Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


Ett kärleksbrev på stranden

Jag har levt ett ganska bra liv, - får man väl säga. Inte blivit rik eller har haft gott om pengar. Aldrig haft en riktigt bra lön. Men änndå skaffat det jag ville ha. Kanske inte så dyra grejer, men helt okay, med moderna prylar. Plasten hade uppfunits, som man kunde göra nästan allting med. Stereon hade kommit, med schyst ljud. Tv-rutorna hade blivit srörre och med färg. En 32 tums TV i färg, var det bara rika som kunde handla. Och dom små kassetbandspelarna hade kommit. Och vi kunde flyga till månen. En ny musikstil hade blivit popolär bland ungdomen. Nu var det pop och disco som gällde. Allt detta och mer därtill, hade uppfunnits på bara c:a 20.år. - Vid denhär tiden hade jag blivit 20.år och gjorde lumpen i Marinen, (KA2-kustartilleriet), i Karlskrona.
30 Januari 2008  | Länk | Kärlek | 0 kommentar
Kärlek måste vi alla få!

En varm och skön sommardag, stod jag nere vid sjön, och tittade ut över den vackra skärgården, som vi har här. Jag stod och fillisuferade, funderade och tänkte tillbaka, när man var ungdom. Jag hade många kompisar, vänner och bekanta. Gifte mej och hade familj. Men tyvärr, skildes vi åt efter 6 års äktenskap. Det kändes tomt, ensamt och ledsamt, en längre tid. Men jag hade kompisarna och vännerna, som stöttade och tröstade. Men hade turen att träffa en tjej, som jag blev förälskad i. Vi polare och kompisar, höll ihop, nu med våra flickvänner och fruar.
1 Januari 2008  | Länk | Kärlek | 0 kommentar
När den blinde blir döv

När man blir lite äldre och närmar sej pensionen, tänker man ofta tillbaka. Hur det var när man var barn, tonåring, ungdom och upp till vuxen ålder. Man märker ganska snabbt, att Sverige har förendrats, oerhört mycket. Det är inte bara Sverige som har blivit annerlunda. Hela Europa har reparerats och byggts upp igen, efter andra världskriget. Hus, fabriker, vägar, broar, gator och elen. Och det har gått fort, dom har varit fantastiskt duktiga i länderna, Holland, Belgien, Polen, Tyskland, Frankrike, England, Danmark, Norge och Finland. Och hela världen firade freden - år.1945. Alla hade arbete och var glada och skrattade. - Själv föddes jag den 26 december år:1944. Så jag kommer inte själv ihåg, firandet av freden, men jag kommer ihåg när farsan fick vara med i berdskapsmillitären. Han hade en sliten grågrön uniform, och ett mausergevär. Dom hade någon sorts millitärstation, vid Nobelltorget. Morsan hade kuponger, för att kunna handla vanliga dagligvarur, på den tiden. Några år senare fick jag och storebrorsan, leka affär med kupo-ngerna, när dom inte gällde längre. - Meennn..., det var inte det jag skulle skriva om, det var bara en bakgrund, på att jag kom ihåg så mycket av min uppväxt. Den blev nog lite lång, men fingrarna bara for övr tangentbordet, - sorry! Åter igen, till grabbens uppväxt, i ett fint och vackert land. Mellan liten kotte och upp till 12-13:års ålder, var jag mycket ute på landet. Jhaa...., jag och mina föräldrar, tyckte det var trevligt, att komma ut från storstaden, för halva släkten bodde ute på landet och hade lantbruk. Men mest var jag hemma hos farmor. Det var en underbar gammal gumma. Hon bodde ensam, med sonen Evert, i en stor vacker stuga ute på landet, i en liten ort som heter Södra Rörum. Evert skötte om huset och hönsen och körde mjölkbilen på tidiga morgnar. Hemma hos farmor trivdes jag mycket bra, bäst av alla platser jag har varit på. Här fanns det rullstensåsar, kor, hästar, grisar och höns. Nedan för huset rann en fin bäck, där man kunde fiska öring, forell och kräftor. Efter farmors bortgång, blev det inte så ofta vi åkte ut till landet. Bara c:a 2år senare, dog farsans bror Evert. Han hade ramlat i trappan ner till källaren, och brutit lårbenet. Han hade fastnat i ett trappsteg och kunde inte röra sej. Evert bodde ensam i huset, så ingen hade hört honom, när han ropade på hjälp. Efter ett par dagar, hittade en bekant honom liggande golvet i källaren, men då var han redan död. - Sverige blev mycket förändrat och anorlunda. Det började år:1958, då Ungern hade inbördeskrig, då kom dom första flyktingarna.

- Sverige hade förskunats från krig och elende, i 300år, och det är vi stolta och glada över. Det var inbördeskrig i Ungern år:1956-1958. Sverige tog emot flyktingarna från Ungern och Italien. Vi till och med, åkte ner till Ungern och Italien, pch hämtade hit flyktingar. Sverige var under utväckling och behövde mycket arbetskraft. Sverige hjälpte till att bygga upp det nya Europa. Vi hade gott om skog, järnmalm och mycket el-kraft.
16 Augusti 2007  | Länk | Ömhet - Närhet | 0 kommentar
Sjömannen och smeden, talar ut

Om man har varit ute i världen, och varit i ganska många länder, då både syns, hörs och märks det,- en tydlig skillnad, mellan länderna. Det är fattigdom, trasiga och slita hus, smuts och skräp på gatorna och gap och skrik. Krig, dödande och sprängattentat, mellan olika religoner. Människorna flyr från sina länder, för att inte bli misshandlade eller dödade. Dom flyr till andra länder, för att komma bot från krig, fattigdom och elende. Många har kommit till Sverige, och det är väl okay. Meeennn....,man ska ta seden, dit man kommer. Och man ska, lämna krig, onda, djävulska och elaka människor, bakom sej. Det är en förfluten tid, tider som har varit och kommer inte igen. I mitten av 1950-talet, kom dom första flyktingarna till Sverige. Det var främst Ungrare, Jugoslaver och Italienare. Det var inbödeskrig i Ungern, bl.an. och människorna fyldde ut ur länderna. Många kom till Sverige. På den tiden var Sverige ett rikt land och många arbeten i verkstäderna och hos bil tillverkningen. Så Sverige behövde arbetskraft. Det fanns jobb till alla. Sverige växte fort till ett super modernt land, med hya hus och moderna lägenheter. Åren gick, och Sverige tog emot flyktingar i tusental, fast det inte fanns jobb och bostäder till svenskarna själv. Nu började det bli problem med all invandring. Dom som kom hit nu, hade varken bostad eller arbete. Dom levde på socialbidrag och sjukpenning. Det kostar oerhörda millioner, att ta emot flyktingar, så dom fick bostad och mat. I mitten på 1970-talet, började Sverige och svenskarna, bli trötta och irritreade på alla utläningar, som kom till Sverige. Nu var dom åt helvete för många, som kom till Sverige, - som bara kostade pengar, - som i sin tur, - togs ifrån svenskarans skattepengar. Men värre skulle det bli! Det har nu gått 25år, och svenska regeringen, tog emot invadrare som aldrig förr. Nu började europa bli åter uppbyggt, så exporten av våra varur, var inte så stor längre. Sverige behövde inte mer arbetskraft. Vi fick permitera och säga upp folk, för att vi inte kunde sälja våra svenska tjänster längre. Vad gjorde Sverige och den Svenska regeringen då!? Jo...., dom tog emot ännu fler invandrare. Som blev arbetslösa, när dom kom hit. - Detta har pågott länge och fortsätter än i dag. Det har blivit stora klyfter mellan svenskarna och utlänningarna. Invandrarna tror att dom kan göra hur dom vill och vad som helst, utan att följa svenska lagar och regler. När utlänningarna kommer till Sverige, skite dom fullständigt i våra trafikregler, lagar och regler som vi lever efter. Dom är högljudda, bråkiga, råbarkade, våldsamma och vill slå ner folk, när dom själva gör fel eller ställer till det för andra. Det är djälvligt noga med deras kultur, så dom ska trivas i Sverige, men den svenska kulturen, skiter dom fullständigt i. Dom kommer ifrån länder med tortyr, krig och fattigdom, sedan när dom har kommit hit, bär dom sej åt som hjärnskadade individer. Dom har inte lärt sej svenska, dom förstår inte svenska, dom vill inte lära sej svenska. Men att man kan få pengar, utan att göra något för stålarna, det vet dom nog när dom kommer. Vanliga arbetande svenska människor, kan inte förstå, var dom får så mycket pengar ifrån. Till nya bilar, möbler, köksutrustning, TV-apparater, stereo, mobiltelefoner och mycket stålar att handla mat, kläder och förnödenheter för. Hur och var, får dom pengar ifrån, det skulle vi villa veta. En arbetande Svensson familj, kan inte köpa så mycket eller spendera så mycket pengar, på ett par år. Men invandrarna köper allting, bara på ett par månader, utan jobb och utan besparingar. Och så säger dom att vi svenskar är så djävla dumma. Jaa..., det är möjligt, men inte vanliga arbetande folk, men våran regering och politiker, blir lurade, och vet inte vad dom håller på med. Att det inte står rätt till, kan ett barn förstå, men att det får fortsätta på detta sätt och vis, kommer det en dag att braka loss, ut av helvete och då får utlänningana känna på det Svenska stålet,- tro mej.

En sjöman älskar havet det blå - Smeden står inte på tå.
23 Juli 2007  | Länk | Jag säger bara, som det är! | 1 kommentar
När glädjen tystnar

Morsan sade till mej en gång,-"du är den bästa julklapp jag någonsin få". Jag föddes Annandagjul den 26 december. Jag var en glad och snäll liten kotte, sade morsan, och det får man väl lita på. *L* Jag växte upp mitt i Malmö, vid Triangeln, om det nu är någon som känner till Malmö. Det var inte så mycket traffik på den tiden, så det gick bra. Vi bodde omodernt, med kallvatten, utedass och morsan fick koka tvätten i en dålig tvättstuga i källaren. Vi hade en etta och skulle nu flytta till en trea, med stort kök, till Södra Förstadsgatan 56. År1955-56, fick morsan och farsan, en sprillans ny lägenhet, i ett nybyggt område som heter, Persborg. En modren tvårumslägenhet, med varmvatten, kylskåp, badkar och dusch. På Persborg växte jag upp med många polare och kompisar. Vi var en 10-12år gamla allihopa. Vi var en 5-6 stycken i gänget, på Persborgsgatan 15, där jag bodde. Men bara eftr c:a 1år, hade vi blivit c.a 15 stycken kompisar och 5-6 tjejer. Efter några år, blev vi kallade för Persborgsgänget, - kända nästan i hela staden. Det var bara för att vi gick och boxades, på Enighet. och en 5 stycken var riktigt bra, och boxades i SM-laget. - Morsan fick en hjärnblödning när jag var c:a 15år gammal, och blev anvalid och fick sitta i rullstol resten av sitt liv. Jag hade tänkt att gå till sjöss här jag blev 15 bast, men nu när morsan blev sjuk och sedan invalid, stannade jag hemma en tid till. Jag har en storebrorsa som var till sjöss då, och morsan ville jag skulle ut på dom stora haven, nu. Hon ville ha mej hemma, några år till, sade morsan. Jag gjorde lumpen i Marinen i Karlskrona, efter det att jag hade muckat, ville jag gå till sjöss. Jag gick ner och skrev in mej på sjöfartsförmedlingen. Efter ett par månader, fick jag en båt som gick bara i Europa. Så det blev Tyskland, Belgien, Holland och Danmark. Jag mönstrade av efter 7 månader ombodr på den båten, mönstrade jag av, i Oxelesund. - Jag återkommer med mer, om mina äventyr i Malmö.
11 Juli 2007  | Länk | Kärlek | 1 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Håkan Elofsson                                             Skaffa en gratis hemsida