Michaela Backman

I hjärnan på Michaela

Startsidan	\|	Blogg	\|	Fotoalbum	\|	Gästbok
Debatt	\|	Topplistor	\|	Om mig	\|	Logga in

Må

Lö

Sö

Oktober (2021)

Söndag

Nu är snart en fartfylld och trevlig helg över. Anna har lämnat stan, och det var så bekvämt att ha henne här igen. Bara vara. Prata om saker som är roliga att prata om. Det gamla naturliga hade varit att idag ha träffats för en sammanfattning av helgen i hennes soffa med en påse godis och tv:n på. Trivs otroligt bra i Annas sällskap och det känns jätte tomt att hon har åkt hem nu.

Igår spenderades nästan sex timmar på stan. Liten shoppingrunda, en fika med Anna och sen en fika med Rebecka. Kul att träffa Rebecka som jag inte träffat på tusen år.

Vid 18 tiden hade vi bord på Efesos. Vi var sju stycken. Maten var god och tugget på en bra nivå. Vi fick bara ha bordet till kvart i åtta, för sen skulle det komma andra gäster. Blev en promenad från stan ut till Tybble för en förfest i gammal anda i en studentkorridor. Blev lite fotboll också till de andra i korridorens stora förtjusning ha ha. Sen var vi väl inne på Björnstugan i en halvtimme innan vi lämnade stället. Det är helt enkelt inte kul på krogen och absolut inte på Björnstugan.

Imorse ville jag inte alls gå upp ur sängen, men efter att telefonen ringde vid tio, så gick jag upp. Tog bilen till Hallsberg för att kolla vart jag ska göra hälsoundersökningen på onsdag och känna av hur det känns att åka till Hallsberg. Byter jag jobb så är det Hallsberg jag ska utgå ifrån.

En fika hos familjen och nu är jag tillbaka hemma. Vädret är grått och tråkigt och jag funderar på att börja läsa en av böckerna som jag köpte igår.
Saknar närhet och ska se till att få lite av det senare i eftermiddag.

30 September 2007 | Länk | Helg | 1 kommentar

Fredag

Fick ett samtal från SJ förut. Ifall det går bra på hälsoundersökningen så får jag jobbet hos dom, och då börjar utbildningen 26 oktober. Vilket lät lite konstigt eftersom att det är en fredag. Och då ska jag vara i Stockholm i fem veckor och sen har jag en veckas praktik på hemstationen. Och dom betalar resa till och från Stockholm på fredagen och söndagen, eftersom att dom "tvingar" mig till utbildning på annan ort. Jag har räknat på vad jag ungefär skulle få tjäna och väger för och nackdelar. Jag kommer inte att kunna sova ordentligt till jag vet hur allting blir.

Det var ingen bomb i väskan som hittades på Fredsgatan här i stan. Trist. Det var en väska med kläder. Det händer aldrig något spännande i den här stan.

Ett par timmar spenderades med Anna och sedan med Daniel och Sara. Svegarna shoppade medan jag och Daniel kollade på.
Ikväll är det inflyttningsfest hos Daniel. För egen del blir det nyktert och jag tror att jag ska ta bilen dit, så att jag kan ta mig hem snabbt och smidigt när de andra ska på Kåren.
Känner att huvudvärken från igår ligger och lurar, så jag vill inte utmana ödet med att dricka alkohol.

Tur att jag kunde få hjälp med ekonomin denna månad, då allting inte hoppat igång som det ska.

Näe försöka piggna till var det.

28 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Torsdag

När jag sitter i bilen hem och försöker att koncentrera mig på att inte spy rakt ut då är det härligt. När huvudet gör otäckt ont och jag får koncentrera mig till max på bilkörningen. Suck. Det gick lite snabbare att komma hem när mobilen ringde och jag fick prata hela vägen hem då jag kunde krascha i sängen. Sen går det givetvis inte att ligga ner när huvudet gör sådär hemskt ont, för det gör ont. Och varje gång man vrider lite lite på huvudet så gör det hysteriskt ont.
Nu mår jag riktigt illa och jag ska snart iväg på franska lektionen... Jag vet inte om jag kommer att kunna vara kvar under hela lektionen. Har huvudet väl börjat att göra ont då spelar det ingen roll vad jag än gör, eller vad jag än tar för tabletter.
Men jag fick ju sällskap medan jag vilade ett tag och det var mysigt. Och sånt.

Blir glad över att den men kanske minst anat ser att jag inte mår bra på jobbet och tar sig tid på sin rast att komma ut och prata med mig. Och att denna även sett andra saker. Det känns bra. Berättade att jag var tacksam för det.

Imorgon är det fredag. Jag känner en slags... tomhet redan för att det finns en anledning till det, men jag kan inte göra någonting åt det heller. Jag får hoppas att helgen går snabbt också.
Jag vet inte ännu om jag ska träffa Anna lite på dagen eller om vi ses på Daniels inflyttningsfest på kvällen. Hoppas på lunch och lite shopping på lördagen iallafall. Vore skönt att träffa Anna lite på tu man hand som man brukar säga.
Och så får jag ju se om Rebecka hör av sig också.

Fan, jävla huvud alltså. Tabletter hjälper ju inte, men känns som att jag vill ta en iallafall, för att jag kanske klarar franska lektionen då... hm....

27 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Tisdag

Ifall ni har några frågor om begravningslagen så kan ni fråga mig, då jag efter idag är expert inom ämnet. Var på en föreläsning/kurs idag med jobbet. Jag försökte lyssna så gott jag kunde, men jag kunde bara känna hur ont jag hade i arslet av allt stillasittande. Jag är verkligen inte van att sitta still så där länge. Jag skulle aldrig klara av ett stillasittande arbete. Jag skulle bli galen.
Jag har ju haft ett bra jobb då jag aldrig är still, får motion på dagarna, så det blir ju svårt att överträffa det. Sen finns det ju andra faktorer som färsämrar jobbet. På SJ kommer jag iallafall gå omkring större delen av dagarna, även om det är inomhus i ett tåg, så får jag röra på mig.

Har haft ett konstigt tryck inuti huvudet hela dagen, det är nog någonting psykiskt. Att det är något som gnager mig. Och nu har jag en slags övergiven-känsla i mig som är jättejobbig. Det känns som att jag inte kommer träffa någon mera. Vet inte varför jag känner så, jag blir ledsen över att känslan finns i mig och att jag inte riktigt kan koppla bort den.
Jag vill inte vara ensam ikväll. Kvällen känns så himla lång.
Ibland är det så skönt att gråta, även fast det är för någon liten sak, det är skönt att få "rensa" lite. Lätta på trycket, men det går inte att gråta idag, fast jag vet att det skulle vara skönt.
Har försökt att tänka på bra saker, eller saker som får mig att le, men det är svårt idag att känna glädje.
Jag kommer få roligt imorgon då jag ska träffa Daniel, och på fredag kommer jag att träffa Anna och säkert flera gånger i helgen. Och via Facebook har jag hittat Rebecka som kommer till stan i helgen och säkert kommer att ringa mig och vilja ses.
Jag vill nå glädjen idag, för jag har så mycket roligt alldeles snart, men det går inte. Känner mig blockerad. Jag vet ju egentligen kanske vad det är som jag känner mig blockerad av, men det är ju ingen fara med det. Ingenting har ju hänt. Och jag känner mig nog lite rädd inför SJ grejen. Det skulle bli en sån stor omställning, och jag vet inte om jag är redo för det. Jag känner mig allt annat än läkt inombords. Jag har ju ingen anställning när jag ev börjar min utbildning på SJ, men det har känts så länge som att jag inte klarar att ens jobba halvtid just nu. På mitt nuvarande jobb. Jag försöker att bita ihop, men ibland är det så himla svårt.

25 September 2007 | Länk | Vardag | 1 kommentar

Måndag

Om jag inte hinner bli halvblind eller döv till nästa onsdag så kommer nog min hälsoundersökning som SJ gör på mig, att gå bra. Yes, jag har gått vidare. Blev uppringd av SJ nu på eftermiddagen. Känns kul eftersom att jag kände att det gick jättebra när jag var i Stockholm, samtidigt som det känns nervöst och det är en massa frågetecken. Lönen tex. Frågan är ju om jag kommer att tjäna på att jobba överhuvudtaget. Det är klart att det är bättre att jobba än att vara jagad av arbetsförmedlingen senare i höst, men det är ju askonstiga arbetstider och en sex veckors utbildning i Stockholm. Blir orolig av allt som man ska tänka på. Går hälsokontrollen bra så måste jag höra om lönen. Jag vet bara vad de flesta "brukar" hamna på, men inte vad just jag skulle hamna på för lön.

usch jag hatar när huvudet är som en våg, där jag väger för och nackdelarna hela tiden. Men det är väl normalt att det blir så när det vankas någon stor förändring. Och i vilket fall som helst, så har jag ju sett en utbildning till nästa höst som jag vill söka. Jaja. Ska kolla på tv och försöka att inte tänka för mycket.

24 September 2007 | Länk | Vardag | 2 kommentarer

Söndag

Idag saknar jag Frida. Så hemskt mycket. Jag skulle så gärna vilja få höra hennes skratt igen. Se hur hennes ögon tåras när hon skrattar. Livet är så jävla orättvist. Jag skulle bara vilja ringa henne och prata om alla fina färger som hösten kommer med. Prata om saker som vi gjort tillsammans. Att L fått barn och sen härma L och skratta. Vi var så lika. Både som personer och till viss del utseende mässigt. Vi blev ofta ihop blandade av lärare. Vi hade samma humor och ofta öppnade vi munnen för att säga exakt samma sak. I början på november ska jag se Rikard Wolff och då kommer jag absolut att tänka på Frida. Får hoppas att hon på något sätt är med och kan lyssna.
Usch vad jag saknar dig Frida. Blir ledsen nu. Du kanske är nära mig nu. Ser att jag gråter. Det kanske rent av är du som är i mitt badrum och kastar ner saker på nätterna. Jag har börjat att läsa franska nu, som du och jag skulle göra. Jag hoppas att du tycker det är bra att jag gjort det. Jag kommer aldrig någonsin att glömma dig. Jag hoppas att du vet det. Det kommer aldrig att dyka upp en person i mitt liv som kommer att ta din plats. Det är sån tur att jag har så många minnen med dig. Du vet som när du och jag åt ur en burk chokladkräm varje gång vi var på Nya teatern tills en dag det satt en lapp på burken: SLUTA ÄT AV MIN CHOKLADKRÄM. Eller när du och jag smygrökte utanför teatern när vi skulle ha premiär av "En midsommarnatts dröm". Vi fick världens nikokick och gjorde världens bästa föreställning. Eller när vi skulle göra vårat specialarbete i slutet av trean. Fan vad vi garvade då alltså. Eller när du lånat H:s bil och den la av i korsningen vid vägverket och du ringde halvhysterisk hem till mig och jag och min pappa kom och bogserade bort bilen, ha ha.

Det är stor skillnad på att en vänskap tar slut för att man växer ifrån varandra, eller rent av blir osams, och att en vänskap tar slut för att den ena dör. Det finns verkligen ingen mening med en sån grej. Det gör det inte. Det förde inget gott med sig att Frida dog. Ingenting. Det lämnade bara en stor sorg till oss som blev kvar. Det är inte meningen att dö innan man fyllt 23. Det är det fan inte.

23 September 2007 | Länk | Helg | 0 kommentar

Lördag[uppdaterad]

Promenad i solsken och blåst. Hela kroppen kändes tung och armarna långa likt en apas. Stegen långsamma och tunga och musik i öronen. Huvudet fullt med tankar, förhoppningar och besvikelse. Ett tappert försök att sitta i Centralparken utan att bli förbannad över att håret blåste likt en virvelvind runt huvudet. Ett sista försök att insupa ren frisk luft. En stående fika med prat.

Rödvin igår. Kände av det första glaset.

Obsession.

The sound of your name.

Beröring! En lätt beröring utav någon som man tycker om. En beröring som gör att tusen värmestrålar skjuts igenom kroppen. En längtan efter något mera. En längtan efter ett liv. Ett lyckligt liv.

Såg en liten flicka idag med ett otroligt levande och spännande ansikte. En liten flicka på sex år. Totalt oförstörd av livet. En liten flicka utan ett krossat hjärta. En liten flicka i en värld där det bara ingår lek och där kompisar är det viktigaste. En liten flicka som inte fått sin första kyss. En liten flicka som kanske är små förälskad i en kille i hennes lekisklass. Så skönt att vara så...oberörd av stora farliga saker.
Det är farligt att leva, man kan faktiskt dö.

The sun comes up - I think about you
The coffee cup - I think about you
I want you so, its like Im losing my mind

The morning ends - I think about you
I talk to friends and think about you
And do they know its like Im losing my mind

All afternoon doing every little chore
The thought of you stays bright
Sometimes I stand in the middle of the floor
Not going left - not going right

I dim the lights and think about you
Spend sleepless nights to think about you
You said you loved me, or were you just being kind
Or am I losing
Losing my mind

I want you so
it´s like i´m losing my mind

dose no one knows
it´s like i´m losing my mind

All afternoon doing every little chore
The thought of you stays bright
Sometimes I stand in the middle of the floor
Not going left - not going right

I dim the lights and think about you
Spend sleepless nights to think about you
You said you loved me...
Or were you just being kind...
Or am I losing my mind........

You said you loved me
Or were you just being kind
Or am I losing my mind....

22 September 2007 | Länk | Helg | 0 kommentar

Fredag

" I believe we put our happiness in other peoples hands "

Shit. Det är sån jag är. Jag lägger min egen lycka i andras händer. Hoppas på att dom ska göra mig lycklig. Låter dom ansvara för att jag blir lycklig.

Ens egen lycka är alldeles för viktig för att läggas i andras händer. Där har man ingen aning om vad som kommer att hända med lyckan. Jag är så dålig på att göra mig själv lycklig, så jag har sen flera år tillbaka överlämnat min lycka till andra.
Och om någon är på väg att ge mig lycka, då blir jag istället skit rädd och är jätterädd att bli besviken eller sårad. Det är ju fanimej sjukt! Vilket jävla ekorrhjul!

Eller om jag får ett förslag på någonting att göra tex en fredag kväll, då kan jag få någon slags rampfeber och blir skitdålig och får migrän, bara av vetskapen att jag ska göra någonting som troligtvis kommer att bli jätteroligt.

Jag trodde, eller tror nog fortfarande, att jag inte kan ha en enda dag som jag upplever som en total lycklig dag. Någonting sker alltför ofta i slutet av dagen som förstör precis allt annat bra som jag haft innan. Som om det vilade en slags förbannelse över mig och att ha en lycklig dag.

Men det är ju så många faktorer som spelar in om man ska få vara lycklig eller ej, och dom faktorerna varierar såklart mellan alla människor.

Jag kanske har fått med tiden alldeles för höga krav på vad lycka ska vara. Och jag är skit dålig på att vara lycklig en hel dag om jag vet att jag kan det, för jag börjar att tänka på att snart är den här lyckan slut. Snart sitter jag ensam i tv soffan och kan inte ens ta mig för att ringa någon, eller besöka någon, för jag är så låst i mig själv. När jag vet att jag skulle må tusen gånger bättre av att göra någonting, så är det som om arslet är fastgjutet i soffan och jag kommer ingenstans.

Jag är väldigt blyg och tycker att det är jobbigt att ta mig in i en grupp människor. jag står ofta lite vid sidan av och vet inte vart jag ska göra av mig själv. Hela jag känns bara jätteobekväm och jag vet inte vart jag ska göra av händerna eller vart jag ska rikta blicken. Jag är inte dryg, jag är bara blyg.
Jag önskar att jag kom på bra saker att ha som isbrytare när det ska tas kontakt med någon ny. Men jag är jättedålig på det. Jag känner mig bara dum och fumlig och skäms över min egen person.

Jag har blivit bränd många gånger utav så kallade vänner som svikit och berättat det jag berättat i förtroende, för någon annan. Jag har fått höra för många år sen många dåliga saker om min kropp, som än idag sitter djupt inuti mig.
Det är så jävla jobbigt att bli sviken, så varför idag, berätta någonting för någon, när rädslan av att bli sviken och bedragen är så himla stark? Att då istället bygga upp så mycket ångest och så många ledsna stunder, inuti sig själv. Varför?

Jag kan nog räkna upp på min ena hand dom vänner som jag har. Dom som förtjänar att kallas för vänner. Har några fler bekanta, men det är stor skillnad på vänner och bekanta.
Men inte ens för dom som jag kallar mina vänner, berättar jag allt. Jag berättar knappt någonting.
Dels för att jag inte litar på en enda person längre.
Och dels för att jag är rädd att bli en belastning för någon annan. Att om jag berättar precis allt som jag mår dåligt av, så kommer jag att tynga ner någon annan som inte alls är lika nere som jag själv är.
Och givetvis är jag rädd för att om jag berättar allting om mig, så kommer kanske dom som jag kallar för vänner att vända mig ryggen. Dom kanske kommer tycka att jag är konstig. Eller "hur kan hon må dåligt av en sån banal sak".

Jag är en tänkare.
Jag är en grubblare.
Jag har inte så bra självförtroende och självkänsla just nu.
Jag stänger ute för många ur mitt liv, men jag är inte beredd att ha er så nära inpå mig ännu.
Jag försöker att bygga upp mig själv igen. Försöker att bli trygg i mig själv igen.
Och det jag verkligen vill sluta upp med är just det som jag inledde dagens inlägg med:
" I believe we put our happiness in other peoples hands "

21 September 2007 | Länk | Vardag | 1 kommentar

Let`s speak french

Kom på igår (när jag såg räkningen) att min franska kurs började idag! Det var verkligen jättekul. Nio stycken var vi och det var mest lite äldre förutom jag och en tjej som var svår att bestämma ålder på. Fick min bok med tillhörande cd skiva, så att jag kan öva mina uttal här hemma. Synd bara att jag inte har någon att öva med. Får tala med mig själv. Om jag får SJ jobbet (som är väldigt ångestladdat just nu) så kommer jag nog inte kunna fortsätta kursen... Och jag vill verkligen det!!!

Syrran var här förut ett tag. Så roligt att hon bara frågar om hon får komma över. Hennes jobb bas ligger alldeles här i närheten, så det passar så bra att hon tittar in ibland =)
Slingat håret idag. Ljusat upp det ytterligare. Känns jättebra. Inte vitt om ni nu tror det.

Och angående Annas meddelande på msn igår: Jag såg det så sent så då tyckte jag inte det var någon idè att svara, men det skulle verkligen vara JÄTTE kul.

Om en timme är det säsongspremiär för världens bästa matlagningsprogram "vad blir det för mat" på tv4 plus. Som jag och syrran längtat!!!

Och slutligen: jag försöker att inte bry mig, det är du som har problem.

20 September 2007 | Länk | Vardag | 1 kommentar

Enough!

Nu får det snart vara slut på allt skit. Kom hem från Stockholm och hade fått svar på mina blodprover och jag har alldeles för lågt blodvärd, begynnande blodbrist så nu är det att käka järntabletter som gäller. Jag känner mig som ett kemiskt laboratorium.

SJ intervjuerna gick bra tror jag. Svårt att veta, men det var iallafall 3 intervjuer av olika slag. Orkar inte beskriva var och en. Innan det så var det ett pucko test. Typ om 15 är mindre än 37 så skriv ordet nej i ruta tre från höger. Såna där jobbiga och luriga frågor, men för er som inte redan visste det så är jag inget pucko utan hade över medel så det kändes ju bra.
En man svimmade (eller något) på tunnelbanan till Kista rakt ner framför mig, så jag fick ju en fin start i Stockholm. Fick åka lyxiga reginatåget till stockholm också. Dubbeldäckaren för er som inte vet. Blev klar ute i Kista vid halv fem och var inne hos Malin i stockholm vid halv sex. mat,godis och vindruvor och tv. skönt.
Vaknade rätt tidigt och Malin och Niklas hade tvättid så vi var inte ute på stan förrns vid 12. Lite shopping och så en fika på Kulturhuset i Teaterbaren med en utav Malins väninnor. Roligt att hitta på berättelser om dom som sitter runt en.
Kul att träffa Malin och Niklas såklart och skönt att vara hemma igen.
I västerås satte det sig en kvinna vid mig som var skit jobbig och åt hela tiden och skulle till Bistron hela tiden och log och glodde i min bok så jag blev skitirriterad på henne. Ful jävla lusekofta hade hon på sig också. Vem fan har det i Göteborg som hon var ifrån??? Borde fan förbjudas. Hon var fan inte ute på någon jävla fjällvandring.
En tjej satt och sydde på sidenband på sina ballerinaskor och då fantiserade jag lite runt henne och undrade även om hennes fötter var totalförstörda av allt gående på tå, men kunde inte se det genom hennes gympaskor =)

Jag är SKIT trött och syrran är här och vi ska väl kolla på tv och jag måste packa min väska inför Gotlandsresan imorgon. Kommer hem supersent på tisdag kväll.

Tack Malin för att jag fick sängrum och sällskap.

Nu ska jag packa.

15 September 2007 | Länk | Helg | 0 kommentar

Torsdag

Jobbigt att träffa någon när man har en tidsfrist på två timmar innan dennes parkeringstid går ut. Önskar att det var mer än 2 timmar.

Jag är nedstämd idag. Spelar ingen roll att det är jättefint väder. Det lättar inte upp. Fick massage en halvtimme idag på jobbet. Eller hon tar så försiktigt så man kan inte kalla det massage riktigt, men det är jätteskönt. Kände att jag skulle ha kunnat börja gråta under massagen. När man är nedstämd så är det så underbart när någon rör vid en. Jag skulle vilja att någon rörde mig, höll om mig tyckte om mig varje dag.

Vill ringa Malin och fråga om imorgon, men vet inte när hon slutar på praktiken. Jag väntar en timme eller något sen kan jag nog ringa.

Känns overkligt att jag ska iväg imorgon. Lång dag med intervjuer, information och ett skriftligt prov. Övernatta i Stockholm. Gå lite på stan på lördagen och sen åka hem. Packa resväskan, kliva upp på söndag morgon och åka till Gotland. Mycket med en gång, men det ska bli kul.

Äh.

13 September 2007 | Länk | Vardag | 1 kommentar

Michaela on a sugarkick

Min smarte vän Daniel upplös mig nyss om att det inte var våfflorna utan sockret i sylten som gjorde mig så här superpigg. Michaela on uppers.

Alla människor borde sätta av tid till att gå och tala med någon. Ett proffs eller någon som man känner att man kan lita på. Jag går en gång i veckan och talar. Det är otroligt skönt och bra att få vrida och vända på sig själv. Förstå sig själv, sitt beteende samt förstå hur andra runt omkring kan uppfatta en. Idag kände jag bara blähäää när jag satt i väntrummet. Tänkte max tio minuter kommer jag att sitta där inne. Kommer inte säga ett smack. Men så fick hon tillslut säga att "vi måste avrunda nu vi har gått över timmen" och då blev jag väldigt förvånad.
Jag kan räkna upp tio personer med en gång som jag tycker skulle behöva gå i terapi, som jag tycker har issues som behöver behandlas. Och dom är följande: nej då, tänker givetvis inte säga det. Jag kan själv sitta säker, för jag går redan och hoppas att bli en bättre människa. Har tusen fel och brister precis som alla andra, men även mycket osäkerhet och sådant, precis som många andra.

Och jag tycker att snygg och har humor är den bästa kombinationen.
Och jag tycker att kakor är som godast när jag äter en direkt tagen ur frysen.
Och jag tycker att Mix Megapol är den roligaste radiostationen att lyssna på mellan 07:00 och 09:00.
Och just nu skrattar jag hellre när jag gör bort mig än skäms som en hund.

12 September 2007 | Länk | Vardag | 1 kommentar

---

Amor omnia vincit

Så vackert.

11 September 2007 | Länk | Vardag | 1 kommentar

Tisdag

Det är alltid någonting som är galet när jag har en läkartid. Idag var nog en av de galnaste gångerna, men jag tänker inte skriva om den på bloggen.

Fredag närmar sig med stormsteg. Hoppas Malin längtar lite efter mig iallafall ;) Imorgon måste jag ordna med ett fotografi av mig själv att ta med. Komma ihåg komma ihåg.

Jobbet. Jag är liksom inte "där". Jag hoppas verkligen på att det går bra på fredag för det är ett sorgligt ställe jag jobbar på med sorgliga människor. De flesta. Och jag vill verkligen därifrån.

Någon skrämde upp mig igår och sa att det ska blåsa rejält på sjön i helgen när jobbet drar till Gotland. Jag tycker det är extremt obehagligt att åka båt, och en sån grej som att det ska blåsa rejält är inte vad jag vill höra. Blir nog till att tvångslyfta in mig på båten om det blåser. Satt igår och försökte luska ut vilket hotell vi ska bo på. Vet att det är i hamnen, och jag hittade ett där, men det kändes alldeles för lyxigt för att vara ett ställe som arbetsgivaren låter oss övernatta på.

Å det är så mycket som jag vill skriva, men det går inte att skriva det här. Får ta upp dagboken och ventilera lite.

11 September 2007 | Länk | Vardag | 1 kommentar

Måndag[uppdaterad]

Nu har jag gjort så att bara mina vänner på Bilddagboken kan se mina bilder. Jag fick nog av snokande där också, och idag hade jag fått en kommentar om ett foto av mig själv från en anonym jävla tönt som skrivit "sjukt ful" så nu är bilddagboken begränsad. Jävligt sårande att få en sån kommentar.
Jag vet att jag inte är någon snyggtjej, men vafan det där gjorde mig ledsen.
Och jag är tydligen sjuk också, så idag ville jag verkligen inte läsa en sån kommentar om mig själv.
Funderar på att lägga ner bloggen också.

Ledsen.

-----------------------------

Fan att man ska vara som en jävla disksvamp och suga åt sig allt dåligt. Men jag har faktiskt blivit bättre på att ta en komplimang om jag får en, så jag kanske är på bättringsvägen.

---------------------------

Jag och syrran skämtade om i början när det blev rättegång mot TV plastikkirurgen som stod anklagad för att ha våldtagit en patient, att det var Troilius känd från kanal 5:s Plastikkliniken eller vad serien hette. Och visst var det han. Vi tyckte att han var äcklig, alltså hans person, slemmig. Och hans förklaring till att hans sperma var långt in i kvinnans slida var ju bara för mycket. "Jag hade onanerat tidigare under dagen och hade sperma kvar på händerna" Yeah right! 3,5 år i fängelse och betala skadestånd på 180 000 kronor till kvinnan blev räkningen efter den handtrallan på toan Herr Plastikkirurg!

10 September 2007 | Länk | Vardag | 2 kommentarer

Långsöndag

Ja den här dagen känns oändligt lång. Jag har tagit två promenader, jag har suttit i en park och jag har ätit lunch och läst, men ändå så går tiden så otroligt sakta.

Läser "Blanche och Marie" av Per Olov Enquist. Den handlar om Blanche som tillbringade flera år på dåtidens sjukhus för "hysteriska" kvinnor la Salpetrière i Paris, där hon blev neurologen Jean Martin Charcots favoritpatient. När han dog blev dock Blanche frisk och utskickad från sjukhuset för att senare bli laboratorieassistent hos Marie Curie som upptäckte radium och fick nobelpriset två gånger.
Intressant bok som bygger på anteckningsböcker som Blanche hade, där hon berättar om sin kärlek till Charcot och om Marie Curies kärlekar. Vacker bok.
En sån bok som jag läst baksidan på varje gång jag varit inne i en bokhandel, men aldrig köpt. Fast tidigare i veckan köpte jag den.
Nej tillbaka under filten och med boken i högsta hugg.

9 September 2007 | Länk | Helg | 0 kommentar

Blixtar och dunder

Det är med skakiga händer som jag skriver, då åskan går och just nu har tagit en paus ovanför mitt hus. Blixt sen rejäla smällar med en gång. Jag är verkligen livrädd för åska.

Cyklade ut en sväng och kom nyligen hem. Hann precis hem innan det brakade loss. Var på RUSTA, Colorama, RAW och Bra&Begagnat och så ringde jag mormor och morfar och fick en kopp kaffe hos dom i Adolfsberg. Dit kom även min kusin och hans tjej efter ett tag. Kul att träffa kusinen, vi ses så sällan, och nu ska han flytta efter hans tjej till Uppsala där hon fått jobb, och han ska börja studera.
Köpte mig en fin (enligt mig själv) bordslampa på Bra&Begagnat som jag ska ha i hallen tänkte jag. Men så kom jag på att det inte är samma slags kontakter på alla apparater som ska samsas i en förlängningssladd. Vet inte hur jag ska lösa det där. Kanske får ha bordslampan i köket istället.
Fick ett kostnadsförslag på ca 5-600 gällande färg till sovrummet. Tycker jag är lite konstigt eftersom sovrummet är mindre än vardagsrummet och det kostade 700 att måla om. Ska mäta ordentligt och ringa och fråga om pris på måndag. Vill inte ha någon blaskig färg som man får måla 14 gånger för att det ska bli bra. Alcro ska det vara.
Usch vad det blixtrar. Och jag som behöver handla. Får äta frukt som jag plockade i mormor och morfars trädgård så länge.
Blir att krypa upp i soffan med min bok resten av eftermiddagen.

8 September 2007 | Länk | Helg | 0 kommentar

Efter regn kommer solsken

Idag tyckte jag att jag förtjänade att shoppa lite och sen ta med mig underbar mat från Rosalis Deli hem. Och efterrätt också.
Nu sitter jag, mätt, med byxorna uppknäppta (mina 10 kronors fynd på Tradera) och jävligt nöjd. Jag är en sucker för efterrätter men halva chokladkakan är kvar. Orka äta upp den efter en rejäl portion mat liksom ;)
Att få hålla om någon hårt medan man pratar ut om svåra saker är så underbart. Kanske inte att det är svårt, men att få hålla! Mys.
Det känns som att jag ska ut och festa ikväll, men det ska jag inte. Inte ut och festa men troligtvis dricka vin eller öl med någon. Jag har ju blivit en liten unge igen och kan inte vara uppe sent.
Gillar inte stuprörsbyxor med hög midja, men byxor med utsvänga ben och hög midja är finfint. Mina 10 kronors byxor är från 70 talet och av märket "Alla stjärtars byxor". Jag älskar dom redan fast vi inte känt varandra mer än i ett par dagar.
Idag var det en snubbe som kollade lääänge på mig när vi gick mot varandra på trottoaren, och jag tänkte: vem sjutton är det där??? När vi passerat varandra kom jag på att det var den där konstiga snubben som tog sällskap med mig en gång när jag gick hem från mina föräldrar. Det var en jäkligt konstig promenad hem vill jag lova. Jag förstod kanske vart tionde ord av vad han sa, så det var lite svårt att hänga med i samtalet. När jag svarade "ja" skulle jag egentligen ha svarat "nej" osv.

Nej turn up the volume on the stereo.

Man mår jävligt bra av solsken och sånt ;)

7 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Creepy Thursday

Tågbiljetten till Stockholm är hämtad, och en ny hemresebiljett är köpt.
Vädret har vänt och nu är det varmare ute. Skönt, men svårt att veta hur man ska klä sig.
Jag blir lite smått oroad när jag ser att det är husets egna tomtar som är ute och gräver runt huset. Huset har sjunkit och det ska repaperas undertill och jag hoppas att utbildade män eller kvinnor ska utföra reparationen, att tomtarna bara gräver dit ner dom ska för att spara in pengar eller vad det kan vara. Känns som att det är allt annat än ett jobb som vem som helst kan utföra.
Lite sådär obehagligt missmodigt idag. Och igår. Är väl något man ska gå igenom antar jag. Kroppen har sagt sitt så jag förstår att det "gnager".
Tog en fika ute när jag var iväg och hämtade ut biljetterna. Inte kul att göra det ensam.
Önskar att jag inte var disträ, så jag kunde ge mig på en bok, men det går inte.
En laglig nedladdning av en låt, och spellistan går, men jag bryr mig inte så mycket om musiken egentligen.

Fan jag är förbannad känner jag. Jag skulle behöva skälla riktigt jävla ordentligt. Fan alltså jävla skit och jag hatar att det är så.
Och alla kärlekslåtar jag har i datorn, kräks kräks kräks. Fan jag är utbränd i mitt känslosystem.
Jag har en kartong jag tänker hoppa på så kanske det känns bättre efteråt.
Man börjar ju undra vad man gjort för ont i ett tidigare liv.

6 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Dagens

När skit blir värt pengar kommer vi fattiga att födas utan rövhål.

5 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Positivt och negativt

Jag är glad över att kunna känna känslor. Att kunna vara glad, arg, ledsen, irriterad osv. Vissa känslor är klart att jag inte skulle vilja kunna känna så starkt av, men nu gör jag det. Och om det gör att jag "fortfarande är 15" så får det vara så.
Att sitta på Järntorget och titta på alla dessa människor i rörelse och känna sig ensam det gör jag ofta. Även om jag är i en relation någon gång så kan jag känna mig ensam. Det handlar om något slags utanförskap, och det är inte säkert att den känslan skulle vara borta bara för att jag någon gång kanske kommer ha en stor umgängeskrets. Det handlar nog om någonting annat. Anledningen till att den känslan infinner sig hos mig till och från. Eller då och då. Eller ibland. Kan jag ta upp om en vecka. Nästa onsdag.
Och visst, det är klart att jag tycker det är jättejobbigt, ibland rent ut sagt lider av att inte ha någon hos mig på kvällarna och på nätterna. Det är en annan slags ensamhet. När jag är kär går jag helhjärtat in för att vara kär. Sådär sprudlande alla känslor på en och samma gång, som Gessle sjunger. Jag har ingen broms. När jag är olyckligt kär så önskar jag att jag hade en liten broms. Ingen helt fungerande broms utan en liten en. Så det inte blir så jobbigt alla grubblande timmar hemma i tv soffan.

Jag drömde inatt att jag skulle flytta till Stockholm och den drömmen har jag tänkt på flera gånger idag. Sticka från stan. Vara ensam någon annanstans när jag känner så. Bygga upp någonting helt nytt någon annanstans. Men det är inte läge för det nu, så "no need to worry"
Det är lite halv misär i hjärnan just nu.

Köpte två lampor och två gamla ölflaskor på Bra&Begagnat idag. 65 kronor. Ett alldeles ypperligt pris.
Imorgon ska jag hämta ut mina tågbiljetter till Stockholm och boka om eller köpa en ny hemresebiljett dagen där på. För fredagen tillbringar jag hemma hos Malin och Niklas med en bra film och en massa prat. Lite små ångest över SJ dagen kanske också behöver ventileras.

Har en knuta i nacken. Ska försöka massera bort den. Nästa torsdag ska jag få massage en halvtimme på jobbet. Sista halvtimmen innan jag slutar. Fint.

Och till er snokare: Man kan dölja att man kollar på min blogg. Ett litet tips som ni måste ha missat.

5 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Skämmas-TV

Ikväll drar Idol igång och jag har aldrig tidigare tittat på programmen kan jag säga. Men idag ska jag nog göra det. Jag tycker det är så pinsamt när dom som är jätte kassa sjunger och sen blir smått förnedrande av juryn. Men ifall det blir för pinsamt kan jag alltid byta kanal.

Upp till kamp igår på svt1. Jag tyckte serien var jättebra och jag håller inte alls med NA:s rescencent som kände att hon längtade efter en reklampaus. Unga tjejer och killar på sextiotalet som kommer ur olika familjer och som dras till och från varandra. Bra musik, härligt svartvitt, snygga frisyrer och snygga kläder. Och alla verkade vara inlindade i bomull och det fick mig att vilja sträcka ut en hand genom tv rutan och röra vid dom. Eller kanske ta klivet in i tv rutan och vara med dom. Längtar till nästa måndag. Känns som att Upp till kamp är det enda vettiga som visas på tv överhuvudtaget. Om man inte räknar skelettsamlaren som jag såg i söndags. Handlar om en expedition på tidigit 1900 tal i Australien och svenskar som stal med sig skelett från Australiens urinvånare. Och expeditions ledaren, Eric Mjöberg, som till slut i Sverige fick förföljelsemani och var övertygad om att aboriginerna var ute efter honom. Så kan det gå om man gör olagliga saker. Däremot samlade dom en numer världsberömd insektssamling, så någon nytta gjorde dom också.

Jag förstår inte er som tvättar håret varannan dag. Idag är mitt hår inne på tredje dagen och det är absolut som snyggast idag!

Regn och rusk på jobbet och jag var glad att åka hem halv tolv även om det spöregnade och blåse småjävlar på väg hem.

Lagt ut kläder och skor på Tradera som jag hoppas kan inbringa lite pengar till en fattig halvtidssjukskriven Michaela.

4 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Måndag

Har haft ont i huvudet väldigt mycket den senaste veckan. Igår eftermiddag och en bit in på kvällen fick jag ligga däckad. Jag tycker det är obehagligt att ha så ont i huvudet som jag får och då vara helt ensam. Ingen som ser till en. Antar att huvudvärken kommer från alla olösta problem jag har. Är väl någon slags konstant spänning.

Var på Lidl efter jobbet. Tanken var att jag skulle köpa frukt och grönsaker enbart, men jag kom ut med två påsar med allt möjligt. Och det kostade nästan ingenting. Strax över 100 kronor. Faktum är ju att samma saker hade kostat mycket mer på ica. Så nu blev jag mätt idag också.

Jag undrar mycket över vad det kommer att vara för slags folk som kommer att flytta in i höghuset mitt emot mig när det är färdigt. Jag tror det kommer att vara såna som sålt sina hus och som är lite äldre, för yngre har nog inte råd med dom kostnaderna som lägenheterna ligger på. Är olika storlekar på lägenheterna. Vi kommer nog att kunna se in till varandra rätt bra tror jag. Jag glömmer bort mig ibland att det är en massa byggnadsarbetare där ha ha.

Vaknade häromnatten av en sjuhelsickes smäll. Jag rusade upp och var övertygad om att katten dragit ner någonting. Igen. Men nej. Jag letade överallt efter något som skulle kunna ha dragits ner. Ingenting och katten låg under bordet i vardagsrummet och såg vettskrämd ut. Jag tittade in i badrummet och där låg ett utav "spännena" som håller ihop kattlådan. Är såna plast "spännen" som finns på hårda resväskor när man ska ha igen väskan på sidorna och framtill. Något som är totalt omöjligt att bryta av, men nu låg den ena avbruten i badrummet. Jäkligt konstigt och eftersom ingen människa kan bryta av dom så kan ju inte direkt katten förstöra en sån grej heller. Mycket mystiskt. Kanske hade påhälsning.

Vill inte riktigt ge mig ut innan jag vet om jag ska få besök eller inte. Ska nog läsa lite så länge.
Och vill ni se äckliga bilder på döda kändisar kan ni surfa in på www.celebritymorgue.com Kolla in John F Kennedy klicka på hans namn och sen på länken som kommer upp. Man får se hans bortskjutna skalle. Marilyn Monroe ser helt grotesk ut så jag hoppas att det inte är hon på bilden. Jag vill liksom tro att hon begravdes lika vacker som hon var när hon levde.

Ikväll blir det att kolla in nya tv serien på ettan : Upp till kamp. Eller ja, titta en stund iallafall. Orkar inte vara uppe så sent ;)

3 September 2007 | Länk | Vardag | 0 kommentar

Lördag

Jag försöker att blåsa ur skallen med lite hårdrock. Jag vet inte riktigt hur jag tycker att det går. Jag kanske måste köpa stora monsterhögtalare och stoppa in huvudet inuti för att det ska ge effekt? Det händer liksom ingenting nu.

Om jag ska lösa ut "saker" från Apoteket en gång i månaden för den här summan som jag gjorde idag, så hoppas jag verkligen att jag har ett jobb i höst. Puh.

Märks att alla har gott om pengar just nu så mycket folk som det var på stan idag. Jag köpte en mössa och innerkuddar så jag kan sy kuddar av tyget jag köpte för två veckor sen. Men jag har ingen lust att sy kuddarna idag.
Jag har inte lust med någonting idag. Blev så nedstämd förut. Igår så försökte jag med allt för att inte vara nedstämd, men det fungerade inte. Tydligen var nedstämdheten lätt att väcka idag. Tråkigt.
Om man kunde skriva ner saker på en lapp, som man sen stoppade ner i en låda. Och så skulle dom sakerna vara borta från ens hjärna, då skulle man kunna ägna mer energi åt andra saker. Jobbigt när saker tar upp ens hjärnverksamhet. Det spelar liksom ingen roll att försöka att strunta i sakerna, för dom finns kvar.Men ibland är saker jobbiga, och jag antar att saker är jobbiga för att vi människor ska ha det jobbigt och förhoppningsvis få ut någonting av att det är jobbigt. Även fast man inte just när det är jobbigt, kan förstå vad för någonting bra som kan komma senare. När någonting redan är inkört så tror jag att det är svårt att få ändring på det.
Hoppet är det sista som överger människan sägs det, men vad händer sen då, när man slutat att hoppas? Slutar man att fungera då och dör? Eller avslutas saker och man ska hitta någonting nytt eller hur är det? För även fast hoppet överger en, så finns det ju något mer som får en att gå framåt. Eller så gäller det bara när man är sjuk. Att hoppet överger en och så vinner sjukdomen över en och man dör.
Finns det något annat man ska gå efter när det gäller andra saker? När det gäller saker i ens känsloliv? Vem är det som man kan fråga om såna saker? Det måste ju vara någon som snart levt klart sitt liv. Någon som redan gjort allt. Någon i min egen ålder sitter inte på det svaret det är jag övertygad om. Eller finns det inget svar? Går hela livet ut på att lära sig nya saker och uppleva nya saker? Handlar livet om att avsluta saker när dom är klara och börja med någonting nytt?
Skulle jag fråga Bob Marley så skulle han nog ge mig en haschcigg. Skulle jag fråga Elvis skulle han nog ge mig några uppers. Och om jag frågar mig själv, vad kommer jag att svara? Troligvis skulle jag svara "jag vet inte" för jag vet inte.
Jävligt konstigt inlägg idag, men jag är konstig idag.

1 September 2007 | Länk | Helg | 0 kommentar

hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel

Skaffa en gratis hemsida