Hmm . jag har funderat länge nu över vad det är som får mig att alltid drömma sådana mysko drömmar? Inatt t.ex så blev det en sjukt underlig dröm som jag hade tänkt att försöka förklara för er, får se hur det går.

Det hela började en snöig dag i Juli då mina vänner från Göteborg tagit sig upp för att fira min födelsedag, dock jobbade jag den dagen så dom kommer upp till mitt jobb och har tagit med sig en cirkus. Denna cirkus består av shetland ponnys och clowner i teflondräkter som rider runt och skjuter kålhuvuden som svävade efter dom i luften. Nåväl, jag välkomnar allihop och jag säger:
"Ta vad ni vill ha" så Johanna och Anna bestämmer sig för att dom ska ta en kopp kaffe. Dock blir maskinen elak, den skrattar åt dom, och sen så sprutar den yoghurt på dom. Detta slutar med att dom blir förbannad på mig och börjar kasta korv i huvudet tills dess att jag faller ihop och ligger skakandes på backen. Terry, snäll som han är, tar dock sitt förnuft till fånga och fångar dessa busar i en gul säck som han plockar fram ur näsan på Hanna. Haha .. kommer alltid kunna leva på synerna jag har kvar från dessa drömmar. Efter detta är allting lite luddigt, men i vilket fall som helst, jag skulle vilja se detta hända på riktigt.

Över och ut, ölen är slut ! <3

Då var det dags igen för en ny blogg och jag vill inleda denna med att tacka er som läser mina inlägg när jag väl skriver. Kärlek till er <3

Påtal om kärlek och saknad så kunde vi för ett tag sedan läsa att flickfavoriten Heath Ledger, känd från bland annat "Brokeback Mountain" och den kommande Batman-filmen, avlidit. Han sörjdes av folk världen över som inte hade en aning om hur han ens var som person. En av de svenskar som känner sig mest berörd utav den tragiska händelsen är våran egen stilikon Peter Siepen. Peter ska tydligen har uttryckt sig såhär;
"Heath Ledgers död har tagit hårt. Han var en förebild för alla homosexuella cowboys världen över som vill avfyra sina pistoler."
Personligen har jag aldrig förstått meningen med att sörja någon som man aldrig ens har träffat, givetvis är det synd när folk dör, men jag såg ingen som sörjde Saddam? Vem har sagt att Heath Ledger inte var precis likadan i smyg och antastade småbarn precis som Michael Jackson, en cynisk värld vi lever i.

När vi ändå snackar om Michael Jackson som är en relativt plastig person så kanske jag ska nämna att jag lyckades att klanta mig idag igen. Denna gången var det min plånbok som fick ge sig ut på äventyr då jag tappade den på bussen hem till Färgelanda, har ännu inte lyckats få ur honom ifall någon utsatt honom för något hemskt. Han är iaf återkommen och ser i stort sett likadan ut som när jag tappade bort honom.

Får väl även passa på att tipsa er läsare om min senaste låt som är tillägnad en väldigt speciell människa, hennes namn är Johanna Modin, låten i sig är jag väl hyfsad nöjd med men jag skulle kunna göra den bättre. Iaf så kommer jag lägga en länk till låten längst ner i detta inlägg och ni får gärna ge mig lite kritik som gensvar på låten.

Och för er som inte vet vem Johanna är så är det en tjej som jag träffade för ett antal år sedan på Winnerbäcks konsert på Trädgårdsföreningen i Göteborg. Det var en för övrigt sjukt lyckad kväll och jag hade riktigt kul. Är sjukt glad att jag träffade Johanna & Amanda där, har givit mig mycket idag, har som jag nämnt i tidigare lärt känna en hel del schysst och skönt folk i Göteborg som jag fått intrycket av att jag gjort ett bra intryck även på dom. Så nu överväger jag ännu starkare att lämna Uddevalla för att antingen studera eller jobba i Göteborg, får se vad som händer, nu har jag iaf folk att umgås med om en flytt skulle bli av.

Nu börjar det dock bli dags att lägga ner för idag, ni får ett nytt inlägg antingen före eller efter jobbet imorgon och hoppas ni har en toppen tid fram tills dess.

Länk till låten!

Det har varit en riktigt bra start på denna veckan måste jag få säga, började med att jag skulle ner till Göteborg för att hämta min dator hos Johanna. Blev dock aldrig något besök hem till henne utan Jag, Johanna, Anna, Hanna och Terry åkte runt lite och tog en fika på Café Vanilj, trevligt värre. Har dock en aning om att dom allihop tycker att jag är lite skum i min lilla skalle och tänker i konstiga banor.

Hur som helst så vart det riktigt kul och det är riktigt sköna och trevliga människor jag lärt känna genom Johanna, kan nästan säga att jag fått en helt ny umgängeskrets och det är väl bra om man vill komma ifrån all skit som finns här i Uddevalla. Tack Johanna ! <3

Kvällen slutade dock med att det blev något strul så alla stack utom jag och Terry som gick ut och tog oss några öl och shots, det var trevligt. Fick även bestämt att jag och Terry ska festa på Lördag som det ser ut just nu. Senare under kvällen blev det dock ännu mer strul då vi inte kunde ta oss till våran buss på Centralstationen p.g.a att vi blev knivhotade av en gubbe. En lång historia som jag inte orkar notera här för tillfället iaf, kommer nog en uppdatering senare eller imorgon. Slutade iaf med att vi fick sova på hotell, jag och Christopher.

Vaknade upp dagen efter och spenderade dagen i Göteborg, kom inte hem förräns 23:00 nu på Tisdag kväll. Det blev ett långt besök för att hämta en dator kan man säga. Så nu sitter jag här och ska ladda upp lite bilder från dessa dagar ni kan njuta av här i bloggen.

Återigen, tack till allt trevligt folk, Göteborgare is the shit liksom :P Chip och hej, leverpastej i min säng >,<

Ja, vart ska jag ens börja? Denna helgen har varit helt galet jobbig men samtidigt sjukt rolig till stor del. Nåväl, jag antar att ni surfat in på denna hypermoderna och överaktiva blogg just för att ni vill veta vad som händer i mitt liv. Så för att göra en kort historia lång börjar vi såhär;
"Det var en gång en pojke vid namn Daniel som var bosatt i den lilla hålan Uddevalla, en bit norr om Göteborg. En dag för flera år sedan så var Daniel på en konsert med den vidunderligt duktiga och talangfulla artisten Lars Winnerbäck. Han var där i goda vänners sällskap och firade sin födelsedag som hade varit dagen före. Lite lagom runda under fötterna, ja ungefär som bowlingklot så ranglade dom in på spelningen och befann sig långt fram, bredvid två tjejer. Dessa tjejer hette Amanda och Johanna, dom satt och rökte som två polska borstbindare bredvid och man kunde ju inte undgå att känna suget smyga sig på som en smygfis i motvind.

Tiden den passerar och människorna jublar och svajar med händerna till Winnerbäcks helt fantastiskt underbara musikaliska mästerverk, men Daniel och Johanna har vid det här laget lyckats få lite kontakt och Daniel haller så ömt om Johanna och sjunger på Jag vill gå hem med dig för henne, full som han är så var det garanterat inte lika vackert som självaste Johanna dock.

Tillslut är kvällen över och alla börjar gå mot grindarna, Daniel tappar bort sina vänner, får springa iväg för att leta upp dom. Sedan är han även påväg att tappa bort Johanna och Amanda utan att ha fått hennes telefonnummer. -Ve och fasa om det hade fått ske, jordens undergång hade stått och knackat på porten. Allting ordnar till slut upp sig och dom byter nummer.

Dagarna fortsätter att passera, tom månader går innan dom två träffas igen, den kontakt dom har haft har icke varit via telefon utan den har skett via det underliga men väldigt effektiva verktyget MSN Messenger uvecklat utav Microsoft som förövrigt luktar brunbjörn. Nog om hela historien bakom huvudpersonerna i helgens aktiviteter, nu kör vi på.

Fredag:
Daniel ska ner till Göteborg för att hålla sin kära vän Johanna sällskap på hennes jobb en liten stund hade dom bestämt. Han mötte henne innan hon gick dit, dock var hon sen till jobbet, fy på henne. Daniel hade även fått i uppdrag att leverera en limpa med rökverk till Johanna, vilket han gjorde, Daniel är en väldigt snäll människa, nästan för snäll. Vart va jag nu? Jo, just det .. Johanna och Daniel umgås på Johannas jobb och där flyter tiden på i ett tempo som jag skulle kunna kalla för "Snakt" d.v.s en blanding av snabbt och sakta. De stunder Johanna hade tid med honom gick tiden _för_ fort och annars _för_ sakta. Det svenska ordet lagom har ingen som helst innebörd i denna historia. Men som tiden passerar så är det snart dags att stänga då Johannas andra vän Anna anländer och är lite social med Daniel och undrar om han ska med på fest sen efter stängningen. Som den coola och tuffa killen Daniel är så är det klart han inte bangar en fest, det vore en episk händelse av enorma proportioner. Så dom beger sig efter stängning hem till Johanna för att lämna av Daniels dator resp. kamera och för att dom andra ska göra sig iordning. Senare så bär det då av till en plats som icke ens existerar på en GPS, Olofstorp. Liten håla med lite människor lite utanför Göteborg, lite sådär .. men bara lite. Nu börjar jag känna mig långdragen så nu spolar jag framåt lite .... ->>>> superfart ->>>>> .. och ja då förstår ni ju att allting gick som det gick och Daniel kom hem jättetrött och utan någon som helst lust att jobba sina 12 timmar på Lördagen.

Lördag:
När Lördagen väl har kommit beger sig Daniel upp till jobbet, trött och sliten som en dörrmatta på en fest där dom erbjuder gratis sprit. Hela dagen flyter på bra och som vanligt kommer de in de mest underliga nissar och bara pissar på Daniel, eller vänta, det blev fel .. Pissed off ... hmm .. pissar av Daniel? Skitsamma .. ni förstår vitsen med det hela. Arbetsdagen är inte rolig nog att dra upp här utan kan bäst höras på telefonnummer; 0522-665066 vilket är numret till hans arbetsplats. Be den som svarar lägga luren åt sidan och du kommer att få höra exakt hur en dag på Daniels jobb låter. Efter jobbet så tar han sitt pick och pack, beger sig hem till Mitch för att spela in ett par nya låtar, men blir sugen på att ta sig lite öl först vilket han gör genom att gå till närmaste krogen, beställa in 5öl och svepa dom på 5minuter för att sedan gå tillbaks hem till Mitch. Väl hemma igen så har Mitch vart och köpt några öl som Daniel snabbt dricker upp, Daniel kan även kallas svampen i framtiden. Låtarna spelas in och Daniel är gladare än en glad gladsak. Dagen efter var han inte riktigt lika nöjd med sitt resultat som han var under natten kan väl tilläggas här.

Söndag:
Söndagen har även denna spenderats på jobbet, dock inget roligt som skett varken före eller efter så detta får bli ett kort lite avslutat där jag tillägnar min vän Johanna en liten dikt i hennes ära;

Poesi för döva pottsorkar:
Oh du heliga moder med ditt ljuvaste sken,
jag tackar dig herren, ty hon gör mig ju hel.
Hon besöker min blogg och hon kommenterar ibland,
och hon påpekar även mina konstiga namn.
Såsom sillfärs, kojjux och papperskäpp,
det gör att för mig, så känns detta rätt.
Hon den där tjejen som kallas Johanna,
ja, hon den där tjejen, som pruttar med armar.
En riktig ängel, hon är verkligen bäst,
jag hoppas att du fattar, jag gillar dig mest!