Startsidan Blogg Fotoalbum Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2021)
>>


Kodnamn Alice av Kate Quinn


Två starka kvinnoöden flätas samman i ett gemensamt sökande efter en ung kvinna, spårlöst försvunnen under andra världskriget. En osannolik vänskap tar sin början och spåren leder dem rakt in i kärnan av det största kvinnliga spionnätverket under första världskriget. En storslagen berättelse, inspirerad av verkliga händelser.

1947. Den amerikanska collegestudenten Charlie är gravid och ogift. Familjen skickar henne till Europa för att ta itu med sitt lilla problem , och Charlie ser sin chans att söka efter sin älskade kusin Rose som försvann under nazistockupationen av Frankrike. Spåren leder Charlie till London.

1915. Engelskan Eve Gardner vill inget hellre än att slåss mot tyskarna. Och chansen uppenbarar sig plötsligt då hon rekryteras som hemlig agent för ett kvinnligt spionnätverk i det ockuperade Frankrike.

Trettio år senare, jagad av minnen av svek, tillbringar en försupen Eve sina dagar i ett förfallet hus i London. Tills en dag när en ung amerikanska kliver in i hennes liv och nämner ett namn ur det förflutna. Tillsammans inleder kvinnorna en jakt på sanningen fast beslutna att inte låta något stoppa dem.
10 Oktober 2021  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
1Q84 : första boken av Haruki Murakami

Låt inte skenet bedra. Verkligheten är bara en.

APRIL-JUNI 1984. När Aomames taxi fastnar i Tokyos rusningstrafik får hon av chauffören rådet att kliva ur och följa en trappa ned från motorvägen. Hon gör som han säger, och i ett slag är hela hennes tillvaro förändrad. Snart inser hon att hon måste ha flyttats till en annan verklighet - till 1Q84 års värld.

Tengo drömmer om att lyckas som författare. I väntan på sitt eget genombrott får han ett märkligt uppdrag: att hjälpa en sjuttonårig flicka med att sammanställa ett manus till en litterär tävling. Han blir alltmer indragen i arbetet med romanen, och omständigheterna omkring dess innehåll och den unga författaren är minst sagt förbryllande.

1Q84. Första boken är inledningen på Haruki Murakamis största litterära satsning hittills. Den utmanar vår uppfattning om sanning och tid - och vad som engentligen kan rymmas i en berättelse.
10 Oktober 2021  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Bakvatten av Maria Broberg

Bakvatten är berättelsen om de människoöden som knyts ihop av pojken Nilas försvinnande i Västerbottens inland i mitten av sextiotalet, om före och efter.

Alla tror att Nilas har drunknat, att han har försvunnit i Vindelälvens vatten. Men Nilas ligger gömd under mossan med isblommor på kinderna, bredvid sugande myrmarker och ilande små skogsbäckar, på platsen där Hebbe dog. Det ska dröja många decennier innan vårfloden avslöjar vad som egentligen hände.

Bakvatten handlar om Assars förbjudna kärlek till Margareta, om Håkan som vill ha en pappa men som får en lillebror, och om Håkans sambo Petra som många år senare inte står ut längre utan vill att han berättar sanningen.

Det är en roman om ensamhet, längtan, byskvaller och hur långt samvetet kan sträcka sig.
10 Oktober 2021  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Hittebarnet av Stacey Halls


London, 1754. Bess tittar upp mot byggnaden framför sig. På avstånd hörs barnröster. Hon ska äntligen hämta hem sin utomäktenskapliga dotter Clara. Hon ber och hoppas att flickan lever efter sex år i Foundlinghemmets vård. Hon får ett än värre besked. Clara har redan hämtats, av henne själv. Bess inleder en förtvivlad jakt för att ta reda på vem som har tagit hennes lilla flicka, och varför.

I en annan del av London har en ung änka hållit sig isolerad i sitt hus i tio år. Det förflutna hotar att förgöra den trygga tillvaro hon byggt upp och hon har svårt att ta hand om sitt barn. Hennes nära vän, en ambitiös läkare på Foundlinghemmet, övertalar henne att anlita en barnflicka till sin dotter. Men vågar hon släppa en främling inpå livet?
10 Oktober 2021  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Rotvälta av Tove Alsterdal



"Olof var bara fjorton år när han erkände mordet på en tonårsflicka, Lina Stavred. Han skickades bort och familjen bröt all kontakt. Tjugotre år senare svänger han av E4:an i Ångermanland, in på småvägarna som leder till hans barndomshem. I duschen hittar han sin pappa död, mördad med en jaktkniv. Polisen Eira Sjödin har just återvänt till uppväxtens Kramfors för att ta hand om sin dementa mamma. I undersökningen av mordet på Olofs pappa kommer hon allt närmare sitt eget liv. Eira var nio år när Lina mördades. Olof var pojken i hennes mardrömmar."
10 Oktober 2021  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Pachinko av Min Jin Lee

210924

"Hyllad historisk roman om tillhörighet och utanförskap. I en liten fiskeby i Yeongdo, Korea föds 1911 Sunja, den efterlängtade dottern till fattiga men stolta föräldrar. Men när Sunja blir gravid med en gift yakuza hotar hela familjens tillvaro att falla samman. När Isak, en kristen tuberkulosdrabbad präst, ber om Sunjas hand uppenbarar sig en lösning ett nytt liv i Japan som hans hustru. I ett främmande land där hon inte känner någon och inte pratar språket måste hon finna styrkan att skapa sig ett nytt hem, och göra de uppoffringar som krävs för att överleva. Med breda penseldrag målar Min Jin Lee en myllrande fresk över exiltillvarons smärtpunkter sedda genom en familj som sveps med i efterverkningarna av historiens skoningslösa vingslag."

Äntligen bokklubb igen! Som vi har längtat!

Vi sågs hos G. Blev bjudna på bubbel, snacks och en god kycklinggulasch. Blåbärspaj och vaniljsås spetsad med rom till efterrätt.

Betyg på den här boken:

Ikis: 3,5
Sofie: 4
Guggu: 3,5
Karin: 3,75
Jenni: 3,5

Medel: 3,65

Att hitta en bok som börjar på P var för svårt. Nästa runda blir en hemlig runda igen. Vilka böcker det blir och i vilken ordning kommer vi att reda ut under en hotellhelg i mörka november :-)

/J

26 September 2021  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"En helt vanlig familj" av Mattias Edvardsson

2020-10-17

Den här bokklubben spenderade vi på The Lamp vilket är ett spa-hotell i Norrköping. Vi anlände fredagkväll och började med bubbel och snacks i ett av rummen. Vi hade spanat in Burgers & Bangers innan men vi fick bord där ganska sent så det fick bli ett dryckesstopp på Ölstugan Gull-Olle. Fantastiskt trevligt ställe med stort utbud. Burgarna som vi sedan åt på Burgers & Bangers var vi alla mycket nöjda med. Vi gick tillbaka till hotellet för rumshäng innan vi somnade glada och trötta efter en härlig första kväll.

Frukosten var superfräsch och följdes av shopping på stan för alla utom G som stannade på rummet och nätshoppade istället :) På eftermiddagen hängde vi i spat och fick varsin massage av Miguel innan vi piffade till oss inför kvällens tre-rätters i hotellets restaurang. Alla var supernöjda med maten som bestod bland annat av hummertacos, dumplings, tonfisk, ryggbiff och kardemummapanacotta. Desserten var så god att Ikis och G bestämde att G ska försöka sig på att efterlikna den till nyårsmiddagen.

Vi har ju kört ett hemligt varv och nu hade vi kommit till sista boken, "En helt vanlig familj" av Mattias Edvardsson:

"Hur långt skulle du gå för att skydda din familj? Och hur väl känner du egentligen dina barn?

De är en helt vanlig familj. Prästen Adam, juristen Ulrika och deras 19-åriga dotter Stella. De bor i en fin villaförort utanför Lund och på ytan tycks deras tillvaro perfekt. Men en dag raseras allt. Stella anklagas för mord och hamnar i häktet.

Kvar finns de förtvivlade föräldrarna som inte förstår vad som har hänt eller vad de ska ta sig till. De är båda beredda att göra allt för att hjälpa Stella, men frågan är bara om de egentligen känner sin dotter. Eller varandra.

I tre olika delar får vi följa fadern, modern och dottern, och bit för bit avslöjas sanningen om vad som egentligen hände.

Mattias Edvardsson har skrivit en oavlåtligt spännande roman som skildrar varje förälders mardröm. En helt vanlig familj handlar om tre människor som tror sig känna varandra men lever i olika världar. Och den fina linjen mellan rätt och fel, lögn och sanning. Den har redan sålts till 29 länder."

Betyg:

Karin: 3,5. Tror att Proppen valt boken.
Jenni: 3,75. Tror att Ikis valt boken.
Proppen: 3,25. Tror att Ikis valt boken.
Ikis: 4,25. Tror att Guggu valt boken.
Guggu: 4,25. Tror att Jenni valt boken.

Medel: 3,8

Sedan kom de spännande avslöjandena om vem som valt vilken bok, nämligen:

Innan ni tog oss: Jenni
Cirkusflickan: Ikis
Jag for ner till bror: Guggu
Jag ska egentligen inte jobba här: Karin
En helt vanlig familj: Proppen

Det visade sig att vi gissat sämre än den förra hemliga omgången och Karin korades till vinnare med två rätt. G hade ett rätt och de andra gissade inte rätt på någon bok alls. Förlorarna swishade 50 kr var till Karin som bidrag till god dryck. Grattis Kaka! :)

Till nästa omgång bestämde vi att vi ska välja böcker vars titlar börjar på bokstaven P, bara för att hitta på något nytt. Vi ses hos G den 20 november!

/G
17 Oktober 2020  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Jag ska egentligen inte jobba här" av Sara Beischer

2020-09-19
Denna lördagskväll spenderades hemma hos Ikis där det i sedvanlig ordning bjöds på bubbel och snacks till att börja med och sedan stekt torskrygg med potatis och vitvinsås till alka utom Proppen som fick kyckling. Till efterrätt serverades en hallon och kolapaj.

A4 AVLED I MORSE, kvart över fyra.«
De flesta verkar dö på morgonen. Jag undrar om
jag kommer dö på morgonen. Vem är A4? Det snurrar runt i mitt huvud. A måste innebära nedre botten, men höger eller vänster? Alla korridorer ser likadana ut och jag har inte lärt mig numren än. Inte
bokstäverna heller för den delen. Vet inte om jag vill lära mig dem. Det är innan jag förstår att det är sådant man inte väljer.

Moa är nitton år och ska bli skådespelare. Hon har precis flyttat till Stockholm och måste ha ett jobb. Hon får en timanställning på äldreboendet Liljebacken. Chocken blir total när hon ställs inför
död, kroppsvätskor och stressiga arbetsvillkor. All sin lediga tid ägnar Moa åt att försöka komma in i Stockholms teatervärld, men hon misslyckas gång efter annan. Jag ska egentligen inte jobba här är ett vardagsäventyr om döden och äldreomsorgen, om det triviala och det fula. Men det är också en berättelse om det vackra och viktiga som kan fi nnas där man minst av allt trodde att man skulle hitta det

Jenni: Sofie
Karin: Jenni
Guggu: Jenni
Proppen: Guggu
Ikis: Jenni
19 September 2020  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Jag for ner till bror" av Karin Smirnoff

200815

Denna dag med fantastiskt sommarväder var vi på Proppens land. Vi började med att fika och fick en superb äpplekaka som värdinnan bakat själv. Senare på eftermiddagen gick vi ner till bryggan och badade, snacksade och drack bubbel. Till middag serverades en tacovariant med kycklingröra och alla möjliga tänkbara tillbehör. Allt smakade underbart och vi blev så mätta och nöjda att vi skippade efterrätten och höll oss till snacks och godis. Ikis behövde avvika under kvällen men vi andra övernattade och fick en rejäl och supergod frukost innan det bar av hemåt på förmiddagen.

Nu till boken. Vi är fortfarande på det hemliga varvet så vi vet inte vem som valt den.

"I Smalånger är det mesta som vanligt. Maria har hittats död. Hennes bror håller på att supa ihjäl sig. Harmynte John har ögon som svarta hål i rymden och äldreomsorgen får en ny medarbetare, Janakippo, som stack sin far med en högaffel. Jag for ner till bror är en svart, rå, våldsam och from berättelse. Det är kärleksfullt, passionerat, varmt och tryggt. Svårast av allt är förlåtelsen."

Ikis: 4. Tror att Karin valt boken.

Karin: 4,75. Tror att Ikis valt boken.

Jenni: 4. Tror att Karin valt boken.

Proppen: 4,25. Tror att Karin valt boken.

Gunsan: 4. Tror att Karin har valt boken.

Medel: 4,2

Nu återstår att se om vi alla som gissat på Karin har gissat rätt eller om någon har gjort en "Araben" :)

/G
13 Augusti 2020  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Cirkusflickan" av Pam Jenoff

200606

Vi sågs hemma hos Karin som bjöd på bubbel, laxsallad och mer bubbel till efterrätten!

"Cirkusflickan är en andlöst spännande historisk roman om två gripande kvinnoöden, sammanflätade av sorg och hopp mitt under brinnande krig.

Tyskland, 1944. Den sextonåriga Noa försörjer sig som städerska på en tågstation då hon en kväll till sin fasa upptäcker en godsvagn fylld med övergivna judiska spädbarn. Innan hon hinner tänka lyfter hon upp ett av barnen och flyr hals över huvud ut i vinternatten. Noa och barnet, som får namnet Theo, räddas och tas om hand av ett kringresande cirkussällskap. Hon lär känna Astrid, en trapetsartist med gåtfullt förflutet. Kriget kommer allt närmare, Theos liv är i fara och snart inser Noa och Astrid att deras enda chans att överleva är att släppa taget om sina hemligheter och våga lita på varandra."

Betyg:

Ikis: 4,25, gissar på att Jenni valt boken
Karin: 4, gissar på att Guggu valt boken
Jenni: 4,25, gissar på att Guggu valt boken
Guggu: 3,5, gissar på att Ikis valt boken
Sofie: 3,75, gissar på att Jenni valt boken

Medelbetyg: 3,95

/S
6 Juni 2020  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Innan ni tog oss" av Lisa Wingate

200508

Denna vårdagskväll sågs vi hemma hos Jenni, som bjöd på bubbel och snacks. Så länge solen värmde satt vi ute njöt av den ny-stylade uteplatsen. Ikis joinade på länk i sann Corona-anda. Till middag blev det sagolika pulled-chicken fajitas med massa goda tillbehör och till efterrätt hallonsorbet med Briska-bubblor. Superfräscht!

Nu till boken, som vi ju faktiskt inte vet som valde:

"Memphis, 1939. Tolvåriga Rill Foss och hennes fyra yngre syskon bor med sina föräldrar på en båt på Mississippifloden. När deras pappa tvingas ta deras mamma till sjukhuset en stormig natt lämnas Rill kvar för att passa syskonen tills främlingar helt plötsligt dyker upp. De sliter med sig barnen och placerar dem på barnhem, men syskonen är övertygade om att föräldrarna snart kommer för att hämta dem. Snart går det dock upp för dem att verkligheten är mycket brutalare än så.

Aiken, South Carolina, nutid. Åklagaren Avery Stafford råkar snubbla över oroväckande information och börjar nysta i sin familjehistoria. Vad var det egentligen som försiggick i Amerika mellan 1920 och 1950? Och hur är hennes familj inblandad i Georgia Tanns adoptionsverksamhet?

Baserad på en av Amerikas mest ökända skandaler där Georgia Tann, föreståndare för Memphis barnhem, kidnappade och sålde fattiga barn till rika familjer över hela landet. Lisa Wingates hjärtskärande men samtidigt hoppfulla och vackra berättelse påminner oss om att vart ödet än för oss, glömmer vi aldrig varifrån vi en gång kom".

Betyg:

Jenni: 4. Gissar att det är Sofie som valt boken.

Guggu: 4,25. Gissar att det är Sofie som valt boken.

Sofie: 3. Gissar att det är Ikis som valt boken.

Ikis: 3,5. Gissar att det är Sofie som valt boken.

Karin: 4,25. Gissar att det är Jenni som valt boken.


Medelbetyg: 3,8

/K





11 Maj 2020  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Lady Chatterleys älskare" av D.H.Lawrence

200228

Denna bokklubb spenderades hos Ikis där vi efter det sedvanliga bubblet och snacks bjöds på kycklingpaj och sallad, till efterrätt serverades chokladkaka.

"När Lady Chatterleys man återvänder från kriget är han förlamad från midjan och nedåt. Tillvaron mellan makarna bygger nu enbart på intellektuell stimulans och i det barnlösa hemmet, där dagarna i stillhet försvinner ifrån dem, kommer Lady Chatterleys egna behov ikapp. Hon inleder ett passionerat förhållande med skogvaktaren och när hennes ansvar för sin mans fysiska hälsa ersätts av en kvinnlig vårdare utifrån, växer avståndet mellan dem ytterligare.

Lady Chatterleys älskare skrevs i krigets skuggor och är mest känd för att ha chockerat läsare världen över med sina detaljerade sexscener och sitt obscena språk. Men synen på närhet och intimitet mellan människor, som en civilisationens räddning, gör också verket till en av sin tids mäktigaste antikrigsromaner."

Jenni: 3,5
Sofie: 3
Guggu: 2,25
Karin: 3
Ikis: 3

13 Januari 2020  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"En världsomsegling under havet" av Jules Verne

200110

Vi inledde det nya året med bokklubb hos Sofie. Vi saknade Karin som övergett oss för sol och värme i Thailand. Sofie bjöd så klart på bubbel och snacks. Till middag serverades Potatisklyftor och kyckling i god sås med smak av bl.a. vitlök, buljong och grädde. Till kaffet blev det en lyxig cheesecake med After Eight.

Boken:

"Jules Vernes klassiska äventyrsroman är berättelsen om den hemlighetsfulle kapten Nemo som likt en undervattnens greve av Monte Cristo skapat sig en värld långt från den mänsklighet han avskyr.

Vi får följa kapten Nemo och hans besättning på fartyget Nautilus genom många farofyllda äventyr i den fantastiska undervattensvärlden."

Betyg:

Sofie: 3,75
Guggu: 4,5
Ikis: 4
Jenni: 4,5
Karin: 4

Genomsnittligt betyg: 4,15

/J
13 Januari 2020  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Doktor Glas" av Hjalmar Söderberg

191115

"Doktor Glas förälskar sig i den unga vackra Helga, som är fast i ett hopplöst, kärlekslöst äktenskap med den motbjudande pastor Gregorius. Helga vänder sig till doktor Glas för att få hjälp och alltmer aktivt förbereder han lösningen...
Har man rätt att döda en människa för att rädda en annan?
Bokens centrala problem - har man rätt att döda en människa för att rädda en annan - har genom decennierna väckt häftig debatt. Den har också blivit älskad för de vemodiga porträtten och miljöerna från det oscarianska Stockholm - tecknade med hela Söderbergs oöverträffade känslighet och kvickhet.

Hjalmar Söderbergs klassiker Doktor Glas utkom första gången 1905 och var då oerhört provocerande för sin samtid. Med sin psykologiska nerv, moralfilosofiska utläggningar och förälskade skildring av sekelskiftets Stockholm är den lika aktuell idag."

Guggu: 4
Jenni: 4
Karin: 4
Sofie: 2
Ikis: 3

Medelbetyg: 3,4
4 December 2019  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Gösta Berlings saga" av Selma Lagerlöf

2019-09-21

Denna underbara dag var vi på Karins land och fick njuta av den sista varma sensommardagen. Vi satt ute på den härliga altanen hela eftermiddagen och kvällen endast med avbrott för ett brygghäng i solnedgången. Vi övernattade och på söndagen kom hösten... :)

Karin bjöd på kaffe och kolakakor to die for. Sedan bubbel och massa gott snacks. Till middag fick vi en vegetarisk chiligryta med tortillachips, guacamole, koriander och sallad m.m. som tillbehör. Otroligt gott! Till dessert fick vi kladdkaka och kaffe. Även den väldigt välsmakande :)

Nu till boken:

"Hon hade lärt sig älska kärleken med all dess plåga, dess tårar, dess längtan. Bättre sorgsen med den, än glad utan den, sa hon."
Gösta Berling, den nedgångne prästen som uppgiven och desillusionerad försöker supa ihjäl sig, räddas till livet av den barska och karismatiska majorskan på Ekeby. Han upptas i den brokiga skara kavaljerer som majorskan omger sig med. Ett muntert och sorglöst leverne tar sin början. Men det finns också en stor kärlek i Gösta Berlings liv, Elisabeth, som redan är gift med den enfaldige greve Henrik. Gösta Berlings saga publicerades 1891 och är Selma Lagerlöfs debutroman. En mustig skröna från hennes älskade Värmland, präglad av både burlesk humor och djupt allvar och en saga som saknar motstycke i svensk litteratur.

Betyg:

Ikis: 3
Karin: 4
Jenni: 2
Proppen: 3,25
Guggu: 1

Medel: 2,65

/ G

21 Oktober 2019  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Räddaren i nöden" av J. D. Salinger

190801

"Holden Caufield är 16 år och tycker livet är för jävligt. men ibland också så vackert att man kan dö. Han har just blivit relegerad från skolan och ska möta sina föräldrar i New York. Istället dyker han in i Manhattans storstadsdjungel för att under några hektiska dygn leva som en vuxen. Han hinner gå på nattklubbar, möta före detta flickvänner, misslyckas kapitalt med ett hotelläventyr med en call girl innan familjen obevekligt åter sluter sig kring honom."

Denna bokklubb var hemma hos Ikis där vi började kvällen med bubbel och småplock i den mycket varma loungen. Därefter bjöds det på pasta med halloumi och avocado, till efterrätt blev det annanspaj, glass och grädde.

Karin 3,75
Guggu 2,0
Sofie 3,75
Jenni 4,0
Ikis 3,75
27 Juni 2019  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Children of blood and bone. Solstenen" av Tomi Adeyemi

190614

"Zélie Adebola minns hur det var när Orïsha var ett land som sjöd av magi. Det fanns i varje träd, varje eldsflamma och varje våg. Så är det inte längre. Under en hänsynslös kungs styre har både magin och människorna som kunde kontrollera den utplånats. Det har lämnat Zélie föräldralös och hennes folk utan hopp.
Men Zélie har en chans att slå tillbaka mot monarkin och göra Orïsha till ett magiskt land igen. Tillsammans med den förrymda prinsessan Amari måste Zélie övervinna den lömska kronprinsen, som är fast besluten att förinta magin för gott. Men Zélie ställs inför oväntade svårigheter när hon kämpar för att ta kontroll över sina egna krafter och över hur hon egentligen känner för fienden."

Kvällen spenderades på Jennis svärföräldrars fantastiska lantställe där det bjöds på bubbel, snacks, kycklingpaj och godis😋

Karin 3,5
Guggu 3,5
Sofie 1,5
Jenni 3,25
Ikis 3,5
27 Juni 2019  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Att ta ett liv: fallet Kaj Linna - Kalamarksmordet" av Stefan Lisinski

190517

Ikis: 3,75
Karin: 2,25
Jenni: 2,25
Sofie: 3,75
Guggu: 2,5

Medelbetyg: 2,9

"En aprilkväll 2004 sker ett brutalt rånmord på en enslig gård i den lilla byn Kalamark i Norrbotten. Polisens misstankar riktas snabbt mot 41-årige Kaj Linna, en försäljare som tidigare gjort affärer med offren. Efter att Kaj Linna gripits på flykt i Wales döms han mot sitt nekande till livstids fängelse. Ett drygt år efter domen får kriminalreportern Stefan Lisinski genom ett tips upp ögonen för fallet. Ju fler stenar han lyfter på, desto märkligare verkar det hela. Stämmer det verkligen att Kaj Linna har begått mordet? Och om han är oskyldig, hur ska man då kunna bevisa det?"
27 Juni 2019  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Kalla mig Amanda" av Josefine Sandblom

190427

Ikis: 3
Sofie:3
Jenni: 2
Karin 3,75
Guggu 3,5

Medel: 3,05

"Om någon av oss får ragg ikväll, och det visar sig vara ännu ett rötägg, då kör vi!

En skämtsam vadslagning tre kvinnor emellan mynnar ut i en blogg under pseudonymen Amanda, vars syfte är att sätta dit otrogna män. Förhoppningen är att upplysa männens respektive, men också för att varna andra för samma bottennapp.

Tvåbarnsmamman Viktoria har på kort tid blivit både ensamstående och arbetslös. Efter en tjatkampanj från vänner ger hon sig in i dejtingdjungeln och går i närstrid med Motalas män.

När kvinnornas vägar korsas går det mesta åt helvete."
11 Februari 2019  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Omgiven av idioter" av Thomas Erikson

190111

Nytt bokklubbsår! Hemma hos Karin, där vi bestämde att från och med nu skippa recensionerna och bara ange betygen.

Ikis: idén 3, boken bara 1

Jenni: idén 4, boken bara 1

Karin: idén 4, boken bara 1

Guggu: idén 4, boken bara 2

Sofie: idén 4, boken bara 2,75

Medelbetyg för boken: 1,55

"Omgiven av idioter beskriver konkret och underhållande en av världens mest spridda metoder för att sortera olikheterna inom mänsklig kommunikation. Med vetenskapliga grund och genom vardagens möten ger den dig konkreta hjälpmedel att förstå de viktigaste skillnaderna mellan olika kommunikationsstilar. Den visar på en av de vanligaste orsakerna till konflikter i vardagen: dålig kommunikation. Och den ger dig som läsare svaret på frågan: Vad gör jag åt det?!
11 Februari 2019  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Det handlar om dig" av Sandra Beijer

Den här gången var vi hos Malin, som valde boken pga tips på sociala medier.

G: Supersnabbläst, men ingen bok som jag tar med mig i efterhand. Gav ändå något där och då i igenkänning.

J: Kort och intensiv, precis som jag gillart. Skildrade ändå ungdomskärlek mycket bra, hur jävla jobbigt det kan vara. Tänkte mycket på Gyllene tider- låten "Det är över nu..."

M: Bra bok. Älskade att den var ifrågasättande vad gäller kärlek. Inte så sockersött.

K: Lite härlig att läsa där och då. Hög igenkänningsfaktor om hur det varit. Glad att jag är där jag är idag. Ingen bok jag tar med mig riktigt dock.

I: Fin liten histroia om hur både fantastiskt och otroligt smärtsamt förälskelse och kärlek kan vara. Trovärdig skildring av ungdomskärleken.

G: 2,5
J: 3,5
M: 3,75
K: 3,0
I: 3.75

"Historien om den första, stora kärleken - den som förändrar allt. Den utspelar sig i Stockholms innerstad och man kastas mellan hopp och förtvivlan, lycka och sorg, upphetsning och apati. En poetisk roman för alla som varit kära - det spelar ingen roll om man är 15 eller 45."


31 Oktober 2018  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"After. När vi möttes" av Anna Todd

Vi träffades hos Jenni och bjöds på sedvanligt bubbel och mumsiga ost & kex. Vi beställde indiskt från Spicy India o alla var nöjda! Sofie kunde tyvärr inte medverka. Hon har, av någon outgrundlig anledning, fått förslitningsskador i axeln efter att ha läst den här boken.... Och rykten går att andra klubbmedlemmar (läs Malin) fått byta ut sängen...och andra (läs Jenni) får byta ut soffan...


Karin: Smaskig läsning!! Men kunde kortats ner...
Betyg: 3,75

Jenni: Sammantaget. "Finns tvåan i pocket"?.
Betyg: 4,25


Guggu: Otroligt bra flyt. Stör jag mig en del på både Tess och Hardins beteende men eftersom man förstår att det blir någon form av twist läser man vidare. Viss igenkänning gör att jag är väldigt glad att jag är där jag är i livet
Betyg: 4,5


Ikis: Fängslande, fastnade i historien/relationen. Känner igen känslorna och snusk är ju alltid kul;)
Betyg: 4,5


Malin: Kanske infantil emellanåt. Men fullkomligt älskar den genren. Var är Erik????
Betyg: 4,25

Sofie: Denna ungdomskärlek:) Härlig läsning, och skönt att inte befinna sig där längre...
Betyg: 4

Medel: 4,21
8 September 2018  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"1793" av Niklas Natt och Dag

2018-08-17

Bokklubb hos Ikis. Började kvällen med snacks och bubbel, precis som vi vill ha det. Vi tog en paus i utkörningstemat och Ikis bjöd på fredagstacos. Är aldrig fel.

Ikis:
Valde boken för att hon inte hade några andra förslag och den hade fått pris. Enligt Ikis var det en trög första del som följdes av tre mycket mer intressanta delar. Bra språk och alltid intressant att läsa lite historia. Växte med tiden.

Karin:
Gillade den. Tyckte att den var jättebra skriven. Gammaldags språk men ändå lättläst. Lite seg initialt och jävligt makaber. Men jag tyckte att den ändå väckte tankar om mänskligheten, är den ond/god.

Guggu:
Gillade den verkligen asmycket. Otroligt makaber historia och författaren får ihop historien på ett mycket snyggt sätt. Uppskattade att få historieperspektivet på köpet (ljudbok).

Malin:
Har en aversion mot historiska romaner. Gillar ju kostymdramar, alltså historier som utspelar sig under barockens tid men har insett att de naturalistiska inslagen har förmörkat min upplevelse.

Sofie:
Fastnade för boken på en gång. Fascinerades av hans sätt att skriva. Tyckte om de olika historierna och att de flätades samman. Saknade dock offrets historia.

Jenni:
Lång, trög inledning som gjorde att det tog ett tag innan man kom in i historien. Har svårt för historiska romaner. Den tog sig när Anna-Stina Knapp kom in i bilden. Den växte i slutet av historien. Dock bra språk och är imponerad av författaren att ge sig på en sådan svår bok att skriva.

Betyg:

Medel: 3,6

Ikis: 3,75
Karin: 4
Guggu: 4
Malin: 2,5
Sofie: 4,5
Jenni: 3

Sekreterare: Jenni

"Gustav III är död. Mer än ett år har gått sedan skotten föll på maskeradbalen. Kronprinsen är omyndig och krigsåren har tömt statskassan. Riket styrs av egenintressen medan folket far illa. Ingen litar på någon. Överallt frodas missnöje och paranoia.

Hösten 1793 hittas ett lik i Fatburen på Södermalm, den igenslammade sjö där allt kåkstadens avskräde hamnar. Den döde saknar armar och ben, men skadorna är inte nya.

Cecil Winge har varit Stockholms poliskammare behjälplig med sitt skarpsinne förr. Nu vacklar hans hälsa, men han krävs på en gentjänst han inte kan neka. Tiden är knapp, och den vinter som ska bli den svåraste Stockholm skådat på ett decennium är i antågande.

Ur fyra berättarperspektiv klär Niklas Natt och Dag av den sen-gustavianska tiden dess prakt och ståtlighet, och avtäcker en era av kött och blod, nöd och förtvivlan, men också förhoppningar och den vilja till förändring som sått fröna till vårt eget samhälle"

17 Augusti 2018  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Det som inte dödar oss" av David Lagercrantz

Bokklubb i Proppens stuga där det bjöds på bubbel, snacks och buffé.


"Tidskriften Millennium har fått nya ägare. Elaka tungor hävdar att tiden har sprungit ifrån Mikael Blomkvist och han funderar på om han borde göra något annat.

Lisbeth Salander är rastlös. Hon medverkar i en hackerattack till synes utan någon särskild anledning. Hon tar risker hon vanligtvis är noga med att undvika. Det är inte likt henne.

En sen natt ringer professor Frans Balder, en ledande auktoritet inom AI-forskning, till Blomkvist. Balder säger sig sitta på världsavgörande information om amerikanska underrättelsetjänsten. Han har dessutom haft kontakt med en ung kvinnlig superhacker, som bär vissa likheter med en person Blomkvist känner väl.

Mikael Blomkvist börjar hoppas på det scoop som både han och Millennium behöver. Lisbeth Salander har som vanligt sin alldeles egen agenda. I Det som inte dödar oss fortsätter berättelsen. Det har blivit dags för deras vägar att korsas. Ännu en gång."

Guggu: helt ok men lite för mycket tekniskt för min del. Bitarna kring Lisbet och Mikale var dr som drev mig att läsa vidare. Ett gott försök, tung roll att axla.
Betyg: 3

Malin: var från början skeptisk, gick inte in i läsningen på ett bra sätt. Tycker det är märkligt att ta över någon annans författarskap. Är inte imponerad snarare irriterad.
Betyg: 3

Jenni: hade inga direkta förväntningar men blev positivt överraskad då den fick igång min läslust igen.
Betyg: 3,5

Proppen: blev besviken, höll inte samma klass som jag hade hoppats på. För mycket tekniska detaljer som jag tappade fokus på.
Betyg: 2,75

Karin: hade inga höga förväntningar på boken, tyckte den flöt på bra. Jag störde mig inte på språket eller de tekniska detaljerna.
Betyg: 3,5

Ikis: helt ok för att vara en ny författare, tyckte del 1 och 2 också var väldigt svåra att komma in i men att de sedan precis som denna var riktigt bra. Den höll inte helt samma mått som föregångarna men ett bra försök.
Betyg: 3,25
16 Juni 2018  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Djävulsdoften" av Mons Kallentoft

180413

Bokklubb hos Karin. Vi serverades sedvanligt bubbel, snacks och härliga ostar med kex. Eftersom vi testar matutkörning så körde vi på Onlinepizza och Ristorante Bella Sicilia (Nya Romana). Proppen och Ikis valde pizza. G, Kaka och Jenni delade på olika smårätter. Allt var mycket gott. Malin var tyvärr inte med denna kväll.

Nu till boken som var Djävulsdoften av Mons Kallentoft.

"Malin Fors befinner sig på flykt. Ett ouppklarat fall och en personlig kris har fått henne att falla dit igen. Hon har druckit sig genom kvällar och nätter, och allt snabbare närmat sig botten. Som en sista chans har hon fått tjänstledigt och erbjudits ett vikariat som sambandsofficer i Bangkok.

Att bryta med allt verkar vara det enda vettiga. Men ensamheten i den nya staden är svår att hantera och frestelserna finns överallt. Arbetet blir som vanligt Malins räddning, och hennes jaktinstinkter väcks när en svensk kvinna hittas mördad. Vem var kvinnan? Varför blev hon dödad på ett så brutalt sätt? Och hur kände hon den thailändske man som blir nästa offer?

Samtidigt som Malin kämpar mot sina demoner blir hon indragen i ett fall som förbryllar både den thailändska och den svenska polisen. Och hon måste gräva djupt i det förflutna för att finna svaren och den hänsynslösa mördare som är ute efter upprättelse och hämnd."

Proppen: Trots att det är en bok mitt i en serie så var den lätt att komma in i. Jag tyckte om hans språk och beskrivningar. Inte för platt och högtravande. Däremot kretsade det för mycket kring hennes alkoholism och för lite kring deckarhistorian. Betyg: 3,0

Ikis: Jag blev inte jätteimponerad. Hade väntat mig mer av författaren efter vad jag hört. Bra språk och flyt i boken. Deckardelen för liten, fylle- och ångestdelen för stor. Betyg: 2,75

Jenni: Själva deckardelen var ingen fullpoängare. Jag gillar att det är en kvinna i huvudrollen med problem som oftast porträtteras av män. Jag levde mig starkt in i den delen. Lättläst med driv trots att deckardelen inte var så framträdande. Betyg: 3,0

G: Ett naket porträtt av huvudrollsinnehavaren Malin Fors. Jag kände verkligen fylleångesten som hela boken genomsyrades av. Lättläst med stort driv. Dock tunn deckarstory. Betyg: 3,5

Kaka: Jag tycker samma som Jenni och G plus att jag gillade Bangkokskildringarna. Betyg: 3,75

Malin: Jag håller med ovanstående talare. Ganska tradig deckarintrig. Kändes för mig oinspirerande att läsa, långrandigt på de flesta plan. Hade precis som Ikis förväntat mig mer av författaren, då jag hört gott om honom men inte läst. Besviken och kommer nog inte läsa ngt mer av honom.
Betyg: 3

Vid pennan: G





21 Januari 2018  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Sjuka själar" av Kristina Ohlsson

Den här kvällen sågs vi hemma hos Malin. Efter gott tilltugg och bubbel, åt vi hämt-mat från Miss Bui. Supergott!! Och lite härligt att ingen behöver stå och röra i grytorna under kvällen;). Så småningom drog själva bok-diskussionen igång. "Sjuka själar" av Kristina Ohlsson: "Först sattes träd i brand. Sedan öppnades portarna till helvetet.

Lukas försvinner några dagar innan han ska ta studenten. Tre veckor senare hittas han medvetslös med stora skador. Ingen förstår vad som hänt honom. Inte ens han själv. Det enda han och alla andra vet är att ytterligare två personer försvunnit på samma sätt. Men Lukas är den enda som har kommit tillbaka.

Tio år senare återvänder han till sitt föräldrahem, plågad av ovissheten om vem som en gång förstörde hans liv. På andra sidan gatan bor en man som aldrig förlikat sig med att han inte fick veta vad som hände hans dotter Fanny. Och som tror att Lukas har svaret.

Samtidigt flyttar Anna och David in i den gamla prästgården. Här ska de börja sitt nya liv. Men huset väcker stark oro hos Anna. När hon senare hittar ett järnkors nedgrävt i trädgården förstår hon att det finns någon som vill dem illa. Riktigt illa. Anna försöker vettskrämd rädda både sig själv och David. Men är det redan för sent?"

Malin: Jag valde boken för att jag har stött på många av Kristina Ohlssons barn-. och ungdomsböcker i skolans värld, och blev sugen på att läsa någon av hennes vuxenböcker. Men så rädd som jag var när jag läste har jag nästan aldrig varit. Läskig bok som gjorde att jag fick installera en natt-lampa i sovrummet...
Betyg: 4

Ikis: Först tyckte jag att boken var så jävla bra, men sen hände nåt som gjorde att den inte blev så bra. Gillar ju happy endings... Hatar de två jävla ap-personerna.
Betyg: 4,5

Jenni: Hade egentligen alla komponenter för att bli en bra deckare. Lite seg i början men tog sig vartefter. Kanske lite orealistisk emellanåt. En bra bok som hade potential att kunna bli ännu bättre.
Betyg: 4,25

Sofie: Jag tycker att boken är bra. Kanske lite besviken på slutklämmen när hon skulle väva ihop allt. Kändes som att det påminde lite för mycket om andra böcker, typ "Män som hatar kvinnor". Men hon skriver bra.
Betyg: 4;25

Guggu: Otroligt bra språk! Så bra att jag inte ens tänkte på att jag läste, historien liksom bara kom till mig. Väldigt spännande, jag var fast direkt. Fick verkligen en obehaglig känsla och drevs vidare för att se hur historien skulle utveckla sig.
Betyg: 4,5

Karin: Läskig bok som jag i någon form av skräckblandad förtjusning hade svårt att lägga ifrån mig - man både vill och inte vill veta hur allt kommer sluta. Har läst Kristina Ohlsson förr och kommer absolut att göra det igen. Gillar språket och sättet att skriva.
Betyg: 4

Medelbetyg: 4,25

Vid pennan: Karin
24 Mars 2018  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Störst av allt" av Malin Persson Giolito

180112

Bokklubb hos Jenni, denna januarikväll sågs vi på Getingstigen där vi bjöds på bubbel och gott tilltugg. Därefter fick vi en utsökt kycklinglasagne och till efterrätt fruktsallad. Kvällen till ära vara alla deltagare på plats.


"De rikaste rika och de mest utsatta behöver sällan träffas. Utom i Djursholms allmänna gymnasium. Fem tonåringar, och en lärare som vill väl. Det slutar i katastrof. Nio månader senare ställs artonåriga Maja inför rätta.

"Jag vet inte hur jag ska orka lyssna. Men det är farligt att släppa på koncentrationen. För då kommer ljuden. Ljudet när de kom in i klassrummet och drog bort mig, ljudet när Sebastians skalle föll i golvet, det lät ihåligt. Det dånar i mig, så fort jag inte passar mig kommer det tillbaka. Jag pressar naglarna in i mina handflator, försöker ta mig därifrån. Men det hjälper inte. Min hjärna släpar alltid tillbaka mig till det där jävla klassrummet."

Störst av allt är en stenhård rättegångsthriller, ett inkännande porträtt av en ung människa och en svidande vidräkning med ett samhälle som obönhörligt håller på att glida isär. Ett drama som väcker frågor om skuld och ansvar, straff och försoning."

Recension:

Malin: Älskar och fascineras av rättegångshistorier. Det fanns ett driv i historien men den är inte oförglömlig.¨Betyg: 3

Guggu: Fängslande historia. Gillade verkligen att få en inblick i rättsväsendet. Väntade mig dock en tvist på slutet som uteblev. Betyg: 3,5

Jenni: Enligt mig en riktigt bra rättegångsthriller. Det märks att hon är jurist och kan sin sak. Men det var inte bara själva rättegångsmålet i sig som fångade mig utan personerna och relationerna. Hur lätt det är som ung att ta på sig ansvaret för någon annan som mår dåligt när de vuxna sviker. Betyg: 4,5

Ikis: mycket bra bok med lite annorlunda deckartema med rättegången som huvudpunkt. En bladvändare som gick väldigt fort att läsa, man rycktes med och ville veta vad som egentligen hade hänt den där morgonen i juni. Trovärdig beskrivning av hur en total isolering påverkar en person. Jag läser gärna mer av denna författare.
Betyg: 4,25

21 Januari 2018  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
"Ljuset vi inte ser" av Anthony Doerr

171110

Den här bokklubbsrundan behöver ingen laga mat utan vi har bestämt att vi ska testa Linköpings Take away och de hemkörningsalternativ som finns. Skönt med mindre stress och spännande att se vad det finns för alternativ och vad det är för kvalitet på maten som vi får hem :-).

Vi var denna kväll hemma hos Ikis. Bubbel och snacks fick inleda som vanligt. Vi beställde diverse thairätter från Ming express och var mycket nöjda. Ikis hembakade ananaspaj passade perfekt till kaffet.


"Den franska flickan Marie-Laure har nyligen blivit blind och kan bara tolka krigets fasor genom ljud, dofter och beröring.

I Tyskland drömmer barnhemspojken Werner om att bli radiotekniker, men kan bara undslippa ett hårt liv i kolgruvan genom Hitlerjugend.

När Marie-Laure flyr det ockuperade Paris och Werner skickas på ett hemligt uppdrag förenas deras öden i Saint-Malo en stad som kommer att totalförstöras av kriget.

Ljuset vi inte ser är en gripande historia om människor som, mot alla odds, kämpar för att överleva. En fängslande berättelse om den grymhet som en gång slog klorna i Europa och om den godhet som göms i djupet av våra hjärtan."

Malin:
Bra språk. För mycket liknelser. Gillar hårt och kort. Historien kom i skymundan. Blev mycket blaj. Hårt och kort. Gillar vardagsrealism och när det är skitigt och svårt. Det blev för sockersött med beskrivningen av karaktärerna. Hade önskat en rejäl porrfilm.

Guggu:
Hade stora förhoppningar men blev besviken. Kärlekshistorien blev kort, inget som var förväntat. Lyckades inte fånga en trots en gripande historia. Gillade verkligen berättelseliknande historien med diamanten m.m. Fick inte ihop historierna.

Karin:
Läsvärd och det fanns ett driv. Gillade ändå bihistorierna. Inte en bok som fastnar.

Sofie:
Läsvärd. Hade förväntat mig mera. För mycket beskrivningar. Kom inte in i den. Skummade en del när jag kände att jag inte kom in i den. Uppskattade Walters kapitel mer.

Ikis:
Helt ok. Storyn är bra. Huvudpersonerna är bra men jag fångas inte den ändå. Utsvävat språk men så mycket så jag orkade läsa. Kan inte hata den.

Jenni:
Lite långdragen. Men för mig var det ändå den ”sagoberättande” delen som jag fastnade för. Det var det som gjorde att det blev en röd tråd genom boken och att det gick enklare att ta sig igenom de jobbiga delarna.

Betyg:

Malin 3
Guggu 3
Karin 3,5
Ikis 3
Jenni 3,5

Medelbetyg: 3,2

Sekreterare: Jenni



22 Augusti 2017  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Allt jag inte minns" av Jonas Hassen Khemiri

170818



"Folk säger att Samuel och Laide var själsfränder, att deras kärlekshistoria var helt jävla magisk, att dom var menade för varandra. Folk säger att Samuel gjorde det för att hämnas, för att han var svartsjuk, för att han ville tvinga Laide att minnas honom. Folk säger att det aldrig hade hänt om inte Vandad hade blandat sig i, att det var Vandads fel, att Vandad gjorde vad som helst för pengar.”

Allt jag inte minns är en roman om kärlek och ekonomi. Om vänskap och våld. Om Samuel som lever vidare i allas minnen, nu när Vandad sitter inspärrad, Laide har lämnat landet och huset är förstört.
Ett antal öden krockar i rasande fart i dagens Stockholm. Bakom alla röster om Samuel skymtar en person på flykt från sig själv. Vems minnesbilder går att lita på? Och vad döljer sig i det som vi inte minns? Jonas Hassen Khemiri har skrivit en oförglömlig kärleksberättelse om vår hypersnabba tid, om priset vi människor betalar för att leva tillsammans."
22 Augusti 2017  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Skuggan av ett år" av Hannah Richell

170610

Då var det dags för bokis hos Proppen. De har precis köpt sommarstuga så stort grattis igen till köpet! Verkligen klockren stuga och plats. Både Felicia och Oscar var med bitvis och roade oss. Malin hade förhinder så det var resten av oss som fick njuta av maten som var:

Snacks, ostar, kex och rosa bubbel
Pastasallad med ugnsgrillade grönsaker och ricottaost som topping
Maräng- och dajmtårta, kaffe och godis

Allt var verkligen mycket delikat!

"Sommaren då de ska ta sin examen flyttar fem ungdomar in i en övergiven stuga på den engelska landsbygden. De vill ha ett sista gemensamt äventyr innan de påbörjar det riktiga vuxenlivet. Den isolerade och nergångna stugan blir en tillflyktsort för vännerna, en plats borta från världen utanför där de försöker leva på det som naturen har att ge. Men de kan inte fly från sina egna intriger och så småningom blir stämningen i gruppen alltmer spänd. När en oväntad gäst knackar på dörren förändras allt.

Trettio år senare får Lila ett anonymt brev skickat till sig med nyckeln till den avlägsna stugan. Efter en tragisk olycka och ett krisande äktenskap finner hon ro och ny mening i renoveringen av det förfallna huset. Hon känner en alldeles särskild samhörighet med den naturnära trakten. Men hon kan inte skaka av sig känslan att det är något med huset som inte stämmer. Varför har de som tidigare bodde där lämnat kvar alla sina ägodelar? Och varför känner hon att hon hör ihop med det här huset?"

Sofie: Medelbra bok. Jag var tvungen att läsa den snabbt pga mycket att göra med stugköpet. Lättläst. Den hade driv pga att man visste att historierna kommer att vävas samman. Betyg: 3,75

Jenni: Jättebra! Lättläst, enkel, skruvad och intressant. Ungdomshistoria med en tvist som jag gillade. Betyg: 4,75

Karin: Bra bok. Lättläst, spännande, läskig och samtidigt småputtrig. Sugen på att läsa vidare för att se hur allt hängde ihop. Skönt att det inte var ett Hollywoodslut. Betyg: 4,25

Ikis: Bra pch medryckande bok. Den var inte direkt lättläst med det flöt på bra ändå. Jag gissade hela tiden hur det skulle vara och blev glad över att jag inte hade rätt. Alltså inte förutsägbart. Flera öden att följa. Betyg: 4,25

Guggu: Så himla bra! Älskar när flera historier vävs samman. Spännande, lättläst och tragisk. Jag kunde inte komma vidare snabbt nog för att få se hur allt hängde ihop. Betyg: 4,5

Medel: 4,3

Sekreterare: G
10 Juni 2017  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Alltings början" av Karolina Ramqvist

170512

Efter några inställda bokklubbsdatum fick vi äntligen till det och sågs hemma hos Malin på en kulinarisk afton med italienska smaker. Till förrätt bjöds vi på bruschetta och därefter en vegetarisk lasagne följt av en väldigt god Gino till efterrätt.

Ikis: gillade den inte, tradig, hände ingenting, orkar inte med det feministiska. Tog lång tid att läsa, trots att det inte var någon krånglig text. Citat: "jag tycker att folk ska ligga mer och jag är övertygad om att detta var en självbiografi". Betyg: 2,5

Jenni: lättläst, snusket rullade på. Den var rolig att läsa, reflekterade över sin egen ungdom och alla onödiga ligg. Citat: "man ska tänka efter vem man ligger med och inte hur många". Betyg: 3,5

Karin: lättläst, den väcker en del tankar om hur man ska vara som tjej, samma rättigheter/jämställdhet, men den gamla traditionella bilden lever ändå kvar. Konflikten däremellan lyfter hon fram på ett bra sätt, men boken blev lite tjatig. Citat: "vad det gäller ligga - mer kvalité än kvantitet". Betyg: 3,25

Malin: filmisk, gillade känslan i boken, men tyckte att den var tradig, samma situationer om och om igen. Drar en parallell med Egenmäktigt förfarande 20 år senare. Betyg: 3,5

Guggu: mellanmjölk, inte dålig och inte bra. Har inte gett mig någonting, men är inte ledsen att jag läst den. En hel del igenkänning, känslan fanns där. Citat: "rabarbergrädd". Betyg: 3

Sofie: den gav mig ingenting att läsa, alldeles för mycket upprepningar. Inte särskilt revolutionerande att leva och skriva om uppväxten på 90-talet, att vara KK är ju inte direkt typiskt 90-tal. Kändes som att författaren försöker göra boken och huvudpersonen till något märkvärdigare än vad det är. Betyg: 2,25

Medelbetyg: 3

"Saga minns mycket väl hur själva födelseögonblicket såg ut. Konstigt vore det annars. Varenda gång hon fyller år visar hennes mamma filmen från förlossningen. Det ögonblick där det lilla barn som blir Saga själv krystas ut.

Sagas mamma är konstnär och radikalfeminist. Hon lär Saga att det viktigaste av allt är att bli en stark och självständig kvinna som inte behöver någon man. Kort sagt, en sådan kvinna som Sagas mamma är. Och som dotter till en sådan får man också räkna med att klara sig på egen hand. Saga har längtat efter allt som vuxenlivet innebär. Hon vill ut i staden, erövra dagen och natten.

Första steget är gymnasiet på Södra Latin, nya vänskaper, café au lait, cigaretter och klubbar. Det är Stockholm, det är 90-tal, och Saga tar sig snabbt in i de inre kretsarna. Hon och hennes kompis Pauline lär känna de rätta människorna, får ligga, festa och vara fria. Det är nu allt ska hända och alla vill ha en ung tjej. Samtidigt plågas Saga av en gnagande känsla av leda. Och känslan av att hon borde GÖRA någonting. Som 40-talisterna gjorde vid Grupp 8:s stencileringsapparater och i demonstrationerna för fri abort och dagis. De hade mål och mening. Men vad blev över till kvinnorna i nästa generation? Hur blir man Kvinna?

Ur tomheten försöker Saga vaska fram en egen karta över vilka slag som finns kvar att utkämpa. Saga har länge spanat in Victor Schantz, Stockholms vackraste man. Han är äldre, han känner alla och alla vill framför allt känna honom. De inleder ett förhållande. Eller: hon får i alla fall ligga med honom. Han befaller och hon följer. Deras relation är hemlig, destruktiv, förnedrande. Ett förhållande som står i rak motsats till allt Saga fått lära sig att hon ska vara. Till allt det hon till synes är."
14 Maj 2017  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Liv efter liv" av Kate Atkinson

170318

Location för denna bokklubb var i Karins residens. Vi bjöds på det sedvanliga bubblet och tilltugg inledningsvis. Middagen bestod av fantastiska halloumitacos med en mängd kulinariska tillbehör. Underbart!

Ikis hade lyckats läsa en annan bok så hennes betyg uteblir.

Sofie: Rörig bok. Dock ganska bra språk. Men upplevelsen är splittrad, jag drevs inte vidare i berättelsen. Betyg: 3.75

G: Alldeles för rörig bok. Upplevde att det mest blev nonsens berättelsen igenom. Dock ett uppskattat försök, led inte av att läsa den. Betyg: 2.5

Jennie: Bra skrivet. Tanken med boken är god, alldeles för lite flyt tyvärr. Man drivs inte vidare, lite trög. Betyg: 2.75

Karin: Jag uppskattar historien, jag tycker om tanken på att de val vi gör i livet blir existentiella. Författaren skriver bra och jag tycker till skillnad från många andra att boken har ett driv. Men den kräver tid. Jag skulle kunna rekommendera den. Betyg: 3.75

Malin: Jag tycker att det sammanfattande intrycket var långsamt. Stundtals väldigt rörigt, på gränsen till oförståeligt. Betyg: 2.5

Medelbetyg: 3,05

"Den 11 februari 1910 föds Ursula Todd, det tredje barnet till en rik engelsk bankirfamilj. Ursula har ett synnerligen unikt liv framför sig, där hon föds och dör om och om igen under de ca 60 år vi får följa henne. Hon får uppleva flera av sin tids viktigaste händelser och på olika sätt vara med att påverka historien. Tänk om du skulle få ett oändligt antal chanser att leva om ditt liv. Skulle du till slut kunna rädda världen från ett oundvikligt öde? Skulle du ens vilja?"

12 Maj 2017  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "En sång från havet" av Katherine Webb

170113

"I en liten by i södra England lever Mitzy Hatcher vind för våg. Mamman slänger ut henne ur huset när karlar kommer på besök, och Mitzy vandrar ensam längs kusten. En dag lyser det i den öde granngården, konstnären Charles Aubrey har flyttat in med sin familj. Plötsligt förändras allt. Under några somrar vid 1930-talets slut väcks Mitzys hopp om en annan framtid, och starka känslor sätter hennes tillvaro i gungning.

Många år senare skriver galleristen Zach en biografi över den berömde konstnären. Han är som trollbunden av Aubreys tre målningar som finns i hans ägo. Vem är den unge pojken Dennis som ingen känner till? Lever bondflickan med den intensiva blicken fortfarande? Och vad hände med Charles Aubrey under andra världskriget? I jakt på svar reser Zach till södra Englands kust. Men de sanningar han möter ligger bortom allt han hade kunnat ana."

Denna fredagskväll var vi hemma hos Ikis där vi bjöds på bubbel och småplock innan maten och därefter en vegetarisk lasagne som fick bli startskottet på bokklubben vegetariska år. Efterrätten bestod av citrussallad med mascarpone och glass. Efter att ha avhandlat vad som hänt sen sista samt lite planering av vår tjejresa så satte bokdiskussionen igång.

Jenni: den fick upp min läslust igen. Blir imponerad av en författare som skriver en så osannolik historia sannolik. Visar hur viktigt det är med kärlek och omtanke tidigt i livet. Rekommenderar den till alla som vill läsa en riktigt bra bok.
Betyg: 4,75

Sofie: inte riktigt lika begeistrad som övriga. Helt ok. Trög att komma in i. Första 100 sidorna hände ingenting, sista 100 sidorna hände allt. Bra beskrivningar som inte var för utsmyckade. Tog sig på slutet.
Betyg: 3,25

Guggu: fantastisk bok. Fastnade totalt. Bra språk, smart skriven. Svårt att sätta fingret på varför men man dras vidare. Väldigt fascinerande historia, kändes som en sann historia.
Betyg: 5

Karin: en av de bättre böcker jag läst på länge. Håller helt med övriga positiva kommentarer.
Betyg: 4,75

Ikis: väldigt medryckande bok, något trög i början men tog sig verkligen sen. Tragiska öden som visar på hur viktigt omtanke och kärlek är för att få en sund uppväxt.
Betyg: 4,5
17 Januari 2017  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Öppnas i händelse av min död" av Liane Moriarty

161125

Så var det dags för en helt vanlig bokklubbsrunda utan någon twist denna gång. Först ut var Sofie och det var en liten skara som hade hittat ut till henne Ljungsbro. Vi saknade Malin och Ikis, som var hemma och myste med den nya familjemedlemmen Felix.

Som vanligt inleddes kvällen med bubbel i glasen och snacks till det. Till middag bjöds vi på en läcker buffé av diverse kallskuret samt en pastasallad. En alldeles utsökt after eight pannacotta serverades till kaffet.

Kvällens ord: Speciell

G: Mycket lättläst och bra bok. Saknade inget. Jag är imponerad av hur hon fick ihop det på slutet – ”What goes around comes around”. Skulle varmt rekommendera den!

Betyg: 4,25

K: En feelgood bok men ändå med lite ljup. Behaglig att läsa. Blev lite överraskad av twisten på slutet. Hon lyckades fånga komplexiteten i relationen till andra och till sig själv.

Betyg: 4

S: En väldigt bra bok. En typisk Sofiebok. Hade svårt i början att få grepp om historierna men det är också det som driver en vidare. Sättet som hon skriver på fascinerar mig. Inga utsvävningar ” a la araben”. Jag förstod vad jag läste.

Betyg: 4,75

J: En lättläst och enkel bok men förmodligen någon som jag kommer att glömma bort ganska snart. Lite klyschig.

Betyg: 3

I: bra och lättläst bok. Tyckte till en början att den var för förutsägningsbar men tvisten i slutet bevisade mig fel. En skön läsupplevelse.
Betyg: 3,75

M: Gillade drivet och tvisten på slutet. Kanske var författaren något övertydlig i epilogen. Fascineras av relationsdramatiska texter.

Betyg: 3.5

Medelbetyg: 3,9

"Cecilia Fitzpatrick är en framgångsrik affärskvinna, en mycket älskad fru och mamma och omtyckt av många. Hennes liv är välordnat och det är också hennes hem. Hennes äktenskap med John-Paul är lyckligt, de har tre döttrar och bor i Sydney i Australien. En dag när hon är uppe på vinden ramlar en kartong ner från en hylla där hennes man sparar gamla kvitton. Ur kartongen faller ett förslutet kuvert. Brevet är till Cecilia från John-Paul, men får öppnas endast då han är död. John-Paul är på tjänsteresa men när han ringer berättar Cecilia om brevet, han avfärdar det och ber henne slänga det utan att läsa. Men Cecilia blir inte lugnad utan ännu mer förbryllad. Varför fanns brevet på vinden, i en obetydlig kartong? Ska hon trots allt öppna brevet och läsa, eller? Plötsligt har hennes liv tagit en helt ny vändning på grund av ett brev från hennes man, ett brev som innehåller något hon aldrig skulle kunna föreställa sig..."
4 December 2016  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Araben" av Pooneh Rohi

161114

Så var det nu dags att avsluta den "hemliga" rundan hemma hos Guggu, som hade förberett med en excelfil över vem som röstat på vem. När vi gick igenom de sex böckerna insåg vi allihop att det faktiskt inte var många rätt någonstans. Och Araben - nej, det var alltså inte Karin som hade valt boken, utan Jenni - väldigt roligt! Det var även Jenni som gissade flest rätt och vann därmed priset av en flaska vin.

Till middag bjöds det på thaigryta med kyckling, grönsaker, kokosmjölk och röd curry och därefter små magnumglassar.

Recensionerna för boken "Araben" var något svala från oss allihop:

Jenni: gav mig inte det jag hoppats på. För mycket fokus på språk så den tappade syftet med boken. Betyg 2,75

Ikis: svårt att hänga med, vad ville hon, verkade så lovande men föll så platt. Betyg 2

Karin: hade inget driv, var inte lättläst, men språket var bra. Lyckades förmedla känslan som säkert många som kommer till Sverige har och känslor av barn i familjer som separerar. Jag tycker man fick med sig många viktiga tankar. Betyg 3,75

Guggu: blir påmind om mina egna fördomar. Extremt sorgligt att invandrare har så mycket utbildning som inte är värd någonting i Sverige. Har ändå behållningav boken trots att jag tyckte at det var ett jobb att läsa den, brydde mig inte om att jag skulle förstå allt. Betyg 2,5

Sofie: jag hade väldigt svårt för boken och tyckte inte särskilt mycket om den. Alla beskrivningar fick mig att tappa tråden och den blev svårläst. Det var svårt at få fram kontentan av vad hon ville förmedla. Betyg 1

Malin: var inte med men gav betyget 2,25

Medelbetyg: 2,38

"Araben rör genom ett vitt Stockholm. Under natten har snön fallit, skamlöst och fritt som om den hade rätt att invadera och bosätta sig, som om den på eget bevåg kunde komma och ockupera stadens alla gator. Araben som trampar den har blivit en gammal man. Och drömmen om det nya landet, om att bli ett med det, om att smälta samman, tjäna och nyttjas, är för länge sedan begraven. Någon annanstans i staden finns Yasaman. Hon har lyckats med det. Lyckats så bra att folk tror att hon är adopterad. Så bra att hon letar efter bostadsrätt i närförort med äkta trägolv och högt i tak. Så bra att barndomsminnena från Iran bara är en hägring i minnet, en doft av sältan från havet, en känsla av värme som kväver och fastnar i halsen. Araben är en roman om våra val och om skulden som kommer med dem. Skulden till det nya landet och till allt man lämnat bakom sig. Till barnen, för det som gick förlorat och den förälder man inte klarade av att vara. Och till föräldrarna, för allt det de gav upp."
14 Oktober 2016  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Den första lögnen" av Sara Larsson

Vi sågs en regnig fredagkväll i slutet på maj hemma hos Malin. Det bjöds på ångkokta dumplings och glasnudelsallad, med bubblande drycker till.

"Visby 1997. Sextonåriga Josefin vaknar i en främmande säng och det tar en stund innan hon inser vad som har hänt. Att hon har blivit brutalt våldtagen av tre manliga skolkamrater. I den följande rättegången frias de åtalade eftersom ord står mot ord.

Thailand 2010. Den framgångsrike idrottsmannen Oskar semestrar med sin fru och sina två barn. Även om det på ytan ter det sig idylliskt är Oskar mer intresserad av barerna och nattlivet än av familjen. Men efter en särskilt blöt kväll går allt överstyr och han tvingas fatta ett helt livsavgörande beslut.

Många år efter det som hände i Visby 1997 dyker det upp mejl och sms med hotfulla meddelanden och bilder av gruppvåldtäkten. Männen är vuxna nu, lever vitt skilda liv, men måste träffas för att hindra att deras liv slås i spillror. Efter den första lögnen måste nu flera nya ta vid för att de ännu en gång ska gå fria."

Ikis: Jag tyckte den flöt på bra, kändes emellanåt lite klichéartad. En semesterbok. Man kan låna ut den till någon utan att skämmas. Besviken på slutet. Betyg: 3,25

Sofie: Jag tyckte det märktes att det var en debutant spåkligt. En långsökt historia. Betyg: 2,5.

Karin: Bra intrig, ett bra flyt, men emellanåt kanske otrovärdiga inslag. Men en lättsam historia. Betyg: 3,75

Jenni: Bra spänningsroman för att vara en debut. En "hängmattebok" som ändå höll upp intrigen länge. Betyg: 3,25

G: Riktigt bra, till slutet som medförde besvikelse. Ogillar ju oklarheter, när allt inte blir utrett ordentligt. Men drevs att läsa vidare, spännande! Betyg: 3.75

Malin: En helt ok vardagsdeckare. Lite otroliga intriger och lösningar mot slutet. Vissa bihistorier som emellanåt kändes onödiga och som inte direkt gav något åt berättelsen. Betyg: 3,5

Vem valde då boken? Kvällens gissningar:

Ikis: Malin
Sofie: Guggu
Karin: Guggu
Jenni: Karin
Guggu: Sofie
Malin: Guggu

28 Maj 2016  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Det är något som inte stämmer" av Martina Haag

160827

Denna bokklubb bjöd Karin in till landet med övernattning och hela kitet. Vi kom dit tidig eftermiddag och kunde inte ha mer tur med vädret. Strålande sol på lördagen så att Noa, som gästspelade, kunde bada medans vi tanter njöt av brygghäng, lantluft, öl m.m. Vi fick även träffa Lena och hennes hund och hälsade snabbt på Anna. (Söndagen bjöd på regn och rusk vilket var perfekt då man var aningens trött efter lördagens alla härligheter).

Framåt kvällen bjöds det på grillad inlagd paprika, brynt smör, nybakat bröd och snacks. Till det, det sedvanliga bubblet. Huvudrätt var varmrökt lax från fis-krökeriet, långsamkokt (mycket viktigt enligt mamma Annika) Amandinepotatis och en sås med bl a vispad grädde, äpple och rödlök. Till efterrätt bjöds vi på hallonpaj, vaniljsås och kaffe. Allt smakade mycket delikat! Vi kände oss verkligen bortskämda där på det fantastiska altanen (eller ska vi säga dansbanan).

Ikis, Malin och Noa åkte hem efter maten så det var resten som diskuterade boken. Vi fyra kom fram till att vi kunde slå ihop våra recensioner till en då vi tyckte så lika.

"Självutlämnande och högst personlig! Boken utspelar sig långt från den charmiga värld som Martina Haag tecknat i sina tidigare böcker. Läsaren kommer nära in till den smärta som uppstår när kärleken lämnar en."

Gunsan, Karin, Jenni och Proppen: Vi kände oss kluvna. Hon fick verkligen fram ångesten i att känna att det är något som inte stämmer. Mycket lättläst men spretig historia.

Malin: Jag blev mycket besviken på boken! Men vi vet ju att när förväntningarna är höga är det desto större risk att bli besviken. Jag håller med om spretigheten, men tyvärr tog den överhanden och jag kunde bara i få partier av boken känna med huvudpersonen. Norrlandhistorien är bara onödig och förvirrande, och lämnar många partier outsagda vilket drar ner betyget ytterligare. Haag har ju en komisk bakgrund i sitt skrivande och tyvärr anade jag den i många delar, hon försökte liksom skoja till det i allvarliga stunder, som gjorde de bitarna svårare att ta till sig, lite löjliga.

Ikis: jag är lite besviken på boken då jag har gillat hennes tidigare böcker väldigt mycket men det är nog svårt att svänga från charmig romantisk komedi till svart skillsmässodrama. Men en viss ångest framkallar den hos mig så jag är inte helt oberörd. Sen har hon pajat min relation till Erik Haag men det får väl vara ok;)

Betyg:

Karin: 3 (gissar att Malin har valt boken)
Jenni: 3,5 (gissar att Ikis har valt boken)
Proppen: 3,5 (gissar att Jenni har valt boken)
Gunsan: 3 (gissar att Malin har valt boken)
Malin: 2,25 (gissar att Ikis valt boken)
Ikis: 3 ( gissar att Malin valt den)
Medel: 3,25

Vid pennan: G
27 Augusti 2016  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Istvillingar" av S. K. Tremayne

160415

"Lydia och Kirstie är enäggstvillingar - sex år gamla, oskiljaktiga och så lika att inte ens deras föräldrar alltid kan säga vem som är vem. Så händer det som bara inte får hända: Lydia faller från ett balkongräcke och dör. Kvar är den förvirrade Kirstie och hennes förtvivlade föräldrar Sarah och Angus.

Efter ett års tungt sorgearbete beslutar sig familjen för att flytta till en liten isolerad ö i Hebriderna där de ärvt ett hus som inte varit bebott på flera decennier och som saknar elektricitet. De vill börja på nytt, komma bort från alla plågsamma minnen.
Men inget blir som de hoppats. Kirstie beter sig allt egendomligare - hon tycks djupt olycklig och hävdar att de förväxlat henne med den omkomna systern. I skolan skyr de andra barnen henne, hon som alltid haft en syster och själsfrände är nu outhärdligt ensam.

Angus tvingas ofta resa bort på grund av sitt arbete och Sarah känner sig alltmer isolerad och förtvivlad. Deras äktenskap blir sämre i stället för bättre. Oron för Kirstie - eller är det Lydia - bara växer. En fruktansvärd misstanke pyr inom Sarah - vad var det egentligen som hände den där olycksdagen då hennes dotter dog?"

Denna bokklubbsafton sågs vi - i något mindre skara än vanligt då både Malin och Ikis fattades oss - hemma hos Jenni. Där bjöds vi på ost, kex, snacks och druvor, i både fast och flytande form. Sedan en härligt fräsch Ceasarsallad och avslutningsvis blåbär med vit chokladmousse och mandelcrunch. Mumma!! Och så bokrecensionerna....

Guggu: Lättläst. Drevs vidare av historien. Tyckte den var spännande, ville veta vad det var som låg bakom alltihop. Bitvis blev det lite rörigt. Hade gärna sett mer spökinslag.

Betyg: 3,5

Sofie: Lättläst. Vissa delar röriga och tillförde inte så mycket för att driva historien vidare. En kall och mörk berättelse, men ändå med en lite twist på slutet.

Betyg: 3,5

Jenni: Hade också hoppats på att det skulle vara mer av en spökhistoria. Handlade främst om en trasig familj.

Betyg: 2,25


Karin: En ångestfylld historia. Håller med Jenni om att det mer kändes som en berättelse om en dysfunktionell relation/familj än en spökhistoria. Inte så imponerad.

Betyg: 2,5

Ikis: Bra bok, spännande. Svårt att förutse vad som skulle komma härnäst. Höll nästan hela vägen men föll de sista 20-30 sidorna. Kan inte riktigt förklara varför men det kändes så. Lämnade Sara huset med ett spöke eller hallucinerade hon och trodde att hon hade med sig dottern?

Betyg: 3,75


Malin: Gillade de lite spökliga inslagen. Men alldeles för utdraget, resulterade mot slutet i en väldigt ältande historia. Betyg: 3.0


Medelbetyg: 3,1 (utan Malins betyg)

Vad gäller vem som valt boken lyder gissningarna som följer:

Jenni: Guggu
Sofie: Ikis
Guggu: Sofie
Karin: Guggu
Ikis: Sofie
Malin: Sofie
15 April 2016  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Det vi inte visste var lycka" av Agnès Ledig

160318

"Julie har sedan länge slutat tro på under. Hon sliter i kassan på stormarknaden och uppfostrar ensam sin lille son Lulu, som är det enda som ger hennes liv mening.

Men en särskilt dyster dag är det en kund som ler mot henne, där hon sitter och kämpar med gråten. Veckan därpå återkommer Paul, som den vänligen mannen heter, och bjuder ut henne på lunch. Julie har dåliga erfarenheter av män och är först skeptisk, men bestämmer sig sedan för att lita på honom och går med på att ses.

Trots att de är så olika och åldersskillnaden stor, finner de genast varandra. Och när Paul föreslår att hon och Lulu ska fly den grå vardagen och följa med honom till hans sommarhus i Bretagne, tackar hon efter viss tvekan ja. Det blir inledningen till en stark vänskap, och för Julie en ny tillvaro. Även Paul och hans son har haft en svår tid, men tillsammans upptäcker de att det även i den djupaste sorg kan finnas känslor av lycka."


Bokklubbvärdinna denna kväll var Ikis. Hon välkomnade oss med bubbel, ost och kex och annat smått och gott. Till varmrätt blev vi serverade en läcker fisksoppa (förutom Sofie som fick en variant med kyckling), aioli och baguette. Mariannetårta med Daim på browniebotten intogs tillsammans med kaffet lite senare på kvällen. Allt mycket gott!

Vi bestämde att vi gör ”Vem har valt boken?” till en tävling. Den som har gissat rätt namn till flest böcker vinner en flaska vin. Den person som har sista bokklubben för den här omgången 6 böcker ansvarar för att köpa in en flaska vin. Vi swishar 20 kr var till den personen innan den bokklubbskvällen.

”Vem har valt boken?” Så här gissade vi denna gång:

Karin: Malin
Malin: Karin
Ikis: Guggu
Sofie: Jenni
Guggu: Jenni
Jenni: Sofie


Bokrecension - Det vi inte visste var lycka av Agnes Ledig

Malin:
Det var en fransk stämning. Oväntade händelser blandas med stundtals orealistiska karaktärer och känslor samtidigt som den inger hoppfullhet. Bien Mierde!

Guggu:
Många olika känslor som kom fram när jag läste den. Allt från glädje till sorg till banalitet. Oväntad historia som jag sammantaget gillade på något sätt trots/p.g.a. alla svängningar.

Sofie:
Bra bok. Kan ha svårt att fastna i böcker, men tyckte den här var bra från början.

Ikis:
Olika stilar blandade i en bok. Känns som att författaren inte har hittat sin stil än. Svårdefinierad bok.

Karin:
Lättläst. På något sätt drogs jag med i boken. Det känns å ena sidan banalt och klyschigt, å andra sidan finns det något verkligt och djupt i den. Läsvärd.

Jenni
Tycker att författaren har försökt få med lite för mycket händelser och känslor i en och samma bok. Gillar inte språket, för mycket klyschor. Väldigt mycket Hollywood, ser den som en film.

Karin: 3,75
Sofie: 4
Malin: 3,5
Guggu: 4
Jenni: 2,75
Ikis: 3,5

Medelbetyg: 3,5
18 Mars 2016  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Stål" av Silvia Avallone

160219

"De bästa vännerna Anna och Francesca växer upp i ett nedslitet bostadskomplex i den toskanska kuststaden Piombino. I horisonten skymtar Elba, men på Via Stalingrado är det kring stålverket livet rör sig. Flickorna är tretton år, på väg att ta steget in i vuxenvärlden och är heta föremål för männens och pojkarnas blickar. De är prinsessor i ett fallfärdigt kungadöme och drömmer om ett liv tillsammans långt borta från föräldrarna och stålverket. Anna har stora planer för sitt liv, hon ska läsa vidare och bli domare eller politiker. Francesca drömmer om att bli velina, att jobba på tv eller bli modell. Stål är en gripande skildring av två unga flickors vänskap och hur de tillsammans möter omgivningens krav och förväntningar. Samtidigt ger romanen en storslagen nutidsbild av livet på Italiens baksida."

Denna fredagskväll var vi hemma hos Sofie i Ljungsbro. Malin kunde tyvärr inte vara med men övriga bokklubbsmedlemmar var närvarande. Efter att ha druckit bubbel med lite tilltugg fick vi göra vår egen pizza, många av oss blandade gott med gott, vilket blev jättegott! Efterrätten bestod mascarpone, choklad och mynta, mmm. Bokdiskussionen avhandlade bland annat tonårsstruttande på Himnabadet, Tinnis och vid Åsunden, vem som struttade och hur mycket var lite oklart.... Då vi inte vet vem som valt boken roade vi oss med att gissa:
Guggu: Ikis
Jenni: Malin
Karin: Jenni
Sofie: Malin
Ikis: Jenni
Malin: Ikis

Guggu: gillade inte alls boken. Realistiskt beskriven. Inget i den drev mig vidare och jag skulle inte rekommendera den.
Betyg: 2,25

Sofie: tog halva boken innan jag kom in i den och den tog sig men den kom inte hela vägen fram. Lätt språk.
Betyg: 3.25

Karin: läste boken intensivt vilket också kanske bidrog till att jag fastnade lite. Tyckte den var bra, bra skriven. Den ingav en känsla av att vara där. Skrev intressant om att gå från barn till vuxen.
Betyg: 3,75

Jenni: ingen bladvändare men ändå en bra bok. Beskriver nog bra hur det är att växa upp i Italien och att gå mellan att vara barn/tonåring/vuxen.
Betyg: 3,75

Ikis: bra bok, lite svår att komma in i men efter ungefär en fjärdedel var jag fast. Av och till lite trög text för att sedan flyta på lätt. Bra beskrivning av hur det är att gå från att vara barn till nästan vuxen och hur de slits mellan att vilja vara vuxna men ändå ha en fot kvar i att vara barn
Betyg: 3,75

Malin: Gillade stämningen i boken. Jag tycker språket och kanske även det "ruffiga" i händelserna bidrar till en upplevelse. En utvecklingshistoria som också ger funderingar. Blir det alltid som man tänkt sig? Vilka är drömmarna etc.
Betyg:3.75
19 Februari 2016  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Det krävs tusen vackra ord" av Rose Marie Bouw

160122

Det nya bokklubbsåret inleddes hemma hos Guggu, som började bokklubbskvällen med att presentera statusen för de hittills 70 lästa böckerna i bokklubben sedan -07, imponerande sammanställning av G! Därefter följde en något mindre hysterisk paketlek där Sofie stod som vinnare med sammanlagt 4 paket. Till detta serverades bubbel, kex&ost och lite snacks. Maten serverades först framåt 20.30 och då bjöds vi på en fantastisk kycklinggryta med mascarpone och paprika och till detta serverades det ris. Ikis var tyvärr tvungen att bege sig redan innan efterrätten (en väldig förlust), men vi övriga fick avnjuta en härligt fyllig chokladmousse på salta mandlar med marängkross och hemgjord blåbärssylt.

Recensionerna för boken följer nedan:

Malin: en fin historia med ett fint språk om författaren hade avskalat alla upprepningar. Betyg: 3,25

Jenni: tragisk, men gripande historia, lättläst och med ett bra språk. Betyg: 4

Karin: Fastnade i boken, gripande och jag gillade den. Realistisk (känns självupplevd), men ändå orealistisk (för kittligt). Blev provocerad av engagemanget utanför sin egen familj. Betyg: 3,25

Guggu: Blev totalt fångad av boken, mycket läsvärd historia. Lättläst och kunde inte lägga den ifrån mig. Författaren beskriver huvudpersonens ångest på ett väldigt realistiskt sätt. Betyg: 4

Sofie: jag blev fast i boken direkt och fångad historien. Kunde riktigt känna hennes ångest, men blev känslomässigt påverkad över att hon valde att lämna barnen på det sätt hon gjorde. Tyckte slutet blev för Hollywood. Undra hur en starkt överviktig människa som läser boken känner sig, måste man gå ner halva sin vikt för att kunna vara lycklig? Betyg: 4

Ikis: Mycket bra bok, tragisk livsberättelse men ändå ljus på något sätt. Blev lite förbannad över att hon bara lämnade sina barn. Tyvärr ett Hollywoodskylten som drog ner betyget. Betyg: 3,25

Medelbetyg: 3,63

"Den morgonen Ulrika ställer sig på vågen och ser 143 kilo har en gräns passerats och förlamningen bryts. Hon betraktar sina tre små pojkar som leker på vardagsrumsmattan. Ulrika tar sin handväska, går ut genom dörren och lämnar sitt liv bakom sig.

Molly är sju år. Fröken säger att hon har en vild fantasi när hon berättar om monstren under sängen. Monstren som kom fram när mamma dog. Med sina fräknar och sin porlande nyfikenhet korsar Molly Ulrikas väg. Ulrika väntar på att få dö, Molly på att livet ska börja igen."
18 December 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Konsten att höra hjärtslag" av Jan-Philipp Sendker

151106

Ännu en efterlängtad bokklubb! Vi sågs hos Karin i deras fina boende och fick sedvanligt bubbel med snacks till att börja med. Efter en del soffhäng blev det huvudrätt, fransk kycklinggryta och till den ris, plommontomater och bönor. Till efterrätt blev det vaniljparfait med hallon och blåbär till. Icke att förglömma Karins hemgjorda, härligt sega maränger! Allt mycket delikat! Bokdiskussionen blev lite uppdelad under kvällen och boken fick spridda omdömen som följer nedan.

"Tin Win är framgångsrik advokat i New York. Han kommer ursprungligen från Burma men hans amerikanska familj, hustru och två barn, vet nästan ingenting om hans uppväxt och bakgrund.

En dag strax efter att dottern Julia avlagt sin juridikexamen försvinner han utan ett ord. Familjen tvingas till slut acceptera att spåren slutar i Bangkok. Fyra år senare hittar Julia ett fyrtio år gammalt kärleksbrev som hennes far skrivit till en okänd kvinna i en by i Burma.

Hos Julia tänds åter hoppet och hon bestämmer sig för att söka upp kvinnan i brevet. När Julia kommer till den lilla byn bland bergen hamnar hon i en främmande värld. I byns tehus lär hon känna en man som berättar en märklig historia om den blinde pojken och flickan med de missbildade fötterna, om det som står skrivet i stjärnorna och om kärlek som övervinner allt."

Sofie: Början var bra men det blev för djupt när han blev blind och började höra hjärtslag. Boken var lättläst. Enklare att hänga med i än vad jag trodde att det skulle vara.
Betyg: 3,0

Karin: När jag valde boken hade jag höga förväntningar men tyvärr var den inte så bra som jag trodde. Jag gillar att få en känsla av Burma. Det är en fin kärlekssaga men jag blev inte berörd som jag hade hoppats.
Betyg: 3,5

Jenni: En lättläst bok. Normalt gillar jag den här typen av av berättelser men den här blev för mycket saga för min smak. Jag gillar ändå det övernaturliga inslaget.
Betyg: 3,75

Ikis: Bra bok. Melankolisk historia. Tyvärr för mycket Hollywoodstory i slutet.
Betyg: 3,25

Malin: Förvirrad! Vill gärna förtjusas av exotisk saga men landar bara med huvudvärk.
Betyg: 3,0

Gunsan: En fantastisk kärlekshistoria som verkligen berörde mig. Jag gillade sagostuket och hade svårt att lägga ifrån mig boken. Rekommenderas starkt.
Betyg: 4,25

Medelbetyg: 3,5

Vid pennan: Gunsan
28 September 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Änglarnas svar" av Stefan Einhorn

150926

Denna bokklubb hade vi på Karins och Guggus hotellrum i Warszawa. Boken föreslogs av Sofies polska kollega då vi ville läsa något med anknytning till Polen.

G: En mycket bra bok! Oerhört gripande historier som sammanvävs. Lättläst och fängslande. Man kan inte förstå all denna grymhet som utspelats för inte så länge sedan. Gick knappt att lägga ifrån sig. Rekommenderas starkt. Betyg: 4,5

Ikis: vilken bra bok, kunde inte släppa den. Gillar sättet historien berättas på ur flera personers synvinkel. Gripande och intressant. Rekommenderar den verkligen, lättläst, enkel men ändå djup. Betyg: 4,5

Sofie: tyckte väldigt mycket om boken och läste ut den fort, håller med både G och Ikis om att den var gripande och intressant och väldigt läsvärd. Betyg: 4,5

Karin: Jag tyckte också mycket om boken. Bra skriven, fängslande och mycket läsvärd! Betyg: 4,5

Malin: Är allt annat än politiskt korrekt när jag skriver att jag ofta blir uttråkad av dessa historier. Jag hänger upp mig på språket och ordval. Urvattnade. En historia som skulle kunnat vara gåshud. Men känns som den är skriven över en kafferast. Underlaget till historien är outgrundligt. Resultatet är hafs.
Betyg:2.0

"Vid andra världskrigets slut kommer den unga kvinnan Hanna till Sverige med de vita bussarna. Hon har överlevt koncentrationslägrets fasor men förlorat allt. I Stockholm får hon anställning som barnflicka hos en familj med en liten son. Det hon har varit med om bevarar hon inom sig, men efterhand avslöjas hennes hemligheter och livet tar en oväntad vändning för alla inblandade. En sinnrikt konstruerad roman som rör sig mellan det ockuperade Polen, Israel och Sverige. I varsin monolog berättar romanens sju personer sin del av historien, och inte förrän den sista pusselbiten är lagd framträder hela bilden av det ofattbara som skedde i det judiska gettot och vilka följder det fått för en svensk familj. En stark skildring av människans förmåga att göra såväl gott som ont och av hennes längtan efter försoning mitt i det allra mörkaste."
28 September 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Egenmäktigt förfarande - en roman om kärlek" av Lena Andersson

150807

En svettig kväll. En ovanligt svettig kväll. Inte så mycket med tanke på bokdiskussionens innehåll som en temperaturkonsekvens. Efter kronärtskocka till förrätt, röd curry till mellanrätt och lite glasspinne & kaffe lämnades åsikter.

Ikis: En helt ok bok. Lättläst. Men tyckte inte om Esther, förstår inte hennes inställning och flathet. Inte heller hennes attraktion till den plufsiga Hugo Rask. Betyg: 3

Karin: Lättläst och kort. Ingen av huvudkaraktärerna är så mysig som person. Hela historien känns "old news". Inte nydanande. Betyg: 3

Jenni: Förstår att den fick Augustpris. Hon fångar en känsla och beskriver en situation som många känner igen sig i. Lättläst och tilltalande språk. Betyg: 3

Sofie: Man känner igen sig. Men kan ändå undra varför de måste vara så estetiska, svårtillgängliga. Varför krångla till det? Betyg: 3,5

Guggu: Skönt att titeln och den diskussion kring boken som förts i media, och som skapade en förväntad svårtillgänglighet och svårighetsgrad, inte införlivades. Gillade den. Igenkänning. Betyg: 3,5

Malin: Igenkänning. Bra berättande kring ett välkänt psykologiskt dilemma. Allmängiltigt. Härligt språk. Betyg: 4

Medelbetyg: 3,3

"Ester Nilsson är poet och essäist och en förnuftig människa i en förnuftig relation. En dag får hon en förfrågan om att hålla ett föredrag om konstnären Hugo Rask. Från och med nu ska hela hennes tillvaro hänga samman med denna till sin avsikt helt oskyldiga begäran.

I publiken sitter konstnären själv, hänförd, och de två möts för första gången efter föreläsningen. Ett slags kärlekshistoria inleds mellan Ester Nilsson och Hugo Rask, banal i sin enkla grymhet, storslagen i sin fullständiga hängivenhet.

Egenmäktigt förfarande är en berättelse om hur mycket vi är beredda att bedra oss själva i vår önskan att bli älskade, men också om hur svårt det är att inte utnyttja människors svaghet, och hur brutalt resultatet blir. Lena Andersson skildrar här hur det känns att utsättas för den stormande passionen utan att fullt ut kunna gå upp i den. Det är en detaljstudie i makt och besatthet, rolig och smärtsam om vartannat."
28 September 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Not that kind of girl" av Lena Dunham

150703

Den här härliga sommarkvällen sågs vi hemma hos Jenni, där det bjöds på smått & gott med bubbel, kycklinglårfilé med couscous och så avslutningsvis vit chokladmousse med digestive-crunch och blåbär. Mums! Och så småningom bokdiskussion:

Jenni: Jag valde boken för att jag gillade serien "Girls" och Lena Dunham som person. Har gått och väntat på att den skulle komma i pocket. Blev dock grymt besviken. Hennes liv gör sig nog bättre på TV än i skriftlig form, även om sättet att skriva ändå var OK. Betyg: 2,5

Malin: Håller med Jenni i både recension och betyg. Betyg således: 2,5

Sofie: Den här boken föll mig inte i smaken, för jag har väldigt lockigt hår (?). Rörigt skriven, hoppar fram och tillbaka och känns ganska ointressant på det stora hela.
Betyg: 2,5

Ikis: Känns som att författaren jobbar för hårt på att vara speciell, lite för mycket "S:t Larsare". Språket känns OK men jag retar mig på själva innehållet, som till stor del framstår som fabricerat. Vem kan ha så tydliga minnen från att man är tre år? En mittemellan-bok, varken skitbra eller skitdålig. Betyg: 2,75

Guggu: Hade höga förväntningar men de infriades inte. Serien betydligt bättre än boken. Mycket rörigt och hoppigt, inte speciellt intressant. Läste med ett halvt öga tillslut. Dock ett plus för att den var så lättläst. Betyg: 2,5

Karin: Jag hade varken hört talas om författaren eller serien. Blev dock inte så imponerad. En platt och ointressant bok. Har författaren gått för länge i terapi? Betyg: 1,75

Medelbetyg: 2,4

"Den här boken innehåller berättelser om underbara nätter med vidriga killar och vidriga dagar med underbara vänner, om ambitioner och de två livskriser jag genomgick före tjugo års ålder. Om mode och dess många tvångströjor. Om att visa upp sin kropp offentligt, vara tvungen att hävda sig på ett möte med en massa femtioåriga män och de hälsobetingade rädslor (tinnitus, lampdamm och infertilitet) som håller mig vaken om nätterna. Jag förbereder mig redan på den skam jag förmodligen kommer att känna över att jag någonsin trodde mig ha något att erbjuda dig med denna bok, men också på den glädje som lika gärna kan drabba mig över att jag lyckats hindra dig från att testa en dyr juicefasta eller ha sex med skorna på. Nej, jag är ingen sexpert, psykolog eller legitimerad dietist. Jag är inte en gift trebarnsmor och jag äger ingen framgångsrik underklädeskedja. Däremot är jag en tjej med ett passionerat intresse för självförverkligande, en tjej som skickar hoppfulla rapporter från fronten i denna kamp."
8 Augusti 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Han är tillbaka" av Timur Vermes

150509

Denna lördagskväll i maj träffades vi i den fortfarande Blå Villan hos familjen Glanz. Det bjöds på Cava, ost och kex som förmingel. Huvudrätten gick i thailändskt tecken i form av en Pad thai med kyckling och till efterrätt serverades det en lemoncurd cheesecake. Efter att ha "catchat up" sen sist började boken diskuteras och det gick hett till på sina ställen....

Ikis: Valde boken på en rekommendation från en kompis till Wille. Trodde nog den skulle vara mer humoristisk men skrattet fastnade i halsen hela tiden. Förstår inte riktigt syftet med boken och är lite förvånad att den inte väckt större motstånd och debatt då det inte känns som ett ämne att skoja om. Tyckte inte om den alls och skulle inte rekommendera någon att läsa den.
Betyg: 1

Guggu: Dålig bok. Förstår inte syftet. Ingen behållning alls, skulle inte rekommendera den till någon. Idén är tilltalande men faller platt.
Betyg: 1

Karin: Förstår inte syftet med boken. Jävligt seg att läsa, lite pissdålig.
Betyg: 0,75

Sofie: Skitjobbigt språk. Tråkig. Förstår inte heller syftet med boken. Fanns en rolig mening i hela boken.
Betyg: 1

Jenni: Fascinerande att våga ge sig på ämnet. Gillade den inte alls. Långtråkig och tradig men skapar diskussion.
Betyg: 1

Malin: Det som var bäst med boken var omslaget. Vad var syftet? Konstigt språk, ingen läsupplevelse. Jag såg det som ett jobb att läsa ut den för att kunna vara med i diskussionen.4
Betyg: 1,5

Medelbetyg: 1,42

"Våren 2011 vaknar Hitler upp i centrala Berlin med huvudvärk. Det sista han minns är att han var med Eva Braun i bunkern, så förvånad inser han att staden inte ligger i ruiner.
Folk känner naturligtvis igen Hitler, men tror att han är en imitatör. Han gästar en tv-show och hans kommentarer tolkas som bitande ironi och blir ett Youtubefenomen. När Hitler blir förskräckt över bristen på övertygelse bland nynazisterna och skäller ut partiledaren, vinner han ett fint journalistpris - för sin satiriska exponering av fördomar. Karriären pekar spikrakt uppåt."
31 Maj 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "1984" av George Orwell

150411

En riktigt ljummen och skön vårkväll samlades vi hemma hos Gunsan för lite bokklubbsmys. Snacks, ost, kex och rosé bubbel serverades på den soliga altanen. En lite mindre skara en vanligt, då Malin var sjuk och Ikis skulle på galej på annat håll.

När solen började gå ner och kylan krypa in på, så var det dags att gå in och äta kvällens varmrätt. Det serverade en fläskytterfilé a la Guggu (röra med crème fraiche och brie), potatisklyftor och tomatsallad.

Mätta och belåtna slog vi oss ned i soffan för bokklubbsnack. Där blev vi serverade en vit choklad panacotta och till den hallonsås och stora blåbär.

Boken fick Guggu tips om av en kille på hennes jobb. Hon ville ha tips på en klassiker som man borde ha läst och blev då rekommenderad 1984 med George Orwell.

Guggu: Första halvan på boken var trög. Den blev mer lättläst när det kom in en relation i boken. Slutet var hemskt och man ville veta hur det skulle gå. Glad att jag läst den, en tänkvärd bok. Skulle rekommendera den.

Sofie: Boken i sig var jobbig att läsa, det var svårt att komma in i språket. Det var även svårt att komma in i vissa partier. Boken i sig får inget bra betyg, men den är bra i efterhand för att man kan applicera den på saker som händer i vårt samhälle.

Karin: Tycker också den var svår att komma in i. Men det finns en poäng med att det var svårt att komma in i den, för att förtydliga att de hade det svårt. Den väcker mycket tankar, vilken verklighet vi lever i och vad människan är kapabel till. Svårläst men väl värd besväret.

Jenni: Trög och mörk bok som inledningsvis var svår att komma in och lätt att somna till. Den blev enklare att hålla sig vaken till när den började handla om en relation och nästan för spännande/hemsk för att somna till i slutet. Den fick mig ändå att fundera på många saker och då bl.a. den övervakning som han beskriver och som bara ökar i vårt samhälle.

När det var dags att sätta betyg så kom vi fram till att vi alla skulle vilja dela upp betyget på boken, på läsupplevelse och behållning.

Läsupplevelse: Guggu: 3,5, Karin: 2,75, Sofie: 2 och Jenni: 2

Behållning: Guggu: 4,25, Karin: 4,25 Sofie: 4 och Jenni: 4

"Om den ständigt pågående striden mellan de tre staterna Eurasien, Ostasien och Oceanien. Kriget upphör aldrig men konstellationerna ändras fortlöpande. Via den ständigt vakande teleskärmen hålls invånarna uppdaterade om vem som är fienden för dagen.Överallt i Flygbas Ett, som tidigare hette England, möter man bilden av Storebror, Oceaniens ledare. Han och partiets valspråk är: Krig är fred Frihet är slaveri Okunnighet är styrka. Ny pocketutgåva av George Orwells klassiska framtidsskildring som utkom första gången 1949. Thomas Warburtons översättning gjordes till återutgivningen 1984."
8 Mars 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Låt vargarna komma" av Carol Rifka Brunt

150227

Denna trevliga bokklubbskväll sågs vi hemma hos Karin, som numera huserar på Ullstämmavägen. Och trots att de nyligen flyttat hit möttes vi av en fullt iordningställd och mysigt inredd bostadsrätt. Bubbel och tilltugg i form av kex och ost (Greven och Primadonna) serverades följt av en middag bestående av orientalisk högrevsgryta med ris och till efterrätt en utsökt Crème Brûlée.

Under bokklubbsdiskussionen visade det sig att vi var indelade i två rätt så olika läger. Karin, Malin och Jenni var de mest positiva till boken, de fastnade för den direkt och ansåg att den var skriven på ett unikt och speciellt sett och att den skildrade relationer på en hög nivå medan Ikis, Guggu och Sofie var lite mer negativa. Den var visserligen lite småmysig, men levde inte upp till förväntningarna. De blev inte sugna på att fortsätta läsa och upplevde boken som lite småseg. Betyg: Karin; 4,75, Malin; 4,5, Jenni; 4,5, Ikis; 3,25, Guggu; 3,5, Sofie; 3,25. Medelbetyg: 3,96

/Sofie

"New York 1987. Fjortonåriga Junes morbror dör i aids. Han var den viktigaste personen i världen och hans död lämnar henne ensam och tyngd av sorg. Tills hon träffar Toby, en man som också sörjer Finn. Mellan honom och June växer en oväntad och annorlunda vänskap fram, en vänskap som får hemligheter som länge varit dolda att dras fram i ljuset. Och June lär sig saker om sig själv och sina närmaste som förändrar henne för alltid. "Låt vargarna komma" är en mångbottnad och gripande skildring av kärlek, sorg och vänskap."
8 Mars 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "En vacker dag lämnar jag honom" av Maria Blomqvist

150102

Ett nytt bokklubbsår! Välkomna hem till Sofie på bokklubbsmys en av de första kvällarna på det nya året!

Protokollförare: G

I vanlig ordning välkomnades vi med varm famn. Denna kväll var även Felicia med till vår stora förtjusning. Malin kunde tyvärr inte vara med pga planeringsmiss. Bubbel, snacks, ost och kex serverades till soffmyset. Till huvudrätt fick vi en delikat fläskfilégryta med pasta och sallad. Fudgetårtan till efterrätt var inte att leka med. Yummy! Nu till boken...

"Jag väntade på och längtade efter att han skulle lämna mig. För om han själv gick sin väg skulle jag slippa slå mig lös från honom, från oss och från vårt gemensamma liv. Eller tänk om han rentav skulle dö en helt förbjuden tanke.

Det här är min berättelse om hur det var att leva i en kraftfull, livsfarlig passion där kasten mellan kärlek, åtrå och hopp och djup förtvivlan gjorde att jag tappade greppet om mig själv. Men även om mina barn. Den man som från första stund gick rakt in i mitt sinne, krävde full uppmärksamhet och aldrig lämnade mig i fred blev en del av mitt liv. Under en alltför lång tid. Det onormala blev normalt.

Det här är också berättelsen om att jag till slut insåg att jag höll på att bli som han. Då fanns bara en väg ut och det var bort. Bort från honom. En dag kom polisen och hämtade honom efter min första, och enda, anmälan. Det var då mitt riktiga liv började. Men det var också då mina vänner vände mig ryggen. Hon ljuger! En sådan trevlig karl kan inte ha gjort det hon säger.

Boken "En vacker dag" beskriver "50 nyanser av honom" fast på riktigt, en mix av passion, våld, sex och kärlek i en livsfarlig blandning och ett liv som snurrade på, där kasten mellan passion och våld var som att leva i ett nät av motstridiga känslor. Den utgår från dagboksanteckningar och polisförhör, och innehåller även en studiedel och en faktadel."

Kaka: Viktigt ämne men dålig bok. What´s the fuss about "hen"? Konstigt att gå ut med sitt riktiga namn och alla andra i boken är anonyma.
Betyg: 1,75

Ikis: Jag fick tyvärr ingen känsla för författarinnan. Boken var dessutom dåligt redigerad. Samma kapitel dök upp två ggr under två olika datum. Platt fall. Varför hoppar hon mellan att kalla honom "Erik" och "Mannen"?
Betyg: 1,75

Jenni: Skulle ha kunnat vara en intressant bok då det är ett viktigt ämne. Men hon lyckas inte förmedla känslan hon är ute efter. Det märks att hon inte är en van författarinna.
Betyg: 1,75

Sofie: Skulle ha kunnat passa mig men det är för lite beskrivningar. T ex saknar jag skildringar av de bra dagarna. Hur såg de ut? Det hade kunnat ge en bättre förståelse för författarinnan.
Betyg: 2,5

Gunsan: Dåligt och rörigt skriven. Inkonsekvent med namn och anonymitet. "Hen" bara på en person. Jag saknade också beskrivningar av de bra dagarna/perioderna. Svårt att sympatisera med författarinnan. Ett plus ändå att boken var snabbläst.
Betyg: 1,5

Malins betyg: 2,25

Medelbetyg: 1,92
1 Januari 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "I kroppen min" (resan mot livets slut och alltings början/vägsjäl) av Kristian Gidlund

141121

Mitt i mörkaste hösten samlades vi i värmen kring alla ljus hemma hos Malin för ännu en härlig bokafton. Där bjöds vi på baconlindade dadlar och lite annat gott, givetvis åtföljt av härligt bubbel. Efter att ha avnjutit middagen - gott-och-blandat-plock i pitabröd samt grädde med blåbär och fras - kom vi så småningom in på aftonens bokval. Vi blev dock ganska snart varse att hälften av skaran hade läst den första utgåvan (den som var tänkt att vi alla skulle läsa) medan vi andra hade läst den andra utgåvan (och alltså inte den som var tänkt att vi skulle läsa).
Vi kom även fram till att det är svårt att sätta betyg på någons död och bestämde oss därför för att inte sätta något betyg på böckerna.

"I kroppen min: resan mot livets slut och alltings början"

"Jag fick beskedet på en torsdag, strax innan jag skulle äta pannkakor. Men det började långt innan dess. Så klart. Jag ska försöka berätta. Jag ska försöka.

Och redan där misslyckas jag. Har skrivit och raderat alldeles för länge nu. Det här är nog en självisk bok. Skapad av mig själv. För mig själv. Och om du vill läsa får du gärna göra det. Men det här är mitt sätt att hantera den här situationen. Mitt sätt att tygla det som har tvingat sig in i mitt liv. Som jag måste leva med. Jag hade tänkt berätta hur allt började, hur jag har tänkt sedan den där torsdagen. Jag hade tänkt berätta om vilka känslor som har osat, fräst och dundrat inom mig. Men jag orkar inte vara saklig. Inte vara föredömligt dramaturgisk i berättandet. Inte nu. Kanske senare.

Men det finns något som jag måste berätta. Och om det upprör någon att det var på det här viset som ni fick reda på det, så är jag ledsen för det. Förlåt. Men ingen är mer upprörd över det här än jag. Jag lovar. Det finns något som jag måste berätta. Jag har cancer.

Allting har förändrats. I morgon börjar min cellgiftsbehandling. Och den där torsdagen åt jag mina pannkakor kalla."

"I kroppen min: vägsjäl"

"Vår berättelse närmar sig sitt slut. Och vår figur klamrar sig fast på vrakets krutdurk på det öppna havet. Molnen hopar sig. Från och med nu blir allt han skriver korta fragment som han ristar in i tunnans trä."

Efter den hyllade debutboken I kroppen min kommer nu Kristian Gidlunds avslutande texter från bloggen med samma namn. Texterna återspeglar Kristians tankar och känslor under de sista sju månaderna av hans liv. Boken innehåller också Emma Svenssons bilder från fotoutställningen om Kristian Gidlund.

Han hade ett sjömanshjärta i sitt bröst. Han sökte äventyret. Han älskade livet. Kristian Gidlund, författaren, journalisten och musikern avled den 17 september 2013. Han blev 29 år gammal."

Ikis (första utgåvan): Jag valde boken för att jag följde, och berördes av, Kristians blogg under den sista tiden av hans liv. Gillade boken starkt! Lyssnade på sommarpratet och fastnade redan då för "Brevet till det barn jag aldrig kommer att få". Så sorgligt! Kristians historia ger perspektiv och är en påminnelse om vikten av att leva här och nu.

Jenni (första utgåvan): Fascinerande att han orkar skriva som han gör när han är döende. Vackert språk, originellt med ovanliga meningsbyggnader! Drömmer om det liv han inte får uppleva. Såg det som sin makt att få sin röst hörd och talar kanske också för dem som befinner sig i liknande situationer.

Guggu (andra utgåvan): Jag läste ju andra utgåvan. Bara brorsans inledning fick mig att bryta ihop. Tog mig tårögd igenom första sidan och sedan bara löpte det på. Fantastisk bok som ger perspektiv på livet! Hemskt att folk kan komma med så sjuka kommentarer men också härligt att se vilket fint stöd han fick av många.

Malin (andra utgåvan): Håller med G! Grät floder redan under brorsans intro. Trodde inte att jag skulle orka fortsätta läsa. Mycket tilltalande språk med många metaforer. Fick inte riktigt grepp om helheten men ger ändå perspektiv på livet!

Karin (andra utgåvan): Kristian berör med sin historia. Starkt skrivet! Lite svårt att hänga med ibland men det fick ju sin förklaring i att det finns en första utgåva.
1 Januari 2015  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Swing" av Bengt Ohlsson

141018

Tjejhelg! Dvs en skön spa-helg i Nyköping som på lördagkvällen övergick i någon form av bokklubb. Recensionerna hoppas vi att varje deltagare sammanfattar själva:)

Guggu: En besvikelse! Tråkig, intetsägande och levde inte alls upp till mina förväntningar. 2 i betyg.

Ikis: usch inte alls nåt bra, hade förhoppningar om en rolig och lite fnittrig bok men tyvärr bara tråkig och gav ångest. Betyg 2,5

Jenni:

Karin: Känns som en ångest-bok från början till slut. Men det kanske är det som är meningen? Betyg: 2,5

Malin: Hade höga förhoppningar med tanke på titel. Föll platt tyvärr. Men upplever att greppet att låta huvudpersonerna skildra olika upplevelser är intressant.
Betyg:3.0

Sofie: det hände inte särskilt mycket och fick ingen känsla för boken. När jag läst klart den undrade jag fortfarande vad som skulle hända när de gick tillbaka till sina gamla liv. Betyg: 2,25

"Åke och Hanna har det egentligen ganska bra med varann. Men en impuls från en väninna, kombinerat med en vag känsla av man borde vilja experimentera mer i sitt liv, gör att Hanna övertalar Åke att följa med till en swingerklubb. Där man byter partners en och en. Eller gör det alla på en gång. Eller vad det nu blir. Åke ställer upp, mest för att inte vara den som alltid säger nej.

Besöket leder inte till någonting just, men strax därefter får de av klubbens värdinna veta att ett annat par är intresserat av en fortsättning.

Nu ska experimentet fullföljas. Nu ska Åke och Hanna vidga sina horisonter. Efter en spänd middag på spaghetti vongole går de med varsin partner till varsitt rum. Det går bra i det ena. Mindre bra i det andra. Och vad händer sedan?"
24 November 2014  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Projekt Rosie" av Graeme Simsion

140829

Denna sensommarkväll sågs vi hemma hos Jenni där vi blev bjudna på Cava, ost, kex, vindruvor och snacks. Med på klubben var vårt nyaste tillskott Rickard, nej förlåt menade Oscar Ryden. Till middag bjöds vi på halloumipanerad kycklingfilé med pasta, sallad, parmesandressing, parmesanost och körsbärstomater i ugn. Till efterrätt serverades fantastisk paj med glass och kaffe. Mm vad gott!!!

Jenni: boken var inte mitt förstahandsval. Det hände ju inte så mycket och inte den feelgood bok jag hoppats på.
2,75

Guggu: snabb, lättläst, rolig. Verkar vara en mysig författare. Man ville komma framåt för att se vad som skulle hända.
3,25

Malin: seg, fastnade inte men vet inte riktigt varför. Lättläst halvmesyr. Den försökte vara nåt den inte levde upp till. Jag kände inget för personerna i boken.
2,75

Karin: har tyvärr inte läst klart den. Den blev lite övertydlig, ja ja vi vet att du har Aspbergers.
2,75

Sofie: inte direkt fängslande, inget driv i läsandet. Kunde lägga ifrån mig boken utan problem. Jag orkade inte riktigt bry mig om rollfigurerna.
2,75

Ikis: lättläst, stundtals rolig men ganska tjatig. Svårt att hitta ett driv att komma framåt i boken.
3,0

Medelbetyg: 2,88

"Don Tillman är 39 år gammal och ska gifta sig. Han vet bara inte med vem än. Han ser bra ut men har aldrig riktigt passat in i några sociala sammanhang och har svårt att få kontakt med kvinnor. Men som den strukturerade forskare Don är utformar han Projekt fru - ett mycket grundligt frågeformulär - som ska hjälpa honom att hitta den perfekta partnern. Hon får absolut inte röka, dricka, ogilla kött, komma försent eller rubba hans inrutade liv.

Rosie Jarman gör allt detta. Hon är även spontan, smart och snygg, jobbar som bartender och vänder upp och ner på hela Dons tillvaro. Eftersom han är professor i genetik kan han hjälpa henne i sökandet efter hennes biologiska pappa. Och ju mer Don engagerar sig i Rosies jakt, desto mer börjar han släppa på sina strikta rutiner. Hon drar ut honom ur hans trygga men trista tillvaro och han börjar förstå att man inte kan hitta kärleken med hjälp av vetenskapliga tester."
13 September 2014  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Mina år med bin Ladens" av Catrin Streete, Ingrid Carlqvist

140613

Denna sommarkväll sågs vi hemma hos Guggu. Eftersom värdinnan precis fyllt år så började vi kvällen med att fira henne med en present från bokklubbsdeltagarna, ett presentkort på Nettans som uppskattades mycket. Vi fick en god fördrink med inslag av kokos, bubbel och en massa gott snacks så klart. Även denna bokklubb saknade vi Malin och Karin som av olika orsaker inte kunde vara med. Till huvudrätt fick vi en kycklinggratäng (med ”swetta chilli”) som smälte i munnen och till det ris och sallad. Till kaffet serverade en hemmagjord hallonsorbet. Allt fantastiskt gott!

Boken valdes av Guggu, som hittade den i en pocketshop på Arlanda.

Vi delade alla samma syn om boken och kom fram till att vi skulle skriva en gemensam recension denna gång:

Boken var inte som den utgav sig för att vara. Vi hade alla förhoppning om att få en inblick i den saudiarabiska kulturen i stället för dessa fester som boken faktiskt handlade om. Hon upplevs som extremt självgod och man blev trött på att läsa om alla hotell och fester som hon bevistade. Vi undrade alla vad syftet med boken egentligen är? Det var dock en lättläst bok men simpelt skriven.

Betyg:

Sofie: 2,75
Ikis: 0
Guggu: 2,0
Jenni: 2,5
Karin:1,75

Medelbetyg: 1,8

"En kväll, efter en ovanligt lyckad modevisning, hamnade jag som vanligt på Café Opera, det sena 1980-talets hetaste inneställe. Jag träffade ett gäng araber som bjöd flott och hade hyrt en halv våning på Grand Hôtel. För mig var det som vilken annan utekväll som helst - just i den stunden anade jag inte hur mötet med familjen bin Laden skulle komma att påverka mitt liv. Mina år med bin Ladens tog begreppet lyx till en ny dimension. Jag älskade att shoppa på Harrods i London som ´Mrs B´, men det var nästan ännu roligare att gå omkring i Jeddah, i min svarta fotsida abaya, som dolde både mina höga klackar och min cigarett."
13 Juni 2014  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Extremt högt och otroligt nära" av Jonathan Safran Foer

140517

Denna kväll sågs vi, en något decimerad skara, hemma hos Glanzarna som var vänliga nog att hjälpa Guggu ur en knipa. Karin och Malin kunde tyvärr inte vara med oss av olika orsaker och vi saknade dem naturligtvis hos oss. Vi serverades bubbel och snacks vid ankomst. Till huvudrätt fick vi biffteki, ugnspotatis, tzatziki och en fräsch sallad. Till efterrätt serverades glass med diverse tillbehör. Allt mycket, mycket gott och vi kunde tack vare det fina vädret sitta ute till sena timmen.

Nu till våra recensioner:

Proppen: Mycket komplicerad författare som skrev så att jag inte hängde med. Rörig bok med mycket ordbajseri. Upplevelsen går att jämföra med Kicki & Lasse!
Betyg: 0,5

Ikis: Malin, du har lyckats igen! Oförståelig bok med krångliga liknelser som jag inte uppskattar. Efter diskussionerna kring boken har det klarnat något för mig vilket kommer att ge ett högre betyg än jag hade tänkt mig innan.
Betyg: 2,5

Jenni: Jag gillar boken. Otroligt smart författare och därför alltså en smart bok. Dock var den rörig i början och det var svårt att förstå vem som sa vad vilket drar ner betyget något. Så klurig bok att det är svårt att sätta fingret på vad det var som gjorde den så bra.
Betyg: 4,0

Guggu: Så smart bok! Jag är helt förundrad över att jag har hängt med och verkligen uppskattat den. Klurig i början med flera olika historier men de vävs samman på ett bra sätt allteftersom. Rörande och imponerande berättelse som jag starkt rekommenderar.
Betyg: 4,5

Medelbetyg: 2,88

Vid pennan: Guggu

"Oskar Schell, 9 år, är uppfinnare, frankofil, origamist, datakonsult, smyckesdesigner och amatörarkeolog. Dessutom spelar han väldigt gärna tamburin och korresponderar med Stephen Hawking och Ringo Starr.
Morgonen den elfte september befann sig hans pappa högst upp i World Trade Center. Ibland plockar Oskar fram telefonsvararen med pappas sista meddelande som han gömt undan för sin mamma.

I en garderob hittar Oskar en vas med ett mystiskt kuvert i. Det står Black (med röd penna) på kuvertet, och i det ligger en nyckel. Han tror att det kan vara en viktig ledtråd i en av de lekar hans pappa brukade arrangera. Därför bestämmer han sig för att tillsammans med en 103 år gammal krigsreporter söka upp varenda en av de 472 Black - från Aaron till Zyna - som bo i New York, och ta reda på vart nyckeln går och vem denna Black är som kanske kände hans pappa.

En ovanligt lekfull, varm, rörande och filosofisk roman om förlust och sorg - och om kärlek."
17 Maj 2014  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Gul utanpå" av Patrik Lundberg

140404

"I hela sitt liv har Patrik Lundberg blivit kallad kinesjävel. 1983 adopterades han från Korea. Han skickades över halva jordklotet och landade mitt i den svenska småstadsidyllen Sölvesborg. Där växte han upp i en vanlug dysfunktionell familj och uppfostrades som vilken svensk pojke som helst.

24 år senare reser han tillbaka till sitt födelseland. Där blir han the awesom guy västerlänningen som alla tjejer vill ha. Han bli tilltalad på koreanska och konfronteras med en kultur han bara har läst om. Framför allt söker han efter sina biologiska föräldrar. Ska han hitta dem?

Gul utanpå är en berättelse om utanförskap. Om hur det är att inte känna sig hemma någonstans. Det är också en livsomvälvande resa och ett sökande. Efter rötter. Efter ursprung och efter tillhörighet. Patrik Lundberg är journalist och aktiv i adoptionsdebatten."
5 April 2014  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "En man som heter Ove" av Fredrik Backman

140221

Vi sågs hemma hos Karin, som den här gången vågade sig på att servera lammgryta med saffransris (som självklart uppskattades!) och därefter bjöds vi på en mycket god lingonparfait.

Bokförslaget togs upp redan till spa-helgen, men det blev inte dax att läsa boken förrän till den här bokklubben. En kort sammanfattning är att alla tyckte att boken var bra, mestadels för att det var rolig, men tragisk, humor med en igenkänningsfaktor av "en sur gubbe". Vissa skrattade så de grät och någon hade högläsning för sin partner.

Betyg: Karin; 4,75, Jenni; 4,5, Guggu; 4,5, Ikis; 4, Sofie; 4,25

Medelbetyg: 4,4

"Ove är 59. Han kör Saab. Folk kallar honom "bitter" och "grannarnas skräck". Men Ove är fan inte bitter, grymtar han. Han går väl bara inte runt och flinar jämt!

Varje morgon tar Ove sin inspektionsrunda i kvarteret. Flyttar cyklar och kontrollerar källsorteringstunnorna. Trots att det är flera år sedan han avsattes som ordförande på bostadsrättsföreningens årsstämma. Eller "den där statskuppen", som Ove själv bara minns den.

Men bortom den vresige ordningsmannen finns en historia och en sorg. Så när de nyinflyttade grannarna i radhuset mittemot en novemberdag råkar förstöra Oves brevlåda blir det upptakten på en komisk och hjärtevärmande berättelse om tilltufsade katter, oväntad vänskap och den uråldriga konsten att backa med släp. Som kommer förändra en man och en bostadsrättsförening i grunden."
2 April 2014  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Livet efter dig" av Jojo Moyes

140110

Efter jul- och nyårsfirande var det så dags med ytterligare en kväll i litteraturens tecken. Vi sågs hemma hos Jenni, som bjöd på snacks och bubbel (såklart!), härligt rubbad pulled pork med coleslaw, bakad potatis och bröd á la Ronaldo och avslutningsvis frukt med glass och hemmagjord chokladsås- mums!! Med detta i magen var vi väl rustade inför kvällens boksnack:

Jenni: Jag valde boken eftersom den har legat på topplistan och också för jag tänkte att vi kunde behöva en liten kärlekshistoria såhär inför julen. För mig blev den en varm, kärleksfull historia, med flera mysiga karaktärer, även om man visste att den skulle sluta sorgligt.

Betyg: 4,5

Sofie: Jag fastnade direkt! Kunde inte sluta läsa utan drevs hela tiden vidare. Stark story som fick mig att reflektera över sånt som jag inte brukar fundera så mycket på annars.

Betyg: 4,75

Guggu: Mycket lättläst! Stark historia, som berör. Ville läsa vidare hela tiden. Rekommenderar den starkt! Sneglade på slutet redan tidigt i läsningen, då jag ville stålsätta mig inför vad som komma skulle. Sorgligt!

Betyg: 4.75

Karin: En varm kärlekshistoria med ett fint slut, om än tårfyllt. Lättläst och mångfacetterad. Rekommenderar å det varmaste!

Betyg: 4,75

Medelbetyg: 4,69



"Lou Clark och Will Traynor är så olika man kan vara. Lou bor hemma och försörjer sina föräldrar med lönen från kaféet där hon jobbar. Hon har inga ambitioner utanför den lilla stad där hon bott i hela sitt liv. Will var en atletisk A-personlighet, framgångsrik aktiemäklare med toppjobb i London och snygg flickvän. Tills en motorcykelolycka tog ifrån honom alltsammans.

När Lou blir arbetslös tar hon jobbet som den totalförlamade Wills sällskapsdam enbart för att hon inte kan hitta något annat, och hon behöver verkligen pengarna.

Will har bestämt sig hans liv är trångt och glädjelöst, och han vet exakt hur han ska få slut på alltihop. Lou bestämmer sig i sin tur för att få Will att ändra sig.

Ingen av dem vet att de kommer att förändra varandra för alltid."
2 April 2014  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Mörka platser" av Gillian Flynn

131207

Denna (mörka) kväll var vi hemma hos familjen Glanz. Det bjöds på glögg, pepparkakor, bubbel och snacks. Till varmrätt serverades risnudlar med kyckling i röd curry. Ikis hade bakat en kladdkaka med smak av ingefära, nejlika och kanel som var otroligt god. En kopp kaffe till den och så var vi redo för lite boksnack.

Ikis: Länge sen det var en deckare! Recensionerna var lovande. Gick på känslan. Bra och spännande bok. En annorlunda deckare, mer beskrivande och berättande. Handlade inte bara om själva fallet utan mer om personerna.

Betyg: 4,5

Guggu: Skitbra! Lättläst. Svår att lägga den ifrån mig. Annorlunda på ett bra sätt. Ingen klassisk deckare. Rekommenderar den starkt!

Betyg: 4,75

Karin: En bok som handlar om social misär och sjuka sinnen. Svårt att lägga den ifrån mig. Språket var bra. Intressant att man får ta del av samma story fast från olika människors perspektiv.

Betyg: 4:75

Sofie: Gjorde inte boken rättvisa. Störde mig på Libby i början. Mycket beskrivningar som kunde ha kortats ner. Helt ok att läsa ändå.

Betyg: 3

Jenni: Mörka Platser var precis lagom spännande, en deckare att somna till. Väldigt mörk och dyster. Välskriven och lättläst. Gillade den!

Betyg: 4,5

Medelbetyg: 4,3

"Libby Day var bara sju år när hennes mamma och två systrar mördades i det som kom att kallas Satansoffret i Kinnakee. Medan hennes familj låg döende flydde Libby från deras lilla bondgård och ut i den stränga vinterkylan. Hon överlevde - och vittnade om hur hennes femtonårige bror Ben var den skyldige.

Tjugofem år senare spårar en grupp påstridiga privatspanare upp Libby i hopp om att hitta bevis för att Ben är oskyldig. Ben sitter fortfarande i fängelse och Libby lever på smulorna från en fond, upprättad av välgörare som sedan länge glömt bort henne. Libby ser en chans att tjäna en hacka på sin tragedi. Mot en summa pengar tar hon kontakt med de som var involverade den där gången. Kanske ska det visa sig att hennes vittnesmål inte var så vattentätt trots allt.

Libbys efterforskningar tar henne från sjaskiga strippklubbar i Missouri till övergivna turiststäder i Oklahoma, och undan för undan börjar den ohyggliga sanningen uppdagas för henne. Libby är tillbaka där hon började och där hon egentligen alltid varit: På flykt från verkligheten. På flykt från en mördare."
7 December 2013  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Jellicoe Road" av Melina Marchetta

131018

Kul med en annorlunda bokklubb - vi ses på Spa i Nyköping!

Guggu: Jag hade verkligen problem att hänga med bland personer, tider, händelser och allvaret i vissa situationer. Ibland slogs man för glatta livet och ibland var man vänner. Jag väntade mest hela boken på att det skulle lossna och att polletten skulle ramla ner. Slutet var dock bra och då hade jag fått lite mer koll.
Betyg: 3,0

Jenni: Inledningen var lite förvirrande och svårgenomtränglig. Men när jag väl fått grepp om karaktärerna, händelserna i nutid och dåtid, var jag fast. Gillade att man får följa två generationer parallellt och hur historierna flätas ihop på slutet. Kunde gärna gärna fått vara lite längre! En bra ungdomsroman som passar en ungdom som mig.
Betyg: 4,5

Ikis: riktigt bra bok på lagom nivå. Jag fastnade ganska direkt. Svårt att lägga ifrån mig boken. Tycker att storyn höll hela vägen, med en bra blandning av intrig, spänning och lite humor.
Betyg: 4,5

Sofie: har glömt lägga in recension så sätter enbart betyg 3,0.

Karin: Har också glömt att lägga in recension men minns att jag tyckte att boken var bra. Betyg: 3,5

"Som elvaåring överges Taylor på 7-Eleven av sin mamma. Många år senare hinner historien ikapp henne. Samtidigt väcks gamla konflikter till liv på Jellicoe internatskola, där ännu en i Taylors närhet försvinner och någon återvänder.

Jellicoe Road är en lika vacker som skakande skildring av två generationers vänskapsband, mörka hemligheter och hjärtslitande tragedier. Ett finmaskigt nät som spänner över tid och rum. Parallellt med att Taylor tvingas konfronteras med sitt livs största utmaningar, visar sig ett manuskript innehålla nyckeln till det förflutna. Vilka var barnen som var med om det fruktansvärda för 22 år sedan? Är deras öden på något sätt sammflätademed Taylors?"
15 Oktober 2013  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Konsten att vara kvinna" av Caitlin Moran

130823

Denna augustikväll träffades vi hemma hos Guggu och vi välkomnade vår nya boklubbsmedlem Jenni! Kvällen bjöd på snacks och bubbel, rostbiff med potatisgratäng och kantarellsås samt mascarponecreme med physalis och hallon. Allt helt utsökt! Kvällen bjöd även på feminism, sexprat, manligt och kvinnligt allt inspirerat av kvällens bok. Tyvärr var diskussionerna under kvällen mycket roligare än själva boken.

Guggu: minns inte riktigt varför jag valde boken, den låg på pockettoppen och jag tänkte nog att feminism med humor är ett bra diskussionsämne. Jag hade föreställt mig hur rolig den skulle vara men den levde ej upp till det. Det var tydligt vad som skulle vara roligt men det var det inte. Den gick mig helt förbi och jag skulle inte rekommendera den till någon.
Betyg: 2,5

Sofie: den hade vissa poänger men hela boken kunde ha kortats ner. Det var inte alltid roligt när det skulle vara det. Mycket ordbajseri! Hon drog mycket paralleller med brittiska kändisar som man inte har en aning om vilka de är.
Betyg: 2,5

Jenni: först tyckte jag den var ganska så rolig, fnissade lite och ville läsa högt för Markus men efter hand blev den tristare och tristare.
Betyg: 2,5

Karin: rolig men svår att ta sig igenom, den hade ett ganska schysst feministiskt perspektiv.
Betyg: 2,75

Ikis: levererade inte alls! Trodde jag skulle skratta massor men den var mest tråkig och svår att ta sig igenom. Väldigt tjatig i diskussionerna, upprepar sig.
Betyg: 2

Medelbetyg: 2,45

"Det har aldrig varit lättare att vara kvinna. Vi har rösträtt och p-piller och vi har inte blivit brända som häxor sedan 1700-talet. Men det återstår några små frågor...varför måste vi ta bort allt hår på kroppen? Varför är bh:n så obekväm? Och varför frågar alla när man ska skaffa barn?

Boken börjar på Caitlin Morans bedrövliga 13-årsdag (hon väger 80 kilo, har inga vänner och pojkar kastar grus efter henne) och fortsätter genom tonårstiden, till arbetsplatser och strippklubbar, genom kärlek, övervikt, abort, shopping och moderskap. Det är som att få förtroenden från en god vän - ocensurerat, ärligt och fruktansvärt roligt. Konsten att vara kvinna är ett självbiografiskt, feministiskt manifest."
14 Oktober 2013  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Little Bee" av Chris Cleave

130614

Denna fantastiska afton träffades vi hemma hos Sofie i Ljungsbro. Delar av kvällen hade vi även trevligt sällskap av hennes man Rickard och dotter Felicia. Det bjöds på ost, kex, snacks och bubbel till förrätt. Huvudrätten bestod av grillspett i mängder med klyftpotatis och kalla såser som tillbehör. Till efterrätt serverades en fräsch fruktsallad med vaniljglass. Allt smakade kanon!

Nu till recensionerna:

Ikis: Little Bees delar av boken var inte lika lättlästa som Sarahs. Little Bees historia blev lite platt och kunde varit mer beskrivande. Det gällde dock inte avsnitten kring systern och Andrew.
Betyg: 3,25

Kaka: En trovärdig, skickligt skriven historia. Blygsamt budskap ändå om vad som försiggår. Jag gillade boken och en del partier var väldigt bra. Jag drevs att läsa vidare.
Betyg: 4,5

Sofie: Valde den då jag såg att den låg på topplistan. Boken var inte så berörande som jag trodde. Men... Skulle jag hugga av mig fingret? Lättläst.
Betyg: 3,5

Guggu: Bra bok men en del av historian blev väldigt platt. Delvis riktigt humoristisk. Lättläst och jag ville läsa vidare för att se hur det skulle gå. Gripande historia.
Betyg: 3,5

Medelbetyg: 3,7

"I två år har den nigerianska flickan Little Bee suttit inlåst på en flyktingförläggning utanför London. Tiden har hon ägnat åt att studera engelska och fundera ut olika sätt att ta livet av sig - ifall männen som tvingade henne på flykt plötsligt skulle dyka upp.

Hon är arton år när hon släpps ut från förläggningen.

Vart ska hon ta vägen, utan pengar eller kontakter? Det enda hon har är ett visitkort till en person vid namn Andrew ORourke. Sist hon såg honom var på en strand i Nigeria. Kanske kan han hjälpa henne nu.

I en annan del av England försöker den nyblivna änkan Sarah ORourke hitta en ny tillvaro med sin son. Hon tänker mycket på semesterresan till Nigeria för två år sedan som blev början på slutet för hennes familj. Allt förändrades den kvällen på stranden, då de mötte en flicka vid namn Little Bee..."
6 April 2013  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Morgon i Jenin" av Susan Abulhawa

130426

Längesedan sist! Efter en framflyttad bokklubb pga en tvär päronbit träffades vi hemma hos Karin för mysig middag och massa prat och till slut även en liten bokdiskussion. Romtårta, kex&ost med bubbel serverades i salongen och därefter intogs en svampinspirerad fläskfilégryta med pappardelle. Till efterrätt bjöds vi på jordgubbs-cheesecake-glass och nu till recensionerna.

Karin: har velat läsa boken länge och hade den hemma. En jättebra bok att läsa. Intressant att få ta del av vad som hänt utifrn ett palestinskt perspektiv. Rekommenderas absolut. Betyg: 4

Guggu: mycket intressant ur ett historiskt perspektiv och jag lärde mig mycket av att läsa boken. Gripande och tragisk familjehistoria. Läsvär och lättläst och kan absolut rekommendera den. Betyg: 4

Ikis: tyckte om boken, men var inte jättebegeistrad från början. Har noll koll på historian om konflikten. Gripande historia, lidandet slutade aldrig. Betyg: 3

Sofie: intressant att lära sig mer om vad som döljer sig bakom konflikten. Hemska historier och öden som var väldigt gripande. Betyg: 4

Medelbetyg: 3,75

"Palestina 1940. Olivodlaren Yehya Abulheja lever som hans förfäder gjort före honom med sin familj i den rofyllda byn Ein Hod. Men när staten Israel utropas 1948 krossas friden i Ein Hod för all framtid och samtliga invånare tvingas bort ifrån sina fädernehem och flyttas till ett flyktingläger i Jenin. Yehya tvingas fly med sin hustru Basima och deras vuxna söner Hasan och Darweesh. Under flykten rycks Yehyas barnbarn Ismael ur sin mor Dalias famn av en judisk soldat som överlämnar gossen i gåva till sin svårt traumatiserade hustru, en överlevare från Förintelsen. Lille Ismael växer upp som David Avaram och kommer som israelisk soldat att slåss mot sin biologiska familj.

I flyktinglägret i Jenin föder Hasans hustru Dalia ytterligare ett barn, dottern Amal som är bokens egentliga berättare. Amal överlever med nöd och näppe sexdagarskriget 1967 gömd i ett skyddsrum och hamnar så småningom i en flickskola i östra Jerusalem där hon får sin utbildning, för alltid skild från sin familj. När den israelisk-palestinska konflikten når sitt crescendo 1982 förlorar Amal i stort sett alla hon älskar i kriget i Libanon. Hon tvingas fly till USA och uppfostrar på egen hand sin nyfödda dotter Sara och skapar sig en egen tillvaro.

När Amal, många år senare, får besök i USA av en israelisk man vid namn David, på jakt efter sin rätta identitet, knyts de lösa trådarna i väven ihop och hon väljer att återvända till Mellanöstern med sin dotter. Tillsammans upptäcker de ett splittrat hemland som kanske aldrig mer blir sig likt."

25 Februari 2013  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Felicia försvann" av Felicia Feldt

130125

Taggade till tänderna samlades vi i blå villan och avnjöt härliga mexikanska tilltugg - gratinerade nachos med salsa och krämfräsch samt ugnsbakade osttortillas - och, såklart (!), bubbel!!! Efter detta fantatstisk fläskfilégryta balsamico, ris och sallad och sötsyrlig anananspaj med glass och grädde. Sent omsider började vi diskutera boken för dagen.

Ikis: jag valde boken för jag har aldrig gillat Anna Wahlgren och hennes metoder och det kändes "skönt" att vad jag tror är sanningen kommer fram. Själva boken är tragisk men det känns ändå som om Felicia får någon sorts upprättelse och mår bättre av att gå igenom sin barndom på detta sätt. Lite speciellt sätt att skriva på som små korta dagboksanteckningar som inte följer någon kronologisk ordning men jag tycker inte det gjorde nåt. Jag tyckte om den även om jag önskar att ingen ska behöva växa upp så.

Betyg: 3,75

Karin: lättläst men lite svår att följa stundtals. Lösryckta händelser blandade i tid och rum. Skildrar en hemsk uppväxt. Framstår som trovärdig, tycker jag. Läsvärd!

Betyg: 3,5

Sofie: jag tyckte boken var bra, även om den var lite rörig i händelseförloppet. Känns som att hon ibland har svårt att skildra i skrift vad det är hon varit med om och vilka känslor det är hon vill förmedla. Den var trots rörigheten väldigt lättläst, men flera händelser skulle jag velat att hon utvecklade lite mer för läsaren.

Betyg: 3,5

Guggu: Lättläst men rörig eftersom den hoppar i tiden på ett svårföljt sätt. Fruktansvärt att behöva växa upp under sådana förhållanden. Trovärdig och läsvärd.

Betyg: 3

Medelbetyg: 3,44

"Årets mest uppmärksammade barndomsskildring. - En sak ska du ha klart för dig. Att här vill jag inte se några sura miner. Jag vill se en glad flicka. Har du förstått? Och visst, jag förstår. Jag har fått en hårt åtstramande fläta av mamma och en tillrättavisning. Men i hemlighet har hon fått något tillbaka. Och det vet hon inte om.

Felicia är nummer tre, sen blev de nio, fast en bror dog. Ändå en flock. Papporna blev fyra. Men bara en mamma. Världens bästa mamma? Expert på barnuppfostran i alla fall, om hon får säga det själv. Och Felicia försvann, men ingen kunde säga hur. En skildring av en barndom och de spår den har satt i den vuxna kvinnan."
11 Februari 2013  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Femtio nyanser av honom" av E L James

121214

Denna kväll träffades vi hemma hos Guggu i det gula huset,kallt och snöigt ute men varmt och mysigt inne! Vi bjöds på glögg, bubbel och sn acks som följdes av en jättegod gratinerad köttfärssoppa med en dijontoast bredvid. Huvudrätten bestod av god god kycklinggryta med ris och sallad. Till efterrätt bjöds vi på panacotta, också den väldigt god, mums!
Sen började diskussionen om den omtalade snuskboken och den lät enligt följande.....

Guggu: kul val med mycket snusk. Tyckte dock att den var. Lite konstigt skriven och överdriven många gånger, vem får tre orgasmer första gången man ligger. Annars var den lättläst, mailkonversationerna, som var många gjorde att den inte kändes så lång som den är. Bestraffningarna i boken var avtändande och löjliga. Störde mig på språket, själva handlingen i boken kändes töntig och orealistisk men den lyfte i slutet och jag kan tänka mig att läsa nästa bok för att få reda på vad som händer i relationen.
2,5

Karin: jag störde mig på hela boken och kommer inte läsa någon uppföljare. Värst var tjatet om min inre gudinna!! Sämre än andra tantsnusk böcker, denna fokuserade ju mer på avtalet än sexrelationen. Det var svårt att fokusera på porren för jag störde mig så sant på hur hon skrev. Porren tar för stor plats, själva relationen är ju intressant. Fattar inte varför hon skriver på avtalet,
1,75

Sofie: lättläst bok. Trodde de skulle handla mer om "det röda rummet" och mer porrbeskrivningar. Tycker ändå att boken drivs framåt hela tiden. Vem vill vara den undergivna egentligen? Mycket upprepningar hela tiden. Fullt godkänd faktiskt,
3

Ikis: inte alls som jag hade tänkt mig, hade sett fram mot en tantsnusk bok! Störde mig på hennes naivitet, lägg benen på ryggen och spring för tusan, språket kändes något löjligt men boken flyter på och är lättläst. Den ordnar upp sig på slutet och jag kommer läsa uppföljaren för att se hur relationen utvecklas.
3

Malin: 3

Medelbetyg: 2,65

"När litteraturstudenten Anastasia Steele intervjuar den framgångsrike vd:n Christian Grey blir hon helt tagen - han är ursnygg, men skrämmande. Övertygad om att hon inte kommer att träffa Grey igen gör hon allt för att glömma honom, tills han en dag dyker upp på hennes jobb och bjuder ut henne.

Den naiva och oskuldsfulla Ana blir förskräckt när hon inser hur mycket hon vill ha Christian, och när han varnar henne för att komma honom nära blir hon bara mer intresserad.

Men Christian Grey är ingen vanlig man - stormrik, passionerad och kontrollerande, med mörka hemligheter som döljs bakom den perfekta ytan. Snart upptäcker Ana mer än hon någonsin kunnat ana om sina egna begär, och allt det Grey gömmer för omvärlden."
14 Januari 2013  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "3096 dagar" av Natascha Kampusch

121103

Alltid lika trevligt att komma hem till Rydéns! Vi bjöds på bubbel och snacks. Därpå följde en middag bestående av fina pepparbiffar, en fantastisk potatisgratäng, kryddsmör och en fräsch sallad. Sofie hade bakat chokladfondant till efterrätt som verkligen smälte i munnen. Supergott allting! Då vi alltid har så mycket annat än boken att prata om fick vi ta oss i kragen så att det skulle bli något ordentligt bokprat.

Sofie: Jag valde boken för att jag bodde nära området där allt utspelades när jag var au pair. Därför var jag nyfiken. Boken är inte så känslomässigt skriven. Jobbigt att man aldrig får veta mer om förbrytaren eftersom han begick självmord. Eventuellt är översättningen en aning högtravande. Betyg: 3,75

Ikis: Hon beskriver fångenskapen på ett bra sätt. Hon är mer påverkad än vad boken visar. Historian är gripande och jobbig att läsa. Oavsett hur platt den är skriven får hon en stor påverkan på mig. Betyg: 4

Karin: Jag hade inga stora förhoppningar om boken. Det stora budskapet är att inget är svart eller vitt. Jag uppskattar att det inte var snaskigt. Jag beundrar att hon kan skriva en så mogen, neutral beskrivning av hennes fångenskap. Betyg: 3,25

Malin: Jag var inte så sugen på att läsa boken då jag inte gillar genren men den var inte så jobbig som jag trodde. Man möttes av en fyrkantig, sval historia. Insåg att det fanns fler dimensioner. Betyg: 3,25

Gunsan: Intressant läsning då man hört talas om fallet Natascha. Lite svårt att ta till sig att hon är så neutral i sin beskrivning. Hade velat veta mer om förövaren. Betyg: 3

Medelbetyg: 3,45. Klart godkänd!!!

"Den 2 mars 1998 blev tioåriga Natascha Kampusch överfallen och bortförd på väg till skolan. I över åtta år hölls hon inspärrad i ett specialbyggt ljudisolerat källarutrymme hos en man vid namn Wolfgang Priklopil. Fullkomligt utlämnad till förövarens nycker tvingades hon utstå såväl fysisk som psykisk misshandel, utan att veta om hon någonsin skulle bli fri igen. När hon som artonåring slutligen lyckades fly var hennes barndom över.

Med 3096 dagar tar Natascha Kampusch tillbaka makten över sin egen historia, från uppväxten och kidnappningen fram till utbrytningen och Priklopils självmord. Hennes vittnesmål över åren i gärningsmannens våld är en berättelse utan enkla svar, som ger en unik och utmanande inblick i fångenskapens psykologi. Insiktsfullt och drabbande beskriver Kampusch den frihetsberövades vardag: hur överlevnadsinstinkten kan få människan att anpassa sig till de mest extrema förhållanden, hur de fysiska betongväggarna omärkligt byts ut mot osynliga inre murar, och hur man som offer påverkas av en tillvaro där förövaren är hela ens värld."
3 November 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Sju jävligt långa dagar" av Jonathan Tropper"

120921

Vi träffades hemma hos Karin, som under dagen haft det lite smått körigt med vattenläcka och besök av All-slamsbilen. Men självklart blev det en otroligt trevlig kväll ändå. Dessutom gästades denna bokklubb av celebert besök i form av bokklubbsinspirationssystern Karin. Kul och även lite spännande att se vad hon skulle sätta för betyg!

Karin: jag hade inte kopplat att det var jag som skulle välja bok så jag gick in och letade lite snabbt på nätet, det fick bli bajs eller bra. Tyckte att problematiken var svår att relatera till annat än svenska böcker, som ex att man ska ha högre lön för att betala av huslån och betala underhåll till sitt ex. Men jag tyckte om humorn, den var lite klyschig men väldigt bra personbeskrivningar. Betyg: 3,5

Malin: härlig bok, skitrolig, humoristisk och ett roligt sätt att skriva, men boken tappade på slutet, drogs till sin spets för mycket och ett väldigt tvärt och tråkigt slut. För många lösa trådar som han inte kunde knyta ihop. Karaktärerna blev som karikatyrer, men man kunde ändå identifiera sig i vissa situationer. Betyg: 4,25

Guggu: lättläst, läste den snabbt på bara ett par dagar. Skrattade högt några gånger. Det var tänkvärt med den dysfunktionella familjen. Skulle absolut rekommendera boken. Betyg: 4,25

Ikis: Roligt sätt att skriva. Gillar ironin och tyckte om jargongen mellan syskonen. Men blev förbannad på frun, hon betedde sig som en bajskorv. Snabbläst, kom in i boken fort. Sugen på att läsa hans andra bok. Betyg: 4,25

Karin (vår bokklubbsinspirationssyster): befriande bok att läsa, den var både knäpp och knasig, men det fanns samtidigt ett litet djup i den. Familjerelationerna kändes som en gemensam grund. Gillade hans sätt att skriva, boken utmärkte sig. Betyg: 4,25

Sofie: tycket boken var lättläst och humoristiskt skriven. Skrattade oxå högt några gånger. Den är ju väldigt skruvad och vissa saker är svåra att sätta sig in i. Betyg: 4,5

Medelbetyg: 4,16

"Mitt äktenskap slutade på det gamla vanliga sättet: med cheesecake och ambulans."

På sin frus trettiofjärde födelsedag överraskar Judd henne i säng med hans chef, radioprofilen Wade Boulanger. Judd står i sovrumsdörren med hennes favorittårta i händerna och ser livet rämna.

Två månader senare, på väg till sin pappas begravning, får han veta att hans blivande exfru är gravid. Till på köpet förväntas han sitta shiva, en judisk sorgevecka, tillsammans med sin minst sagt utåtagerande familj. Det blir sju långa dagar, fyllda av överraskningar och röjda hemligheter, slagsmål, otrohet och evig kärlek."
3 November 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Här ligger jag och blöder" av Jenny Jägerfeld

120810

"Klockan var kvart i ett torsdagen den tolfte april, dagen för den internationellt inbillade olycksdagen, och jag hade just sågat av den yttersta toppen av min vänstertumme med en elektrisk sticksåg."

Maja skulle aldrig skada sig själv, aldrig avsiktligt som folk verkar tro. Ska man inte få såga av sig en tumspets utan att alla börjar oroa sig? Det vill säga, alla utom Majas mamma. Tvärtom är det Maja som oroar sig för henne.

På en fest hon inte är inbjuden till träffar hon tjugoåriga Justin, en superverbal bilmekaniker med rosa byxor, som får henne att glömma allt om frånvarande mammor och avsågade tummar. Men sen läser Maja ett mejl som inte är till henne, ett mejl som gör ondare än alla sticksågar i världen."
3 November 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Sarahs nyckel" av Tatiana de Rosnay

120615

Vi sågs en härlig sommarkväll hemma på Ikis fina baksida. Kvällen inleddes med bubbel och gottigottgott och fortsatte med grillat med pärlcouscoussallad, vitlökscréme och magnosås. Middagen avslutades med kaffe och chokladtårta med hallonmousse, grädde och färska hallon, mmmmums!! Tyvärr kunde inte Malin delta den här gången :(. Framåt natten började vi diskutera boken och här följer en kort sammanfattning:

Ikis: Jag valde boken för att jag för en gångs skull ville välja en toppen-bok och Sarahs nyckel har varit en långkörare på besteller-listan. Eftersom jag är en historie-nörd så tänkte jag att boken skulle falla mig på läppen och hoppades på generellt höga poäng. Jag gillade boken så länge de varvade Sarahs och Julias historier. Om den hade fortsatt så hade jag satt högsta betyg men nu blir det lite lägre. Betyg: 4

Guggu: Lättläst, gillade den! Intressant historia som jag inte hade hört något om tidigare. Fruktansvärt sorglig, många tårar fälldes. Gillade inte slutet men skulle ändå rekommendera den om man vill läsa en gripande story. Betyg: 3,5

Sofie: Fatsnade i boken direkt och läste ut den på en dag. Fängslande, otäck och sorglig historia. Bra skriven. När storyn om Sarah tog slut försvann storyn i sin helhet och de sista 100 sidorna blev dravliga. Besviken på slutet men det drar inte ned betyget så mycket ändå. Betyg: 4,75

Karin: Fängslande berättelse. Gjorde så ont i hjärtat att läsa vissa delar. Skrämmande att detta har hänt och att det fortfarande pågår förföljelse, tortyr och folkmord i världen idag - trots ökat informationsflöde och kunskap om vad som faktiskt pågår. Lite Hollywood-endning, tyvärr. Betyg: 4,5

Medelbetyg: 4,2 (utan Malins betyg)

"Paris 1942. Sarah, en 10-årig judisk flicka, gömmer sin yngre bror i garderoben strax innan familjen brutalt arresteras av den franska polisen i den beryktade hopsamlingen av judiska familjer VeldHiv. Hon låser garderobsdörren och stoppar nyckeln i fickan, övertygad om att hon ska komma tillbaka om några timmar. Men timmarna blir till dygn och Sarahs desperation växer.

Paris 2002. inför 60-årsdagen av VeldHiv, ombeds Julia Jarmond att skriva en artikel om denna svarta dag i Frankrikes historia. Under sitt sökande efter uppgifter snubblar hon över Sarahs nedtystade familjehistoria. Julia känner sig manad att skriva om flickans öde, och under sina efterforskningar av det förflutna börjar hon ifrågasätta sitt eget liv.

Sarahs Nyckel lyfter fram de tabun och den tystnad som omger en skamfläckad händelse i Frankrikes historia, samtidigt som den skildrar en modern kvinnas liv i dagens Frankrike och USA. Tatiana de Rosnay har skrivit en varm och inkännande roman om utanförskap, hemlängtan, skuld och familjeband, men också om människans inre styrka och hur viktigt det är att inte glömma det som varit."

16 Juli 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Flickan med snö i håret" av Ninni Schulman

120427

Kvällen spenderades i Ljungsbro i familjen Rydénns fina uterum! Det bjös på ubbel och diverse tilltugg. Proppen hade slagit påstort och serverade en utsökt tomatsoppa till förrätt, mycket god lasagne till varmrätt och en fantastisk kladdkaka med grädde OCH glass. Mums!

Som vanligt avhandlades bokdiskussionen efter ett antal glas vin och i ett litet stressat tempo. Mycket tid gick åt att diskutera hur Ninni är släkt med Alex.

Guggu: hade lite bråttom när jag valde boken, gick in på Adlibris på pockettoppen och såg namnet Schulman och blev nyfiken. Tyckte att boken var lättläst och att man drevs vidare hela tiden. I efterhand kan man kanske ha misstänkt Stefan. Tyckte om relationsbeskrivningarna. I Love relationships!

3,75

Karin: jag älskar deckare, tyckte även att denna var bra. Tycker att hon har lyckats som deckarförfattare, slutet var snygg gjort, det var ingen okänd mördare. Tyckte väldigt mycket om den när jag läste den men har kanske inte så mycket behållning av den efteråt.

3,75

Sofie: Tyckte den var bra. Positivt med verklighetsanknytning. Hur mycket koppleri finns det egentligen? Det tog ett tag innan jag kom in i den och började tycka den var bra men jag fick ihop tvistarna men föll kanske inte helt pladask för den. Stefan kunde vara misstänkt men det var inte givet. Var lite svårt att få ihop alla namn på bifigurerna.

3,75

Malin: jag gillar också deckare och den här var riktigt bra och jag fastande i den. Sen måste jag bara gilla den för jag älskar ALEX! Tyckte storyn var mycket bra!

4

Ikis: deckare är oftast bra och det här var inget undantag, en bra story men kändes lite oavslutad. Hoppas på att det kommer en fortsättning då det kändes som mycket mer kunde sägas i de olika relationerna. Gillar att man inte kunde gissa mördaren direkt utan misstänkte lite olika personer.

3,25

Medelbetyg: 3,75

"En kall och snöig nyårsafton försvinner sextonåriga Hedda Losjö från sitt hem utanför Hagfors i Värmland. Hennes föräldrar är förtvivlade. Vad kan ha hänt deras skötsamma dotter? När poliserna Petra Wilander och Christer Berglund får fallet på sitt bord visar det sig snart att Hedda har levt ett dubbelliv.

En tid senare hittas en ung flicka mördad i en jordkällare i skogen några kilometer från familjen Losjös hem. Flickan är naken och har dödats med ett skott i bakhuvudet. Kan det vara den försvunna Hedda? Den lilla polisstationen står nu inför en av sina största utmaningar.

Journalisten Magdalena Hansson har lämnat Stockholm och flyttat hem till Hagfors med sin sexåriga adoptivson Nils efter en uppslitande skilsmässa. Hon är trött och deprimerad och hoppas att lugnet på landsbygden och tryggheten i uppväxtstaden ska ge henne livsglädjen tillbaka. Magdalena engagerar sig känslomässigt i den försvunna Heddas öde och börjar undersöka fallet närmare. Snart inser hon att den fridfulla bygden bär på hemligheter som vissa gör vad som helst för att dölja."
27 April 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Niceville" av Kathryn Stockett

120323

Vi sågs hemma hos G i Lambohov. Nästa gång är ni välkomna till Fredriksberg! :) Det bjöds på snacks och bubbel innan en tacokyckling-gratäng serverades med ris och sallad till. Till efterrätt blev det en chokladmousse-tårta. Ingen av rätterna hade prövats innan men försökskaninerna och kocken (G) var nöjda ;). Karin kunde tyvärr inte delta pga bestyr i Karlbo och vi saknade henne djupt!

Ikis: Love, love, love! Jag var lite nervös tidsmässigt men boken var så bra att det inte var några problem att läsa vidare. En fantastisk och mysig bok relationsmässigt. Historian är tragisk och insiktsfull. Hade nog aldrig valt den själv men glad att Sofie gjorde det. Betyg: 5

Sofie: Visste inte att den låg på topplistan men inspirerades av en kollega som lyssnade på den som ljudbok och tyckte att den var fantastisk. Bra bok relationsmässigt och med bra driv. Lättläst, intressant och och bra språk. Jobbigt att Elisabeth hade en så dålig relation till dottern. Betyg: 4,25

G: Asbra! Lättläst och med bra driv. Gillar tonen, historien och man behöver bli påminnd om absurditeten i ojämställdheten i historian. Skrämmande att det inte ens är så länge sedan det pågick. Betyg: 4,5

Malin: Klockren! Jag var såld efter första sidan. Älskade att politiken, historien etc inte gjorde avkall på upplevelsen! Toppen! Betyg: 4,75

Karin: Skitbra! Fängslande och lättläst, fastnade från första raden... En bok som rymmer det mesta - djup och allvar, humor, vardagligheter, relationer, politik, kultur och historia! Hade stora förväntningar på den men blev allt annat än besviken. Betyg: 4,75

Medelbetyg: 4,65!!! En riktig höjdare!!!


"Oförglömlig roman om tre starka kvinnor i sextiotalets Södern.

När societetsflickan Skeeter återvänder till hemstaden Jackson i Mississippi efter avslutade universitetsstudier, faller hon tillbaka i sitt gamla liv med bridgespel, tennis och välgörenhetsbaler. Men något hos henne har förändrats; hon vill mer och ser nu annorlunda på tillvaron. Hon drömmer om att bli författare och får så småningom ett jobb på lokaltidningen.

Genom sitt arbete får hon kontakt med den svarta hemhjälpen Aibileen, som har förlorat sin ende son men uppfostrat och älskat sjutton vita barn. Deras möte blir början på en udda och också farlig vänskap.

Tillsammans med en annan svart hemhjälp - den egensinniga och smarta Minny - bestämmer sig Skeeter och Aibileen för att skriva en bok som skildrar verkligheten i staden som de kallar Niceville. De skriver om hur de svarta har förnedrats och diskriminerats. Men också om deras drömmar, längtan och hopp. Arbetet med boken kommer att förändra deras liv för all framtid."
13 Mars 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "I det sista regnet" av Janesh Vaidya

120127

Den här gången sågs vi hemma hos Karin. Efter bubbel och tilltugg avnjöt vi indisk färscurry med ris (ayurveda!) och avslutade middagen med kaffe och chokladmousse. Så småningom började vi diskutera boken:

Karin: Måste bekänna att jag valde boken i all hast, utan att ha hört något om den, men tyckte att den utifrån beskrivningen (se nedan) lät som en lite småputtrig bok om en liten pojkes uppväxt i Indien. Dessutom lite annat än vad vi läst tidigare. Tyckte dock att det blev lite av en faktabok/självhjälpsbok över det hela, många visa tankar men ganska ihoptryckt. Saknade den skönlitterära berättelsen. Betyg: 2,5

Malin: Var redan från början ganska osugen på att läsa boken, är generellt kritisk mot historiska romaner. Kändes som att författaren ville föreläsa om personliga insikter men glömde den skönlitterära berättelsen. Jag förväntade mig en historia som aldrig blev av. Boken berörde inte. Betyg: 2

Guggu: Blev avskräckt i början på grund av alla omskrivningar men kom successivt in i berättelsen. Tankleväckande och en del fina ord. Skulle inte rekommendera den men anser inte att jag kastat bort min tid genom att läsa den. Betyg: 2,5

Sofie: Boken berörde inte. För många små historier som inte fastnade. Ville följa historien om pojken men det kom så mycket emellan. Slarvade när jag läste bi-historierna och förstod först på slutet att farmodern hade en så central roll i boken. Betyg: 2

Ikis: Det som var positivt med boken var att den var lättläst, dock mycket krångliga ord men dem kunde man hoppa över. Lite intressant att få en inblick i kulturen och religionen men det blev lite för mycket av det goda. Negativt med boken var att den var krånglig, långsam och intetsägande. Behållningen blir nog kort, känns som att jag kommer glömma den fort. Betyg: 2,5

Medelbetyg: 2,3

"En färgstark barndomsskildring från Kerala. Berättaren är på väg tillbaka till sin hemby i Kerala i södra Indien. Det är strax före en våldsam regnperiod. Han minns sin uppväxt där hans älskade farmor var den som stod honom allra närmast. Under dagarna som följer sker händelser som förändrar hans syn på livet. Samtidigt väcks många känslor hos byns invånare, känslor som varit fördunklade under alltför många år.
Författaren manar fram magiska händelser och berättar om oemotståndliga människor i en liten vacker by i Kerala vid södra Indiens kust. Det här är inte bara en färgstark barndomsskildring utan också en roman om livsvisdom och om kärleken till livet."

13 Mars 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Norwegian Wood" av Haruki Murakami

111216

Vi samlades på Vargstigen den här gången. Efter det sedvanliga bubblet och snacksandet, fick vi en limekyckling till varmrätt, och en repris på blåbär och kakdesserten.

G: Gillar den jättemycket! Relationer och snusk- bra kombo. Tvungen att påminna mig om att den handlade om den japanska kulturen emellanåt. Ett härligt porrfilmsslut. Ville läsa vidare!
Betyg: 4,5

Ikis: "Godmorgon till den skumma kvinnan asså". Vissa partier flöt på, andra kändes mer tröga. Vad var syftet? Om man inte ligger, tar man livet av sig då? Kanske vanligare med självmord i Asien? Men på det stora hela en trevlig bok, ingen bajsbok. Men inte den bästa. Lagom.
Betyg: 3

Karin: När jag började läsa var det lite trögt, men sedan blev det ett bra flyt, en lättläst bok. Bra språk, intressanta personskildringar, intressanta tankar. Roligt galna människor. Tänker emellanåt lite fördomsfullt: "Japaner, kan de genomföra det här?". Svårt att visualisera då och då. Det är ju enklare att föreställa sig en vacker japanska, än en vacker manlig japan.
Betyg: 4

Sofie: Tog ett tag att komma in i den. Gillar inte den mörka, tragiska ådran, ingen feel good- roman direkt. Fick lite vibbar från "Julia Roberts-romanen". Mycket text. Men ju mer man lär känna karaktärerna, desto mer flyt får berättelsen. Pianosekvensen var dock alltför lång.
Betyg: 3,75

Malin: Gillar språket! Bra flyt. Ett relationsdrama med existentiella funderingar som inte lämnar något platt. Schysst driv, men en stillsam stämning. Händer egntligen inte så mycket, men anser att Murakami är en stor författare som ändå lyckas hålla spänningen uppe. Man vill läsa vidare!
Betyg: 4,5

Medelbetyg: 4,15

"När den trettiosjuårige Toru Watanabe hör Beatles-låten "Norwegian Wood" spelas i en sliskig orkesterversion i ett flygplan så är det som om hans huvud sprängs i bitar. Som av en blixt väcks minnet av en kärlek han upplevt i skarven mellan tonår och vuxenhet.

Hon hette Naoko, och var flickvän till en av Torus vänner. När vännen tog sitt liv drev de isär, men när de båda träffas igen av en slump blir han kär och får uppleva en förälskelse som till lika delar är öm, intensiv och omöjlig. Naokos psyke är bräckligt. Hon försvinner till ett vårdhem och Toru bestämmer sig för att vänta, skriva brev och leva för några få korta besök. Samtidigt är han starkt dragen till en studiekamrat, som tydligt visar sitt intresse för honom. Toru lever i förvirring och ensamhet i spänningsfältet mellan dessa kvinnor."
12 Januari 2012  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Gåvan" av Cecilia Ahern

111111

Detta magiska datum träffades vi hemma hos Ikis som bjöd på bubbel och tilltugg, taccopaj och hallonpannacotapaj till efterrätt.

Tyvärr kunde Malin inte joina oss denna gång.

Kuriosa: läste en recension i våras och tyckte att boken verkade lagom och passande och inte så lång.

Guggu: lättläst, sensmoralen är bra, men gillar inte sättet den lades fram på. Många frågor som inte fick några svar. Ingenting vävdes samman. 2,5

Karin: störde mig på hennes sätt att skriva, en platt resa. Slutet berörde vad som är viktigt. 2,5

Ikis: gillade inte magigregen. Lättläst, flöt på bra. Hon kunde tagit bort bisakerna, förstod inte vad de hade med saken att göra. Men jag är ju ett hormonstinnt troll så jag tjöt i slutet. Kan tänka mig att rekommendera den. 3,5

Sofie: har lite svårt för magi, men tyckte ändå att det var lite spännande att få reda på hur Gabe kunde vara så snabb med allt. Men håller med Ikis och Guggu om att det var för många bisaker och många frågor som inte fick svar. 3,5

Medelbetyg: 3

"Varje dag för Lou Suffern en kamp mot klockan. Han måste alltid vara på flera ställen samtidigt; han har knappt hunnit ut ur ett möte förrän han måste vara på ett annat. Han försummar sin fru, glömmer sin fars sjuttioårsfest och har aldrig blytt en blöja på sin ettåriga son. På väg till jobbet strax före jul träffar Lou den hemlösa Gabe. Lou blir nyfiken på honom och ser till att han får ett jobb på firmans postavdelning. Men snart börjar Lou ångra att han hjälpt Gabe. Hans blotta närvaro gör Lou illa till mods - och hur är det möjligt att Gabe lyckas vara på två ställen samtidigt? Men Gabe har en gåva till Lou - en gåva som på något mystiskt vis kommer att förändra honom för all framtid. "Gåvan" är en rörande och varm berättelse om kärlek, saknad, hopp och nya möjligheter. Med charm, humor och en liten dos magi ger Cecilia Ahern oss än en gång en medryckande historia som talar till hjärtat."
15 December 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Carl XVI Gustaf - Den motvillige monarken"av Thomas Sjöberg

111007

Denna kväll träffades vi hemma hos Guggu i Lambohov. Tyvärr var vi en medlem kort då Malin var bortrest.
Vi bjöds på snacks och bubbel för att sedan få njuta av en helt fantastisk saffranskyckling med färsk pasta. Därefter avnjöts hallon och mangosorbet samt choklad. Allt smakade perfekt!

Diskussionen om boken avlöpte enligt följande:

Guggu: jag valde boken för jag tänkte det kunde vara kul med en icke skönlitterär bok. Sen har det ju varit mycket ståhej kring boken och kungafamiljen. Mamma och jag har diskuterat angående att ex. Hänt Extra har ett "hemligt löfte" att inte skriva om kungen i dessa sammanhang. Men varför? Första delen var intressant historiskt sett men varför snöa in så mycket på morfadern? Och varför har man inte vetat om detta, det tillhör ju allmänbildningen. Senare delen av boken var ju fokus på om han är en bock eller inte. Han är kanske en större bock än vi tror? Den har en historisk del och en snaskig del. Man undrar ju hur mycket av allt i boken som kungen var med på? Jag skulle definitivt rekommendera den till andra.
3,5

Sofie: Innan efterordet dissade jag boken. Nu i efterhand kan jag inte sätta fingret på vad som var dåligt. Tyckte det var mycket som berördes i boken som ej rörde kungen. Håller med er andra, varför får man inte granska kungen? Varför säger inte Silvia ifrån? I och för sig så har ju inget bekräftats av kungen. Sen var det svårt att läsa sig till om detta hände före eller efter Silvia och barnen. Tycker det hela är lite tragiskt.
2,75

Karin: tror det ligger mycket i det som skrivs. Många fruar vet nog vad de ger sig in i. Tyst överenskomelse om det som händer, de får leva i lyx medan männen gör vad de vill. Det kändes som de tyckte att grejen med morfadern var en storsäljare, blev lite för mycket, kunde ha kortats ned en del. Gubbarna har en nedvärderande syn på unga tjejer - äckligt. Jag har en slags hat-kärlek till såna här snaskeriböcker. Boken är lite ologiskt skriven, kanske var en strategi från författaren. Den är lite hafsigt skriven men jag hade behållning av den historiskt. Tyckte dock inte den var så rolig att läsa. Störde mig lite på hur vissa saker skrivits - vill de att läsaren ska tolka som de vill?
2,75

Ikis: jag vet inte riktigt vad jag tycker och tror om boken. Får lite känslan av att den mest skrivits för att väcka sensation inte så mycket för att "granska" kungen, vilket jag i och för sig tycker att man ska få göra. Sen är det ju upp till kungafamiljen hur de vill hantera det som skrivs, de har ju ingen skyldighet att visa hur de hanterar det i media. Själva boken var lite upp och ner att läsa. Den historiska biten var jätteintressant, men jag är ju lite historianörd. Vet inte vad jag tycker om kaffeflickorbiten. På ett sätt måste det ju ligga nåt i det men frågan är hur stor roll kungen hade i det eller inte. Sen har det självklart betydelse när allt hände, författaren är ju inte direkt exakt med tidpunkterna, förmodligen en strategi för att läsaren ska tro att allt hänt efter han gift sig. Vet inte hur synd jag tycker om de tjejer som var med på festerna, känns som de var ganska införstådda i vad som gällde och de har ju ett eget val. Däremot är gubbarnas syn på dessa tjejer inte så tilltalande men jag är inte förvånad. Boken är lite rörigt skriven men jag tror det beror på att man vill skapa så mycket sensation som möjligt.
3

Medelbetyg: 2,88

"Ingen i vårt land har över tiden varit så uppmärksammad, omskriven och hyllad som kung Carl XVI Gustaf. Men hur är han som person och hur uppfattas han av människor i sin omgivning?

Genom samtal med personer som stått honom nära får vi här ta del av en ny bild av vår statschef. Gamla klasskamrater, lärare, lumparkompisar, befäl, adjutanter och livvakter berättar för första gången om sina minnen av kungen. Fram träder bilden av en helt vanlig människa och av en motvillig monark.

Utgångspunkten för boken har varit att belysa de okända sidorna hos kungen, de som tidigare inte skildrats och de som vi inte vet så mycket om. Vi får också ta del av monarkens inofficiella liv. Vilka är hans privata vänner, hur ser kretsen kring kungen ut och hur umgås de på fritiden?"
15 December 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Utrensning" av Sofi Oksanen

110819

Vi började kvällen med sedvanligt snacks, grönsaker med dip och bubbel till det. Vi serverades en utsökt kycklingrätt med ris och sallad till. Till efterrätt hade Sofie bakat en fantastiskt god äpplekaka med gudomlig vaniljvisp.

Tack alla för en supertrevlig kväll!

Nu till boken:

Proppen: En tjej på jobbet är med i en tråkig bokklubb. Hon hade läst denna (men inte i bokklubben) och jag ville se vad hon gillar att läsa. Jag tycker att den var svår och jag hängde inte med i alla svängar. Det var för mycket detaljer. Allt blev inte utrett. Det flöt på bättre senare i boken men jag vill inte behöva läsa mellan raderna för att förstå. Betyg: 3

Karin: Välskriven bok. Gillade att man fick ana sig till vad som hände. Intressant med de historiska händelserna då jag inte visste så mycket om Estlands historia. Jag skulle rekommendera andra att läsa den. Betyg: 4,25

Ikis: Jag väntade mig att boken skulle vara svårläst men jag kom in i den oväntat snabbt. Jag blev förvånad över att jag tyckte att historian var så intressant. Jag blev positivt överaskad. Boken innehöll många äckliga beskrivningar. Betyg: 3,5

Malin: Jag kände motvilja mot boken då min pappa och syster inte gillade den. Men den var inte så svar som förväntat. Jag är inte så mycket för historiska romaner, därför svårt att ta den till mig. Det var svårt att få ett sammanhang. Jag skulle inte vilja ha den oläst men skulle inte rekommendera den till andra. Betyg: 3

Gunsan: Den var svår att komma in i. Jag visste inte mycket om historien i Estland, därför något intressant. Jag fattade inte allt och missade twisten i slutet. Skulle inte rekommendera den till andra. Betyg: 3

Medelbetyg: 3,35

"Ett möte mellan två kvinnor som historien varit hårdhänt mot. Den ena är den gamla kvinnan Aliide, som av svartsjuka en gång gjort sig skyldig till att hennes egen syster deporterats till Sibirien, men som själv också våldtagits och misshandlats av sovjetiska soldater. Den andra kvinnan Zara, är ung, och har sökt sig bort från sin barndoms Vladivostok till Berlin, där hon fastnat i prostitution och drogmissbruk, men lyckas till slut bryta sig loss. Aliide hittar den avsvimmade Zara under en björk utanför sitt torp i Estland. Det är strax efter murens fall. De två kvinnornas öden visar sig vara oväntat och tätt sammantvinnade. Utrensning är en enastående roman om kvinnor som tar liv och ger liv, som förnedras men reser sig gång på gång."
17 Augusti 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Det är så logiskt alla fattar utom du" av Lisa Bjärbo

110610

Denna studentfredag träffades vi hemma hos Malin och äntligen var det så pass varmt att vi kunde sitta ute på den inglasade altanen och bokklubba. Efter bubbel och snacks bjöds vi på fetaostfyllda biffar direkt från grillen och till det serverades en potatissallad samt några olika såser. Till efterrätt fick vi havreflarn med blåbärsmousse.

När vi väl avhandlat diskussionen av begreppet "ungdomsbok" (för det var Malin själv som satte titeln "ungdomsbok", inte författaren) kom vi fram till följande.

Malin: jag hamnade på författarens blogg och gillade den och såg då att hon hade skrivit en "ungdomsbok". Den genre har vi aldrig varit inne på och jag gillade boken som faaan. Betyg: 4,25

Ikis: jag slussades tillbaka i tiden och kände en stark igenkänning. Jag köpte boken rakt av. Betyg: 5

Guggu: en jättebra bok och jag gillade den jättemycket, lättläst och bra skriven, men inte helt hundra på slutet, hur ska det bli? Kände så starkt när man var ung. Kommer tillbaka till gymnasiet. Betyg: 4

Karin: lättläst, läste den på en dag. Kommer tillbaka hur det var med känslorna, jobbigt. Lite hollywoodslut, lämnat ingenting efter sig. Betyg: 3,25

Sofie: lättläst bok, men som precis som Karin så tycker jag inte att den lämnar något efter sig. Gick snabbt att glömma bort vad som händer i boken. Det är nog mer att man tänker på hur man själv hade det på den tiden. Betyg: 3,5

Medelbetyg: 4,05

"I fyra år har Johan varit hemligt kär i sin tjejkompis. I fyra år har han bitit ihop, lyssnat, spelat intresserad när hon babblat om sina kärlekshistorier. Men nu går det inte längre. Han kommer att explodera!

Johan och Ester har varit bästa kompisar sedan tidernas begynnelse. Först satt de bredvid varandra i sandlådan, nu är de 16 år och sitter bredvid varandra i gymnasieklassrummet på Katedralskolan i Växjö. De vet precis allt om varandra. I alla fall nästan. Det är bara en sak som Johan inte har talat om för Ester - han har varit kär i henne de senaste fyra åren, och tycker inte att det här med bästa kompisar räcker längre.

Tyvärr verkar Ester bara ha ögon för den där pinnen med gitarren. Han med hårdrocksfrisyr och slitna converse. Adam. Ester får gåshud bara hon hör namnet. Hon förstår inte alls varför Johan tjurar så mycket den här hösten, livet är ju fantastiskt! I alla fall fram till den där halloweenfesten, när allt händer på samma gång."

17 Augusti 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Lyckan, kärleken och meningen med livet" av Elizabeth Gilbert

110429

"Klockan är 3 på natten och Elizabeth Gilbert ligger på badrumsgolvet och gråter. Hon är drygt trettio, hon är gift, har ett hus utanför stan, ett framgångsrikt jobb och försöker få barn - men hon är inte lycklig. En slitsam skilsmässa, en depression och en turbulent kärleksaffär senare bestämmer hon sig för att ta en "time-out". För att på allvar ge sig själv tid och utrymme för att finna sin livsväg bestämmer hon sig för att själv ge sig ut på en lång resa under nästan ett år. I den här boken får vi följa med på hennes reseäventyr. Hon börjar i Italien där hon lär sig konsten att njuta, i Indien konsten att nå sinnesro och i Indonesien hitta balans."

Vi var chez Serranders denna gång, och avnjöt som sig bör bubbel och snacks inledningsvis. Sedan serverades ljuvliga tacos, och en glassbuffé som dessert.

Karin: Kämpig att läsa, typisk amerikansk. Trodde nog att den skulle vara mer lättläst, ganska platt historia som inte gjorde något avtryck. I likhet med Obamas bok, kändes mittenpartiet överflödigt, men den "lossnar" lite på slutet.
Betyg: 2,75

Malin: Jag hade definitivt högre förväntningar på den här boken. Det var en ojämn fördelning av avsnitten, mittenpartiet kändes trist.
Betyg: 2,75

G: Jag älskade Italien-delen, vilka matupplevelser! Måste åka dit! Kan förstå den befriande känslan i att bara dra, när man är förkrossad. Hitta tid för att reflektera. Jag kanske är den mest positiva till den här boken, tyckte den var intressant. Men visst, hade hon knullat i Italien, hade vi inte behövt Indien.
Betyg: 3,75

Sofie: Jag undrar om det måste vara så komplicerat, är man fånig om man nöjer sig med lite i livet? Sammanfattningsvi9s berörde den inte, jag läste för läsandets skull. Skittråkigt mittenparti.
Betyg: 2

Ikis: Ordbajseri, meningslösa referenser, en självgod huvudperson. Jag störde mig på personbeskrivningarna. Den "amerikanska", sista delen var bäst!
Betyg: 2,75
17 Augusti 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Jag ska bara fixa en grej i köket..." av Moa Herngren

110401

Vi samlades hemma hos Ikis och inledde aftonen med diverse tilltugg (nachos, dipp, oliver, tapenade…) och, självklart, bubbel! Till middag avnjöts härliga kött- och kycklingspett med ugnsbakade potatishalvor, vitlökscreme och krispig sallad, mums! Till nybryggt kaffe, cheese-cake med vit choklad och smarrigt godis inledde vi kvällens bokdiskussion:

Ikis: Jag valde boken av en slump (den jag hade tänkt välja hade ännu inte kommit ut i pocket). Fastnade för den då jag tyckte den verkade vara intressant utifrån den diskussion om ”lådvinsalkoholism” som varit aktuell under de senaste åren.

När jag väl började läsa boken måste jag säga att det var en ångestbok från början till slut. Författaren lyckas verkligen väl med att förmedla Ingrids ångest. Synd att hon inte hann konfrontera sin mamma för det skulle nog kunna öka hennes chanser till ett nyktert liv. Trots att den var tung att läsa upplever jag den som välskriven och läsvärd. Betyg: 4,5

Guggu: Lättläst och tragisk historia som berör. Skrämmande att se denna vardagsalkoholism, som nog inte är så ovanlig som man tror. Det var ingen upplyftande läsning men jag kände ändå att jag ville läsa vidare för att få reda på hur det skulle gå. Betyg: 4,25

Sofie: Första boken som jag läste på Thailandssemestern, bra semesterbok! Hade hoppats på en lättläst bok och det var den, om än tragisk. Hakade upp mig på att det var mycket upprepningar i början (”ta fram den vita katten…”) men störde mig inte lika mycket vartefter jag kom in i boken. Blev illa berörd av hur dåligt dottern faktiskt mådde. Hur skulle boken ha blivit om den skrivits ur dotterns perspektiv? Betyg: 4,25

Karin: En tung och ångestladdad bok, författaren lyckas så väl med att förmedla Ingrids ångest så man undrar nästan om det är självupplevt. Tycker synd om dottern… Det var inget som jag direkt störde mig på i boken, trots det tunga ämnet var den lättläst, men jag kände ändå att det var något som saknades… Betyg: 3,25

Medelbetyg: 4,06

"Ingrid är 35 år och är ensamstående mamma, hon arbetar på ett daghem och har precis avancerat till föreståndare där. Ingrid dricker vin, mycket vin. Hon lyckas ganska väl med att dölja det för sig själv och sin omgivning, men dottern är inte lika lätt att lura. På jobbet blir hon motarbetad, närmast mobbad, av sina tidigare arbetskamrater, numera underordnade som inte kan förstå att det var Ingrid som fick tjänsten som föreståndare. Utanför jobbet försöker hon hålla ihop ett liv som hon sakta men säkert tycks tappa kontrollen över ju mer hon kämpar för att inte göra det. Hennes sjuåriga dotter vill bo mer hos sin pappa trots att Ingrid tycker att hon har gett henne allt vad hon vill ha och lite till och på andra sidan stan ligger en alkoholiserad mormor på knä i badrummet och kräks upp gårdagens Rioja när ingen ser. Det är tufft, vilket ytterligare motiverar ett glas vin när Ingrid kommer hem. Ett gömt glas i kryddhyllan när Ingrid steker blodpudding med bacon en vanlig tisdagskväll för att döva smärtan och hon får den lilla flykt in i dimman som hon behöver för att orka vara den hon tror att hon måste vara en dag till."

20 Maj 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" av Jonas Jonasson

Vi sågs hemma hos Guggu en onsdag, eftersom vi hade fått flytta lite på bokklubben pga lite kräksjuka. Det bjöds som alltid på drink och snacks, mycket uppskattat. Därefter fick vi en fantastiskt god köttfärspaj med pizzasallad och god god dressing. Till efterrätt serverades det glass med chokladsås och chokladpinnat. Allt mycket utsökt!

Guggu: valde boken då flera hade sagt att den var rolig och bra. Vilket också gjorde att jag hade höga förväntningar som jag tyckte boken levde upp till. Heja Allan! Jag skrattade högt flera gånger. Tyckte att de gamla bitarna var lite sega och längtade tills det skullle bli nutid igen. Man fick köpa att det var lite too much. En mycket lättläst bok!
4

Sofie: jag var tvungen att kolla upp de historiska bitarna och de stämde ju. Tyckte den var lite trög ibland framförallt de gamla bitarna men jag skrattade högt ett par gånger. Elefantbiten gillade jag mest, många av nutidsbitarna var lite småroliga. Undrar hur många som åker omkring på en dressin egentligen?
4

Karin: mamma var anti till boken så jag ville inte ha för höga förväntningar men jag tyckte den var lite smårolig. Helt klart en läsvärd bok. Lättläst trots att den var skruvad:). Rekommenderade den till Marcus. Fascinerande historier som vävdes in i varandra. Finns säkert en massa gamla människor som varit med om en massa de inte berättat om.
4

Malin: tyckte den var lite trög är inte så intresserad av historia - somnar mest av det. Men det fanns en hel del festliga bitar. Jag inbillade mig att jag inte hade några förväntningar. En ganska charmig historia - påminner lite om Forrest Gump - men går inte att jämföra då Forrest Gump var jättebra. Jag saknade lite bitar som kärlek och drama. Lite dråplig bok. Jag är inte helt såld men jag har svårt att sätta fingret på vad det var som jag inte gillade. Saknade lite allt runt omkring.
3

Ikis: den var inte så bra som jag hade väntat mig. De gamla bitarna var lite tröga och det blev för mycket att han skulle ha varit med om allt. Men nutidsbitarna var bra och jag småskrattade en del åt dem. Författaren måste ha en otrolig fantasi för att få ihop alla dess olika personlighet. Den gick ganska lätt att läsa och det är ingen bok jag ångrar att jag läst.
3

Medelbetyg: 3,6

"Efter ett långt och synnerligen händelserikt liv hamnar Allan Karlsson på det äldrehem han tänker ska bli hans sista anhalt på jorden. Problemet är bara att hälsan vägrar ge vika, och en dag bär det sig inte bättre än att det är dags för honom att fylla tresiffrigt. Pompa och ståt väntar, med kommunalråd och lokaltidning på plats. Ett spektakel så oönskat av Allan att han i stället kliver ut genom fönstret. Därmed är han på rymmen från sitt eget födelsedagskalas. I hastigheten råkar Allan få med sig en väska som han bara skulle vakta ett slag och strax har han både tjuvar och poliser efter sig. "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" handlar om en månadslång jakt genom Sverige på Allan och hans nyfunna vänner. Men boken är också en resa genom 1900-talet - den oändligt sorglöse Allan Karlssons livsresa. Hur kommer det sig egentligen att Allan äter middag med blivande presidenten Truman? Och får lift med förre premiärministern Churchill? Och åker flodbåt med ordförande Maos unga hustru? Eller för den delen att han tillbringar flera månader med att vandra över Himalaya?
Trots att Allan är fullständigt ointresserad av politik och religion tycks han ha påverkat de flesta av det förra seklets stora händelser i världen. I hundra år gjorde Allan Karlsson världen osäker, bara genom att vara. Och nu är han lös igen."
20 April 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Utan ett ord" av Linwood Barclay

110107

Vi sågs hos Sofie som numera huserar i Ljungsbro. Ni bor verkligen jättefint Sofie! Älskar badrumsgolvet :) Först bjöds vi bubbel och snacks med dip. Sedan blev det en fläskfilégratäng som var alldeles utsökt (väntar fortfarande på receptet :)) Till efterrätt fick vi en limepanacotta med färska bär och frukter. Allt mycket välsmakande.

Ikis: Bra bok som verkligen fängslade och fångade mig som läsare. Den var enkelt skriven och lite Hollywood-aktig. Jag gillar deckare så fram för fler deckare i bokklubben! Betyg: 4,25

Malin: Lättläst. Jag gillade tonen i boken. Den påminnde mig om "Patient 67". Jag gillade den för den välskapade paranoida känslan. Vem ska man tro på egentligen??? Betyg: 4

Karin: En bok jag fastnade i. Gillar thrillergenren. Boken väcker många frågor kring familjen som behöver redas ut. Har hon möjligen hittat på alltihop? Var familjen kanske medlemmar av en sekt? Betyg: 4,25

Sofie: Lättläst. Annorlunda att boken var skriven ur mannens perspektiv. Jag valde boken för att den var fristående och att det var hans debut som författare. Väldigt nyfiken på upplösningen? Betyg: 4

Gunsan: Jag gillade verkligen boken. Kul att läsa för jag hade själv sneglat på den. Lättläst. Spännande. Skriven i ett annorlunda perspektiv. Många frågor som fängslade och man ville inte lägga boken ifrån sig. Betyg: 4,25

Medelbetyg: 4,15

"14-åriga Cynthia skriker åt sina föräldrar och slår igen dörren till sitt rum. När hon vaknar nästa morgon förväntar hon sig en konfrontation, men istället är huset tomt. Hennes mamma, pappa och storebror är borta.

25 år senare bestämmer sig Cynthia för att delta i ett tv-program om olösta fall i ett sista försök att få veta vad som hände den där natten. Först händer ingenting. Sen ringer telefonen. En mansröst säger att hennes familj förlåter henne. Cynthia är nära att bryta ihop. Är hennes familj vid liv? Varför har de aldrig hört av sig? Cynthia börjar forska i försvinnandet, och trådarna leder till fruktansvärda hemligheter. Kanske hade det varit bättre att låta det förflutna vila."
6 Januari 2011  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & malin fornander                                             Skaffa en gratis hemsida