Stefan Nilsson

Startsidan	\|	Blogg	\|	Fotoalbum	\|	Smått och gott	\|	Vänner	\|	Gästbok
Topplistor	\|	Om mig	\|	Videoklipp	\|	Logga in

Må

Lö

Sö

Juli (2019)

Trött tisdag

Ja, så var det ny vecka.
En så seg vecka att det hann bli tisdag innan jag skrev måndagens blogg.
Illa illa.
Känner mig seg som gammalt tuggummi som tappat smaken och lika intressant.
Nja, kanske mer som trötter då!
Man ska vara snäll mot sig själv.

Helgen var kul och mysig. Vi var bjudna hem till mina föräldrar i fredagskväll tillsammans med min morbrors familj, Jönsson-ligan.
Jättemysigt och trevligt.
I lördags så hade vi Familjen Sjunner: Carro, Roger och lilla Elsa på besök.
Inte mindre mysigt det. Vi invigde trädäcket med kaffe och äpplekaka.
Innan hade jag och Becka tagit altanens Yatzi-oskuld i solen.
Japp, jag spelade hela två rundor Yatzi!!
Inte illa, eller hur??
I söndags blev det en tur till mina föräldrar igen. Denna gång för att klättra upp på vinden för att kolla efter barngrejor!
Mina föräldrar har full koll på var sånt finns, trots att det är över 30 år sedan det hamnade där!
Så vi fick med oss en hel del hem. Bland annat en gunghäst jag hade som liten!
Jag hade nog behövt vara liten som Trötter för att kunna gunga på denna idag, men den gör sig fint i vårt barnrum.

Vi har förresten börjat att packa Beckas BB-väska och ordna allt inför barnets ankomst.
Jag längtar så jag tror ibland att tiden står stilla.
Som Einstein sa. tiden är relativ. Och just nu går den inte ralativt långsamt - den står fan i mig stilla!
Till råga på allt har tiden konspirerat med solen, så den lyser med sin frånvaro.

*gäääääääääsp*

Ja, så var det dags att börja vissla och sjunga igen.............
"Hej hå, hej hå. Jag nu till gruvan gå.................."

30 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Fredagsmummel

Om någon inte kan förstå det jag skriver idag, så är Ni inte ensamma
I alla fall är det så att nästan alla jag pratat med idag ber mig upprepa saker i tid och otid.
Jag talar visst otydligt då munnen är ganska svullen idag eller så är det så att avsaknaden av tre visdomständer nu visar sig och jag har blivit dummare än vanligt?
Jaja, så om Ni inte förstår så säg till, så säger jag det en gång till.

Om någon inte kan förstå det jag skriver idag, så är Ni inte ensamma
I alla fall är det så att nästan alla jag pratat med idag ber mig upprepa saker i tid och otid.
Jag talar visst otydligt då munnen är ganska svullen idag eller så är det så att avsaknaden av tre visdomständer nu visar sig och jag har blivit dummare än vanligt?
Jaja, så om Ni inte förstår så säg till, så säger jag det en gång till.

Det är fredag idag och snart helg. Har varit en kort och ganska hoppig vecka. Hemma från jobb i måndags, tandläkaren igår och så det har varit en annorlunda vecka.
Aj, det gör visst ont att gäspa………….. och skratta!
Bäst att jag försöker vara tyst idag och att omgivningen är trist och tråkig. Inga skämt och inga långa samtal. Precis som vanligt………….. eller inte!

Får väl dock försöka bli tydligare till i eftermiddag.
Jag ska vara med i en arbetsgrupp på jobb för att se över vad som kan förbättras för att vi anställda ska känna oss mer delaktiga i företaget.
Ska bli intressant och ganska kul att se vad det leder till.
Om jag nu bara kan framföra mina åsikter så folk förstår vad jag säger!
Jag får väl upprepa mig annars, det gör jag ju aaaaaaaaaldrig annars!
Om jag nu bara kan framföra mina åsikter så folk förstår vad jag säger!
Jag får väl upprepa mig annars, det gör jag ju aaaaaaaaaldrig annars!
Om jag nu bara kan framföra mina åsikter så folk förstår vad jag säger!
Jag får väl upprepa mig annars, det gör jag ju aaaaaaaaaldrig annars!
Om jag nu bara kan framföra mina åsikter så folk förstår vad jag säger!
Jag får väl upprepa mig annars, det gör jag ju aaaaaaaaaldrig annars!
Om jag nu bara kan framföra mina åsikter så folk förstår vad jag säger!
Jag får väl upprepa mig annars, det gör jag ju aaaaaaaaaldrig annars!

26 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Blodad tand?

Ja, minst sagt. Men inte på det bra sättet att man vill ha mera, utan snarare att det är blodsmak i munnen och inte mersmak.
Bedövningen i munnen håller på att släppa och det gör ont!
Jäkligt ont!!
Efter 45 minuters knäckande och bändande så lyckades tandläkaren få ut min visdomstand.
Men inte förrän han givit upp att dra ut den utan han fick knäcka den i tre delar för att den skulle ge med sig!
Så nu ca två timmar senare sitter jag här hemma med en kompress i munnen som ska samla upp blodet och känner sakta hur min tunga och under läpp börjar kännas som att de verkligen sitter kvar i och runt min mun.
Att jag känner att det dragits ut en tand råder det ingen tvekan om.
Det har jag känt i en timme nu.
För givetvis var det där tanden satt som bedövningen släppte först!
Måste erkänna att det var tur att jag tog ledig hela dagen, för jag är inte speciellt upplagd för att prata med kunder nu.
Jaja, hoppas bara att de fyra stygnen sitter som de ska så ska det nog läka detta oxå!
Han sydde åtminstone inte ihop munnen på mig!
För DÅ hade jag verkligen haft problem!!

25 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Var så god att spotta!

I morgon så ska jag till tandläkaren för att få en visdomstand bortopererad.
ja, det är inte så illa som det låter. Det är liksom den tredje som ryker så jag är van.
Det är ju bara så tråkigt att sitta där. Det händer ju inte roligt under tiden, de kunde väl installerat en TV i taket så man kunde se ett eller två avsnitt av någon kul serie under tiden.
Jag lovar att jag skulle inte bita tandläkaren i fingrarna när jag skrattade!
Men istället så tittar jag på samma Disney-bild från Fantasia varje gång!!
Det börjar bli lite uttjatat nu alltså! Jag hittar verkligen inte mer i den bilden nu.

Jaja, jag är i alla fall inte på jobb imorgon om någon undrar.
Fick rådet att ta ledigt efter detta. Tror att det är smart.
Sist jag tog en visdomstand så kapade de tungbandet oxå och då fick jag ju för mig att jag skulle jobba efter det.
Iiiinte det smartaste jag gjort!
Jobba som säljare och prata telefon när det blöder under tungan och den uppför sig som en brandslang på rymmen - helt bortom kontroll.
Jag fick ha en kollega att ringa hem till Becka och förklara att jag mådde bra!
Hmmm, skulle kanske där insett att jag inte skulle varit på jobb, eller vad säger Ni?
Ja, imorgon är jag i alla fall hemma efter detta.
Se man kan lära gamla hundar nya trick! :-)

Och nej, att de drar ännu en visdomstand innebär inte att jag blir ännu knäppare!
Tror jag i alla fall..............

24 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Tankat på en tisdag

Jag är så trött i skallen idag att jag tror att jag snart hallucinerar.
Dras in i musiken som spelas på mitt kontor och förvandlas till en rocker som diggar loss på scen.
Börjar förstå varför ”Guitar Hero” och ”Rock Band” är så poppis på fester.
När alkoholen rinner ner så vaknar rockdrömmarna!
Eller som idag, tröttheten tar över och fantasin blir min verklighet och verkligheten försvinner ut under dörren som en fis som ingen vill veta om.

”I was made for loing you baby……………..”
”Ooooh yeah……….”

-Ring Ring!!!
Ja, och så ringer då telefonen och så är jag tillbaka på kontoret och ännu tröttare är jag!
Men det är så livet är. Vissa dagar är man pigg och förändrar världen och andra, som idag, så är det världen som förändrar mig.
Hur mycket man än försöker så är man ingen Stålmannen alltid. Man är inte ens Lex Luthor alltid.
Det är som Lars Winnerbäck sjunger ”jag är varken hjälten eller boven……….” och jag behöver inte vara något av det! Har försökt mig på båda rollerna och det är ingen höjdare något av det!
Ska ge mig på den roll jag inbillar mig är ”jag” om ungefär en månad.
Och även om jag misslyckas att vara världens bästa pappa, så ska jag vara den bästa pappa jag kan vara! En roll jag övat mig på ett halvt liv, så jag tror jag kan ge mig i kast med det utan stödhjul och hängseln.

23 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Mindre än en månad

Ja, om man ska tro på läkarna och barnmorskan så är det mindre än en månad kvar innan vi blir föräldrar!
Otroligt!!
Känns faktiskt inte alls oroligt utan bara spännande............. än så länge.
Det blir säkert annorlunda när dagen BF väl är där, men den dagen den smärtan.
Ja, Beckas smärta av förlossningen och min när jag slår pannan i golvet!!
*fniss*
Nja, tror jag ska undvika det. Har lovat Becka att inte komma med dåliga skämt den dagen!
Kommer att bli svårt, jag skämtar ju alltid när jag är nervös och om allvarliga saker.
Men ett löfte är ett löfte!

22 September 2008 | Länk | Om barn | 0 kommentar

Test

Läste att Liza på mitt jobb hade gjort en personlighetstest på http://se.41q.com/.
Så det skulle jag med testa!!
Så här slutade det: (håller Ni med om att det är jag?)

Stefans personlighetstyp:
Entusiastisk, kreativ och idealistisk. Kan göra nästan allt som intresserar honom. Socialt begåvad.
Måste leva sitt liv i enlighet med sina värderingar.
Entusiastisk inför nya idéer, men blir uttråkad av detaljer.
Flexibel och öppen för argument.
Många och varierade talanger och fritidsintressen.

Karriärer som skulle kunna passa Stefan:
Skådespelare, journalist, skribent, musiker, konstnär, konsult, psykolog, entreprenör, lärare, personalvetare, politiker, diplomat, TV-reporter, marknadsförare, forskare, säljare, artist, präst, PR-ansvarig, sociolog, socialarbetare.

Jo, det var väl jag?? Präst tro jag att jag ska satsa på. Mycket av det andra fuskar jag ju redan i!
*hahahahaha*

19 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Seize the day?

”Vägen låter oss längta, men den far oss förbi, medan vi står och väntar………” sjöng Peter LeMarc.

Och visst är det så och visst är det så att man alltid väntar på något.
Att arbetsdagen ska vara slut för dagen, att den där personen ska ringa, att bussen ska komma eller att det efterlängtade barnet ska födas.
Och visserligen försökte Robin Williams lära oss att ”fånga dagen” i filmen ”Döda Poeters Sällskap”, men att göra det alltid innebär också att man bränner ut sig ganska snabbt.

Det går inte att göra något speciellt med varje ögonblick, varje stund.
Eller det är så enkelt att det där enkla, som att sitta i tystnad tillsammans med någon och titta på en film eller ta en liten tupplur, egentligen är speciellt?
Att ”fånga dagen” egentligen innebär att man inte behöver göra något storslaget varje dag, men att göra det man vill?
För visst vill man ibland bara krypa ner i sängen och inte drömma om stora uppfinningar och prestationer, utan bara sova!
Och det är också att fånga dagen!

Sedan går det alltid att ”fånga” natten – men det är en annan historia !

18 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Where do I begin?

Ja, var börjar jag idag? Dagen började i alla fall med ett besök hos barnmorskan. Denna underbara kvinna som försöker skrämma oss varje gång vi är där.
Meningar som ”ja passa Er, ja jag bryr mig inte om Er utan barnet” kommer varje gång vi är där. Och varför det?
Jo, för att hon är övertygad om att eftersom Beckas magkurva ligger lite lite över hennes ”standardkurva”, så måste det bero på att hon äter en massa ”skräp” och småäter hela tiden.
Att kurvan ligger jämnt och fint efter alla konstens regler spelar ingen roll.
Det är snarare så att OM kurvan hade hamnat ner på hennes ”linje”, då hade hon reagerat för att då måste det bero på att det uppstått ett fel på antingen barnet eller Becka.
Ska erkänna att jag retar upp mig på denna kvinna varje gång vi är på undersökning hos henne.
Jaja, har vi tur så slipper vi snart henne. Hon antydde att det inte är säkert att barnet väntar till den 20 oktober, som det är beräknat till att komma, utan tidigare.
Så vi får se om hon har rätt i det i alla fall.
Även en blind höna kan bli en god måltid!

Var fortsätter jag?
Jo, vi har sett våra första små ljusgröna grässtrå komma upp ur vår jord!
Häftigt! Snart har vi gräsmatta också!
Och jag skruvade fast den sista trallen igår på trädäcket. Får se om det blir en trappa där i höst eller om den kommer först till våren.
Vädret börjar ju sätta käppar i hjulet och snart så kommer någon annan att ta tid i anspråk! :-)
Häftigt!

Så nu är jag tillbaka i nuet på mitt kontor och funderar på hur jag ska avsluta detta.
Vi tar det självklara:
”Where do I begin? To tell a story of how great a life can be…………….”

:-)

17 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Det vore väl tusan oxå!

Jag tror att någon motarbetar mig!
Jag har bara några trall kvar att skruva fast innan själva trädäcket är klart. Det ska visserligen byggas en trappa och så senare, men nästan alla trallbrädorna är på plats.
Men igår så gick jag glad i hågen ut för att göra det sista: då var det så att skruvdragarens batteri var kasst.
Hjälper inte att ladda det, den har dragit sin sista skruv.
-Screw you!, sa jag och lånade grannens.
Som givetvis saknade laddning för han hade själv använt den nyss.
Så jag blev inte klar igår heller!
Men idag har jag köpt en ny skruvdragare så nu ska inget hindra mig - mer än massor av regn.
Och det hade kanske varit bra om det kom regn, för då slipper jag vattna vår gräsmatta i kväll.

16 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Vi är lyckligt lottade

Ta det kyligt!
Ja, just nu är det inga problem att göra det där hemma. Vi får nämligen ingen värme i våra element.
Det visade sig att utetemperaturgivaren var liiiiite av banan.
Den visade 35 grader varmt när det egentligen ”bara” var 15 grader. Inte så konstigt att elementen förblev kalla trots att vi frös.
Värmepannan trodde ju att det var svettigt varmt ute!
Så idag så är det till att jaga någon som kan fixa detta! Säkert ganska enkelt, men det står ingenstans hur man gör och det känns inte som att man chansar på hur det kan fungera.
Mailade vår husförsäljare Mikael och fick svar direkt att det är Älvsbyhus serviceavdelning som ska ordna detta. Så det löser sig nog!
Har känts lite konstigt att ha ett tjockt täcke på sig om nätterna, jag som knappt använder täcke i vanliga fall. Men nu försvinner jag så långt in under täcket jag kan.
Brrrrrrrr……………

I lördags så skruvade jag och Fadern vidare på trädäcket och kom en bra bit vidare på det. Blev dock motarbetade av det faktum att trallskruven tog slut.
Så jag fortsatte på det under söndagen, men det var visst inte meningen att det skulle bli klart denna helg. För när jag hade 6-7 plankor kvar – då var batteriet i skruvdragen slut.
Jaja, jag fick en tidigare kväll och kunde rensa rabatten istället och vattna vår blivande gräsmatta.
Det blir ett stort trädäck, rena dansbanan!!
Ska byta lamporna som sitter på den väggen så blir det en riktigt mysig hörna. Fick lite idéer igår av Martin, som är elektriker, på hur man ska få till en riktigt vräkig hörna!
Vi får väl se hur det blir till slut.

En helt annan sak nu. I förra veckan så träffade Becka på ett av paren som var med på ”Föräldrautbildningen för blivande adoptivföräldrar” för två och ett halvt år sedan. De har då gått igenom samma som vi med år av försök att få barn, IVF-behandlingar och depressioner när detta inte fungerat. De står nu i kö för att adoptera och berättade att de redan väntat i 17 månader!!!
Och det är då efter att de gått igenom denna utbildning, skickat papper till socialamyndigheter och då till det landet de valt att adoptera.
De blev alltså godkända för ett och ett halvt år sedan, men väntar fortfarande på att få ”sitt” barn. Nu hade det blivit framflyttat ytterligare ett halvår. Det är en lång graviditet!!
Jo, jag kallar det graviditet, för även om de inte har de fysiska tecken på en graviditet så finns alla de psykiska där och väntetiden är mycket längre än nio månader!
De hade skrattat och varit nästan överdrivet glada för vår skull. Precis som vi var för andras när vi var i den situationen. Man missunnar verkligen ingen att få ett barn – oavsett hur tufft man själv har det!
Men man undrar också varje gång ”varför inte vi?” och det gör helvetiskt ont!
Det var denna smärta som Becka såg bakom deras skratt och lyckönskningar och det gör så ont att veta.
Det är sjukt, men det är inte en liten dos skuldkänslor som kom ramlande över oss när vi nu lyckats att bli gravida och de som är lika mycket värda den lycka som det innebär, fortfarande väntar på sin lycka att bli förälder!
Det gör så ont och det finns inget man kan säga som gör det bättre. Det enda som gör det bättre är den dagen som de får åka iväg och träffa sitt barn för första gången och åka hem som föräldrar!
Och jag hoppas att det inte dröjer länge till – för de, som vi, har under lång tid varit föräldrar utan något barn att vara föräldrar till.
Och det hjälper inte att ”skaffa en hund eller resa någonstans”……………

15 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Tuffa val

Okej, jag vet att killar inte ska vara veliga och helst ska vara bestämda och sätta ner foten.
Och vanligtvis så vet jag vad jag vill och agerar på det.
Men under en längre tid så har det funnits något som fått mig att inte veta vad jag vill eller vad jag ska tycka!
Hemskt att erkänna och hade någon annan kommit med detta problem till mig, så hade jag vetat exakt vilket råd jag skulle gett dem.
”Sätt dig ner och fundera på vad DU egentligen vill. Inte vad du tror att andra förväntar sig eller så – utan vad DU vill!”
Men nu är jag ju jättebra på att ge andra råd och strunta i dem själv!
Man skulle nästan kunna säga att jag är bäst!
Men när det gäller denna frestelse så blir jag en velig man! Och jag gillar inte mig själv då!
Jag tror att det beror på att jag alltid annars vet vad jag vill och detta påminner mig om hur jag var när jag var yngre. När jag inte vågade ta beslut för att jag var rädd för vad som skulle hända då.

Men jag får väl ta ett beslut om jag ska ge vika för frestelsen och följa Oscar Wilde´s råd, eller om jag ska vara ståndaktig som tennsoldaten och gå mot strömmen.
Klart det finns ju alltid det hemliga alternativ tre: inte göra nåt alls och skjuta beslutet på framtiden.
Men det är ett så viktigt livsavgörande beslut. Hela existensen beror på detta och vad jag kommer fram till.
För att komplicera det hela så har det dykt upp en ny frestelse på senare tid. En som jag inte ens var varse om innan. Snacka om att slitas i bitar.
Det är så synd om lille Stefan.

Och vad handlar nu detta om?
Jo, om jag ska köpa en X-Box 360, trots att jag har en ”gammal” X-Box, eller om jag ska köpa en Nintendo Wii, som då har sportspel som verkar kul.
360:n känns som det jag mest funderat på, men så slogs jag av att Wii:n verkade så kul och så står jag där och velar som en annan tönt.
Jaja, jag tror jag har bestämt mig! Jag frågar Becka hur jag ska göra!
:-)

12 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 1 kommentar

Djupa tankar, beklagande och en förfrågan

Torsdag den 11/9 2008. En dag som inte kommer att gå till historien som den mest aktiva i historien, men jag sitter i alla fall på jobb och gör det arbete som dyker upp, eller som jag kan leta upp.
Å andra sidan så har datumet 9/11 redan för mycket historia: Terrorism i USA och mordet på Anna Lindh.
Så det är helt ok att det är en lugn dag detta år. Och de närmaste 124 åren framöver!

Sitter med lite skallebank och känner mig lite seg idag. Har egentligen mer ont i och bakom ögonen, än huvudvärk, om sanningen ska fram.
Det gör mig ganska trött och helst skulle jag vilja sitta med ögonen stängda för att vila dem.
Vet inte om det kan bero på att jag vaknade strax efter 06,00 imorse? Då vaknade jag i alla fall av att det näst sista huset på vår gata lyftes på plats.
Liiiite väl tidigt, men samtidigt så förstår jag dem. De vill bli klara innan folk ska ut och köra där deras stora lyftkran står.
Och de är snabba, det måste man ge dem. 06,00 – inget hus. 07,00 - ett hus, dock utan tak, men alla väggar finns där och våra blivande grannar kan vandra runt i vad som ska bli deras hem.
De övriga husen på gatan har blivit målade, det är vår granne rakt över som har lite kvar, men de blir nog klara i helgen. Så nu kommer då ett nytt hus med den grå grundfärgen.
Usch, jag minns hur trist det var när alla husen i hela gatan hade den färgen. Mycket bättre nu.
Nu ser man hur allt växer fram och det roliga är att alla tar det ju i sin egen takt. Vi har de som varit klara med allt: tomt, målat huset, stensättning, uterum – ja rubbet, i över två månader, och de som gör som vi: skyndar långsamt.

Långsam verkar vara ordet för dagen. Kanske inte det sämsta när jag tänker efter. Det är ganska skönt att inte stressa och jaga upp sig för allt.
Jag tror jag tar Galenskaparna & After Shave till att framföra dagens inspirerande sångtext:
”Sova, sova, sova, säng, säng, säng……………….”

PS. Jag har vid något tillfälle nämnt att vi (några vänner och kollegor) startade en fotbollsmanagerliga på webben. www.xperteleven.com . Vi har snart avslutat säsong 2 och skulle gärna se att fler ville vara med. Så om någon som läser detta är intresserad så maila mig. Det är inte på liv eller död – inte så länge jag får vinna i alla fall! :-) DS.

11 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Dagens saga

Den lilla myggan Melker föddes i en mysig liten damm i ett lummigt skogsparti någonstans i Skåne i slutet av sommaren. Han var mellanberanet av 2478 små myggbarn som mamma Molly hade lagt som små ägg i dammens lugna vatten.
Redan första dagen som Melker var ute och flög så blev han så lycklig. Alla människor han närmade sig applåderade och klappade händerna.
De måste ha vetat att han var ute på sin första flygtur och ville muntra upp honom, trots att han hade vissa problem med riktningen och höjden ibland.
När han kom tillbaka till mamma Molly, så berättade hon att dessa människor inte bara var snälla och klappar händerna VARJE gång myggorna är ute och flyger utan även delar med sig av sig själva.
-De är våra snabbmatsrestauranger, avslöjade hon. Skulle du känna att du blir trött, så landar du på en av dessa och lånar lite av deras blod. Du kommer att piggna till direkt!
-Ahhh, sa Melker. De verkar vara så snälla.

På kvällen så tog sig Melker en liten tur mot människornas boningshus. Han förstod att det var där chanser var störst att träffa på någon av dessa vänliga och uppmuntrande personer.
Och han hade tur, en av de mindre människorna satt där och lekte i en hög av färgglada plastsaker.
Melker dök ner för att testa om hans mamma hade rätt: och så gott det var, sött och livsgivande!
Melker kände sig direkt som nykläckt igen! Han skulle kunna flyga hur länge som helst nu.
Och den lilla människan berömde honom med ett högt skrik av glädje.
-Oh, tänkte Melker, jag måste verkligen ha gjort det bra! Den lilla springer ju till och med in för att hämta de större människorna. De vill nog också dela med sig, men jag är så mätt nu att de för faktiskt vänta.
Så Melker flög hem för att berätta för Molly, men mamma hade inte tid. Är man mamma till nästan 2500 små mygglarver så är det svårt att få tid till alla.
Melker letade efter sin bror Magnus, men kunde inte hitta honom. När han tänkte efter så hade han inte sett honom på ett bra tag. Säkert flera flygturer sedan.
-Men han har säkert hittat andra ställen att vila ut på, Magnus har alltid varit så äventyrslysten och tyckt om att leva farligt. Ibland önskar jag att jag var mer som honom! Tänkte Melker innan han somnade.

När Melker hade sovit ut så kände han sig lite hungrig igen. Han tänkte:
-Jag tror jag ska se om min vän från igår är ute idag också.
När han närmade sig platsen för sitt skrovmål igår så hörde han ett konstigt l jud. Det surrade, men inte så som han själv surrade utan det var ett nästan brummande ljud.
Det lät intressant och han tänkte att nu hade Magnus varit stolt över honom att han undersökte detta.
Det som ljudet kom ifrån påminde om en av hans lunchkompisars färgglada plastsaker. Men denna hade glansiga snören spända i en öppning mellan plasten.
-Hmmmm, tänkte Melker. Det låter högt och lite farligt. Plötsligt fick han en sång i sitt lilla huvud, en sång han inte visste var den kom ifrån.
”Härligt härligt, men farligt farligt. Så ta det varligt……………….”
Ja, just så var det, tänkte Melker när han flög närmare, nynnandes på denna lilla sång:
-”Härligt härligt, men farligt farligt. Så ta de ……………..”
Bzzzzzzzzzzzzzzzzzzz, lät myggfångaren.

Slut!

10 September 2008 | Länk | Om barn | 0 kommentar

Stefan tjatar vidare

Bara för att vi sått gräs i helgen, så regnar det inte nu.
Så vi får vattna vår lilla tomt varje kväll med vattenslangen istället. Slår aldrig fel.
Men å andra sidan, hellre det än att det regnar så alla fröerna flyter bort!
Så glöm att jag sa något, jag bara pratade först och tänkte sedan!
Som vanligt!

Men visst är det så: att antingen pratar man först och tänker sedan eller så tänker man för länge och missar möjligheten att säga det där smarta, kvicka man kommit på.
Och oavsett så grämer man sig över det!
Se där, förklaringen till att jag pratar hela tiden!
Bättre att sagt för mycket och ångra sig för det. Då har jag åtminstone fått sagt det, än att inte sagt något alls. Jag hade ångrat det mera och jag gjorde så under många år.
Och det har jag lärt mig: har du något att säga så säg det – börjar du fundera så är det redan för sent!
Livet är fullt av möjligheter och ju längre du funderar desto fler missar du!

Ska man ånga något, så ska man ångra nåt man gjort – inte att man inte gjorde det!
Förresten så är livet är för kort för ånger ändå! :-)

”No retreat, baby. No surrender”

9 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

En gräslig blogg

Vissa dagar går långsammare än andra. Om Ni inte tror mig så …………. ja bara tro på mig! Jag vet vad jag pratar om!
Idag går dagen hiskeligt långsamt. Klockan är bara strax innan ett och det känns redan som att jag varit för länge på jobb. Det är inte så att det är tråkigt eller otrevligt, det bara går så långsamt!
Kanske därför att det var full rulle i helgen?

Det började tidigt i lördags. Vi hade rekryterat trädgårdsexperterna Jönsson från Våxtorp och de dök upp med krattor, skyfflar och jordfräs! Och en massa arbetsenergi!!!
Vi hade hyrt en Bobcat-liknade historia som Jonas, min kusin, hanterade som om han inte gör annat om dagarna. Visserligen kunde varken hans bror Tobbe eller jag låta bli att testköra, men Jonas var mästaren! Vi hade 80-100 ton jord som skulle ut på tomten och jag måste erkänna att jag är grymt imponerad över hur snabbt det gick!
När klockan närmade sig fyra, så var vi klara. Då hade vi ändå hunnit fika och ta kaffe.
Men Jonas körde ut jorden, planade ut den och sedan gick vi andra igång med att jämna ut den ordentligt. Bosse körde jordfräs tills armarna var en halvmeter längre och Barbro, Ida, Tobbe och jag jämnade ut med allt vi kunde ta till, inklusive oss själva!
Becka hade det ansvarsfulla jobbet att se till att vi drack som vi skulle – det var ju varmt som tusan mitt på dagen.
Vi hade tänkt bjuda på lite lasagne på kvällen, men Jönsson-ligan fick andra åtaganden så vi får bjuda på det vid ett annat tillfälle. Så lätt kommer de inte undan!

Under eftermiddagen så kom Måns och Vicki också på besök och innan de fick mat, så fick Måns jobba lite för den. :-)
Vi passade på att skruva trall på trädäcket. Så sakta men säkert så växer det mot det färdiga. Han visste vad han gjorde och snabbt gick det!
Jag var bara tvungen att ställa upp två stolar på den färdiga biten för att få känslan av att sitta där och gotta mig! Kommer att bli kanon när det blir klart. Pappa har lovat att komma hit på lördag så ska vi nog kunna komma en bra bit på vägen!

I går så gjorde vi det då äntligen: sådde gräs alltså!
Så nu väntar vi bara på att det ska titta upp ur den nya jorden. Vi valde visserligen inte snabbväxande, men jag räknar med att det ska titta upp när som helst! *hahahahahahaha*
Eller kanske inte.
Men jag var tvungen att fråga Becka när jag ringde henne innan om det syntes något – det var ju trots allt 24 timmar sedan vi sådde gräset!
Och nej, det är inte ”sånt” gräs vi odlar! Vad tror Ni va?
Att vi odlar 700 kvm rusgräs runt huset? Vi bor i Bjuv, inte Bogota!!

Idag är det förersten synd om mig: min ena lins gick sönder under förmiddagen. Så jag sitter med mina glasögon på mig nu. Inte alls kul, alla tittar skumt på mig.
Det är såååå synd om mig! Och inte får jag åka hem för det!
Jag som bara måste sitta hemma på trädäcket och se hur gräset växer sig högt och långt!!

Och till sist: Tack så jättemycket hela Jönsson-ligan för allt i helgen! Det hade aldrig gått så enkelt och smidigt utan Er!!!!

8 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Fredagsfunderingen

Är det acceptabelt att sitta och tänka på ”de med låååånga ögonfransar och känna en fantastisk doft av …….. *host host* ….. parfym” eller en långhårig chippendale insmord i olja, istället för att ägna tiden åt kunder, ekonomi eller rörmokeri?
Frågar man chefen så är det ju självklart vad svaret blir, men jag undrar om inte han gör det också!
Precis som alla andra gör – utom jag då förståss!
Nej, jag tror att han drömmer sig iväg till en golfbana i Spanien eller nåt liknande. Chefer är människor de också!
I alla fall de flesta……………….

Skulle det vara så att jag skulle dagdrömma på jobbet – vilket jag då inte gör – så skulle det vara ok. För jag kan göra två saker samtidigt!!
Japp, jag är så bra!
*host host*
Men visst är det frestande att tänka på en solnedgång på en sandstrand och paraplydrinkar när det är grått ute och stressigt inne.
Ladda batterierna med en resa utan att flytta sig mer än i tankarna. Billigt är det också och snabbt. Bara puff så är du där. På scen som en rockstjärna, i baren som en annan Tom Cruise eller var än du vill. Det är bara din egen fantasi som sätter gränserna.
Men akta så att du inte reser för långt bort bara, du ska trots allt landa på ditt arbete igen och det ska helst inte bli en kraschlandning!

Snart är det fredagkväll och det är dags för att jobba hemma. Det står en Bobcat hemma och väntar och 80-100 ton jord som ska ut på vår tomt.
Så det blir jobb denna helg också. Men en rolig form av jobb!! :-)
Ska bli skönt att äntligen få det ordnat!
Så ha en kanonhelg alla Ni som läser detta! Det lär inte komma något under helgen, så Ni kan ta en extra grogg utan att känna att Ni missar nåt!
*hihihihih*

”Don´t belive a word, ´cause words are so easily spoken. And your heart was just like that promise, meant to be broken”

5 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Livet och lite annat

Idag har det känts som att min hjärna är omsvept av bomull. Allt som sägs eller som händer runt mig är så där lagom diffust och även om jag fattar vad som händer så tar det lite tid innan polletten ramlar ner och jag agerar på det.
Börjar kännas att det är första veckan tillbaka på jobb efter fyra veckors semester.
Har som vanligt lite svårt att sova nu när man ska ställa om från ledighet och lata dagar, till att sova på jobbet och svara i nattmössan när kunderna ringer! :-)

Vet Ni att det är mindre än sju veckor kvar tills det är beräknat?
Vad då, tills vad? Tills det växer tulpaner i armhålan på dig och jordens snurrar baklänges ett varv! Vad tror Ni?
Tills vårt barn är beräknat att födas så klart!!!
Tiden börjar gå väldigt långsamt nu. Känns som en hel evighet tills det blir oktober.
Men tänk, sedan står vi där, med allt det där som vi längtat efter – haft drömmar, tankar och funderingar om. Men som vi inte vet hur det egentligen är: att vara föräldrar.
Det ska bli ett äventyr. Jag har inga illusioner om att det kommer att vara guld och gröna skogar hela tiden. Inget i livet är det!
Men nog blir det ett äventyr, ett äventyr som är det mest skrämmande och spännande jag någonsin löst biljett för!
Det är ju detta livet handlar om! Trots allt jag sagt och gjort för att förneka det när jag var yngre, så är det nu jag förstår vad livet går ut på!

Hur jag kan vara så upprymd och lugn när jag står inför något som jag vet om att jag inte har 100% koll på fattar jag inte!
Jag, kontrollfreak #1?? Måste vara för att jag börjar ana vad jag min roll på denna lilla snurrande planet är, och det är inte att rädda allt och alla i min bekantskapskrets som har problem.
Tänk att det tog mig nästan 36 år att komma på varför jag gjorde det!
Jaja, jag har kanske haft bomull runt hjärnan längre än jag trodde?

4 September 2008 | Länk | Om barn | 0 kommentar

Kärlek

Läste en väns blogg som hon skrev igår. Att liv utan kärlek aldrig hade fungerat.
Och så rätt hon har!
Det räcker att se till sig själv, det mesta viktiga i livet: gör man av kärlek!!

Se bara alla filmer där handlingen är …….. ja just det: en kärlekshistoria. Eller alla sånger som skrivits. Ja, men se där, kärlekssånger!
Elvis Costellos ”She” beskriver kärlek precis som jag ser det.

” She
May be the face I cant forget
The trace of pleasure or regret
May be my treasure or the price I have to pay
She
May be the song that summer sings
May be the chill that autumn brings
May be a hundred different things
Within the measure of a day

She
May be the beauty or the beast
May be the famine or the feast
May turn each day into a heaven or a hell
She may be the mirror of my dreams
The smile reflected in a stream
She may not be what she may seem
Inside her shell

She
May be the reason I survive
The why and wherefore Im alive
The one Ill care for through the rough in ready years
Me
Ill take her laughter and her tears
And make them all my souvenirs
For where she goes Ive got to be
The meaning of my life is

She”

Man gör dagligen saker för att bli älskad och omtyckt, men visst är det så att riktig kärlek är det som man får eller ger, utan att man gjort något speciellt – bara för att man är den man är!
Att älska är det vackraste som finns och de som inte har förmågan att älska är nog den enda typen av människa jag inte litar på. För de vet inte heller hur det är att sakna eller förlora…………

2 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

Efterlysning

Sökes: Bortsprungna semesterveckor.
Antal: 4 st
Återfås tacksamt!!!

Ja, har någon sett eller vet var mina semesterveckor tagit vägen så får Ni gärna meddela mig var jag kan återfå dem.
Mot beskrivning om så behövs. De är lata, slöa och visserligen ganska regninga men jag fastnade för dem.
Så om Ni vet var de gömmer sig eller vem som tog dem, så kontakta mig omgående.

1 September 2008 | Länk | Allmänt pratsjuk | 0 kommentar

hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel

Skaffa en gratis hemsida