Linda från Wik med fleras hemsida
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Maj (2019)
>>


som igår

Jag såg dig på tv igår. Du såg inte ut att ha blivit så mycket äldre. Men nu är du på ditt 32:e år. Du har familj. Du har bevisligen blivit äldre. Men det som är så märkligt är att du för mig alltid kommer att vara 22 år. Det är som om ingen tid gått. Jag minns det du sa då och vad du gjorde. Liksom jag minns de andra. De flesta var i åldern 19-30. De flesta i tidiga 20-årsåldern. Du och jag och de andra. Och det är som ni allihop är kvar där. Som om ni skulle sitta och grilla vid sjön eller sitta i era rum, springa runt i fårhagen eller i skolans korridorer. Som om ni skulle vara kvar om jag bara kom tillbaka. Men samtidigt vet jag att så naturligtvis inte är fallet. Absolut inte. Så ni är mest som skuggor som rör sig vid sjön, i rummen och skolans korridorer. Som om skolan och omgivningarna skulle vara helt tomma om jag kom tillbaka. Jag vet att inte heller det är sant. Det sitter andra och grillar nere vid sjön, det finns andra människor i våra rum och korridorerna befolkas av andra nu. Som det har varit varje år sedan vi lämnade skolan. Jag har inte varit tillbaka även om en del i mig vill. Men ibland drömmer jag om att jag är tillbaka och ska se allt igen. Men i mina drömmar är det inte som det var. Saker och ting är förstört och förändrat. Det är nog det som skrämmer mig. Att det inte ska vara som det var. Att de som var där inte ska finnas kvar. Många av er har nog gått vidare och tiden där var kanske bara ett glatt och flyktigt minne. Men för mig känns det som så mycket mer. Den platsen var inte vilken plats som helst för. För något hände med den jag var. Jag förändrades. Jag vet inte om ni såg förändringen men jag kände den. Varje liten del av mig kände den. Det knappa året jag var där förändrade mig för alltid. Du var en av dem som gjorde att jag förändrades. Att jag blev någon. Att jag blev någon jag alltid velat vara. Tack.
/Linda
27 Augusti 2009  | Länk | folkhögskolevibbar | 0 kommentar
Majbjörn berättar sagan om Kjell

Nu låter jag Majbjörn berätta en saga.
/Linda

Hemma hos Kjell

Kjell är snäll. Han är närmare de sextio, det kortklippta bruna håret börjar gråna vid tinningarna. Ögonen är blå och lite trötta men trots detta inte glanslösa. Näsan är normalstol och läpparna smala. Öronen är inte särskilt stora och inte särskilt små utan ganska normala de också, fast han hör allt sämre med åren. Han är inte så lång men heller inte särskilt kort, runt 1 och 75. Kjell jobbar med statistik. Han skulle ha kunnat arbeta med något annat, men det är för sent att ändra sig nu. Han vågar inte chansa. Han har aldrig varit en sådan man som chansat och satsat vilt. Kjell gör det som hans far gjorde, det är enklast så. För Kjell är snäll. Kjell ser till att motionera, i alla fall en gång i veckan. Inte för att han vill, nej det är snarare hans hustru Ulla som vill detta. Hon skickar ut honom i spåret med uppmaningen:

- Det är viktigt att röra på sig. Särskilt för dig, din far fick ju problem med fetman. Du börjar också få en gubbmage nu. Ut och rör på dig.

Kjell gör som hon säger för han är snäll. Men oftast så springer inte Kjell mer än runt hörnet. Han brukar istället gå hem till sin vän Arne. Arne är separerad och har ingen som säger åt honom vad han borde eller inte borde. Hos sin vän Arne brukar Kjell titta på TV-sporten. Kjell gillar sport så länge han slipper utöva den själv. Innan Kjell lämnar Arne brukar han blöta ner sin T-shirt på de ställen där han borde ha svettats om han hade rört sig mer. På så vis slipper han oroa sin fru, Kjell är snäll. Ibland tänker Kjell på hur de hade varit om han istället för att bjuda upp Ulla hade bjudit upp Berit på den där skoldansen. Han undrar hur hans liv i så fall hade sett ut. Han kanske hade jobbat med något annat. Kjell har hört att Berit jobbar i Stockholm numera, hon jobbar på en tidning. Kjells fru jobbar som hemkunskapslärarinna. Hon ville att de prompt skulle bo kvar i staden. Det var enklast så. Inga stora beslut. Kjell bor kvar på den gata där han alltid har bott. Ulla har också alltid bott på denna gata. Kjell tänker att han aldrig har varit kär i Ulla men att det var enklast att det blev de två. Då slapp han ta några stora beslut. Då slapp han vara modig. För Kjell ville vara snäll, snäll mot sina föräldrar som gillade Ulla och snäll mot Ulla. Fast egentligen känns Ulla mer som en gnatig syster än som en partner men det vill han inte säga. För Kjell är mycket snäll. Kjell och Ulla har två barn. Båda är utflugna. Barnen hälsar inte på så mycket som de borde. Den ena bor i Göteborg och den andra i Stockholm så Kjell kan förstå att de inte hälsar på. Men de borde väl höra av sig någon gång ibland tycker Kjell. Men han förstår dem. De har säkert mycket med sitt. De har sina liv någon annanstans. De lever sådan liv som han hade kunnat leva om han bara hade vågat. Men Kjell är inte en sådan som vågar. Fast ibland tänker Kjell att det kanske kunde varit roligare om... om... om han hade gjort något annat med sitt liv. Han har till exempel aldrig varit utomlands på semester. Arne brukar ibland berätta om andra länder. Arne är en riktig resenär för han har varit på Kanarieöarna.

- Det var förr det, när jag hade frugan. Då var vi på Kanarieholmarna, brukar Arne säga.

Kjell funderar ibland på om Kanarieöarna och Kanarieholmarna är samma ställe. Om det inte är det är Arne en riktig globetrotter. Kjell skulle gärna se Kanarieöarna och Kanarieholmarna. Det verkar spännade. Och om det är så varmt där som Arne säger. Då skulle det vara riktigt skönt. Kjell är inte så förtjust i den svenska vintern. Den är för kall och för blöt. Kjell tycker att den är för mörk också.

-Ibland skulle man gå i ide, säger Kjell ibland till Arne och Arne skrattar. Men jag gillar våren. Våren är trevlig när man får se alla fina blommor som kommer fram. Fast sommaren är alldeles för kort. Och det är alltid regn på min och frugans semester.

Kjell är ledig fyra veckor i sträck efter midsommar. Då brukar han och Ulla åka till Ullas sommarstuga som hon delar med sina syskon. De fick ärva stugan från hennes föräldrar. Ulla brukar vilja sy en massa gardiner och pyssla i stugan. Det tycker inte hennes syskon om.

-Stugan ska vara som den alltid ha varit, säger Ullas syskon. Möjligtvis kan vi måla den ibland. Det kan Kjell göra. Han är väl bra på sådant?

Och Kjell målar. Han är ganska bra på det. Men han vill egentligen inte. Men Kjell är snäll så han gör det ändå. Det är enklast så. Då blir det inget bråk. Han är ju yngst av alla männen också. Han har minst krämpor. Det är klart att han ska måla då. Han målar när det inte regnar. Men det gör det mest hela tiden. För det är ju i Sverige han bor. Oftast är alla Ullas syskon i stugan samtidigt för schemat som de gjort upp om vem som ska vara i stugan och när spricker alltid. Egentligen borde vi inte göra något schema alls, tänker Kjell. Men han säger inget för det är ju ändå inte hans stuga. Han är bara gift med en av stuginnehavarna. Inget annat. Och han bryr sig egentligen inte heller. Bara han får vara ifred. Vilket han i och för sig inte får vara. Men han säger inte till ändå. Han är ju så snäll, ja det tycker alla inklusive han själv. Ja, Kjell är snäll det är ju alltid något.

eder

Majbjörn
14 Augusti 2009  | Länk | vänner | 0 kommentar
Bildt är en hök

På Nyhetskanalen kan man läsa följande:

Blix: Carl Bildt är en hök

Tänk vilken nyhet. Vilken skräll. Jag undrar hur länge Carl Bildt har varit en hök. Jag undrar om han var en hök redan då han var statsminister. Tänk vilken grej i så fall. Tänk att vi har haft en hök som statsminister. Han var i alla fall väldigt lik en människa så höken har i så fall varit väldigt bra på att maskera sig. Dessutom har han ju lärt sig att prata hyfsat kraxfritt. Det är ju väldigt bra gjort av en hök. Fast å andra sidan så kanske han går omkring med en bandspelare med redan förinspelade ljud. Det låter märkligt men det kanske är så. För jag har då aldrig hört talas om en hök som har lärt sig att prata. Jag har aldrig hört talas om en hök som är så stor som Carl Bildt och som har klätt på sig kläder. Men han kanske har fått hjälp med det också. Jag tycker att det är lustigt att det bara är jag som har hajat till så häftigt när jag fick reda på denna nyhet. Fast det kanske är vanligt förekommande att vi har djur i riksdag och regering. Alla kanske vet om det förutom jag. Vilken konspiration va? Ja, vad mer kan man säga om denna stora hemlighet som nu har kommit upp på bordet? Ni kan ju läsa mer om det på den länk som jag har lagt upp här nedan.

http://nyhetskanalen.se/1.1125326/2009/08/05/blix_carl_bildt_ar_en_hok?commentId=19.156881

eder

Majbjörn Styrbjörn
6 Augusti 2009  | Länk | vänner | 2 kommentarer
Kalmarposten rapporterar följande:

Kalmarposten är en gratistidning som dimper ner i min brevlåda på torsdagar. Den här gången rapporterar Kalmarposten att det har varit ståndaktiga dagar i Kalmar. Jag tyckte att bilden till rubriken var ganska opassande...

eder

Majbjörn Styrbjörn
1 Augusti 2009  | Länk | vänner | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Linda Sirestam                                             Skaffa en gratis hemsida