Nettan var här igår kväll, vi hade lika kul som vanligt. Men ikväll var det lite speciellt, för att det var förmodligen sista gången vi sågs innan jag åker. OK Jag kommer inte vara långt bort och vi kommer fortfrande kunna ha mycket kontakt. Men det känns ändå vemodigt. Våra kvällar är tradition och ibland blir vi som flamsiga tonåringar igen, om än så för bara några timmar. Vi är inte riktigt som vi ska hon och jag. Men det har vi nog aldrig varit. Och det är väl därför vi kommer så bra överens. Folk skulle förmodligen idiotförklara oss om de hörde allt vi diskuterar och hur vi beter oss. Men jag kan gärna va en idiot, för i så fall är jag en lycklig sådan. Jag kommer att sakna dig Netzky! Men jag tänker så här, tänk vad mycket vi kommer ha att berätta för varann när vi ses. All syre komme att ta slut.
Vi brukar ha temakvällar.. Det är inget vi planerar, det bara blir så. Ikväll var det Superman som gällde. Christopher Reeve då altså. Mer underbar och fantastisk människa får man leta efter! Och den kvinna som inte blir det minsta lilla kvägsvag av hans sätt, leende, charm, karisma och blå ögon måste antingen vara lika kall som en död fisk eller rentav en robot.
Nåväl, han kanske inte faller alla i smaken, men om inte annat kan man inte låta bli att beundra honom och allt han gjorde och klarade av. Han var en sann hjälte av vår tid och en stor förlust. Likaså hanns fru Dana Reeve som gick bort i April i år. Märkligt att man kan sörja någon man aldrig träffat kanske. Men det är svårt att inte bli påverkad av vissa människor och deras historia.
Så till andra nyheter.. Bordet på min ballkong sjöng på sista valsen igår. Det brakade ihop när jag råkade ta stöd mot det. Det bordet har stått pall i blåst. regn och rusk, men det skrek efter att bli utbytt.. Det räckte med att jag petade på det så låg både jag och bordet nere på betongen, + en massa skärvor efter en glasburk som gick i kras. Kankse inte så spännande att höra kanske men då kan jag upplysa om att detta skedde kl 3 på natten en måndag till mina grannar stora förtjusning.
Saker verkar falla i sänder överallt runt omkring mig, stolar, bord, lampor, säkringar, cykelkorgar. Det sista var iofs mitt eget fel... (jag såg stolpen lite för sent)
Detta är nog ett tecken på att det är dags att röra på sig, innan nått allvarligt händer. Jag och Nettan var nära att få några vasar i huvudet eftersom mitt ögonmått inte är som det ska och jag inte kunde klämma mig imellan hyllan de stod på och stolen som jag först trodde. Dessutom hade jag glömmt bort datorskärmen som fick sig en smocka.
OK det var mindre viktigt
Vad som dock är viktigt är de här länkarna
Christopher Reeve Foundation
Få en Superman Tag och Nyckelknippa till ett förmånligt pris. Pengarna går direkt till Chris Foundation som stöder forskingen kring ryggmärgsskador och förlamning. Också ett finst sätt att hålla hans legat och vision vid liv. Och visst är de grymt coola? ;)
Cancerfonden
Besök även Cancerfondens hemsida och ge en liten gåva. Det kan hjälpa många människor och rädda liv.
Det var allt för den här gången.
Var rädda om er!
"Go Forward"