Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Augusti (2019)
>>


Flickan med svavelstickorna

Jag undrar vilken saga tycker ni bäst?

Jag tycker om H.C. Andersens sagoböcker han skrev så bra. Flickan med svavelstickorna är sååå sorglig saga.

Här är sagan om Flicka med svavelstickorna.

Det var så rysligt kallt, det snöade och började bli mörka kvällen; det var också den sista kvällen på året, nyårsafton. I den kylan och i det mörkret gick på gatan en fattig flicka med bart huvud och bara fötter. Ja, hon hade ju haft tofflor, när hon gick hemifrån, men vad hjälpte det! Det var mycket för stora tofflor, hennes mor hade sist använt dem, så stora var de, och dem tappade den lilla, då hon skyndade sig över gatan, just som två vagnar körde förbi i väldig fart. Den ena toffeln kunde hon inte hitta och den andra sprang en pojke bort med, han sa, att han kunde använda den till vagga, när han själv fick barn.

Där gick nu den lilla flickan på sina bara små fötter, som var röda och blå av köld. I ett gammalt förkläde bar hon en mängd svavelstickor och en bunt gick hon med i handen. Ingen hade på hela dagen köpt av henne, ingen hade gett henne en liten slant, hungrig och frusen gick hon och såg så ynklig ut, den lilla stackaren! Snöflingorna föll i hennes långa gula hår, som lockade sig så vackert i nacken, men hon tänkte sannerligen inte på lockarna. I alla fönster lyste ljusen, och så luktade det här på gatan så härligt av gåsstek; det var ju nyårsafton, ja, det tänkte hon på.

Borta i ett hörn mellan två hus, det ena sköt fram litet längre på gatan än det andra, där satte hon sig och kröp ihop. De små benen hade hon dragit opp under sig, men hon frös ännu mer, och hon tordes inte gå hem, hon hade ju inte sålt några svavelstickor, inte fått en enda slant, hennes far skulle slå henne, och kallt vara det också hemma, de hade bara taket rätt över sig, och där pep vinden in, fastän man hade stoppat halm och trasor i de största springorna. Hennes små händer var nästan alldeles döda av köld. Å, en liten svavelsticka skulle göra gott. Om hon bara tordes dra ut en ur bunten, stryka den mot väggen och värma fingrarna. Hon drog ut en, ritsch! vad den sprakade, vad den brann! Det var en varm, klar låga, liksom ett litet ljus, då hon höll handen kring den. Det var ett underligt ljus, den lilla flickan tyckte, att hon satt framför en stor järnkamin med blanka mässingskulor och mässingsspjäll. Elden brann så härligt, värmde så skönt. Nej vad var det! - Den lilla sträckte redan ut fötterna för att värma dem också - - då släcktes lågan. Kakelugnen försvann - hon satt med en liten stump av den utbrända svavelstickan i handen.

Hon strök eld på en ny, den brann, den lyste, och där skenet föll på husväggen, blev den genomskinlig som en slöja. Hon såg rakt in i rummet, där bordet stod dukat med en skinande vit duk, med fint porslin, och härligt ångade den stekta gåsen, fylld med sviskon och äpplen och vad som var ändå bättre, gåsen hoppade från fatet, stultade fram över golvet med kniv och gaffel i ryggen, rakt fram till den fattiga flickan kom den. Då slocknade svavelstickan, och där fanns inget annat att se än den tjocka, kalla husväggen.

Hon tände en ny. Då satt hon under en strålande julgran; den var ännu större och finare utstyrd än den hon hade sett genom glasdörren hos den rike köpmannen nu i julas. Tusen ljus brann på de gröna grenarna och hon såg brokiga bilder, som liknade dem som pryder butiksfönstren. Den lilla sträckte opp båda händerna i luften - då slocknade svavelstickan, de många julljusen steg högre och högre, hon såg att de nu var de klara stjärnorna, en av dem föll och gjorde en lång eldstrimma på himlen.

"Nu är det en som dör!" sa den lilla, för gamla mormor, som var den enda, som hade varit snäll mot henne, men nu var död, hade sagt: - "när en stjärna faller, stiger en själ opp till Gud".

Ännu en gång strök hon en svavelsticka mot husväggen, den lyste runt omkring, och i ljusskenet stod gamla mormor, så klar, så strålande, så välsignat mild.
- "Mormor!" ropade den lilla. "O, tag mig med! Jag vet, att du är borta när svavelstickan har brunnit ut, borta liksom den varma kaminen, den härliga gåssteken och den stora, strålande granen!" 
Och i en hast strök hon eld på alla stickorna, som var kvar i bunten, hon ville riktigt hålla kvar mormor, och svavelstickorna lyste med en glans så att det var ljusare än mitt på dagen. Mormor hade aldrig förr varit så vacker, så stor; hon lyfte opp den lilla flickan på sin arm, och de flög i glans och glädje, så högt, så högt. Och det var ingen kyla, ingen hunger, ingen ångest - de var hos Gud.

Men i hörnet vid huset satt i den kalla morgonstunden den lilla flickan med röda kinder, med ett leende kring munnen - död, ihjälfrusen den sista kvällen på det gamla året. Nyårsmorgonen gick opp över det lilla liket, som satt med svavelstickorna, en av buntarna var nästan uppbränd. Hon har velat värma sig, sa man. Ingen visste, hur mycket vackert hon hade sett, i vilken glans hon med gamla mormor hade gått in i nyårsglädjen.

Slut.

13 Februari 2008  | Länk | Saga | 1 kommentar
Koka soppa på en spik

Jag tycker den sagan är rolig.. Skriv vad ni tycker om den.

Det var en gång en gumma som var rik men väldigt snål. Hon bodde i en stuga i skogen. En sen höstkväll knackade det på hennes dörr.

Utanför stod en vandrare och bad att få låna husrum över natten. - Nej nej, svarade gumman. Min stuga är inget värdshus.

- Men snälla rara tant, sa vandraren. Det är så otäckt väder ute. Det blåser och regnar. Jag kan ligga på golvet, och jag lovar att ge mig i väg tidigt i morgon.

- Nåja sa gumman, Kom in då.

Vandraren steg glad in, tog av sig jackan och började titta mot spisen.

- Lite mat skulle smaka. Har hon något att bjuda på?

- Husch husch, skrek gumman. Så nu ska han ha mat också! Jag som inte ens har en liten brödkant åt mej själv.

- Men en gryta med vatten kan jag väl få låna? En spik har jag själv, så då kan jag koka en riktigt god soppa. Gumman trodde inte sina öron. Inte kunde man väl koka soppa på bara en spik? Det var det tokigaste hon hade hört. Men mannen satte grytan på elden, lade i en spik och väntade på att vattnet skulle koka upp.

- Jojomen, det här blir allt en riktigt fin och mutsig soppa, sa han och gnuggade händerna. Fast om jag hade lite mjöl och gryn också, så skulle den nog bli ännu bättre.

- Ja, lite mjöl och gryn är ju inte för mycket begärt, svarade gumman. Det tror jag nog att jag har.

- Det var inte dåligt, tyckte mannen. Nu blir det allt en soppa så fin att man skulle kunna bjuda herrskap på den. Men hade man en svätt mjölk därtill, så blev den förstås ännu bättre.

- Jaså säjer han det?

- Jo då, men finns det ingen mjölk så klarar det sig ändå.

- En liten svätt skulle jag väl kunna hitta, sa gumman, Och så sprang hon ut i skafferiet och kom tillbaks med en hel kanna. Mannen hällde i mjölken, rörde och rörde.

- Det här blir finemang. Lite salt kött och några morätter och potatisar skulle förstås också passa bra, sa han. Och en klick smör skulle bli som kronan på verket. Då kunde vi bjuda in självaste kungen.

- Oj oj oj! Självaste kungen! Menar han verkligen det?

- Jojomän. Men eftersom det inet finns så duger det nog åt oss i allafall. För hon väntar väl inte besök av kungen? Gumman skrattade. Någon kung trodde hon inte skulle komma. Men om det bara behövdes lite morötter, potatis och en smörklick kunde det ju vara roligt att själv få äta en sådan soppa, tänkte hon. Så gumman gick in i skafferiet igen och kom tillbaka med allt som hon hittade; morötter, potatis och stor klick smör och dessutom en hel del andra goda saker. Och mannen stoppade allt ner i grytan förstås. Men när soppan var färdig tog han upp spiken.

- Det här behöver jag inte längre nu, sa han, stoppade den i fickan och gav gumman en sked att smaka. Hon åt och smackade och åt.

- Var den inte god kanske?

- Oj oj oj oj, suckade gumman. Den var då det bästa och godaste jag någonsin har ätit. Tänk att man kan koka en så fin och härlig soppa på bara en spik!

- Är man inte dum duger det mesta, svarade mannen och tog sig en rejäl portion soppa han också.

7 November 2007  | Länk | Saga | 3 kommentarer


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Britt H                                             Skaffa en gratis hemsida