen bland det allra roligaste som finns och även om det säkert kommer vara slitigt, jobbigt och hopplöst emellanåt så är jag väldigt glad att jag valde upplevelser framför dietetiken. Det känns som rätt.

Min grupp består för övrigt av mig, Betsy, Glenn, Hanna, Sara W, Emil (?) och Martin. Idel favoriter! Vi kommer vara grymma, det känner jag verkligen på mig. Dock har vi bara två veckor på oss att köra iland med det här och till saken hör att vi är en jävligt bra klass som ni vet, men ändå 31 starka viljor som ska samsas om nåt. En utmaning, indeed! Forsa får klara sig utan mig och jag får klara mig utan Forsa. Men snart är det jul, i alla fall.

27 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Älskling.

Jag har fått min nya telefon vilket betyder att jag äntligen känner mig som en hel människa igen. Röd och fin med många finesser och flashpoäng.
Även jag begriper ju att jag snart kommer tappa den i diskhon eller glömma den på bussen, men fram tills dess ska jag njuta fast och fullt av min lilla baby.

Fancy, huh!? Äntligen, äntligen, äntligen.

27 September 2008  | Länk | Livet | 0 kommentar
Många is the magic number.

Imorse när jag vaknade hade jag en liten släng av hemlängtan i hjärtat. Det var lite oväntat. Funderar på om jag ska ta och fara hem nån helg i höst trots allt.. vore så otroligt skönt med en helt lugn hösthelg i Hälsingland. Samtidigt är tempot här så otroligt högt och jag är ju ett pucko som alltid är så rädd för att missa nåt - pluggtid såväl som kårkvällar. Jaja, vi får se hur det blir.

Kårkväll var det för övrigt igår, och klassen körde en gemensam karatefylla som vanligt, haha. Återkommer till den i nåt senare inlägg, med lite bilder kanske.

Det har väl hänt en hel del som jag vill och borde berätta om, men först av allt måste jag skriva om Hanna. En sån pärla hon är! Hennes blogg kan ni läsa här . Hon är ungefär bäst i världen utan att förstå det själv. Här är hon ute i hamnen innan vår båttur i början av kursen. Hanna står på vänsterkanten, med mina andra älsklingsbrudar vid sin sida.


Hanna, Julia, Marie & Sanna.



Marie kallar vi för Glenn till vardags, som ni kanske har upptäckt här i bloggen. Sanna är den som håller ordning på allt och alla och därför är hon morsan eller mamma Sanna. Jag är nog barnet i vår lilla familj och mitt namn är Fjällis. Hoho.
Ja, vad jag ville komma till är i alla fall hur otroligt glad och tacksam jag är för att de här pärlorna finns. Att de dessutom hänger i Piteå av alla ställen är inget annat än underbart.

Jag vet inte riktigt när jag slutade vara blyg och tyst men nån gång hände det i alla fall, och nu har det väl egentligen slagit över i något ännu värre. Jag har blivit en sån där person som man hatar - jag kan liksom aldrig hålla käften. Phu. Det bara bubblar ur mig och jag blir rätt irriterad på mig själv ganska ofta och därför måste jag bara få klistra in ett citat från ovan nämda Hannas blogg. (Det här är lite ego, kanske en dödssynd, så scrolla ner om ni inte vill se). Here we go:

"men samtidigt gillar jag ju även dom här enormt sociala personerna, som t.ex. veronica som alltid har nåt att säga om allting. veronica, är ju som så charmigt underbar. alltid glad och säger en massa roliga saker, jag önskar att jag var lite mer som henne. mer veronica åt folket liksom :)"

Jag tror inte någon har sagt något så fint till mig någonsin. Det händer i varje fall jävligt sällan. Jag läste, tänkte efter och reagerade som vanligt med tårar i ögonen och lite ont i hjärtat. På ett bra sätt, ska tilläggas. Jag har gått från att vara en blyg enstöring till att bli en tjattrig, glad liten tjockis som inte gillar att vara själv. Typ. Det är ganska intressant.

För att gå vidare till nåt helt annat kan jag berätta om ett annat lite tårigt tillfälle. Vi var som sagt på kåren i torsdags, på öppen scen, vilket innebär att vem som helst får kliva upp på scenen och göra vad som helst. Tanken var att Anton & Martin skulle göra något tillsammans men det blev inget. Plötsligt överraskade dock Martin oss alla med att äntra scenen, slå sig ner vid pianot och dra av en grym jävla låt. Lite finstämd halvballad sådär med mycket känsla och en röst man måste älska. Inte ett öga var torrt. Åtminstone inget som tillhörde mig och Glenn.. vi lättrörda småtanter, liksom. Hihi. Ja, en fin kväll var det i alla fall.

Det är så jävla skönt att gå ut på fredagar. Man är bakis på lördagen och sen har man hela söndagen på sig att vara pigg, glad och duktig. I like!
En reflektion tagen helt ur luften, sådär. Ikväll ska vi till Erik. Planen var sällskapsspel men vi har inte lyckats vaska fram så många så vi får se vad som händer. Vi ska i alla fall kolla på Drömkåken och jag längtar. Det känns så mycket bättre att vara kollektivt bakis. Hah.

Hm, jag måste nog sluta nu, ni läser väl hellre fler korta inlägg, än ett hyperlångt? Det tror jag.
Saker ni kan få möjlighet att läsa om framöver är hästridning, konferensprojektet, kärlek, vänskap, hat och intriger. Höhö, näe nu skojade jag bara. Inget hat. Meneeh, datachip inopererade i hjärnan, bussreseplaner och målare kommer definitivt att avhandlas. Håll er uppdaterade! Puss.

PS. Det kom just ett litet oooo:ande utifrån trapphuset och min första tanke var "Jaha, en gibbon-apa." Det var bara ett litet barn, tråkigt nog. Hej jag fortsätter spräcka djurnörderiets gränser, gång på gång! Nu ska jag dricka te och äta pepparkakor. DS.

27 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
But theyre not from crying..

Är död i både kropp och hjärna efter en dag fylld av nervositet, spänning, förväntan, frisk luft, nya möten, äventyr och lycka.

Ikväll ska jag läsa 130 sidor Karaoke Kapitalism. Dessutom fick jag lapp i brevlådan om att det ska tapetseras i mitt sovrum imorgon, så jag lär väl bli så illa tvungen att röja bort möbler, viktiga saker och skrot därifrån, samt göra resten av lägenheten hyfsat representabel.

Jag vet inte om jag berättat att den är uppsagd? Från och med den 1 januari 2009 står jag alltså utan hem. Det har inte riktigt slagit mig förrän nu.
Hur ska jag på bästa sätt förflytta alla mina saker och ting sådär runt juletid? När ska jag fara hem till Forsa? Var ska jag hitta bil och släp? Och, var ska jag ställa grejerna? Vad händer om jag inte hittar nånstans att bo?
Hur tänkte jag få plats med hörnsoffa, vitrinskåp och überfräscht köksbord i en garderobsstor studentlägenhet? Va? Eller?
Hah. Jag är en så dum och rolig själ. Meneeh.. det löser sig. Det gör det alltid.

Imorgon blir en jävligt lång dag. Föreläsning 9-12, Seminarie 12-16, Ambassadörsmöte 16-18, Öppen Scen på kåren 18-?

PHU.

Har redan nu bestämt mig för att ta buss till stan - min sargade kropp säger mig att träningsvärken inte kommer vara någon lek imorgon.

Mådde för övrigt jävligt uselt periodvis idag. Funderar på om det är någon form av abstinens. Kaffe? Alkohol? Inget av det känns särskilt tröstande.
Kanske beror dimman, yrseln och den djupa tröttheten helt enkelt på att jag sovit rätt igenom kasst de senaste nätterna. Hoppas på lite bättring inatt. Det vore trevligt.

..och snart är det fredag igen. Jippiejoo.

24 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Could have..

Ptja, jag borde väl plugga egentligen, men äsch. Jag har ju hela natten på mig. Bloggen förtjänar minsann en liten uppdatering först.

- Vi har haft filmteknik idag. Mycket info, mycket roligt. Efter lite teori delades vi in i grupper och fick uppgiften att gestalta ett givet ord med enbart tre sekvenser slash scener. Marie, Erik och jag fick ordet lycka. Hade några alldeles strålande idéer som föll på tidsbristen, men fick till en riktigt glad film ändå tycker jag.

- När klassen i samlad tropp stegade in på kåren för kafferast, släpandes på kameror och stativ, hördes en röst från sofforna. "Ååh. Jag vill också gå upplevelseproduktion." Och ja, vem vill egentligen inte det!?

- Min bror ringde nyss och vi samtalade i en timme om bland annat familj, ryggmärg och egenföretagare. Fan vad jag gillar den grabben alltså. Och Östersund med. Kanske får det blir en påhälsning dit istället för hem i höst?

- Klart vi ska åka tjej- eller kortvasan! Mitt sikte ska i alla fall ställas in på det. Blir det inte så blir det nåt annat. Skitbra.

- Imorse när jag cyklade till skolan - som vanligt med andan i halsen och svetten skvättandes - blockerades vägen av reflexvästförsedda kvinnor. De slängde åt mig en frukostpåse i farten. Piteå Kommun har miljövecka och belönar människor som cyklar eller går till jobbet med frukost, samtidigt som det är gratis att åka buss hela veckan. Det är fan både sweet och nice på samma gång! Way to go!

- Mina bihålor ömmar, huvudet värker och hela kroppen är i stort behov av massage, träning och stretching. Och sömn. Till detta kommer att jag har ca 100 sidors läsning kvar inför litteraturseminariet imorgon. Men det gör inte så mycket.

- Sjukt läskig läsning om framtidens teknologi för övrigt. Återkommer om detta i ett senare inlägg. (Teaser!)

- Jag har träningsvärk i mina fötter! Detta endast och enbart på grund av det flitiga gåendet i mina kära klackisar under helgen. Den här veckan tänkte jag inskränka mig till en endagarsfest. Gärna en halvlugn sådan, men jag lovar inget.

- Kvinnan som föreläste för oss idag är en av de drivande människorna bakom melodifestivalens deltävling i Skellefteå 2009. Hon sa att hon skulle återkomma med info om hur vi skulle kunna involveras i den processen. Det känns jävligt grymt och även om det inte blir nåt av det börjar det sakta gå upp för mig att inget är omöjligt.
Känns coolt som fan.

Nu ska jag återgå till soffan, Karaoke Kapitalism och kaffekannan. Sämre kan man faktiskt ha det. Hoppas ni njuter av kvällen.



Känns lite trist med bara en bild men jag hittade inget mer passande. Ni kan ju göra er några mentala bilder av filmkamera, oss luktandes på rönnbär för att gestalta lycka, melodifestivalsymbol och en fet kaffekanna. Här i bloggen, i verkligheten, fortsätter jag på familjetemat. Mamma och pappa ute vid havet, en härlig junidag. Enjoy! (Och det är inget fel på dina ben, pappa).

22 September 2008  | Länk | Livet | 4 kommentarer
Dagens Dagens.

Skrev ett långt jävla inlägg nyss men det försvann och jag hade tänkt sova vid det här laget men jag förkortar och komprimerar. Varsågoda.

Allt jag har gjort idag - och jag menar verkligen allt - är att hänga framför datorn och hinka te.
Det beror på något så simpelt som att det är det enda jag velat ta mig till. Vaknade pigg som en nötkärna men sen blev det liksom inte mer än så.
Justja, jag har lagat mat med, förstås. Kaviarmacka, snabbnudlar och ett fat med glass. Framåt kvällen överraskade jag genom att tillaga bacon- purjo- och spenatfylld kycklingfilé med fullkornsris och paprikasallad. Finfint. Jag är inte så jävla kass som man kan tro.



Det här, mina vänner, är något jag längtar efter. Högt och starkt. Vinter. Snö och is, skidor och skridskor. Åh. Ett litet sug efter tjej- eller kortvasan har börjat smyga sig på, efter ett rätt inspirerande skidsnack igår. Jag vet inte. Det är trots allt ett jävligt effektivt sätt att hålla igång - man har liksom inget annat val. Märktes jävligt väl i Åre... NOT. Men ja. Alltså. Det är ju lite status dessutom. Jag måste fan fixa en bättre tid. Borde. Ska? Borde.
Funderade annars på att göra nån längre tur på nåt fjäll, någonstans, någon gång. Vore grymt mysigt, men risken är överhängande att det aldrig blir av. Liksom.
Vi får se hur det blir med det där!


Det kan man fundera på ett tag, i ny klänning.


Annars tänkte jag mest bara berätta att imorgon är första dagen i mitt nya liv! Visst. Innebörden i de orden är alltså att träning från och med imorgon kommer bli ett naturligt inslag i min vardag. Imorgon kommer mitt sockersug vara ett minne blott och pluggandet kommer ta fart, intelligens och slutledningsförmåga kommer blomstra som aldrig förr. Organiserad, Punktlig och Vältränad. Där har ni mig inom en snar framtid.
Kom ihåg var ni hörde det först!

21 September 2008  | Länk | Livet | 2 kommentarer
Ett minne.

En liten flashback från igår.

Jag trippar runt i höga klackar och försöker hitta genvägen till Ankars. Tycker hemskt synd om mig själv. Pratar med Thuresson. Plötsligt slår insikten ner och genom snörvlingar och tårar lyckas jag gnälla fram det:
"(Yada yada yada) ..Uuuh. Jag är så jävla emo."

Slut på minnesklipp.

21 September 2008  | Länk | Livet | 2 kommentarer
Där går vettet ut.

Som sagt, gårdagen började väl inte direkt med sol i sinne. Utomhus var vädret dock alldeles strålande och jag tog mig en promenad bland vackra löv, rönnbär och höstvindar. Mental och nu nedskriven minneslapp till mig själv: Åk aldrig någonsin igen utomlands under hösten! GAH!
Ja, jag gick i alla fall ner till havet där jag satte mig på en sten och lyssnade på Colin Hay. Det var fint.
Sen träffade jag en gammal dam som berättade för mig var Konsum ligger. Vi pratade en stund och hon hann även fälla den där omtalade kommentaren. "Där vinet går in går vettet ut." Tjoho. På väg hemåt stötte jag på en mycket trevlig man som led av muskelreumatism, men det är en annan historia.

Väl hemma igen behövdes en del fixande och trixande för att byta bakis-looken mot något mer passande. Blev förstås lite sen, men efter en svettig cykeltur och en låång promenad i klackisar stod Julia och jag utanför Andreas dörr exakt 17.00. Han bjöd på en egenkomponerad välkomstdrink och hade köpt vitt vin efter att ha rådfrågat Ellen om vad vi gillade bäst. Söt kille det där!
Vårt uppdrag var att göra pastasallad. Jag var pepp som satan och den blev ganska grym tror jag allt. Innan vi for ner på stan hann vi komma fram till att en kurs i vallning och gitarrspel inte alls vore fel.
Jao, till vår stora glädje hade Emelie alltså bestämt sig för att vara nykter chaufför så istället för att gå gled vi ner mot Pite Centrum i en flashig bil. Vardagsrummet var vår destination. Riktigt mysigt ställe där en norrman väntade på oss, som anlände först av alla. Uppdukade bord med fina dekorationer och bordsplacering hade han fixat medan vi andra lagat mat. Så småningom droppade resten av gängen in och jag blev alldeles varm i hjärtat för varje klasskamrat som steg över tröskeln.
I love you and dont you forget it.




Laguppställning.


Sanna, Erik & Kristin är FASHION.


Partey.



Hemskt god buffé, trevliga bordskamrater och några nya bekantskaper från de övriga Upplevelseklasserna. Sen var det frågelekar, och trots en underbar insats vann vi inte. Förstås. Lag Veronica kom dock på en stark tredjeplats, så jag antar att vi borde vara nöjda? Känns ju alltid bra att inte vara sämst, menar jag.
Förstapriset var för övrigt en CD med Hansis samlade PowerPoint-presentationer. Mycket uppskattat!
Vid elvatiden var det dags att dra sig vidare mot Pentryt där vi dansade, lånade herrtoan och drack femcentilitersshots som kostade 98:-. What kind of fool am I?




Hanna, Martin & jag.


Glenn, Sanna & Kristin på väg.


Jorå, peppen fanns där!


Ja, jag hade sjukt kul i alla fall. Riktigt röjigt på dansgolvet och bara.. lycka, helt enkelt.
Sen sa det SVISCH och jag blev otroligt less på allt. Det gick verkligen på en sekund och ingen vet vad som skedde i min hjärna. Jag hämtade ut mina grejer och ringde till Thuresson (förlåååt! och tack för att du finns!) medan jag försökte hitta till Ankars. Tårarna rann och jag gick i cirklar. Haha! Där vinet går in går vettet ut, var det ju. Fann tillslut den rätta vägen, fick tag på min cykel och tog mig hem till en efterlängtad säng. Det var skönt.

Idag är jag överraskande pigg må jag säga. Tänkte ge mig ut och leta reda på den där otrooligt välsorterade matbutiken snart. Ikväll blir det nog film och glass kanske? Ensam eller med någon frivillig. Hör av er ba!
Ja just det, för övrigt så glömde jag min mobilladdare hos Cissi i förrgår, sen glömde jag ta emot den av henne igår och nu ligger den hos Hanna och min mobil är snart död. Tjejen med koll, här har ni henne!

Indeed.

21 September 2008  | Länk | Livet | 2 kommentarer
Fredag hela veckan?

Havregrynsgröten är uppäten, första tekoppen urdrucken och dagen kan börja. Igångkickad med C-vitamin, antioxidanter, koffein och Style-By-Mats-Mats. Underbart.

Jag sitter i sängen och bälgar i mig vatten. Fryser om fötterna, annars mår jag bra, tack.

Gårdagen blev som den blev. Jag skulle städa, träna och plugga men åstadkom förvånande nog inte så värst mycket. Skrev två lektions-PM och plockade ihop i köket. Lagade en grym tonfisk-bön- och grönsakssås till min fullkornspasta och sedan var det återigen dags att göra mig redo för att möta omvärlden.

Sanna och jag gick alltså på sing-along-bio som ni kanske redan vet. Det var riktigt grymt, folk sjöng faktiskt! På slutet rockade det lös på riktigt och ca 10 pers beann sig plötsligt hoppande och skuttande på den lilla scenen framför bioduken. Fifteen minutes of fame in Piteå.
Det var förstås Mamma Mia! som visades, och med tanke på att jag var alldeles lycklig redan förra gången jag såg den är det väl inte särskilt konstigt att jag studsade på moln ut ur min biostol denna gång.

Efteråt drog vi till Shell där vi låste in oss på en toalett för att sminka "ögena". En halv grillkorv, ett raggningsförsök från mackbiträdet och en hel del skratt senare befann vi oss hos Cissi Citronfjäril som bjöd på förfest. En ganska lugn historia, faktiskt. Mycket gitarrspel och sång och jag älskar det, men de sjöng så fint att jag blev mer rörd och sentimental än taggad. Vinkärring indeed. Mina personliga höjdpunkter var nog telefonsamtalen faktiskt. Det har visat sig att Sandra2 i min klass känner Henke Nilsson som jag gick gymnasiet med. Igår ringde vi honom och jag sa "Hej Henrik!!! Det är Veronica..Fjäll!" Sen skrattade vi och sen pratade vi och det var kul. Även Thuresson bjöd på en hel del skratt via telefonen, det uppskattades. 
Fast ärligt talat så var inte själva festen så illa den heller. Fab4 - och många andra - lyser upp som inga andra kan, och om jag skulle säga att jag hade tråkigt så ljuger jag verkligen.

Kvällen fortsatte förstås på Kalles där en söt dörrvakt lät sig fotograferas och där en söt bartender i stort sett bjöd på minttun. Sånt gillar vi! Draget på dansgolvet lös dock med sin frånvaro och ptja, det var väl jag som saknade gnistan kanske?
En helt okej och lagom rolig kväll var det, men ingen sån där gnistrande och makalöst fantastisk superdupertrouper-fredag.

Jag tror alla laddade för ikväll.

Själv känner jag mig fortarande inte on-top-of-the-top, men jag ska göra mitt bästa för att hamna där. Ett steg på vägen är en lång promenad i solskenet. Off I go.

Hoppas ni har en finfin helg.


PS. Nogg vill inte låta mig ladda upp bilder så jag skiter i det. Blä. DS.
 

20 September 2008  | Länk | Livet | 0 kommentar
Get by with a little help from my friends.

Jag vet att jag bloggar alldeles för ofta nu för tiden, jag hinner knappt hänga med själv och jag kan ju bara tänka mig hur det känns för mina kära föräldrar som febrilt försöker hänga med i alla snabba vändningar.
Eller ja, jag vet inte.

Kort möte om UPAF idag, sen en snabbis på stan, nudlar och kaffe hos Julia och så promenad upp till Ankars igen, där en mysig filmkväll hos Ida N. väntade.

Klickar ni in er här får ni se filmen från förra gången vi var där. Jag kan säga att det definitivt är en must-see för alla, ALLA, som läser den här bloggen.
Det är vår tredje kväll tillsammans, Röda Festen. Det är beviset för att det inte behöver vara enbart dåligt med endast fyra killar i klassen. De är våra stjärnor och idoler. Mestadels, i alla fall. Det är ett smakprov på hur en vanlig dag i livet ser ut för mig just nu. Det är allt, egentligen. Dessutom är det jävligt mörkt och man ser typ inget, men slut ögonen, lyssna och njut av Stockholms-Antons "En gång till KOM IGEEN!!", Martins sköna röst och 20 skrikande groupies. Om och om igen. Det går inte att göra annat än att älska det.

Stämningen är på topp och den håller i sig än. Godnatt!

18 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Bullshit.

Vissa dagar vaknar jag och är arg på hela världen. Jag vet inte varför. Ofta går det över efter en dusch och en tallrik gröt. Ibland gör det inte det.
Det suger ju.

Pust och stön, idag är en jobbig dag och det finns få saker som är så deprimerande som en Negativ Inställning Till Allt.

Saker jag uppskattar & tycker om, helt utan inbördes ordning:
Min pärla till cykel. Goda vänner. Härliga familjeen. Bra film. Skog och Natur. Djur. Snö. Åka längdskidor krispiga marsdagar. Åka slalom. Åka skridskor! Åka spark. Åka berg&dalbana. Åka bil. Åka pendeltåg (höhö, nu skojar jag bara. Men seriöst då.) Havet. Träekor. Att fiska. Att fika. God mat. Livemusik. Annan musik. Festivaler. Tjocksockar. Hårprodukter, Smink & Parfymer. The Bodyshop. Te. Knäckemackor med ägg och kaviar. Kårhuset. Klassen. Resor. Doft av bensin. Huvudmassage. Värmeljus. Att dansa! Dricka vin. Tjejmiddagar. Feta fester. Att vara glad.

Så, ett litet utdrag ur lyckoregistret. Genast känns allt så mycket bättre. Verkligen.

Har ingen bra bild för dagen men här kommer en ändå.


Familjen på väg mot nya äventyr.

17 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Another day in Paradise.

Tjena fan!
Vad gör ni?

Det har varit två seega morgnar på rad nu och trots att jag vet att jag skulle känt precis likadant om jag bott fem minuter från skolan istället för trettio så har jag (nästan) bestämt mig för att säga upp den. Pärlan. Stort vardagsrum. Riktigt kök. Snart nytapetserat sovrum. Det svider lite i girighetshörnet av hjärtat, kan jag tala om. Samtidigt känns det lite ostrategiskt att sätta sig tre-fyra kilometer från händelsernas centrum när en lång och kall vinter närmar sig.
Kommer stanna här till slutet av december, sen får vi se vad som händer.

Vemod är ett fint ord, och ibland en mycket fin känsla. Den har hälsat på lite ikväll. Har varit på kåren och druckit ett par glas vin, lyssnat på grym livemusik och pratat bort några timmar med underbara klasskompisar.
Killen som sjöng heter Mikael Fall och han bjöd på svängig jazz med lite bluesinslag tillsammans med ett grymt band som inkluderade allt från kör till dubbla saxofonister och trumpetare, samt en kontrabasist och den redan nämde gitarristen. De körde bland annat en låt som handlade om sångaren/låtskrivarens lantställe. Den hette "Back Home" och gav mig tårade ögon och lite stick av hemlängtan.
Annars är jag mest bara så jävla stolt och glad över min klass. Vi var minst 15 tycken på plats i kväll och nu citerar jag Glenn: "Min klass är helt fantastisk. Det spelar ingen roll vad det gäller, fest, filmkväll eller föreläsningar, vi är alltid där, ger gärnet med en positiv attityd och sammanhållning." Word, sister. Kunde aldrig ha sagt det bättre själv.
Eftersom jag har fått vanan att citera eller ta efter den donnan rätt ofta kanske ni vill trippa in på hennes bloggplats på jorden och den hittar ni HÄR! Om inte annat så får jag flasha lite med min nyvunna kunskap om länkning.

Ja, det är klart att det har hänt annat. Intressant föreläsning idag, sjukt roande lunchunderhållning, snart ska vi boka biljetter till Håkan, i helgen väntar en fet överraskning(sfest?) som tvåorna bjudit in till, mina böcker har äntligen blivit skickade från Bokus, Emelie Th har lättat upp mitt liv tusen gånger om med hjälp av några få men mycket träffande ord, Sanna & Marie bjöd på grymt god paj idag, vi har varit på möte inför PiteEnergis 100-årsjubileum, jag har postat födelsedagsbrev till morfar, SaraLii från Kolmården har ringt och gett mig det senaste skvallret, imorgon har jag tvättid, skolmöte och filmkväll uppskrivet i agendan.. jag kan fortsätta skriva hela natten, faktiskt. Men det vill jag inte. Så sov gott nu, sockertoppar.

Vi ses.

16 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Hur skulle någon kunna sätta kedjor på en Hurricane?

Jag börjar med att göra precis som Glenn och länka hit: Klicka här och läs om min klass!! Trycker man upp bilden där längst ner kan man se mig mitt i en tugga lax också. Bara en sån sak!

Föreläsningarna idag gjorde mig lite besviken faktiskt. Hade grymma förväntningar men fotografilärarens tempo vid snacket om bländaröppningar och slutartider överskred med råge min kapacitet en trött måndagsmorgon. Vi lyckades trots allt knäppa några heta bilder men de raderades av Erik innan vi hunnit visa upp dem. Bitterheten kom som på beställning.
Lugnade dock ner mig efter ett tag, och pärlorna i min grupp höll humöret uppe. Lunch på kåren med snyggfotografering av Glenn och därefter en föreläsning om Swedish Lapland. Var rätt låångdragen och inte särskilt spännande men han lyckades trots allt göra mig ruskigt stolt och glad över att få bo här uppe, mr. föreläsare. Norrbotten is tha shit, som man brukar säga.

Planen över våra upplevelseköp börjar klarna. Förhoppningsvis får vi kopiera Glenns (hur ofta använder man ordet Glenn mer än tre gånger i ett inlägg, egentligen?) och Elisabeths upplevelse 1, vilket är RIDNING. Att rida ut på tur i skogen, tänk er det!! Dessutom ryktas (ryktas, hoho!) att där finns får på gården och Sanna har lovat att fråga om jag får klappa. Just nu lever jag uppe bland molnen och drömmer om att få köra fingrarna genom tjock ull. Aaaahhhh.
Vår upplevelse nr. 2 kommer bli sing-along-bio. På fredag ska vi bänka oss på Bio Trean och sjunga med till Mamma Mia. Kaanske smugglar vi med oss lite vin och förbereder oss inför Cissis fest, sånt får man se när den dagen kommer!

Fick för övrigt lite partybilder från fredagen. Verkar som att Anna Veronica Fjäll var ganska hyper trots allt. Jag bjuder på ett välvalt axplock.


Jag och Skalman festar loss på tacos.

Sara, Sara & Glenn.

Marie visar svans.

..och jag är djurdesperat!!

Shejk it.

Hyper 1.

Hyper 2.

Hyper 3.


Ja, det finns en uppsjö av andra roliga bilder men jag väljer att stanna där. Somliga är inte lämpliga att publicera av olika skäl, andra känns orelevanta. De flesta är mycket värda att se men jag orkar fan inte greja mer här. Nu ska jag skriva grattiskort till morfar, spela godnattsång för mig själv och sen sova sött. Jag hoppas ni gör detsamma.

15 September 2008  | Länk | Livet | 5 kommentarer
Go nerdy.

Nu sitter jag och hundsurfar på Blocket igen. Åh. Det skär lite i hjärtat för varje valpöga som möter mitt. Det hjälps liksom inte, jag kan inte sluta ändå.
Här är Bob:

Ge mig ett samlat "Mnååååå" för honom, tack.

Jag skulle verkligen behöva en stor hund att gosa med här, eller åtminstone en katt att klappa lite på. Kan man ha djurabstinens? Tur att Martin kan bidra med sitt hår ibland, det är rätt rogivande att klappa honom på huvudet med.

Imorse vaknade jag utan någon somhelst plan för dagen. Det var jobbigt och jag insåg då att den senaste månaden har varit så sjukt totalplanerad. Så fast jag så gärna vill hitta på nåt kanske jag borde låta bli? Bara för att vänja mig vid att ha lite tråkigt igen, liksom? Äsch, jag vet inte. Nu väntar lite restpizza och häng i sköna soffan, tror jag.

 

PS. Idag snurrar Colin Hay - Beautiful World väldigt bra. Mycket fin låt. Passar med Into the Wild-stämningen och livet i övrigt. Klicka, lyssna och strunta i bilderna om ni vill.. de känns lätt lite töntiga. DS.

PS2. När schemat är fyllt av föreläsningsrubriker som "Fototeknik", "Swedish Lappland", "Filmteknik", "Design & Formgivning", "Dans som näring" med flera - hur skulle jag kunna vara missnöjd? DS2.

14 September 2008  | Länk | Livet | 0 kommentar
Ut i det vilda?

Häromnatten drömde jag förresten att jag var döende. Jag var döende och bestämde mig för att uppfylla alla mina drömmar, att leva för dagen - och efter ett tag var alla pengar slut, men livet gick fortfarande på.
Det var lite ångestfyllt. Hann aldrig se huruvida det löste sig eller inte, för jag vaknade.

För att ta det senaste dygnet lite bakvänt kan jag berätta att jag nu bara sitter och njuter av att få stanna hemma medan resten av gänget kämpade sig hemåt genom kylan på sina cyklar. Det brukar ofta vara tvärtom.

Kvällen har tillbringats i min lägenhet. Glenn, Sanna, Skalman, Martin & Erik kom och åt av min hemlagade pizza som faktiskt blev riktigt god. Därefter droppade Sara, Johanna och Måns in och frossandet fortsatte. Marängsviss, godis, knäcketäckespaj MED MERA. Sjukt mätt och sockernöjd nu. Hälsosamma livet börjar på måndag och fortskrider fram till december då adventsfikorna ska avlösas med knäckkok och pepparkaksbak.
Förutom att vräka i oss mat har vi för övrigt plöjt igenom ett gäng filmer ikväll - Spermaharen, Torsk På Tallin, Into the Wild och Sunes Jul. Riktiga fullpoängare. Into the Wild är lång och kanske seg men så jävla vacker och inspirerande och ahh.. jag får lite livspanik av det, fast på ett skönt sätt. Om ni förstår.

Jag har ju alltid haft svårt för att umgås ofta och mycket - missförstå mig rätt - men av någon anledning börjar jag bli alldeles tvärtom. Jag vill ha människor runt mig typ hela tiden. Läskigt och skrämmande som fan. Jag försöker gilla läget.

Fredagskvällen var fiin, det blev karatefylla för många men jag klarade mig ganska fint? Fick dricka mojito och spela ölspel på förfest, sen en ganska tidig ingång på kåren, mycket dans och mycket roligt. Snygg gitarrist, snygg bartender, snygga killar överallt men det spelar inte så stor roll. Trodde jag skulle förfrysa mina små pumpsbeklädda fötter på cykelturen hem men det gick fint! Hade mindparty de sista kilometrarna

Imorgon eller övermorgon firar jag årsdagen för när jag klev på planet till Flagstaff. Det känns ganska stort faktiskt. Ett år som gått otroligt fort på ett sätt, samtidigt som det känns som en evighet sedan hela äventyret började.

Ber för allt vad jag har att min kurslitteratur anländer på måndag. Paniken börjar hopa sig så smått.

Annars intet nytt!
Puss.

14 September 2008  | Länk | Livet | 0 kommentar
SWEET.

Min hundra-saker-att-göra plan för dagen gick förstås åt helvete. Men det gör inte så mycket. Klev upp vid nio och har sedan dess lyckats få bokhyllan okej. Inte alls perfekt, men det funkar. Filmerna är sorterade i färgordning, skivorna efter artist och feeling, böckerna står mest huller om buller.

Dessutom har jag satt upp två bilder och en ljusstake i hallen, diskat 12 dammiga vinglas samt en ursöt (är det verkligen ett ord för mig?) kaffeservis som jag köpt på auktion. Porslin tunt som papper, endast 50 kronor. I like!

Väntade på posten för att se om någon mer paketavi dök upp, men det gjorde det inte. Drog så ner på stan för att köpa min klänning och hämta ut paketet som jag fick avi på igår. Förväntade mig en ny mobiltelefon eller en packe böcker så döm om min förvåning när ett tjockt kuvert med mammas handstil räcktes fram till mig.
När jag kom hem visade det sig att det innehöll detta:

En chickflick-bok, en dubbeljapp, en center, en påse bilar och ett kort som säger "Trevlig helg från två mycket stolta föräldrar".

Så jävla gulligt, bara. De vet hur man lyser upp en molnig fredag.

Japp, har även hunnit med lite relax i solariet på Soldrömmen som jag cyklar förbi varje dag till skolan. Så blek som jag är nu har jag seriöst inte varit på ett år, typ? Måste bli lite ändring för mina fräknar håller på att tyna bort.

Nu ska jag hacka paprika inför tacomiddag med brudarna i klassen. Därefter väntar förstås dusch, fix & finputs och sen, sen är det dags för vin, skratt och dans dans dans. Det är minsann lycka när den är som bäst.

12 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Sjukt jävla trist inlägg.

Varför är jag så trött idag av alla dagar? Vi snackar inte lite småseg utan mer åt död-hållet. Sjukt.

Klev upp tidigt idag för att plugga men spenderade istället ett par timmar på att fundera över hur hyllplanen i min bokhylla bäst skulle passa.. har fortfarande inte kommit fram till Den Perfekta Lösningen och jag är innerligt och ärligt trött på min jävla petighet.

Lunchmöte på idéhuset idag klockan 12, jag chockade mig själv med att vara där 11.45. (!!)
Fick mackor och ännu en upprepning av diverse nyföretagare, men riktigt trivsamt ändå må jag säga. Egenföretagare. Det vore nåt det.
Efter gratismacka och kaffe tog jag mig en liten tur på stan. Planen var att posta mammas present men den hade jag förstås glömt hemma. Strosade runt på stan och köpte äntligen lite nya fräscha underkläder, det var verkligen på tiden. Inhandlade även lite andra nödvändigheter som örhängen, vitt vin och frimärken. Dessutom blev jag totalförälskad i en klänning på VeroModa. Min budget är ju i dagsläget planerad för jeans, varma tröjor och vinterjacka. Men. Eh. Man ska ju följa magkänslan, väl? Och vad skulle göra mig lyckligare än klänningen? Nej, just det.
Ska nog se över den där ekonomiplanen ett par gånger till ikväll så jag med gott (?) samvete kan fara in till stan och prova (läs: köpa) den imorgon.

Jaao, igår var vi bjudna till Hanna på idol- och filmkväll, vi i fab 4. Hon välkomnade med tända ljus, grönsaks- och chipsdip plus Cola. Sanna hade med sig kaka och tjejsnacket flödade. Hemskt mysig kväll. Sen cyklade jag hem och hade lite förföljelsemani. Funderar på att försöka greja sovplats i stan imorgon kanske, vore sköönt att slippa fara hem efter kåren. Kårpub imorgon alltså, om jag inte redan sagt det 100 gånger?
Jag är ganska pepp faktiskt.

Alltså, vi hade en debatt om BlondinBella häromdagen och jag sågade rätt ordentligt men vem fan är jag att göra det egentligen, med tanke på skiten jag häver ur mig här? Haha! Fool.

Nu ska jag äta macka med stekta kantareller och sedan stryka lite kläder innan det är dag att gå i säng. Spännande va?

Godnatt mina skatter.

11 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Dag 1.

Första dagen i resten av ditt liv. Huh.

Finns det någon mer pretentiös och ångestgivande klyscha? Näe, jag skulle inte tro det.

Idag har jag sovit länge, pluggat lite, spillt te i sängen och sen gett mig ut på en alldeles underbar promenad i höstsolen. Det var powerwalk med Hellström, Lundell och Sahara Hotnights i lurarna. Sen slog jag mig ner på en bänk vid en småbåtshamn och konstaterade att ett hav alltid är ett hav, oavsett om man befinner sig i Piteå eller Santa Cruz. Lite lugnare promenad tillbaka, droppade in på StepIn för att hämta träningsschema. Har inte bestämt mig för om det är smartast att träna här ute där jag faktiskt bor eller inne i stan. Lutar åt det första. Det jag ville ha sagt med rubrik och text såhär långt är hur som helst att jag faktiskt håller på att ta tag i livet. Det ska vi fira! På fredag.

Mmmja, älskade Thuresson är tillbaka i Sverige efter en vecka i Paris, fick mig ett telefonsamtal och en kort uppdatering och det var väldigt trevligt. Som jag har väntat!

Jag vet att det är totalt ointressant för er del men jag kan inte sluta poängtera hur otroligt mycket jag älskar hösten, vintern, våren och sommaren. Vatten, skog, snö, berg, is, allt. Töntigt indeed, men det är min blogg så jag bestämmer! Whihooo.

Åka skridskor på blankis är kanske det bästa som finns.


Ikväll blir det idol- och filmkväll med fab 4 hos Hanna. Kommer bli fiiiint.

10 September 2008  | Länk | Livet | 3 kommentarer
Daddy Cool

När man är liten har man så otroligt många hjältar. Det är förstås blanda annat Barbie och Ken, som sprider komplex och mindervärdeskänslor åt höger och vänster. Det är popstjärnor och barnskådespelare som får livet att verka så enkelt och glamouröst. Det är de där tjejerna och killarna på skolan som är liiite coolare än vad man själv är. Det är föräldrar, syskon och andra släktingar.
För min del stod även Lill-Babs på listan, men jag har en svag aning om att det är ett undantagsfall.

..fast grym är hon ju än.

Det där med föräldrar är rätt intressant, för även om man ibland trodde att man hatade dem så var de ju bara så jävla bra. De kunde verkligen allt. Knyta skosnören, cykla utan stödhjul, vispa sockerkakssmet tills den blev fluffig, steka plättar - you name it. Det som imponerade mest på mig hos min pappa var att det alltid var så varmt under hans täcke, samt att det alltid blev så mycket skum i munnen på honom när han borstade sina tänder. Jag kunde aldrig åstadkomma samma sak.
Stor besvikelse.
Dessutom var min pappa stark så stark, vilket jag gärna berättade för alla som ville höra på. Jag var ett "ganska pratsamt" eller "förtvivlat jobbigt" barn och mina dagisfröknar hade nog hört mig tala om min pappas otroliga svällande muskler ett antal gånger när det blev dags för honom att hämta mig från dagis. Således stod ett gäng fnittrigt förväntansfulla fröknar och granskade honom från toppp till tå när han steg in och drog ett par blåa sockiplast över sina gympaskor.
Kanske ringde uttalandet "Jhaaa, dä blir som bullar på armarna!!" i deras öron när de såg honom. Kanske fnissade de till lite inombords. Kanske tyckte de att han var jävligt fräsch. Det vet man inte. I själv verket vet jag ingenting - men jag har hört det berättas.



Min pappa är fin och fortfarande en idol men kanske inte särskilt biffig.
Dock spexig så det förslår, och det smäller väl ändå högre!?

10 September 2008  | Länk | Livet | 0 kommentar
..hur blir det då när man blir kär när man är stor?



Jag har redan skrivit det till Marie och nu säger jag det här med - När fan ska det bli skärpning på mig egentligen?

Jag skulle ju gå och lägga mig vid tio, men vem är vaken än?

Jag tyckte att någon (jag!) bestämt hävdade att Det Hälsosamma Livet skulle börja i Piteå och jag vet inte säkert, men att supa sig redlös x gånger på för få dagar, aldrig träna samt käka socker i mängder var inte hälsa senaste gången jag kollade.

Kan jag någonsin lägga av med att sova en kvart för länge varje morgon? Alternativt lära mig att plussa på en kvart på mina "tidsplaneringar"?

Ööh ja, och varför ligger det ostruken tvätt i stora påsar på golvet? Varför hänger det inga tavlor på mina väggar? Hur kan jag glömma dagens enda skoluppgift som var att skriva ett crappy PM?

Dumma, dumma tjej.


Jaja, vad är väl en bal på slottet. Dagen har annars varit fin faktiskt. Jag sov alldeles underbart i natt, vaknade en massa gånger men bara njöt av hur skönt det var i sängen. Orkade gå upp i hyfsad tid också men sen krånglade det lite med grötkokning och nagelmålning så liteliteliite sen blev jag allt ändå. Lyckades dock rädda det med en grym insmygning i klassrummet i sista sekund - varken Glenn eller Mamma upptäckte mig trots att jag fick kämpa mig fram mellan väskor och ben för att nå den enda tomma platsen som förstås fanns allra längst fram i mitten.

Ruskigt bra föreläsning idag för övrigt. Killen som födde idéerna bakom såväl A-teens som Pizzabullen pratade och lät oss göra en del marknadsföringsövningar. Jag blev så ivrig och uppe i varv att jag måste gå och kissa hela tiden. Hah!
Framåt eftermiddagen drabbades jag av sjukt blodsockerfall/sen bakiströtthet, jag vet inte.

For till The Phonehouse efter skolan. Letade fräsch telefon men allt var så sjukt dyrt. Fick dock en ny vän i den snajdiga försäljaren som i ena sekunden talade sig varm och svettig för en telefon för att i nästa dissa den totalt. Jag tackade för mig och lovade att komma tillbaka imorrn but I wont! Busigt va.

Lördagen blev inte så lugn som man kunnat tro. Tog mig en liten grogg och lyssnade på ABBA och vem blir inte pepp av det!? Cyklade sen in till stan där det var schlagerfest hos Glennis och sen lite mysfest hos Anton vilket följdes av storfest hos Lania OCH ännu ett besök på Kalles. Kanske inte lika roligt som i fredags men jag har fan aldrig tråkigt på krogen så jag är rätt nöjd ändå? Lite sur för att jag inte fick nån äppelpaj men Glenn Sweetiepie bjöd på kebab vilket jag uppskattade högt och stort. Tack!

Jag sa: "Se ut som schlager!"
Glenn hörde: "Se utslagen ut!" Höhö.

Martin illustrerar ordet FASHION.


Söndag var en vanlig söndag med hemmapyssel, tvätt och en powerwalk. Sen äppelpaj MED det mycket berömda knäcketäcket, Sunes Sommar & Surf´s Up på Bäckis, än en gång. Det visade sig att både jag, Marie och Erik var med i Rudolf-gruppen på Facebook. Hohoo.

Har för övrigt märkt att jag har börjat bli en jävligt rosa tjej. Det har aldrig varit riktigt min kopp med te det där, men nu verkar allt falla på plats. Eller nåt.

Dessutom har jag bott här i tre veckor nu! Hah. Jag kommer aldrig sluta förundras över hur fort tiden faktiskt går när man har kul.

Avslutar med en bild på dagens middag, som verkligen inte gick av för hackor.



Spenatsoppa med paprikahack & äggbåtar, en grov macka med svarta oliver, ost och paprika samt ett glas iskall lättmjölk.


Vad ger ni mig för den!?

8 September 2008  | Länk | Livet | 4 kommentarer
Själva livet står och skrattar åt din väntan på mirakel, idiot.

1. Best of the Best.
2. Vi är nyktrare än man kan tro..
3. Ännu en bild från röda festen. Man får ju aldrig nog!


Alltså, nu har det redan börjat. Fast jag är på kanske världens bästa ställe med världens roligaste människor och utbildningen verkar vara allt jag någonsin kunnat önska mig så börjar det komma en massa längtan till olika platser.

Jag saknar att åka på projekt till WuPatki, att svettas sönder i öknen och jobba hårt hårt. Jag saknar att vandra i bergen i Zion och jag saknar att sitta på stranden i Santa Cruz och bara tänka bort en hel dag.
Jag saknar att dansa på Bygget, jag saknar during-work-drinkar och att hoppa i hotellsängar. Jag saknar skitiga men roliga livet på Staff.
Jag saknar inte direkt Hudiksvall men ibland längtar jag tillbaka till gymnasietiden, till spelningar och skyttetävlingar. Att gå på hockey, att ha fetfest och att åka bil & lyssna på Robbie Williams plus en massa andra saker med Idaa.
Jag saknar Skräkle, att åka skridskor på årets första blankis, att fara ut på sparken och titta på stjärnorna och jag saknar förstås familjeeen och älskade vännerna.

Så.

Även om det inte låter så så leker faktiskt livet här borta. Igår var det förfest hos Skalman. Jag kom dit rätt sent men det gjorde inget.. drack Guntrum & hade det fiint. Fortsatte ner till Kalles där jag nätverkade och fann en vän från Piteå, han hette Robert och fick vara med i vår dansring. Dansring har för övrigt blivit the shit här uppe, en grym grej faktiskt.
Efter lite vin, lite dans och annat kul fortsatte vi till Shell där en macka och nån konstig choklad inhandlades. Sedan väntade efterfest hos Erik-med-äppelpajen, ni vet.
Kan meddela att det inte var vilken efterfest som helst. Här handlade det inte om att dricka avslagna groggar och däcka i varsitt hörn inte. Nej, vi kollade på Snowroller och hade massagestund. Efterfest är i vanliga fall det mest överskattade som finns i min bok, men det här var ju bara grymt, helt enkelt. Kanske somnade jag, för det kändes som att hela filmen snabbspolades. Kanske är det bara för att den är så djävulskt bra. Vad vet jag!

Anlände till mitt hem vid femtiden imorse, somnade vid sex och sov sen bort exakt hela dagen. Nu sitter jag och häckar under en filt och försöker peppa litegrann inför att ännu en kväll åka in till stan. Hejdå-fest hos någon upplevelsetjej tydligen. Få se hur det blir. Nyktert, har jag tänkt. Meneeh, först ska jag allt ta mig en liten promenad.

 

Skål och tack.

6 September 2008  | Länk | Livet | 0 kommentar
Fin

Den här lilla platsen i världen har ju verkligen gått från att vara ett ställe för reflektion och eftertanke (fan vad jag gillar den ordföljden) till att bli en tvättäkta dagbok. Jag kör på i det spåret ett tag till, medan jag spånar på fräcka och nyskapande idéer.

Så Hej, Dagboken!
Jag skippade jobbet idag och det känns som ett ganska klokt val än så länge.
Sen hade vi låång föreläsning och jag var hungrig som en Gnu(u) eftersom jag råkade glömma frukost än en gång. Vår lärare/föreläsare/handledare är rätt passionerad och bra men upprepar sig jävligt mycket, har en förmåga att sväva ut i det blå och framhäver väldigt ofta vikten av att tjäna pengar.
Jag tycker det är roligare att leva i en liten bubbeldröm om att det viktigaste är att ha kul.
Nåväl!
Slutade hyfsat tidigt och efter matlådelunch och lite häng på kåren tog min kära cykel mig hemåt igen. Gjorde dock ett halvlångt stopp på stan där det blev shopping på Clas Ohlson. En mycket efterlängtad badrumsmatta inhandlades, till exempel.
SEN for jag hem och fixade och donade och framåt sextiden började det mesta bli klart. Gästerna dök upp och jag tvingades öppna dörren iförd morgonrock och med ofönat hår men hey, saker kan vara värre än så.
Det var som sagt tjejmiddag med fab 4 som var aktuellt. På menyn stod avocadohalvor med romröra och räkor till förrätt medan huvudnumret var Grekisk Pytt med tzatziki. Greken är min absoluta favvo och blev helt okej, men mammas är nog en hel del bättre trots allt.
Efterrätten intogs hos Erik the man som hade bakat äppelpaj med knäckigt täcke. Vilken grabb, alltså! Lite schyssta filmer på det och kvällen var gjord. Det var sweeeet, helt enkelt.
Martin & Erik har haft lektion med mig för att försöka reda ut i vilka sammanhang "sweet" respektive "nice" bör användas. Känns tryggt.

Precis när vi skulle kliva in till Erik stötte vi på Tobbe och några fler som nog bra gärna hade följt oss in i värmen och gemenskapen. Fett avundsjuka på våra massagestunder och myskvällar. Hah! Det borde de vara, i alla fall.

Har ingen aning om vad som händer i helgen och det känns jävligt konstigt med tanke på hur hektiskt allt har varit de senaste veckorna. Ska nog inte vara några problem alls att fylla de här dagarna dock. Bollen är rund och allt kan hända, som Markoolio brukar säga.
Hoppas på att kunna röra på mig lite utomhus, imorgon är det shopping som gäller, här i lägenheten finns fortfarande en hel del att pyssla med, har minst 7 osedda filmer PLUS en CSI-box samt ett munspel och en gitarr att leka med. Kommer bli funfunfun!

 

Godnatt! 

5 September 2008  | Länk | Livet | 0 kommentar
Vem behöver en bilddagbok?

Skärgårdstur med klassen. This is how I make a living! Eller nåt. Har varit på kårmöte för att anmäla mig som bartender ikväll vilket betyder att jag har cyklat fram och tillbaka fram och tillbaka mellan hem och stad och blivit blöt intill kläderna minst tre gånger denna dag. Huvudet är tungt av feber och sömnbrist och jag har (nästan) bestämt mig för att skippa jobbintrot imorgon. Jag kommer antagligen nästan gå back på det, plus att jag har en massa annat att stå i just nu, plus att det känns lite halvtaskigt att missa första delen av första föreläsningen i nya kursen.
Jag planerar ju att bli en mönsterelev. Snart ska jag sova, men först -

Bilder som säger mer än tusen ord.


Vädret gjorde mig lycklig ända in i själen under cykelturen till hamnen.

Sweethearts.

Ovee, Sanna & Glenn
+ GODA MATEN
som åts under båtresan.

"Var hittar man levande kvistar!?"

Sen blev det tema regnkläder.

Sunshine & Happiness.

Fisk & Pärer!

Sen var det lite övningar och sen dags för fika igen! Tjohoo!
Kokkaffe och kaka på älghorn.

Blött & fint!
Morsan, Fjällis och Glenn. Det är vi det.


Sov gott kära vänner. Imorgon väntar tjejmiddag som kommer bli betydligt mindre ambitiös än planerat.. men har ni tur så slipper ni snabbnudlar i alla fall! Hohoo.
Efter middag i casa Furuberget drar vi vidare till Erik på Bäckgatan, där äppelpaj, Yrrol och Sällskapsresan står på schemat.

Tempot är rätt högt & jag gillart.

3 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Femfemfemfemfem

Jag har ju en förmåga att låta saker slinka ut ur munnen på mig innan jag hunnit tänka igenom konsekvenser och annat sånt där oväsentligt ibland.
Egentligen är det ganska märkligt med tanke på hur mycket jag brukar grubbla och fundera men kanske beror det just på det - skulle jag dessutom tänka på varenda ord som passerar min tunga skulle jag aldrig hinna med nåt annat. Kanske skulle jag få sitta tyst resten av livet.

Det har väl blivit några kommentarer här uppe men den bästa uppenbarade sig nog igår, på Karls Källare AKA Kalles. Kalles är, om jag förstått det rätt, Piteås i särklass bästa (och kanske nästan enda) krog. Måndagsöppen, dessutom.
Där befann vi oss av någon anledning igårkväll, Jag, Sanna, Marie, Anton, Erik, Martin, Cissi, Sandra och Fellen. Jag kan mycket väl ha glömt någon, men typ så i alla fall.
Det började med att vi trippade fram till bardisken där tre män av modell äldre stod och barhängde, helt enkelt. Jag beställde ett glas vitt och när bartendern langade upp det på disken naglade karlarna sina blickar i det. En av dem höjde så på ögonbrynet och utbrast i ett äcklat "men vem faan ska dricka bögjuice!?" Det var roligt. Det var Norrland uti fingertopparna. De tog dock tillbaka sitt fräna uttalande när de försäkrat sig om att det var en tjej som skulle ha den mesiga drycken.

Vi trängde ihop oss runt ett bord och stämningen var på topp när en okänd och lite nördig man släntrade fram till vårt bord. Jag vet fan inte vad han hade för ärende men vi tystnade, han ställde ner sitt glas, spände ögonen i Anton och började med ett "Alltså, ni ska veta att jag inte är homofob.." Stämningen sjönk något. Karln visade sin vigselring och yrade om nåt och ingen svarade. Tryckande tystnad och menande blickar och innan jag vet ordet av så har det flugit ur munnen på mig. Jag vet inte varför, jag vet inte hur. Men jag vet att jag säger det, och vad jag säger till en okänd lite påträngande berusad man en måndagskväll strax före stängning är följande:

"Snygg keps! ...öööhm.. vad dricker du ikväll då!?"

Slut på citat. Ibland är jag så djupsinnig.


Hur vi hamnade på Kalles är en ganska lång historia men måndagskvällen började i alla fall med att jag blev hämtad av Hanna (du är en ängel!) och vi traskade tillsammans ut i elljusspåret där halva gänget redan fått igång en brasa. Vi blev en 13-14 stycken tror jag och det grillades kött, pinnbröd och bananer samt marshmallows och korv i massa olika storlekar och modeller. Dessutom konsumerades en hel del öl + vodkablandning som Anton bjöd på ("den är inte så stark, bara, typ, för att värma.."). Enligt Martin skulle den drickas med ett lingon i för att ge lagom fruktig smak. (se bild) 



Några gav upp ganska tidigt men vi var nio starka som satt kvar ett bra tag. Lumpar-Erik höll elden vid liv och mitt Supreme-spel funkade som oslagbar (?) underhållning.



Anton-från-Stockholm kan vara den roligaste människan på länge och jag höll på att skratta sönder när han kom strosande i tighta jeans, flashig frisyr och ulljacka, såg sig om i skogen och utbrast "Men asså shit, det här är ju värsta bra kurragömmamarkerna!!". Han slutar aldrig att förvåna. På ett bra sätt, ska tilläggas.
Helt underbart gäng, ingen tvekan om den saken.


Cissi, Anton, Magnus Uggla & Mary.


Ölen, vodkan, spelet och sällskapet gjorde förstås sitt till så trots att jag så övertygat skulle cykla hem slutade det med att jag vände om och drog till Sanna där jag fick låna allt från dusch och handduk till en fin tunika, massa smink och något för stora ballerinaskor. Flickorna på Ankars är verkligen guld värda.

Kalleskvällen vet ni ju redan det viktiga om, vi drog på Shell sen och någa shoppade mosbricka men jag stod bara och hängde, alldeles gratis! Sen cykla hem och sova och sen vakna till en ny dag. Städa lite, laga lite matlådor och mja, det verkar banne mig som att även denna dag är slut. Planen var att se på Yrrol och käka blåbärspaj ikväll men de flesta backade så det är uppskjutet på obestämd tid, tror jag minsann.

Imorgon ska vi åka båt i Piteås skärgård. Jag längtar!

Dagens humör är glatt med lite oförklarliga lyckokänslor every now and then.

Har för övrigt gett mina föräldrar access till bloggen! Har ingen aning om hur intelligent det egentligen var men jag har i alla fall bestämt mig för att inte förändra den ett dugg. Ni får helt enkelt blunda för de föräldraförbjudna delarna.

Ta hand om er nu sweethearts.

2 September 2008  | Länk | Livet | 2 kommentarer
This is life.

Första skoldagen är över och den gick bra. Kurserna vi ska läsa verkar så jävla grymma men jag vågar inte tänka för mycket på det, inte förvänta mig nåt. Allt verkar nästan för bra för att vara sant.
Sen gick jag ner på stan Med Joolia Goolia och Hanna.. letade kalender men fann ingen, pratade med brursaan som hade mycket kul att berätta om nya klassen, första-dagen-på-universitetet och älskade Östersund. Ett litet besök på allas vårt Systembolag följde därefter. Jag kan avslöja att Systemet en måndagsförmiddag inte var någon höjdare. Det var jag och resten av A-laget.

Vidare bort till busstationen där de övriga i Fab 4 hämtade upp mig. Hanna hade bilen med sig hem från Lule vilket betydde fetshopping på Dollar och ICA Kvantum! På det sistnämnda hände det - håll i er nu - jag skaffade ICA-kort OCH möjlighet till självscanning! Aaaahhhh HEJ pensionsförsäkring, morgontidningsprenumeration och löständer, here I come. Kom hem med finfina grejer i alla fall. Krukväxter, dörrmatta och 4 paket blodpudding (för ynka 25 spänn!) bland annat.

Blev även uppringd av en dam på en städfirma som ville att jag skulle komma och städa apotek imorgon bitti. Kollade schema och sköt upp det till torsdag och nu märkte jag precis att det kommer krocka med introt av den andra kursen vi kommer läsa prallelt med den vi startade idag. Hm! Men sånt där löser sig ju alltid.

Har inte åstadkommit så mycket annars idag faktiskt. Som väntat ingen frukost och mikrade nudlar till lunch. Men vad gör väl det om hundra år!
Ursäkta för ett rörigt inlägg. Nu ska jag dra på mig mössa och vantar och fylla termosen med tevatten, promenera in till stan och grilla korv, dricka öl och leka lite med klassen. Yet another Monday.

Puss på er!

1 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar
Visst ja..

..det är ju det här jag hatar med att gå i skolan/jobba/ha några som helst krav på mig.

Jag vill inte sova,
jag kan inte sova,
men
jag
måste.

Jag är 21 år men någon borde fan nypa mig lite lätt i mormorskinden och dra mig i örat bort till sängen för att sedan bädda ner mig och säga åt mig på skarpen att sluta hänga här framför datorn.
Jag vet ju var det slutar- jag kommer inte orka gå upp i tid och så blir det stressigt och ingen frukost och ingen flashig matlåda och jäktcykla till skolan och så kommer jag lukta svett hela dagen samt ha fetaste påsarna under ögonen pga sömnbrist.
Så kom hit bara. Hjälp mig. Ta i med hårdhandskarna.

Alternativt klappa mig lite på håret och klinka på gitarr tills jag somnar. Jag skulle inte tacka nej!

Nej, nu får det faktiskt vara nog med dravel.
Godnatt små skatter.

1 September 2008  | Länk | Livet | 1 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & V F                                             Skaffa en gratis hemsida