Startsidan Blogg Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<
Februari (2019)
>>


Sista dagen i januari

Då var januari snart ett avslutat kapitel och vi går in i februari. Jag behöver kanske inte nämna att jag tycker det har gått fort.

Gårdagen till ära tillbringades i Karlstad för det mesta. Jag, syster Emma och Liam mötte upp syster Anna på järnvägsstationen i Karlstad sedan åkte vi till Bergvik.
Jag köpte lite grejer, så som:

-1 body, byxor, 3 par strumpor och en stickad tröja till Liam.

-Två tröjor, 1 t-shirt, 1 par jeans och mjukisbyxor till Emil.

-1 Leopardmönstrad scarf till mig (ÄNTLIGEN!), 3 nagellack, foundation, mascara, 1 tröja, strumpor och en sminkväska.

Kvällen avslutades med att min syster Anna piercade sin tunga. Tyvärr fick jag inte vara med och hålla handen (och se henne plågas av nervositet), för de ville ha in personen ensam. Jag fick dock se resultatet och det såg lite äckligt ut. Dagen efter såg det lite bättre ut.
Anna fick äta glass under kvällen och dricka massa kallt vatten här hos oss då hon sov kvar.

Efter att hon plågats passade hon Emil åt mig och Henrik så vi kunde åka och kolla på lite bilar. Det är kaos när man ska göra det tillsammans med Emil.
Vi tittade på två olika Volvo V70. En helt ny flexifuel och en begagnad diesel från 2006. Vi kom i alla fall fram till att vi till största sannolikhet ska ha en diesel, så i detta fall är den begagnade mest aktuell. Dock ska vi kolla efter fler, vi fick hur som helst två olika finansierings förslag på dessa två bilar.
Vi skulle åkt dit idag och test kört dem, fast vi struntade i det.

Istället tog jag och syster Anna en promenad med barnen ner till stan. Jag köpte en present till min styvdotter och en stickad tröja till mig själv, en orange/röd-aktig. Den var cool.


På eftermiddagen kom svärmor hit för att gratulera Henrik som fyllt år. Så vi åt lite semel-tårta som vi köpte åt Henrik igår och glass.

Imorgon kommer mamma, pappa och Anna hit för jag ska bjuda dem på middag. Henrik jobbar hela dagen imorgon och jag och barnen ska vara ensamma. Det är så tråkigt. Så med lite sällskap vid middagbordet sitter inte fel.

Nu blir det lite TV med liten son och min sambo.

God Kväll!

31 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 3 kommentarer
Liam 1 månad och Henrik 36 år!

Idag är vår yngsta son Liam 1 månad gammal och min älskade sambo och mina söners pappa blir 36 år idag. Grattis till dem!

Pappa Henrik jobbar idag och kommer hem ikväll lagom tills Lyxfällan har säsongsstart på kanal 3. Det ska vi se på.
Jag har köpt hans favvo choklad åt honom, men inget mer. Han får själv gå ner och köpa en klocka så blir han nöjd.
Imorgon ska jag till Karlstad och kolla efter en film-box han vill ha. Den var slut här i stan när jag har kollat under veckan.
Eftersom han jobbar har vi inte ätit tårta idag utan det får han imorgon kväll.

Tänk att vår lille pojk redan är 1 månad! Tiden rusar iväg alltså, STOPPA DEN! Det har hänt så mycket i utveckligen på lille Liam att en månad känns fjuttigt. Tänk att han nu förvandlats till en mer livlig varelse som faktist är vaken mer, ler, skrattar, är sprallig och har VÄXT MYCKET på så kort tid. Det är otroligt. Igentligen skulle denna månad vara 1 år, tycker jag.

Idag har vi varit på beök hos min farbror och hans familj på Skoghall jag, Liam och Emil. Det var hur kul som helst! Emil hade jätte kul och lekte för fulla muggar. Hujedamej vilket väsen det var på ungarna!
Vi kom hem vid 6-tiden och nu ligger sönerna och sover, i alla fall Liam. Emil har jag lagt i sängen, fast han sover inte än. Jag hör honom, han leker tror jag.
Huvudsaken att han inte går ur sängen eller framförallt inte går ut ur sitt rum, det gör han inte. Det har aldrig inträffat heller faktist.

Nästa vecka kommer äntligen min vän Maria hem från sitt livs äventyr; resan till Australien med massa omnejd som pågått i 1 år nu. Äntligen ska jag få träffa henne snart!

Nu ska jag diska lite innan Lyxfällan och längta efter min kära sambo som jag saknat så mycket!

Avslutar med lite bilder:


Liam sover 28/1-2009, Taget "uppifrån"

Liam hos moster Emma, 29/1-2009

Liam sover på moster Emmas famn, 29/1-2009

29 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 2 kommentarer
Onsdag

Går kvällen gick bra ändå. Jag kände mig inte så överdrivet ensam trots allt. Vissa kvällar när jag är ensam, så kan jag känna av panik-känslor i mig. Det känns som det drar åt i mig, runt min själ på nått vis.
Detta fenomen uppkom sedan Liam föddes, det kom direkt på BB på första kvällen där. Jag känner inte så här alls då Henrik är hemma. Jag vet inte vad det beror på eller varför jag får dessa känslor.

Emil är hos dagmamman idag och jag och Liam är själva just nu. Liam sover så jag passar på att sitta här en stund. Ska snart göra iordning mig lite, jag är en aning ofräsch efter min power-promenad i förmiddags. Den här gången tvingades inte svettdropparna trängas om plats utav regndroppar i min panna, de hade gott om plats och de riktigt flödade. Äckligt värre.

Min syster Emma kommer på hembesök från Oslo i eftermiddag. Hon ringde förut och berättade det. Det ska bli så KUL att träffa henne.
Jag vet en till som kommer bli över sig av gläjde när han får veta, det är Emil. Jag ska berätta för han när jag hämtar honom sen.

Imorgon ska jag, Emil och Liam åka till mina kusiner på Skoghall. De är inte så mycket äldre än vad Emil är så de ska få leka lite tillsammans. Min minsta kusin är bara 6 månader äldre än Emil. Samtidigt är det kul att komma hemifrån lite.

Avslutar med lite bilder som vanligt:

Liam sover i soffan, 27/1-2009

Små perfekta fötter

Liam, 28/1-2009

Emil håller i vagnen på väg till dagmamman 28/1-2009

28 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Tisdag

Nu har jag nattat Emil och läst bok för honom. Det är mysigt när jag hinner med detta, som innan Liams tid utanför livmodern, var en vanlig kvälls-rutin. Oftast när Henrik inte är hemma så vill Liam äta eller vara vaken och gråta då det är dags för nattning utav Emil. Det är tråkigt att man inte kan läsa för honom då.
Då Henrik är hemma får han oftast läsa eller så tar han Liam, för jag tycker det är viktigt att läsa för Emil. Dessutom gillar han när man gör det.

Idag gick jag upp klockan 9. Emil sov fortfarande, fast jag väckte honom. Vi myste lite i soffan innan vi åt frukost, det är mysigt tycker jag.
Vi tog en promenad till dagmamman så Emil får gå själv. Efter detta gick jag in till stan för att möta upp Anna.
Anna ska få bebis om en vecka (beräknat) och det syns ju knappt på henne! Hon har en liten mage. Det var fint.

Liam var inte på sitt bästa humör idag när vi fikade. Det har han inte varit på hela eftermiddagen. Han har mest gråtit och där imellan sovit. Jag vet inte varför. Ibland har vi fått sett ett litet leende jag och Emil.

När vi fikat klart tog vi en sväng på stan. Anna åkte hem efter en stund men jag gick på stan en stund mer. Jag ville kolla på en present till Henrik som fyller år på torsdag. Jag kollade efter en klocka på Ur & Penn eftersom de hade 50% på allt. Fast jag vet inte vilken klocka Henrik kan komma att gilla direkt. Det var lite svårt.

Jag knallade därefter vidare till Lindex och fyndade en pyjamas till Liam för 39 kronor och en body för 19 kronor. Det är kul att kolla på REAn, framförallt till ungarna. Det ska jag fortsätta göra i Karlstad på fredag.

Jag ska väll göra som vanligt nu; krypa ner i soffan och mysa lite innan Liam vaknar. Henrik kör till Åland idag så jag får vara ensam. Jag avskyr ensamhet, när Henrik är borta.

Avslutar med några bilder från dagen

En suddig bild på Emil och Liam


Emil tyckte Liam skulle smaka på hans finger.

27 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Måndag

Ny vecka-nya tag!

Veckan börjar bra, relativt utvilad vaknar vi vid 9. Emil är på gos-humör så även jag. Så vi tog med oss täckena in i soffan och kollade på barnprogram tillsammans. Liam fick mjölkas vid bröstet under tiden.

Vid 13-tiden kom Emils-favvo hit; Jenny. Han verkligen avgudar henne. Hon leker så bra med honom. Att hon inte blir barnskötare eller liknande det förstår jag inte. För barn det kan hon med.
Vi åt taco när hon var här. Det var länge sedan nu, så det smakade gott. Jag brukar inte vara så förtjust i det, om det blir för ofta mellan gångerna.

Jag följde Jenny hem på kvällen, hon bor på andra sidan stan så jag fick mig en lång promenad på kvällskvisten. Vi tog svängen förbi Lidl då vi gick förbi. Jag köpte nån tysk-äckel-choklad som såg väldigt god ut på förpackningen. Dock smakade den apa, fast liiite godare. Den går att äta i värsta fall.
Tur, så köpte jag med Kinder-ägg-choklad också, den smakar alltid gott, varken den är köpt på Ålands-båt, Lidl eller MAXI...

Imorgon ska Emil till dagmamman, Henrik åker till Åland och jag ska träffa Anna. Min gravida vän som snart, väldigt snart ska få sin bebis och inte längre är gravid :) Det blir fika på stan för vår del. Det ser jag fram emot.

Nu ska jag kolla på TV en stund, mysa med Henrik och vår lille Liam.

God Kväll!

Emil blir "uppäten" utav en skalbagge som man kan öppna munnen på. Den är rätt rolig, man kan leka mycket roliga lekar med den :)

Jenny och Emil.

 

26 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Söndag

Ytterligare en helg har flugit iväg, precis som vanligt. Visserligen är det ingen större skillnad på helg och icke-helg för min del nu för tiden. Det är i vissa saker som gör att det skiljer dagarna åt bara.

Emil sov i Björneborg tills idag. Så vi fick det lite lugnt i går kväll. Vi passade på att handla på MAXI och dessutom köpte vi pizza (inte bra i mitt gå-ned-i-vikt-avseende, fast det var lite lyxigt).
Kvällen avslutades med Körslaget. Det tycker vi är bra. Till detta åt vi lite vitlöks-dipp med gurka och paprika. Liiiite salta chips också, fast bara liiiite...

Idag sov jag till 11. Jag tvärvaknade och det kändes som klockan var 14 på förmiddagen. Liam sov kvar i 1 timme till, då passade jag på att diska undan lite och duscha. Jag stod i duschen lääänge, det var grymt skönt.
Henrik hade åkt till jobbet på morgonen, han tog bilen dit.
Så jag och Liam tog oss en promenad till hans jobb och hämtade bilen när han vaknat.
Jag tog en omväg till jobbet så jag skulle få röra på fläsket lite extra, ändå tog det inte nån längre tid att gå till hans jobb än vad den korta vägen gör. Jag gick FORT, svetten dröp i pannan på mig tillsammans med alla regndroppar som föll från himlen. 

Imorgon blir Liam 4 veckor gammal. Det har hänt så mycket på dessa veckor. Han har förvandlats från ett ständigt sovande och ätande spädbarn till en mer livlig varelse. Man får mer och mer se hans ögon i ett vaket tillstånd. Han ler ofta och ibland skrattar han lite när man busar med honom. Det är otroligt vad fort de utvecklas. Lite sorligt att bebis-tiden försvinner så fort, fast på ett vis kul och skönt.

Nu blir det TV för hela slanten.

Avslutar med lite bilder:

Emil busar...

Jag och Liam

Liam ligger och kollar sig om på golvet, innan vi ska åka och hämta storebror i Björneborg.

25 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Lördag

Nu har jag precis kommit hem från Björneborg. Jag har lämnat stora pojken, Emil till mamma och pappa för lite barnvakt. Det känns som ett nödvändigt måste både för Emil och oss. Jag är trött och vill vila mig lite, Emil vill leka och busa med mormor. Så det blir perfekt.
Henrik är hemma idag också, så jag slipper tvätten helt som vi har idag! Underbart, med tanke på att det var 6 blå IKEA-säckar med tvätt. Vi har ju inte tvättat på hundra år, typ.

Igår hade vi jätte trevligt besök av Minna, Viggo, Vanna, Maria och Lucas. Det var fullt hus och min Emil var ju lagom rolig. Han blev så glad att det kom gäster, fast han blev väldigt jobbig också och spelar över så. Ordet Lyssna på vad mamma säger, det vet han inte vad det betyder oftast tror jag.
Hur som helst var det jätte kul att umgås med dem.

Efter deras besök åkte vi till Karlstad jag, Henrik och Emil. Vi skulle till Bergvik för Henrik ville köpa sig ett par jeans. Vi hade totalt missat att det var lönings-dag för många och fredags eftermiddag när vi kom dit och såg alla bilar! Hujedamej!
Fast det var inte så farligt mycket människor där inne ändå.
Henrik köpte sig ett par jätte snygga Levis jeans på JC. Jag fick vara med och välja också, så de inte blev för "gubbiga", det brukar bli så annars. Henrik blev i alla fall nöjd med sina nya brallor.

Jag hade pengar kvar sedan jul och födelsedag så jag offrade lite av dem och köpte mig en tunika och en t-shirt på Gina Tricot. Jag köpte en läcker amnings-bh på H&M och smycken på Glitter.

Nästa fredag ska jag och syster Anna åka till Karlstad och shoppa lite. Jag ska kolla efter lite kläder till barnen, framförallt till Emil. Jag skulle vilja ha några snygga jeans åt honom, det har han knappt några.
Efter Karlstad ska vi åka till Tattoo-studion här i stan och syrran ska pierca sin tunga! Hoppas hon vågar :)
Jag vill så gärna vara med och se på, se hur hon plågas...
Hon fick ett presentkort utav mig och min syster Emma inklusive våra respektive idag som hon ska pierca sig för.
Jag bara längtar tills jag blir smalare (om jag någonsin lyckas...) och vågar, för då ska jag pierca min navel igen.

Jag fick inte min föräldrapenning igår, utan den kommer in på konton den 26:e istället. Tråkigt värre om jag hade planerat att spendera pengarna under helgen. Undra om det blir så om den 25:e infaller en helg-dag? Ska inte pengarna komma före helgen då ? Skit samma, det gör mig inget för den här gången.

Nu ska vi strax åka till MAXI och handla för en vecka framöver. Jag ska skriva ner de sista sakerna på vår shopping-lista innan vi drar iväg. Liam vill säkert äta innan också, som vanligt.

Ha det gott!

24 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 2 kommentarer
Torsdag

Mina söner sover nu, så jag gör som vanligt; Passar på att sitta här en stund vid datorn.

Min mamma har varit här på eftermiddagen en stund och ätit middag. Jag hade gjort kalops som vi åt, det var gott. Mamma hade köpt med efterrätt i form av glass, gott och inte så nyttigt.

Mamma hjälpte mig att passa barnen så jag kunde åka till MAXI utan dem. Det är skönt, en liten stund utan barnen, framförallt när man ska handla. Det blir alltid bråk med Emil i affärerna nu för tiden.
Jag handlade hem lite fika tills imorgon då Minna, Vanna, Viggo, Maria och Lucas ska komma hit och hälsa på. Det ska bli kul att få besök.
Emil blev väldigt glad när han fick veta att Viggo skulle med, då han får nån att leka med.

Ikväll kommer äntligen Henrik hem! Jag står inte ut en ensam natt till. Jag är så barnslig, men jag kan inte rå för att jag känner mig så världens ensammaste människa de nätter han inte är hemma. Jag är så nojig hela tiden, väldigt hönsig och blir lätt ledsen. Detta förvärrades efter förlossningen då alla mina känslor spelade mig ett spratt.
Han jobbar hela helgen fast är ledig imorgon.
På tisdag åker han till Åland igen, så det blir ytterligare en natt i ensamhet nästa vecka, usch.

Emil ska få sova i Björneborg på lördag till söndag hos mormor och morfar. Det ska bli skönt. Jag ska passa på att sova mycket då och vila mig så fort Liam sover. Det ska bli kul för Emil att åka till dem också och bli ompyslad. Det minns jag själv när man var liten och skulle få åka till mormor och morfar, det var så lyxigt :)

Jag beställde ett nytt VISA-kort igår. Mitt gamla börjar bli väldigt slitet och funkar till och från. På det gamla har jag en bild på Emil när han är bebis.
Denna gången skulle jag vilja ha ett kort med Leopard-mönster, fast det gick inte bra. Istället kommer kortet bli rosa, eftersom det är en av mina favorit-färger. Om det blir snyggt eller inte, det vet man inte.

Nu ska jag kolla lite på TV och vila lite medans Liam sover.

Hej!

En sur Lim i den fina pyjamasen som han fick utav Åsa med familj.

22 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Onsdag

Go Kväll!

Idag är det onsdag, mitt i veckan och lill-lördag. Fast inget godis ska jag äta idag, kanske lite chips. Räknas det som godis ? Det gör det väll förmodligen.
Henrik jobbar idag, han kör till Åland igen så det blir en natt i ensamhet i natt med. Helt ensam är jag ju dock inte, jag har ju två barn hemma. En sovandes och en som vill äta lite då och då, fast där i mellan sover han.

Idag har jag varit på jobbet och hälsat på, igen. Det känns som många veckor sedan jag var där sist, fast det vara ju bara två. Jag saknar jobbet och mina jobbarkompisar väldigt mycket! Jag kan knappt bärga mig tills jag får komma tillbaka, så känner jag ibland.

Fast jag försöker mata bort de tankarna, för jag trivs hemma med mina barn och att få träffa Henrik lite oftare gör bara saken bättre.
Sedan Liam föddes har jag blivit som nykär i Henrik. Det liksom kittlas i magen när jag ser honom och jag tänker på och saknar honom hela tiden.
Så jag ska njuta av tiden som mammaledig, för jobba det kommer jag hinna med i många år framöver.

Mina älskade barn Liam och Emil sover nu, Emil i sin säng och Liam i vagnen. Därför passar jag på att sitta vid datorn lite. Jag ville läsa i kapp folk bloggar bland annat.

Jag tror min syster vet vad hon får i födelsedagspresent så läser hon detta så tror jag inte hon bryr sig. Hur som helst, när jag köpte hennes presentkort idag på Tattoo-stllet här i stan så blev jag ruskigt sugen på att pierca mig i naveln, igen. Jag har ju dock ett ärr efter min förra piercing där, fast han trodde inte det skulle vara några problem.
Hur som helst, lyckas jag gå ned några kilon till så ska jag nog pierca mig i naveln igen. Om jag vågar, jag är så feg :) Visserligen har jag lyckats en gång tidigare.
Jag ska försöka ta mig mod, fast först ska några kilon bort som sagt. Det dröjer nog ett tag är jag rädd för, fast det får ta den tid det tar helt enkelt.

Det var en rolig dag då jag/ vi piercade oss. Det var jag och Helen och min syster fick vara min "Mamma", eftersom jag var under 18 år och mina föräldrar godkände inte att jag piercade mig innan jag blev 18. Piercaren ringde till min syster o tron om att han pratade med min mamma. Så jag fick min piercing den dagen i oktober.

Imorgon när Emil är hos dagmamman ska jag ta mig en lång promenad efter att jag lämnat honom. Jag ska försöka hinna med att städa och laga lite kalops också. Kalopsen ska koka så länge så under tiden den gör det blir det lite städning. Vårt badrum är äckligt och vårt sovrum ser ut som andra världskriget. Kläder ÖVERALLT!

Jag avslutar med några bilder, Hej!

Nyvaken Emil som kollar på TV, 21/1-2009

Liam sover i vår säng, jag fick väcka honom i morse. Han var så trött. 21/1-2009

JÄSP! 21/1-2009

Emil gosar med lillebror, som somnade om hos honom imorse. 21/1-2009

Emil, när vi ska till dagmamman i morse. 21/1-2009

Emil, 21/1-2009

 

21 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
3 veckor idag!

Idag blir Liam 3 veckor, vart tar tiden vägen ? Hur som helst går den inte stoppa, som man helst önskar den gick ibland.
Jag lever i nuet och njuter så mycket jag bara kan av vår lille bebis som sakta men säkert växer och blir stor.
Ja, för växer det gör han. Som sagt grädden i tuttarna håller i sig. Idag 21 dagar gammal väger vår son Liam 5005 gram, är 55,7 cm lång och huvudomfång på 37,7 cm.
Han kilar stadigt, så det är inga småttingar till ungar jag fått eller har.
Emil vägde när han var 3 veckor 5190 gram, var 58 cm lång och huvudomfång på 39 cm. Så han var lite större än Liam.

På BVC pratade vi mest om Emil och min situation just nu. Allt var bra med Liam så jag tog tiden och frågade lite om situationen och relationen som Emil och jag har. Det är inte bra, vi befinner oss i ett ekorrhjul av ilska, frustration och massa bråk. Jag vill ta mig ur detta och få hjälp med hur jag ska göra. Det låter kanske enkelt, men det är det inte. Jag vill kunna hanskas med situationen som råder på ett lämpligt sätt. Jag inser att jag behöver hjälp och tänker då söka den, så vi kan komma ur denna onda cirkel som råder. BVC kommer i alla fall kontakta oss så jag får prata med rätt personal, så att säga.

Jag gick in en liten stund på öppna förskolan idag efter BVC. Jag hann säga Hej och amma Liam lite, sedan var jag tvungen att gå och hämta Emil hos dagmamman.
Liam har sovit hela eftermiddagen idag i princip. Så jag har haft hela kvällen och eftermiddagen för Emil. Välbehövligt. Emil var så lycklig, att han fick gosa och mysa med mamma, själv. Nu har jag nattat honom och läst en bok.

Natten utan Henrik har gått bra. Det låter fånigt kanske, men jag är ju så mörkrädd och känner mig lätt ensam och övergiven, så jag var lite nojig igår kväll när mörkret smög sig intill oss. Det gick bra. Liam och jag somnade i soffan och jag vaknade 01:30 på natten. Jag tog Liam och mitt täcke med oss och somnade om i vår säng istället med Liam tätt intill mig, som vanligt.
Liam sover hos oss, det går bra. Han ligger still hela nätterna så jag kan sova. Det är så skönt och mysigt så jag tänker, trots folk som lägger sig i hur jag ska göra, ha honom hos oss.
Liam tar inte tutte heller, inte för att jag har försökt mycket. Jag håller den borta ifrån honom så länge han inte har behov av den. Än så länge går det bra. Han ammas sedan är han relativt tyst och nöjd hela tiden, om han inte sover.

Idag hade det kommit en massa snö på morgonen när jag skulle och lämna Emil hos dagmamman. Plogat var det inte nånstans så jag fick ta tag med hårdhandskarna för att komma fram med barnvagnen. Det gick relativt smärtfritt till skolan där jag lämnade av Emil. De skulle han gympa där.
Jag hade ju dock bestämt mig för en lång promenad, inte ska "lite" snö sätta stopp för mina planer, tänkte jag.
Jag gick runt idrygt 1 timme bland snö och oplogade vägar. Svettigt värre, fast vad skönt det var.

Jag känner nu 3 veckor efter förlossningen att denna berg-och-dalbanana av känslor har lagt sig. Jag känner mig fortfarande känslig och blir lätt sårad, känner mig övergiven och är i stort behov av närhet. Jag känner mig nästan själv som ett litet spädbarn. Jag har dock, precis som Liam, vuxit lite och känner mig inte lika skör längre.
Nu kan jag stå på egna ben lite mer, i början var jag så skör och känslomässigt nere av alla känslor att jag var svag. Jag behövde hela tiden en stötte-pelare, som blev Henrik givetvis, för att hålla mig uppe riktigt utan att falla, känslomässigt.
Jag undrar varför det blir så här ? Jag hade aldrig dessa känslor och upplevde mig så känslomässigt svag efter Emils graviditet och förlossning.
Jag tror att jag levde mig in så hårt i min karaktär som gravid, jag hade längtat så mycket efter detta barn eftersom vi fått "arbetat" hårt för att få honom. Detta gjorde att allt var så sårbart på ett vis, helt plötlisgt stod förlossningen och knackade på och ännu helt plötsligt var vår bebis, vår son, ute och min karaktär som gravid avslutades så fort. Detta gjorde mig ledsen och samtidigt överlycklig av glädje att äntligen fått vår son, vår nya familjemedlem i famnen. Det var en svår balansgång av känslor, som nu har lugnat sig. Jag känner mig som sagt starkare nu, jag har tagit bort min stötte-pelare och använder denna endast vid de tillfällen som den behövs.

Jag avslutar här med mitt bloggande för ikväll. Jag ska hinna med lite städning och undanplocknign av saker innan Liam vaknar och vill äta. Han gapar som en fågelunge så fort han slår upp de små blå ögonen :) MAT MAT, GE MIG MAT, tänker han nog.

Liam nyfödd, 29/12-2008

Nyfödd Liam, 3965 gram

Liam på BB, 30/12-2008

19 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Fri från mjölkstockning

Nu är jag fri från mjölkstockning, äntligen! Det gick fortare än jag räknat med, det sade bara PLOPP, så var det borta. Jag ammade Liam intensivt igår eftermiddag och använde pumpen på morgonen innan jag ammade, sedan var det borta.
Skönt, nu ska jag göra allt för att det inte ska inträffa igen.

Idag kör Henrik till Åland. Det är första natten själv för oss sedan nytillskottet Liam kom till vår familj. Det som kommer vara tomt är att den ena sänghalvan inte är täckt utav Henrik när jag kommer vakna i natt och ska amma, det är jag ju bortskämd med nu för tiden.
Han har inte kört till Åland på drygt 1 månad nu. Förut kunde han vara borta en till två gånger per vecka.

Idag har jag, Liam och Emil varit hos Madde och Kay då Madde fyllde år igår. De har flyttat till en sågrymt fin lägenhet! Jag var så inponerad över den. Det var en skit fin takvåning med snedtaköverallt., så snyggt. Jag skulle utan tvekan kunna byta på en gång.
Madde hade fixat med glass och massa goda tillbehör. MUMMA!

Vi åkte hem vid 3 redan då mamma och syrran skulle komma hit. Jag ville ha lite umgänge och lite avlastning med Emil ibland.
Det är så tråkigt att vara ensam! Jag gillar verkligen inte att vara ensam om dagarna och sitta i den här tråkiga lägenheten utan ett dyft att göra.
Ibland kan det vara skönt, när man är trött och vill vila sig, med för det mesta är det tråkigt.
Dessutom blir Emil så rastlös och det resulterar i att han gör massa dumheter bara. Jag erbjuder honom att i kan göra saker, fast inget passar honom. Ibland blir jag tokig. Emil testar mina gränser hela dagarna, från morgon till kväll. Han säger emot mig och säger ofta "Jag gör så hur mycket jag vill", "Det är jag som bestämmer", "Jag vill det NU!"... Listan kan bli lång på de fraser han använder mest som gör mig mest arg.
Jag försöker att inte visa att jag blir arg, det går till en viss gräns, sedan kan jag inte låta bli.
De säger att han är i 3-års trots, fast jag vet inte.

Nu sover Emil, Liam ligger i sin vagn och sover också. Fast han börjar grymta lite där i så det är väl dags att mamma-gosa snart.
Jag ska glo på TV och sedan blir det en tidig kväll tror jag.
Imorgon ska Emil lämnas relativt tidigt hos dagmamman. Redan 10:00 ska han vara på gympan. Om jag hittar dit ? Jag har aldrig varit där.
Efter att jag lämnat honom ska jag ta en LÅNG promenad, jag behöver det känner jag.

Imorgon ska Liam och jag till BVC också. Jag är väldigt nyfiken på hur mycket han väger, fast framförallt på hur lång han är. Det märks på både kläder och när jag bär honom att längden har dragit i väg på honom, fast vikten med. Varför ska de växa så fort de små bebisarna? Det är jobbigt, tycker jag.

Liam har fått sitt person nummer nu under veckan. Så nu är han en "riktig" medmänniska, även på pappret. Jag har fått nått papper om faderskaps underskrift också som jag har skickat iväg. Dessutom ska papprena där Liams namn ska fastställa till Skatteverket skickas iväg. Det är mycket papper hit och dit.

Ha de gott!

18 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 2 kommentarer
Mjölkstockning

Fredags kvällen avslutades inte med Let´s Dance som jag hoppats på. Istället fick jag klä på två ungar och åka till akuten här i stan.
Min mjölkstockning som började i torsdags hade bara blivit värre, nu med feber, frossa och värk i hela kroppen + jäkla värk i det vänstra bröstet då givetvis.

Bröstet var svullet och rött på det området som värken satt på. Jag hade provat allt här hemma och ringde sjukvårdsupplysningen till slut. De tyckte att jag skulle uppsöka akuten.

Hur som helst var det inte så jätte allvarligt. Jag fick hem en stor jäkla bröstpump som jag ska använda så jag utöver amning på det bröstet ska jag pumpa ut det som Liam inte vill ha.
Dessutom fick jag en nässpray som skulle bättra på utdrivningen av mjölken eftersom det är stopp. Denna nässpray fanns inte i Kristinehamn, så Henrik fick efter att han kom hem från jobbet på kvällen åka till Karlstad och hämta den där på nån avdelning på Karlstad Sjukhus.
Detta för att nässparyen skulle hinna göra värkan då jag idag har varit där på besök också. De ville ha koll på bröstet så det inte blev värre över natten.

Läget har inte blivit värre, fast inte bättre. Jag har använt spray och pump i går kväll och över natten. Fast det har inte hjälpt. Dock ska jag fortsätta med det ett tag fram över. Läkaren som jag träffade idag sa att det kan dröja tills början av nästa vecka innan jag känner att det blivit bättre.

Jag vet varför jag fått detta också. Det var i torsdags morse som Liam var trött och vid upprepade tilfällen sög han aldrig riktigt ut all mjölk. Istället fick jag stoppa flödet dessa gånger. Det var efter detta som värken i bröstet började komma.
Nu hoppas jag det blir bättre, för det gör frukstansvärt ont.

Idag är vi själva igen jag, Liam och Emil. Vi ska inte göra mycket alls. Jag är trött idag så jag ser mig själv en dag med mycket TV och film faktist. Mysigt med massa täcke och kuddar tillsammans med mina två söner i soffan.

Liam har på tal om bröstmjölk och amning fått finnar i hela sitt ansikte. De kom efter en kväll då jag ätit choklad. Jag vet inte om det beror på det, fast jag får för mig det.

Ha de gott!

Så här gott hade de det tillsammans i soffan på eftermiddagen.

 

17 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 3 kommentarer
Fredag!

Det känns underbart med fredag! Även om varje dag skulle kunna vara det eftersom man är hemma jämt så är det nått speciellt med fredag i kalendern.

Emil är hos dagmamman nu. Vi gick dit då Henrik har bilen till jobbet. Kallt var det ute! Fast det finns ju kläder för alla väder, så det var inga problem.

Jag ska inte göra nått idag under dagen då Emil är borta. Jag hade tänkt göra massor från början, fast jag känner bara för att slöa mig. Det enda stora jag ska göra är att hämta bilen på Henriks jobb så jag kan hämta Emil med den. Han är så trött och grinig på eftermiddagen när jag hämtar honom, så då vill jag ha bil. Det blir minst bråk då :)

Igår var Jenny här på förmiddagen tills eftermiddagen. Det var trevligt. Emil älskar verkligen Jenny, det är nått speciellt.

På eftermiddagen åkte jag och Liam till Karlstad. Vi skulle gå med mamma och pappa på IKEA och Bergvik. Fast det blev bara på IKEA. Jag ville gå i andra affärer på Bergvik än vad dom ville, och affärerna stängde strax så vi hann inte gå tillsammans i alla butiker.

På IKEA fick jag en lampa utav mamma och pappa som jag kan ha på mitt nattduksbord då jag ammar. Så slipper jag tända strålkastaren (läslampan) de gånger jag gör det på natten.
Jag köpte mig själv ljus, servetter och tvättlappar till Liam. Så det blev bara skräp igentligen, förutom lampan.

På Bergvik har jag tänkt handla en hel del. Jag hade presentkort och en del undansparade pengar som jag tänkte handla nått fint för. Fast när man har pengar så hittar man inget, och när man inte har pengar så hittar man massor.
Lite så var det nu också.

Det jag kom hem med blev:
-En EVEREST overall till Emil som jag hittade på REAn på Stadium.

-EVEREST vantar till Emil.

-En t-shirt till mig på Gina Tricot.

-Två toppar till mig på H&M.

Så jag har med glädje massor med pengar kvar. Jag ska spara dem och köpa mig en vinterjacka om jag hittar nån fin. Jag vet en jag vill ha på Stadium. Fast den är alltid slut när jag kommer dit, eller så finns den bara i små storlekar. Jag ska kolla på www.stadium.se också om de har den där, annars ger jag upp.

Jag tror jag åkt på mjölkstockning. Jag vet inte säkert. Det började igår och gör så ont på ena bröstet. Det är rött och svullet på ett speciellt område. Jag har haft flera lager med tröjor och en tjock halsduk på mig för att hålla värmen.
Jag har ammat Liam mest på det bröstet, fast inget hjälper. Jag ska idag fortsätta med det och hoppas det släpper snart, för det gör så ont.

Dags att amma!

Liam i vagnen på IKEA.

Emil och Liam idag, 16 jan 2009

På väg till dagmamman

16 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 3 kommentarer
Onsdag

Go Kväll!

Jag har ni lite tid att uppdatera. Emil har precis nattats och Liam ligger i bilbarnstolen och sover efter MAXI och Lidl-shopping.

Mamma har varit här under eftermiddagen. Vi åkte och handlade lite. Jag skulle shoppa varor för vår veckohandling. Så nu har vi mat för hela veckan, det är skönt. Ibland kan detta med mat vara så stressande, i bland blir det att man struntar helt i att laga nått på grund av det.

Mamma passade Emil och Liam åt mig så jag har nu bytt gardiner, lampor och dukar i köket så julen är borta nu. Det är bara julstjärnorna i vardagsrummet och en kal julgran som påminner oss om att julen varit i faggorna nyligen. Julgranens dekoration är borta, mer har jag inte hunnit.
Henrik kör till Stockholm idag. Hela dagen är han borta och lite till.
Han ringde förut och berättade att han hade klippt sig när han var där. Han brukar passa på att göra det där uppe i storstan.

Jag var på mammas jobb under dagen och hälsade på. Det var många som ville se Liam.
När jag skulle packa ur vagnen på parkeringen på mammas jobb började biln rulla för mig! PANIK! Jag hade glömt lägga i växel eller satt i handbromsen. Bilen rullade sakta så jag hann fixa detta snabbt. Usch, det ska aldrig hända igen.

Emil har varit hos dagmamman idag. Fast jag höll på att ringa dagmamman i morse när klockan ringde 8:30 och ställa in det. Jag var så trött så jag trodde jag skulle kollapsa! Jag vet ju dock hur kul Emil har det hos dagmamman så han skulle blivit väldigt besviken på mig. Så det var bara att gå upp.
Ungarna sov fortfarande så jag duschade bort tröttheten så gott det gick.

Efter att vi gått och lämnat Emil tog jag och Liam en lång promenad. Det var skönt och gjorde mig ännu piggare.

Imorgon ska Emil vara hemma. Vi ska träffa Jenny och gå till järnvägslekparken antagligen vid lunch kanske. Det ska bli så kul. Emil älskar verkligen att leka med Jenny.

På eftermiddagen ska jag och Liam åka till Karlstad med mamma och pappa. Fast vi tar egen bil så jag kan få med mig barnvagnen.
Emil och Henrik lämnar jag hemma, det blir lugnast så :)

Nu ska jag väcka Liam och ge han lite käk, mina bröst gör ont och är hårda!

Sedan blir det nog nått på TV och lite mys med lillbebisen. Jag älskar kvällarna när man kan mysa tillsammans i soffan. Det är den tiden som man verkligen kan ta sig det lilla extra ihop bebisen och jag eftersom Emil sover.

Nu avslutar jag för mig med lite bilder, hugg i!

Nybadad Liam äter lite och kollar på mig, 13/1-2009

Liam sover gott på soffan 14/1-2009

 

Min störa bebis Emil kollar allvarligt på TV innan vi går till dagmamman, 14/1-2009

Man måste tydligen se sur och allvarligt ut när man kollar på TV, det tycker Emil. 14/1-2009

 

14 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 2 kommentarer
Tisdag

Nu sitter jag här nyduschad, mina söner sover och gubben är på jobbet. Han åkte dit en sväng då hans nya buss ska stripas idag. Henrik går som på rosa moln här hemma, först Liam och sedan en egen helt ny buss. Dessutom skulle hans namn få stå på bussen, berättade Henrik igår. Jag förstår hans glädje, jag vet ju hur tokig han är i bussar.

Igår fick jag hur som helst väcka Emil klockan 11:30, det ska inte hända idag. För idag ska han till dagmamman klockan 11:00. De ska ha julgransplundring i deras grupplokal. Grupplokalen ligger intill vårt hus i princip, tar typ 3-4 minuter att gå så det blir skönt idag.

Annars bjuds dagen utav tvättid, det är på tiden. Henrik sköter den medans jag ska ta en promenad med grannen Sandra och hennes dotter och med mig tar jag Liam.

I eftermiddag ska vi göra en jätte god gryta, det var länge sen nu. Jag ska göra som mamma brukar göra med lite senap i, det låter lite konstigt men blir så gott!

Jag är sugen på lite nya kläder nu. Jag skulle vilja ha nån fin klänning, några strumpbyxor och nån fin tröja. Nått jag skulle vilja ha ännu mer är en ny vinter jacka! Jag har fått pengar i julklapp och födelsedagspresent som jag har lagt undan så ibland är jag sugen att åka iväg och köpa mig nått fint. Samtidigt känns det onödigt.
Mamma och jag kanske ska åka till Karlstad nån dag. Hon ville att jag skulle välja ut en födelsedagspresent på IKEA åt mig själv. Jag vill han en lampa, en svag lampa på mitt nattduksbord då jag ammar på natten. Nu för tiden tänder jag läslampan som är stark så det svider i ögonen. Jag riktar den alltid nedåt i marken och brukar samtidigt trycka upp en kudde eller liknande i den tills ögonen vänjer sig, fast det känns som en kortvarig lösning. Så en väldigt svag lampa står på min önskelista.

Det gick inte fixa syrrans present igår heller. De hade inte öppet måndagar, typiskt. Så idag får jag fixa den helt enkelt. Hon kommer bli så glad, jag bara längtar tills jag kan ge henne den. Jag törs inte skriva här vad det är i fall hon läser.

Nu ska jag väcka stora sonen och äta frukost med honom.

Ha en bra dag!


Liam sover igår 12/1

Jag har dubbelhaka, för mycket Alladin och Paradis

Emil badar i skum, det är kul 12/1

Lillebror somnade på skötbordet 12/1

 

13 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 2 kommentarer
2 veckor

Idag är Liam två veckor.
Det känns som vi har kommit in i en daglig rutin nu, i alla fall för det mesta då Henrik är hemma.
När han inte är hemma tycker jag allt mest är kaos. Jag hinner ingenting! För mig är det viktigaste bara att jag får duscha av mig, sen är allt annat stillastående. Jag ammar, ammar, försöker hinna leka med Emil, lagar mat och VIPS så är det läggdags för Emils del. Disken, städning, en eventuell bäddning av sängen, ja listan kan bli lång. Allt sådant lägger jag åt sidan, det är inte viktigt, men det känns uppstressande när man ser diksberget och en eventuell lukt som kan uppträda då disken legat där ett tag.
På söndag åker Henrik bort på tvådagarkörning till Åland, jag fruktar detta redan. Jag vill så gärna hinna med Emil mer. Det känns som han får vara åt sidan ibland, till exempel när jag ammar. Jag försöker erbjuda honom att sitta bredvid med en bok eller kanske bara att kramas, fast det vill han oftast inte. Jag får så dåligt samvete, mitt mamma-hjärta svider ibland.

Annars så saknar jag fortfarande min gravid-mage jätte mycket! Det känns så tomt i mig. Alla sparkar och den söta hickan man fick känna utav.
Vore det inte för ekonomin eller för tiden, att hinna med, skulle jag kunna skaffa hur många ungar som helst. Det värsta är tiden, hur hinner man ? Jag förstår inte. Jag beundrar i alla fall de som har många barn, som hinner med allt.

Jag har varit dålig i ett par dagar nu. Det började i lördags med ett snurrigt huvud. Allt bara snurrade och jag fick ont.
På söndagen blev det värre. Jag fick så ont i övriga kroppen också, som vid influensa. Dessutom fick jag feber och jag trodde jag skulle avlida, det var jätte jobbigt.
Tack och lov var i hos mina föräldrar i Björneborg igår så Emil var sysselsatt med annat där och inte lika pratig mot mig. Jag hade mest hand om en sovande bebis.
Idag mår jag mycket bättre. Jag känner mig väldigt pigg faktist och är vaken före mina barn till och med.

Vi har inte plockat bort julen här hemma än. Julgranen står så vacker kvar, lika så adventsljustaken och alla andra julgrejer! Ikväll/eftermiddag ska vi ta tag i det är det tänkt.
Alla gardiner och dukar byter jag under veckan när Emil är hos dagmamman dock, så de får hänga kvar ett tag till. Det är ju mysigt med jul så varför inte.

Idag ska jag ner till KBAB också. Det är nån jäkel som snott får boknings-grej till tvättstugan! Gissa om jag är/var arg när jag upptäckte det! Vi får ju så lite tvättider här redan och nu när nån snott den för oss har vi missat ytterligare tvättider! Idioter säger jag!
Jag ska hämta en ny idag i alla fall och hoppas det finns tvättider SNART!
Jag längtar tills den dagen vi har hus och en EGEN tvättmaskin, förhoppningvis inom 1 år ungefär.

Jag ska fixa en present åt syster Anna också som fyller 18 år idag. Grattis!

Nu ska jag plocka upp lite småplock som ligger slängt i lägenheten, framför allt massa leksaker och tidningar utav dess like i soffan medan mina söner sover.

 

Här kommer några bilder tagna utav mina föräldrar.

11/1-2009

11/1-2009

11/1-2009

30/12-2008

30/12-2008

 

12 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Liam Anders Karlsson Frid

Låt mig presentera vår son Liam.

Jag vet att många kommer bli besviken på att han inte kommer heta Alfred. Jag ber om ursäkt :)

Idag har jag och Liam (känns konstigt att inte skriva Bebis, fast det är lika bra att vänja sig) varit i Björneborg. Vi promenerade och fikade med Minna, Vanna, Maria och Lucas. Det var mycket trevligt!

Efter detta åkte vi hem och hämtade storebror hos dagmamman. BVC skulle komma hem till oss 15:30.
BVC gick bra! Liam växer bokstavligt talat så det knakar, han väger nu 4350 g och har alltså gått upp 600 g på dessa 12 levnadsdagar utanför magen. Det måste vara grädde i tuttarna :)
Längden tog vi inte denna gången eftersom vi var här hemma hos oss. Nästa besök blir den 19/1, då ska längden mätas också.

Vi har precis ätit pizza, inte så nyttigt kanske. Men jag var så hungrig och ville ha mat FORT! Jag sprang in på Karamell Lagret också och köpte godis för 107 kr! Så Henrik och jag ska njuta hela helgen och ha det gott.

På tal om pizza och godis har jag nu gått ned 15 kg av mina graviditetskilon, fast med tanke på att jag gick upp 20 kg så har jag 5 kvar. De SKA bort, jag har lovat mig själv det.
Sedan har jag ytterligare 10 kg som ska bort minst, eftersom jag gick upp så mycket då jag flyttade till stan här. Jag tröståt för att jag inte trivdes. Fast nu när jag trivs så ska dessa tröstätande-kilona bort!
Usch, det känns lite jobbigt, fast samtidigt peppar det mig lite.
Glöm att jag köpt godis och pizza idag...

Nu börjar snart Let´s Dance! Som jag längtat!

Liam gnäller nu också så det är dags att ge han mjölk.

Ha de gott!

9 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 6 kommentarer
23 år idag!

Det är inte nått jag vill skryta över direkt, inte heller prata med nån om. Fast jag erkänner att jag idag blir ett år äldre, alltså 23 år.
Det känns igentligen inget annorlunda. Förutom vad sorligt det är att tiden går så fort, fast det visste jag ju redan.
Hur firas min födelsedag då ?
Eftersom det inte är nått särskilt över ett år äldre vill jag inte fira det på nått vis heller.
Jag är ensam just nu, Emil är hos dagmamman, Bebis sover och Henrik är i Stockholm för att hämta en ny buss.

Jag håller på att städa lite, badrummet såg för jäkligt ut, rent utsagt var det äckligt där inne. Disk berget var också rätt högt, det började likna Mount Everest nästan.
I eftermiddag har vi tvättid, hoppas Henrik har kommit hem tills dess. Jag vet inte hur det ska gå med två barn annars och dessa stora högar med tvätt...puuh...

Jag har idag öppnat ett sparkonto åt vår nykommling. Emil har ett som jag/vi för över pengar till varje månad å givetvis ska lill-killen också ha ett. Det var jätte enkelt att göra via internet-banken, trodde det skulle vara mer komplecerat faktist.

Den där nya body-lotion som jag köpte med doft av vit choklad är vidrig! Den doftar gamal tant och stark så det svider i näsan! När jag smörjde mig lite igår kväll på mina armbågar, som var torra, stank det i hela sovrummet. Fy, vad äckligt. Den andra som doftade lakrits var helt okej dock. Så jag rekomenderar ej denna doft med vit choklad alls.

Det stör mig lite med denna nogg att man inte kan få alla ens senaste blogg inlägg på startsidan. Nu kan man endast få det senaste. Som igår gjorde jag två inlägg, ett "vanligt" och en förlossningsberättelse. Så för att kolla alla mina inlägg får man klicka på Blogg uppe i högra hörnet eller gå in på arkiv i vänstra menyn. Det tycker jag är lite störande.

Idag var jag lat och skjutsade Emil till dagmamman med bilen. Det var så mycket snö ute och blåste gjorde det med, så jag latade mig lite. Tyckte vi var värda det.
Lika så imorse var jag så trött när klockan ringde 8:30, usch. Bebisen låg på mitt bröst och sov, han har gjort det nästan hela natten. Det är mysigt. Så länge han ligger still så går det utmärkt.

Ikväll ska Emil få åka den nya bussen som Henrik hämtar idag. Gissa om han var lycklig imorse ? Han har tjatat om denna nya buss länge nu. Han till och med minns att det är en Mercedez som de köpt, han lägger allt sånt där på minnet. Henrik har lärt honom hur en Scania buss ser ut och hur Mercedez-märket ser ut så det vet han nu. Dessutom springer Emil runt och tjatar om V8-motorer m.m. när han leker med sina bussar. Jisses...

Imorgon kommer BVC hit för att väga vår bebis. Jag är väldigt nyfiken på vad han väger, om han gått upp nått. Fast det tror jag, och hoppas givetvis.

Nu ska jag städa undan lite i övriga lägenheten. Jag ska strax hämta Emil också, vad fort dessa 5 timmar går!

 

8 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 6 kommentarer
Förlossningsberättelse

Här kommer förlossnings berättelsen för vår andra son som föddes måndagen den 29:e december 2008 kl. 12:14.

Den är lång, så ni läser det ni orkar.

Förlossningsberättelse

Jag hade nattat Emil som vanligt på kvällen den 28:e december och satt en stund vid datorn och bloggade, som vanligt.

Efter detta kollade jag på filmen "Tomten är far till alla barnen" tillsammans med Henrik. Henrik låg i soffan och var jätte dålig, han hade inte ätit på hela dagen när han jobbat så hans blodsocker var uselt. Jag sprang och passade upp på honom hela tiden med yoghurt, vatten, juice m.m. för att han skulle bli bättre. Mellan detta kollade jag på filmen, som är otroligt rolig.

När filmen började närma sig sitt slut och klockan var då cirka 23:30 fick jag helt plötsligt sammandragningar som gjorde ont. De bara dök på mig, som en blixt från klar himmel. Jag sa till Henrik att jag fick onda sammandragningar, fast de kom var 5:e minut bara så jag trodde det var falskt alarm, dessutom gjorde det inte så ont som en förlossningsvärk ska/bör göra tyckte jag.
När filmen var slut vid närmare 00:00 gjorde sammandragningarna lite ondare. Fast de kom inte tätt alls. De gjorde i alla fall så pass ont att jag var tvungen att börja andas mig igenom dom och samtidigt vara helt stilla under värkens gång. Henrik, som hade börjat kvickna till och fått upp sin sockerbalans i kroppen, började förstå att det var en förlossning på G, fast jag ignorerade honom.

Jag kunde inte somna under natten, och sammandragningarna kom med ca 5 minuters intervall ibland var 6, 7 eller 8:e minut också. Så därför trodde jag inte förlossningen var nära alls, om den nu ens hade börjat så var det lång tid kvar tänkte jag. Min tidigare förlossning med Emil tog ca 36 timmar från första värkarna så jag hade inga större förhoppningar nu heller.
När klockan var ca 2 på natten och sammandragningar inte hade gett sig så övertalade Henrik mig att ringa förlossningen för att berätta hur jag känner. Jag var så sur på honom för det var bara "inbillning" allt, trodde jag.
Jag ringde hur som helst och berättade tillståndet. Jag sa "Jag tror jag har värkar" och det konstaterade hon att det var då jag förklarade för henne hur jag kände.
Hon tyckte hur som helst att jag åker in till förlossningen då jag kände att jag inte klarade av smärtan längre, eller då jag kände att det började närma sig. Jag blev inte klokare på det. "Då kommer jag aldrig åka in", tänkte jag. För jag kommer hela tiden tro att det är inbillning eller att det kommer dröja lång tid innan bebisen kommer ut.

Värkarna kom som sagt inte tätare och de gjorde varken mer eller mindre ont. Bebisen rörde sig i magen som aldrig förr, det var hur vilt som helst där inne.
Medan jag hade mina värkar med ca 5 minuter mellanrum så tjatade Henrik på att vi ska ringa efter min mamma. Till slut ringde vi till henne, klockan var ca 02:30 och mina föräldrar var vakna! Det trodde jag inte.
Jag sa till mamma att hon kunde komma in, fast hon skulle inte förvänta sig att vi skulle åka till förlossningen inom de närmsta 10 timmarna. Hon kunde komma in bara "ifall".

Mamma kom vid 3-tiden på natten och vi slog på en film: Mamma Mia. Vi kollade på filmen hon och jag medan jag var 5:e minut andades igenom mina värkar som kändes på samma sätt som de tidigare.
Emil vaknade på natten då han hörde att mormor var här. Jag gick in till hans rum där han satt i sin säng, han ville gå upp till mormor, fast jag tyckte det var onödigt att han skulle se mig ha värkar så jag nattade om honom.

Mamma somnade på soffan och Henrik låg i vår säng och sov på natten och klockan var närmare 4-halv 5. Jag försökte sova i soffan mellan värkarna, som fortfarande kom med var 5:e minut. Jag lyckades slumra till faktiskt och gick till slut in i sängen istället för att försöka sova där. Min mamma snarkade så fruktansvärt i soffan så det var svårt för mig att slappna av.
Jag somnade i sängen mellan värkarna. Henrik låg och lyssnade på mig när jag fick värkar, för jag andades högre då, så det var svårt att låta bli att höra mig.

När jag efter ett toalett besök kom in i sovrummet vid halv 6- 6 på morgonen fick jag två täta värkar som kom med knappt 1 minut mellan varandra vaknade Henrik till liv på riktigt. "Nu åker vi in till förlossningen, annars föds väll bebisen i bilen" sa han grinigt. Han hade nästan hela natten försökt få mig att inse att det var värkar på riktigt och han ville helst att vi skulle åka in till förlossningen tidigare, fast jag sa prompt Nej!

Jag ringde hur som helst till förlossningen vid 6-tiden och vi fick komma in. Vi åkte förbi Statoil för att köpa lite frukt och dryck i fall vi behövde det.
Under hela bilresan till Karlstad fick jag endast 3 värkar. De gjorde dock ont, eftersom jag var tvungen att sitta. Det bästa när jag hade värkar var att stå eller ligga på sidan. Jag trodde hela tiden att vi skulle bli hemskickade när vi kom fram till förlossningen, det skrämde mig.

Vi kom fram mitt i passbyten vid 7-tiden. Så jag fick ett rum, rum 7, där vi fick sitta och vänta in personal. Till slut kom en yngre barnmorska in till oss, Anna, hette hon. Hon tog CTG på mig och kollade hjärtljuden och värkarna. Värkarna kom så pass sällan så de fick aldrig någon bra kurva på dem. Dock fick de se en bra kurva på bebisen hjärtljud.
Vid halv 8 ungefär kollade hon hur öppen jag var. Jag var öppen 6-7 centimeter och tappen var helt utplånad. Hon frågade om jag ville ha lustgas, fast jag tackade nej. Jag klarade mig bra genom att andas mig igenom värkarna, de kom ju inte så tätt. Jag fick en gåstol som jag fick stå vid, det var så skönt.

Jag fick efter kollen byta om till de fina förlossningen kläderna och sätta på mig en stor binda och de där trosorna. Då blev jag glad, jag slapp åka hem igen.

När barnmorskan, Anna, kollade till mig en stund senare. Jag minns inte exakt klockslag, så fick jag börja andas i lustgasen, så jag kunde hantera den ordentligt om det skulle behövas längre fram i förlossningen. Hon hade det lägsta på gasen, för jag ville det. Jag ville inte vara groggy och inte minnas nått av förlossningen, som jag blev med Emil.

Jag tultade runt i förlossningssalen och var nervös. Mitt hjärta slog så fort. Jag var nervös för hur ont det skulle göra längre fram. Jag hade trots allt inte så ont än. Barnmorskan försökte lugna ner mig med att säga "Att föda barn gör ont, fast det är ju värk som inte är farlig". Dessa ord var hjälpande för mig. För varje värk jag fick tänkte jag inom mig "Det är inte farligt" och helt plötsligt var värken borta och jag kunden vila mig lite.


När klockan var nästan 11 på förmiddagen hade jag inte öppnat mig nått mer än de 6-7 centimeter som jag var öppen då jag kom in. Barnmorskan ville ta hål på hinnorna så vattnet gick, skulle inte detta sätta igång förlossningen mer så skulle hon ge mig dropp så värkarna kom tätare.

När klockan var 10:50 tog hon hål på hinnorna och vattnet forsade ut. Det var klart och fint så bebisen hade inte bajsat i det. Nu blev det bara för mig att invänta ett tätare värkarbete.

Strax efter att vattnet gått så började jag känna av värkarna i ryggslutet. Tidigare satt de i underlivet/magen och nere längst med insidan låren. Nu som sagt kom värkarna även i ryggslutet och det var jobbigt. Värkarna kom fortfarande ungefär var 4-5:e minut, så de kom inte tätt.
Jag kände också att för varje värk som kom att bebisen åkte ned i mig, jag kände hela tiden att nu är det nära. Snart har vi bebisen hos oss.
Jag andades fortfarande det lägsta på lustgasen, jag ville som sagt inte vara för omedveten utan jag ville bara andas mig igenom allt. Vilket gick bra.

Jag stod upp hela tiden vilket kändes mycket bättre. Jag kände hela tiden hur bebisens kropp placerades längre och längre ned i mig, fast fortfarande hade jag inte tryck nedåt, eller någon impuls på att behöva krysta.
När klockan blev ca 11:30 så ville barnmorskan Anna ge mig lite högre lustgas så hon satte på snäppet högre med gas åt mig. Jag blev lite mer vimsig då och började skratta då jag andades in gasen.
Värkarna kom fortfarande inte tätt, utan var 4-5:e minut. Så jag behövde inte andas så jätte mycket i den där masken.
Jag tyckte fortfarande att jag hade koll på läget och jag var hela tiden medvetande om vad som hände och jag kände hela tiden att varje värk gjorde att vår bebis kom oss allt närmre.

Min värk i ryggen släppte inte. Den gjorde ondare och ondare för varje värk. Denna ryggvärk gjorde att jag sist under Emils förlossning krävde att de gav mig EDA, ryggmärgsbedövningen. Denna gången kände jag mig starkare på ett vis och ville inte ta detta. Jag kommer bara ihåg att EDA:n gjorde att krystningarna blev sämre och de fick ge mig värkstimulerande dropp. Jag ville slippa det denna gången.
Dessutom kom värkarna så pass sällan och värken i ryggen gick över mellan värkarna så jag tyckte att jag skulle överleva detta.

När klockan började närma sig 11:50 så kände jag att trycket nedåt började bli mer intensivt. Barnmorskan hade plockat fram grejer för att förlösa mig. Jag kände trycket nedåt, fast det var inte dags att krysta ännu.
När klockan var 11:55 så kom krystvärkarna på riktigt. Jag stod upp vid min gåstol och lustgasen i min vänstra hand.

Barnmorskan tog tag i mig och ville lägga mig på sängen för att kolla hur mycket jag hade öppnat mig då det var dags att krysta. Jag blev chockad och ville stå kvar, det var ju skönast. Istället var jag tvungen att lägga mig på sängen och sära på benen, som var obehagligt. Barnmorskan kände efter och konstaterade att jag var öppen 10 centimeter och det var okej att krysta. Jag låg kvar i sängen och lät bebisen födas i gynekologisk position.
Jag kände bebisen i mig, jag kände exakt vart han var. Det var otroligt att jag under krystningsskedet kände honom glida sakta men säkert ur mig, det var en otrolig känsla. Det var otroligt häftigt och jag kände mig så stark och mitt självförtroende var på topp.

Barnmorskan hade inte räknat med att krystningsvärkarna skulle komma så intensivt så hon var själv inne i rummet. Dock insåg hon att bebisen skulle komma ut när som helst så hon bad Henrik ringa på alarmet efter ytterligare en barnmorska. Jag minns att Henrik fumlade efter den där knappen och hittade den inte. Till slut när han hittat knappen kommer en till barnmorska in, då är bebisen huvud på väg ut. Jag minns känslan och det gjorde inte ens ont, jag kände bara att något stort var på väg ut ur mig, vår bebis.

När klockan var 12:12 så kollade jag själv på klockan som satt på väggen, då var bebisen huvud utanför mig, bara kroppen kvar. Emil är född 12:14 och jag tänkte för mig själv: "det vore häftigt om denna bebis kom samma tidpunkt". Jag inväntade en krystningsvärk för att låta vår bebis födas helt. När klockan strax skulle slå 12:14 så kom den, den sista värken och vår bebis kom ut. Exakt samma tidpunkt som sin storebror föddes vår andra son klockan 12:14 den 29:e december 2008.

Jag grät floder och kände mig så lycklig! Jag befann mig i en bubbla av glädje och bara grät. Vår bebis var så fin.

Moderkakan kom ut några minuter efteråt och min mage blev helt tom. Barnmorskan fick sy 3 stygn i mitt underliv. Sedan var allt klart och jag mådde så bra och kände mig så lycklig.

Henrik var ett otroligt stöd under förlossningen. Jag kände dock att jag klarade mig själv mest. Jag ville bara att han skulle vara där och stötta mig. Vilket han var.

Vår andra son vägde 3965 gram och var 54 centimeter lång och hans huvudomfång var 35 centimeter. Han var helt perfekt.

7 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 4 kommentarer
Onsdag

Jag har precis lämnat min stora son hos dagmamman. Vi gick dit och han gick själv Emil. Han sa flera gånger "Det är jobbigt att gå..." Jag försökte liva upp promenaden med kapptävlingar och lite sång. Det gick bra och till slut var vi framme. Han var så fin med  sina röda kinder i kylan.
När jag lämnat honom tog jag en liten omväg hem bara för att få promenera lite. Det var ju lite kallt så jag gick inte så långt som jag helst skulle vilja göra.

Nu sitter jag här själv och bebisen sover. Jag borde sova jag med igentligen. Bara för att, igentligen är jag inte trött. Fast det var fruktansvärt när klockan ringde i morse 8:30 och jag skulle gå upp.
Jag tänkte imorse att jag ville ha gott om tid på mig/oss eftersom det var första gången jag skulle lämna Emil hos dagmamman med en bebis också, alltså två barn att mata och klä på kläder. Det tar ju lite extra tid.
Det gick lite fortare än vad jag räknat med så jag hann duscha och sminka mig lite lätt också.

Vår bebis är fortfarande namnlös, han går under betäckningen "Lillebror" eller "Bebis" än så länge, i alla fall utåt. Vi står i valet och kvalet igentligen mellan två namn vi gillar. Ni måste tro vi är tokiga som inte kan bestämma oss. Det börjar jag tro ibland också, vad är det som är så svårt? Snart vet vi i alla fall.

Lillebrors födesleanonns var med i Kristinehamns Posten idag. Det känns så konstigt att vi är "HÄR" nu. Vår bebis är HÄR. Det var ju nyss som man fick veta att vi var gravida.
Samtidigt som jag verkligen älskar vår bebis och detta tillstånd vi befinner oss i så är jag tom inom mig.

Min mage är borta (förutom den där deg-magen då...), jag känner inga sparkar, ingen hicka (innanför magen) och det värsta av allt som jag saknar mest är längtan. Den där mysiga längtan efter vad som kommas skall; få plus på graviditets-testet, bebis, hur ser han ut, förlossning, köpa bebis saker, se sin mage växa och allt det där som hör till en graviditet.
Detta är säkert bara ett tillstånd jag befinner mig i nu efter förlossningen då känslorna kan åka berg-och-dalbana med en. Just nu kan jag tycka det är jobbigt i mellan åt. Vilket gör mig så lätt rörd och jag kan gråta för minsta lilla.

Gråta kan jag också göra när jag ser hur fina och välskapta barn jag har. Två fina söner. Det kan inte bli bättre.
Jag kan också gråta när jag inser vilken fin sambo och pappa till mina två barn jag lever med. Han är så snäll och omtänksam och tar hand om oss så bra. Jag älskar att ha honom hemma och det blir så fruktansvärt när han åker iväg, om det nu är till jobbet eller vart han ska.

Nu ska jag städa upp lite här hemma. Det inte Henrik hinner med under dagarna blir liggandes. Man hinner ju inte med alls här hemma. Disken växer, dammet lagras i högar och det är så stökigt här hemma. Förut var vi tv som fixade detta nu blir det oftast bara Henrik och han hinner inte allt. Så det är som det är. Fast ingen har väll dött av lite damm eller disk, så det gör inget.
Nu tänkte jag i alla fall när ändå bebis ligger så snällt och sover i vagnen ta tag i detta momentet. Jag börjar i vardagsrummet...

Ha de gott!

En nyfödd och fin gosse!

Bebisen på BB, 1 dag gammal.

Emil och Lillebror, igår 6/1

7 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
Tisdag

Idag vaknade vi som vanligt vid 10. Emil sover länge och bebisen med, än så länge. Så våra frukostar brukar bli vid 11, efter lite mys i sängen.
Det är skönt, fast lite får man känslan "jag-har-sovit-bort-hela-dagen" i kroppen och jag stressar upp mig lite, trots att jag igentligen inte har nått att stressa över.

Idag har Henrik städat på Emils rum och slängt hur mycket leksaker som helst. Mycket var trasigt eller saknades delar till. Så två propp-fulla, bokstavligt talat, svarta sopsäckar har han slängt. Inte undra på att man kan gå på hans golv utan att snubbla på massa saker.
Jag vet inte hur många gånger man har råkat ställa fotens häl på en lego-bit eller nån liten trasig backspegel till nån buss. Man SVÄR HÖGT då! Aj Aj...
Hur som helst är detta historia nu, hoppas vi.

Jag tog en fika med Sandra och hennes son Elias idag. Eller fika och fika. Det var ju röd dag idag, så inget var ju öppet förutom pizzeriorna. Så vi gick in på en av dom och åt lite istället. Min pizza var äcklig, förutom kanterna på den som jag åt upp så gott jag kunde. Jag kan ju inte efter vår sena frukost påstå att jag var särskilt hungrig.

Imorgon ska Henrik ut och jobba extra en sväng och är borta hela dagen. Jag är jätte nervös. Det blir min första dag helt ensam med TVÅ barn! Undrar om jag klarar det, så tänker jag. Dock ska Emil till dagmamman från 11:00-16:00, så vi får lite egen tid jag och Bebis.
Då ska jag ta en låååång promenad i friska luften, om det inte är för kallt vill säga.

Jag har precis varit på MAXI själv, utan barn och utan gravidmage. Tomt var det på ett vis.
Jag skulle bara handla lite smågrejer så jag åkte själv. Bebis låg så nöjt och sov hos Henrik.
Jag hämtade ut mitt paket med mina två hudlotions som jag beställde innan bebisen föddes. De med doft av vit choklad och lakrits/björnbär. Jag har dock inte hunnit lukta på dem än. Hoppas de luktar gott.

Nu ska jag se slutet av Top Model och sedan tror jag att det blir sängen för min del.

Bebis ligger på skötbordet och sover nöjt. han är lång när han sträcker på benen.

Emil och lillebror, han håller stolt om honom.

igen

Så pass städat kan Emils rum vara, när Henrik varit i farten.

6 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
1 vecka

Idag 12:14 är vår bebis 1 vecka gammal. Denna vecka firades på mitt jobb med arbetskompisarna på Café Hugo :)
Jag var till jobbet idag för att hälsa på och även visa upp vårt underverk.
Åh, vad jag saknar jobbet och framförallt jobbarkompisarna. Det menar jag verkligen, det kommer från mitt hjärta!
Jag ska inte längta ihjäl mig allt för mycket, det året som jag ska vara hemma ska avnjutas rejält! Det är ju inte ofta i livet man är mammaledig.
Jag fick fina presenter utav Pernilla och Emma, stor tack! Transcom gav även en Bucowski Nalle-Björn till bebis.

Henrik och Emil åkte med till Karlskoga, fast de åkte till Helmia för att kolla på några bilar som Henrik kollat på nätet på.

På eftermiddagen skulle igentligen jag och Sandra fikat. Fast vi ställde in det och ska förhoppningsvis ta det imorgon istället.

Imorgon ska vår bil till Filipstad då den ska lagas på onsdags morgonen. Henrik ska köra upp den imorgon eftermiddag.
Hoppas på att det bara är detta felet som vi vet om, så de inte upptäcker nått annat (dyrt) som ska lagas. Bilar är ju verkligen inte gratis. Förstår inte varför de ska vara så dyra så fort de går sönder.
Så imorgon blir det tyvärr inte nått ljusparty i Karlskoga hos Åsa som var planerat eftersom vi fick denna tiden till bilen.

Henrik ska strax åka och hjälpa till med en kort körning på hans jobb så jag blir ensam med bebisen en stund, vilket är mysigt. Emil är hemma också, fast i sovande tillstånd.

I natt sov inte bebisen så bra alls. Han var mest vaken och åt hela tiden. Jag somnade under amningen och mellan tiderna då han inte åt. Henrik satt i soffan och kollade på TVn, det var nån film som gick. Jag tyckte det såg så mysigt ut så jag gjorde det samma tillsammans med bebisen och Henrik. Trots att klockan var mycket sen så var det så mysigt att sitta där tillsammans att jag ville stanna upp tiden för en stund.
Klockan 4 i morse bestämde sig bebisen för att somna ordentligt, så jag/vi gjorde det samma.

På onsdag kommer äntligen en födelseanonns vara med i tidiningen för bebisen. Jag ringde dem idag så det fixade det åt oss. Bättre sent än aldrig.

Jag ringde även BVC som kommer till oss på fredag eftermiddag. Dum tid tyckte jag.
Hon frågade om vi ville ha hembesök eller om vi ville komma ner till BVC i deras lokal. Eftersom det var så pass sent på eftermiddagen lät jag dem komma hit istället, så slipper jag dra mig iväg då.
Jag är nyfiken på vad vårt liv väger, om han gått upp till sin födelsevikt då.

Nu ska jag dra mig till soffan, till mys-bebis och äta lite lakrits. Jag är sugen på det, hur dåligt det igentligen är.

Ha det gott!

5 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 1 kommentar
En vecka imorgon

Imorgon är vår bebis redan 1 vecka gammal. På ett vis känns som det som han borde vara mer, fast å adra sidan känns det som han borde vara mindre.
Tiden går både sakta och fort på samma gång.

Jag ska strax mysa ner i soffan med film-kväll som vanligt med Henrik och en sovande bebis på armen. Emil somnar som vanligt vid 19:30 och vi får mys-kväll varje kväll. Det är extra mysigt nu när Henrik är ledig så vi kan sova länge på morgonen tillsammans.

Idag har min mamma och syster Anna varit på besök hos oss på eftermiddagen. Vi tog en promenad till MAXi och köpte lite fika och lite frukt var jag tvungen att fylla på med.
Det var kallt ute, fast med en massa kläder på så var det ingen större fara. Varken jag eller bebis frös i alla fall. Det finns faktist kläder för alla väder.
Henrik och Emil stannade hemma i alla fall. De var inte sugna på en vinter-promenad.

Imorgon ska jag till jobbet och hälsa på med bebisen. Det ser jag fram emot, välsigt mycket. Jag lovar att inte komma utan tröja eller byxor, framförallt kommer jag på heder och samvete inte glömma kläder på bebisen, jag lovar Lennart.

På eftermiddagen ska jag fika med Sandra och hennes son Elias på stan. Om det är nått öppet imorgon eftersom det är trettondagsafton. Det löser sig.

Nu kanske vår bebis snart har ett namn, drygt en vecka gammal. Vi har inte haft så bråttom med det, det är svårt faktist. Vi vet hans andranamn och efternamn i alla fall :)
Som sagt, inom de närmsta dagarna kommer han inte vara namnlös längre förhoppnignsvis.

Jag skulle vilja lägga upp en förlossningsberättelse också. Det är tänkt så, fast tiden räcker inte till ibland.

Nu ska jag mysa ner i soffan och kolla på film.

Det blev inget skridsko-åkande igår. Emil ville prova hjälm och skridskor, fast utanför dörren kom vi aldrig. Han ville inte. Vi gick ut och åkte pulka istället.

4 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 3 kommentarer
Kortfattat

Nu sover vår lille bebis, som fortfarande är namnlös, så jag passar på att sitta här vid datorn en stund.
Jag får dåligt samvete för både Emils och bebis för att jag tar en egen stund. Så jag ska kortfatta mig.

Bebis sover hur bra som helst, nästan lika bra som Emil när han var bebis. Ända sedan vi kom hem från BB så har han sovit hela nätterna med bara korta stunder med amning i mellan åt.
I natt var den bästa hitills. Då sov han från 8 igår kväll tills 9:30 imorse med bara 4 amningar i mellan. Jag känner mig utvilad och inte alls trött, just nu.
Man vet ju inte hur länge detta varar så jag njuter av dessa härliga timmar av sömn.

Amningen har kommit gång på riktigt. Mjölken rann till ordentligt när han var ca 2,5 dygn gamal och mina bröst svällde upp och blev melon-stora och hårda som kokosnötter.
Han äter bra, fast är inte lika glups som Emil var. Det är så kul att jämföra dessa tv olika, och fina, individer.
Min livmoder har nu slutat krampa då jag ammar. Det var hemskt de två första dygnen och det kändes nästan som riktiga förlossningsvärkar, om inte värre.

Bebisen navel har nu ramlat av. Den åkte av helt igår kväll. Tack och lov kanske man ska säga. Det luktar ju inte så vidare gott när den hänger där. Det luktade kålrot tyckte jag :)

Ibland känner jag mig så otillräcklig. Jag har ibland för höga krav på mig själv känner jag. Det är svårt att släppa dem.
Dessutom lider jag av dåligt samvete hela tiden, det känns som jag inte räcker till.
Hur ska jag klara mig sen när Henrik börjar jobba? Det förstår jag inte. Just nu hjälps vi åt och det blir mycket jag+bebis och Henrik+Emil. Det funkar bra.
Emil ska börja hos dagmamman igen på onsdag. Det märks på honom att han behöver det. Han blir lätt rastlös och vill ha action hela tiden.

Nu har jag börjat mitt sundare liv. Jag har inte ätit godis sedan BB-vistelsen. Då fick Henrik och jag en Toffiee-ask utav Sara som jag inte kunden låta bli. Dock lät jag Henrik ta det mesta.
Jag ska försöka hålla mig borta från godis så mycket jag kan. Än så länge är det lätt, jag har inget sug alls. Fast det kommer väll säkert, nån gång tillbaka. Så mycket sötsaker som jag åt innan och under graviditeten. Det äcklar mig nästan.
Som sagt, kampen om vikten har börjat...

Igår tog vi en lång promenad igen. Vi bäddade ner bebis i vagnen och klädde på oss massa kläder. Det är så skönt nu när man orkar gå fort och långt utan att tycka det är särskilt jobbigt. För bara en vecka sedan hade man en stor mage som tyngde på det hela lite. Det var kyligt ute, men skönt. Bebis var varm och skönt när vi kom hem och han sov så gott hela vägen.

Idag har det kommit lite snö ute. Det är mysigt. Vi kanske ska åka skridskor med Emil sen. Några privatpersoner har sputat vatten på en fotbollsplan så det var en jätte fin is där. Vi får se om Emil vill. Han ville igår i alla fall.

Kort och gott så är livet väldigt bra just nu. Jag får mina känslo-kollaps ibland och gråter. Jag är inte ledsen eller mår dåligt av nått, det är bara lycka över att vår efterlängtade bebis äntligen är här. Dessutom är han så fin! Han är så fin, vacker, go och underbar!
Emil är dessutom världens bästa storebror och tycker om bebisen jättemycket.

Ha de gott alla!

Emil pussar lillebror

3 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 2 kommentarer
2009

Jag hade skrivit ett långt inlägg. Vad tror ni händer ? Jo, allt försvinner. Så nu låter jag mig kortfatta mig istället.

Tack för era grattis!
Bebisen är forttfarande namnlös, vi arbetar på det.

Idag hade vi premiär-turen med vagnen. Fast bara en kort sväng, det var ju svinkallt.

Nu ska jag kolla på tv med gubben och bebis. Emil han sover som en stock.

Bebis i vagnen efter premiär-turen.

 

1 Januari 2009  | Länk | Karin-Blogg | 2 kommentarer


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Karin Karlsson                                             Skaffa en gratis hemsida