Linda från Wik med fleras hemsida
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Maj (2019)
>>


snarare biblioteksvibbar...

I en bok som jag har hemma och där mamma har skrivit om mitt första år står det att jag var väldigt fascinerad av bibliotek första gången jag var i ett sådant. Kanske var det för att det fanns mycket att titta på och att det är en speciell lukt i bibliotek. Och kanske för att jag alltid gillar böcker. Det finns vissa bibliotek som satt sig lite bättre på plats i mig än andra. Det första biblioteket jag minns låg under det fritids jag gick på vid det tillfället runt 1987-1990. Biblioteket var inte så stort men det bestod i olika rum ungefär 3. Ett rum är större än de andra och rymmer mest barn- och ungdomslitteratur. Där fanns boklådorna med bilderböckerna. Det fanns också en liten scen där några barn spelade teater ibland. Jag har minne av att jag övade teater där någon gång. En gång var jag inspirerad av biblioteket och lekte bibliotekarie med en kompis. Vi satte bokmärken i fick på insidan av bokpärmen och glömde sedan märkena däri. De ringde från biblioteket och undrade om jag skulle ha mina bokmärken. Och så klart ville jag ha dem. Speciellt den med schäfern på. Det bokmärket var gammalt och hade lite glitter på sig.

Ett annat bibliotek som sitter djupt i mig är Wiks lilla bibliotek. Det bestod endast i ett rum och hade några hyllor med böcker. Ganska höga hyllor har jag för mig. Det var inget knussel och ingen bibliotekarie. Man fick själv skriva upp vilken bok man lånade och det var inga larm eller koder. Det litades på oss. Jag var där då och då men det var mest för att skolan krävde det. Det var svårt att hitta böcker som jag ville läsa i hyllorna. Det var inte så många böcker. En gång när jag stod där efter skoltid och letade efter en kärleksdikt som jag skulle ha med mig till svenskalektionen kom en granne fram till mig och undrade vad jag gjorde. Jag sa att jag behövde en dikt som jag tyckte stämde in på mig. Han tittade lite nyfiken på mig och funderade nog på vad jag menade.

Bonas bibliotek betyder också mycket för mig. Det var ett kombinerat bibliotek och matsal och var inte särskilt stort det heller. Här åt vi lunch mellan hyllorna med böcker. Biblioteket bestod av ett stort rum där men också åt samt 3-4 smårum där man kunde sitta och läsa eller använda den dator som stod i ett av rummen. Jag fick viss panik när jag förstod att det fanns många böcker jag ville läsa men inte många jag skulle kunna hinna läsa under min livstid. Även detta bibliotek var utan bibliotekarie och här litades om möjligt ändå mer på att vi skulle lämna böckerna åter, detta gjorde åtminstone jag.

De flesta bibliotek betyder något för mig men vissa känns mer tvingande än andra. Jag gillar de där med avslappnad attityd och den finns mest bland de tre som jag nämnt. Jag gillar bibliotek som inte kräver sökningar och bokningar på datorer utan att det räcker med att man skriver ner några rader på ett lånekort. Men den tiden är nästan förbi nu. Det är därför jag då och då tänker och längtar tillbaka till den tid då vi litade på varandra. Då när doften av gamla böcker och känslan av lugn styrde i biblioteken istället för vräkiga nya byggnader och stel inredning.

/Linda

28 September 2007  | Länk | folkhögskolevibbar | 0 kommentar
angående Göran Persson

Jag känner mig inte helt förtjust över idén att en viss Göran Persson har fått full ersättning trots att han fått arvode för sina konsultuppdrag. Även om pengarna har gått till hans bolag så känns det en aningens moraliskt fel. Speciellt eftersom han är socialdemokarat vilket jag antar att han fortfarande är. Det handlar inte om att jag är avundsjuk på hans pengar. Han får väl tjäna hur mycket som helst, men då ska det kallas för lön och inte hamna på hans bolag. Det känns nästan som penningtvätt. När man tvättar pengar startar man firmor för att han någonstans att proppa in pengarna så att det inte ska verka skumt. Hm hm. Att moderater och andra blåmesar håller på med skumma grejer förvånar mig inte. Men att en socialdemokrat gör det, även om det inte är helt emot reglerna, så är det mer upprörande. Att en moderat eller blåmes beter sig svinigt är inte så konstigt, de är ju sådana. Men socialdemokrater som värnar om staten och statens pengar borde väl kunna vara mer moraliska kan man tycka. Och även om de bara följer gällande regelverk och även om det är reglerna det är fel på så får de för tusan som politiker och föredöme föregå med gott exempel. Vanligt folk har allt som oftast inte i lika hög grad som politiker reda på alla kryphål som finns i lagar och regler. Vanligt folk kan inte fuska lagligt, i samma utsträckning som politiker. Politiker borde vara mer som vanligt folk tycker jag. De representerar ju för tusan folket. Visa det då! Angående Göran Persson så verkar det som om han tappat fotfästet vad det gäller socialdemokratin. Det är möjligt att han har sina rötter i partiet och har vuxit upp med dessa frågor men ju mer pengar och makt han har verkar han ha blivit mer maktfullkomlig och tappat bort sig i maktens korridorer. Det enda som är viktigt för honom nu verkar vara pengar. Det är sorgligt tycker jag. Fram med det vackra nu, fram med solidariteten, glöm inte bort den Göran Persson!

Jag avslutar med att skicka en ravioliburk till honom. Den kan han tugga i sig.

 

Med vänlig hälsning

 

Sven-Rutger Bängtsson

26 September 2007  | Länk | Sven-Rutgers betyg | 0 kommentar
vännerna håller möte

Ett möte med följande deltagare har ägt rum:
Julpyntets vänner
Majbjörn Styrbjörn
Sven-Rutger Bängtsson
Larsa Lejonborg
Bängt-Göran Sivertsson
Attackflugan

Julpyntets vänner: - Nu är det dags att vi får göra oss hörda.
Sven-Rutger Bängtsson: - Ja, vi syns alldeles för lite.
Larsa Lejonborg: - Vaddå du har ju till och med fått en egen kategori. Linda tillåter dig ju att skriva recensioner och liknande.
Sven-Rutger: - Än sen då…
Bängt-Göran Sivertsson: - Mig är det väl inte ens någon som kommer ihåg. Jag är ju fruktfanatiker och har tagit fantastiska bilder på frukter. Men får man något för det, nej då. Inte ens plats får man.
Attackflugan: - Bzz Bzz, zluta gnälla. När hörde ni mig senast då, va? Jag får inte ens irritera längre. Det är orättvist.
Bängt-Göran: - Vi borde gå till attack mot Linda, hon tar ju på tok för mycket plats. Ni andra också förresten.
Larsa Lejonborg: - Här måste jag nog lägga in ett veto. Jag tar ingen plats alls. Jag har varit så tyst och snäll länge nu, för länge. Men jag håller på med kloningsprojekt. Jag har kommit fram med en figur som heter Jan Björklund.
Majbjörn Styrbjörn: - Då har du ju ingen anledning att klaga då. Håll tyst. Men jag måste faktiskt tillägga att jag har en hel del att säga om platsbristen. Jag har inte pratat särskilt mycket någon gång.
Julpyntets vänner: - Vi fattar inte att ni intresserar er för annat än julpynt. Men vi har noterat att Karl-Bertil Jonsson har börjat synas i en Kanal 5 satsning vid namn Myggan. Även om vi inte tycker att man ska ta från de rika och ge till de fattiga så förknippas ändå Karl-Bertil Jonsson med julen och allt som förknippas med julen är ett positivt tecken. Vi tror att Kanal 5 äntligen börjar följa vår linje med jul hela året.
Majbjörn: - Äh, det kan ni drömma om…
Larsa Lejonborg: - Julen borde vara blå istället för röd.
Sven-Rutger: - Men vi kan väl enas om att Linda tar för mycket plats här på bloggen?
Bängt-Göran: - Hon tar lite väl mycket plats, ja. Men på julen äter man äpplen och äpplen är frukt och jag gillar frukt.
Attackflugan: - Bzz Bzz, sluta tjata om din jävla frukt. Du är ju sjuk i huvudet.
Sven-Ruger: - Något säger mig att vi har svårt att enas… jag drar nu.
Majbjörn: - Ja, jag tror inte jag orkar med er länge. Jag tror att jag ska dra mig tillbaka också.
Attackflugan: - Jag, också.
Larsa Lejonborg: - Jag ska nog ge Björklund fler uppgifter… han kan ta över några av mina.
Julpyntets vänner: - Vi ska gå och fira jul nu, God jul!
Bängt-Göran: - Jaha, då var det bara jag kvar då… men jag ska gå också, tror jag. Vi kanske ses någon annan gång.
21 September 2007  | Länk | vänner | 0 kommentar
det var någonting om ett rum...

jag nös och så flyttades jag tillbaka 7 år i tiden ungefär. Som om jag transporterats i en tidsmaskin satt jag plötsligt i ett tegelklätt rum. En källare. En källare tillhörandes ett slott. Ett slott som jag väl känner till. Men det är inte så mycket folk där nu. Nej. Jag sitter och pratar med någon som jag inte pratat med så mycket under året. Men plötsligt är han nyfiken på vad jag har att säga. Jag måste säga att denna kväll inte har så mycket att ge mig för övrigt. Så jag går hem tidigt. Men just nu sitter jag alltså där i källaren och pratar. Lyssnar och pratar mera. Jag minns inte vad det är vi säger men bara att vi måste prata med ganska högra röster. Det är ganska mörkt men ändå upplyst så man ser. Vi sitter vid några bord. Det är bord överallt. Tidigare under kvällen har några hållit tal. Nu hålls inte tal. Det pågår bara prat. Jag är inte intresserad av honom som jag sitter där och pratar med egentligen, jag är inte intresserad av honom mer än som en människa bland andra. Men jag var mer intresserad i början av skolåret. Nu har tiden gått och mitt intresse vilar på ett annat håll. Men ändå sitter vi här och pratar, för det är alltid kul när någon fattar intresse för vad jag säger. Tvärt avbryts vårt samtal med att vi får veta att festen flyttas någon annanstans. Vi pratar inte mer den kvällen. Han som verkat så intresserad syns inte längre till. Jag vet inte mer vad som händer den kvällen mer än att jag sitter i ett av slottets fönster och att det är långt till marken. Det är mörkt ute och jag kan lätt falla ner. Det är hög musik. Jag pratar inte med någon. Jag går hem och på TV visas Eurovisionsfestivalen från Sverige. Jag tycker att fel låt vinner, det är de där två danska töntarna. Jag funderar på om det inte skulle ha varit roligare att sitta med de två som sitter i tv-rummet och tittar istället för att ha gått på den där festen. Men vad vet jag. Om jag inte hade gått på festen hade jag inte så här ungefär sju år senare ha nyst mig tillbaka i tiden till den där källarlokalen i slottet.

//Linda
16 September 2007  | Länk | folkhögskolevibbar | 0 kommentar
Julpyntets vänner är überlyckliga

Vi i Julpyntets vänner måste bara rapportera om vår fantastiska dag i julens tecken. Idag har vi skådat ett julpynt i form av en älg med tomteluva. Älgen var i någon sorts porslin och ganska stor. Vi har även skådat julstjärna samt två julljusstakar. Detta är ju helt fantastiskt. Det är ju bara september och flera månader till jul… suck suck suck. Åh, Julen kom nu vi i Julpyntets vänner längtar oss fördärvade. Men när vi får se så vackra saker som julpynt kan vi inte bli annat än glada och überlyckliga. Det känns som om det vore jul året om såsom det ska vara när vi ser sådant vackert pynt. Men varför har inte fler personer ställt fram julpyntet ännu? Vi i Julpyntets vänner vill komma med två uppmaningar till er läsare:
1. Låt ert julpynt stå framme året om, då slipper ni besväret med att plocka tillbaka allting.
2. Kommentera vänligt på olika sätt att det är trevligt när folk gör som de borde och har framme julpyntet året om.
Med dessa två kraftansträngningar kommer vi närmare vårt mål, att fira jul året om. Och inte är det väl så stora kraftansträngningar? Egentligen… tänk efter. Visst skulle det vara fantastiskt att få paket dag efter dag efter dag. Visst skulle det vara gott att äta griljerad skinka årets alla dagar. Visst skulle det vara roligt att hitta mandeln i gröten varje dag. Ja, vi i Julpyntets vänner kan då inte se någon anledning till att inte fira jul varje dag. Nej, minsann synd bara att inte fler förstår detta.

God jul på er alla julvänner!

Hälsar Julpyntets vänner
4 September 2007  | Länk | vänner | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Linda s                                             Skaffa en gratis hemsida