Startsidan Blogg Fotoalbum Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2021)
>>


Recension - "Tusen strålande solar" av Khaled Hosseini

090206

Även denna gång träffades vi ute i Ljungsbro, då det för tredje gången blivit dags för Karin att bjuda hem bokklubbsbrudarna på lite mat, prat och bokdiskussion. Till en början bjöds vi på bubbel och romtårta nere i den nyinredda källaren. Middagen bestod av en kycklingwook med fullkornsnudlar och ganska mycket ”swetta chili” och till efterrätt bjöds vi på fruktfräsch sorbet och After Eight.

När bokdiskussion väl började var det orden ”beröra eller icke beröra” som kom till att bli huvudämnet för diskussionen denna gång. För nästan exakt ett år sedan läste vi boken ”Flyga Drake”, som är Khaled Housseinis första bok där han skildrar livet i Afghanistan. Boken fick medelbetyget 4,9 av max 5, vilket säger en del om förväntningarna inför hans andra bok. Sammanfattningsvis kan man säga att vi alla tyckte att även ”Tusen strålande solar” var en väldigt bra bok, även om alla bokklubbsdeltagare inte berördes lika mycket av karaktärerna i Housseinis andra bok som i ”Flyga Drake”.

Karin: en jättebra bok (och efter en stunds diskussion och lite mer vin så var det helt plötsligt till och med en apbra bok). Han skriver väldigt bra och fascinerande och jag tycker om all historia i boken. Han skriver på ett sätt där han får fram kvinnornas roll i det afghanska samhället och jag är skitsur på att kvinnorna lever som slavar. Man får vara tacksam över att leva i ett annat slags samhälle. Jag tycker att man förstår värdet av boken utan att han behöver beskriva det. Jag tror att bokens syfte var att visa hur obetydlig man är som kvinna i det afghanska samhället. Jag tycker att ”Tusen strålande solar” och ”Flyga Drake” är jämförbara och lika bra, fast på olika sätt. 4,75

Malin: en skitbra bok som jag kom in i snabbt och fastnade i. Läste boken väldigt fort och tyckte jättebra om den, men varför blev jag inte berörd av den? Jag berördes mycket mer av ”Flyga Drake”. Jag borde ha berörts mer av ”Tusen strålande solar” då den handlar om kvinnor…jag tycker att han hade tjänat mer på att beskriva terrorn. Han försökte få det att framkomma, men lyckades inte, han borde ha poängterat det mer och så tyckte jag att han bytte fokus mellan personerna för mycket. Han försöker skildra för många saker i boken. Det var för många huvudpersoner och för många hemskheter. Han skulle valt att fokusera mer på bara en sak för att jag skulle bli berörd. 4

Bokdiskussionen kretsade mest kring de åsikter som skildrats här ovan och det var svårt att skriva så många fler stödanteckningar utifrån vad vi andra hade att tillägga, men gör ett försök:

Ikis: jag berördes mer av den här boken än hans första. Jag tyckte den gav mer inblick och mer insikt och jag läste boken med ett större intresse. Han skildrar landets historia bra för det är ju väldigt mycket som har hänt. Att han bytte fokus från Mariams liv till Lailas liv berodde säkert på att Mariams liv bara rullade på efter att hon hade blivit bortgift. 4,75

Guggu: jag berördes inte alls lika mycket av den här boken som av hans förra. Jag är en sådan person som läser baksidan på boken och kan hänga upp mig på att den inte riktigt handlar om det som jag förväntat mig. Till exempel hade jag väntat mig mycket mer från Mariams liv, då hon stod omnämnd mer på baksidan av boken. 4

Sofie: jag började läsa boken fyra dagar innan bokklubbsdatumet och jag kände mig till en början ganska stressad över att boken var på drygt 400 sidor. Men jag fastnade i den direkt och läste ut den redan efter tre dagar. Jag tyckte att boken var väldigt bra och jag fick en bättre insikt i vad som faktiskt har hänt landet Afghanistan. Jag visste t ex inte att kvinnorna var så pass ”frigjorda” innan talibanerna tog över landet. Jag har hela tiden trott att alla kvinnor alltid blivit nedtryckta av männen och var tvungna att bära burka mm. Den historiska biten i boken var därför väldigt upplysande för mig och det gör mig ännu mer förbannad om hur kvinnorna behandlas, och det på 2000-talet!!! 4,75

Medelbetyg: 4,46

"Ödet, krig och förlust för Mariam och Laila samman, två generationers kvinnor med olika syn på kärlek och familj. Bortgifta med samma man. Och medan de uthärdar det ständigt upptrappade våldet i Kabul kommer de allt närmare varandra. De blir som systrar, som mamma och dotter för varandra, och deras starka vänskap kommer till sist att förändra inte bara deras liv, utan även den kommande generationens liv."
22 Januari 2009  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Bajsboken" av Peter Kihlgård

090102

Äntligen! Årets, och hela bokklubbshistoriens mest värdelösa bok är läst! " Kicki & Lasse" av Peter Kihlgård kommer av helt fel anledning ständigt att finnas kvar i vårt medvetande, och den kommer bli det närmaste omöjlig att bräcka i kategorin Största Bajsboken Någonsin.

Kvällen utspelade sig denna gång i den eminenta stadsdelen Ljungsbro, på Vargstigen närmare bestämt. Vi hann inmundiga både lite smått & gott i form av ost, tapenade & kex till det stående bubblet, och varmrätten bestående av kycklingwok & ris, innan diskussionen liksom tvingades fram till rabarberpajen. Ingen kände sig särskilt berörd av boken, mer förbannande på grund av dess uselhet, därav avsaknaden av passion i den obligatoriska bokdiskussionen.

Ikis: Svår dialog, man förstod inte vem som pratade. Kanske den lustigaste boken i världshistorien! Jag tror författaren var full när han skrev. En överstruken!

G: Om jag jämför med Maeve Binchy- I lööööv Maeve! Den här var inte tidsenlig, jag fattade ingenting! Jag brukar annars läsa om partier jag inte hänger med i, men nu kände jag bara: jag ska igenom den här skitboken så fort som möjligt!
En överstruken!

Sofie: Baksidetexten lurar en lite. Ofullständiga, lustiga meningar som krånglar till det. Undrar hur författaren egentligen är, måste man inte vara väldigt speciell för att kunna skriva en sån här bok? En överstruken!

Karin: Man får gissa sig till mycket, men författaren skapar ändå en känsla med sitt språk i många partier. Ångestberättelse! 0,25

Malin: Helt oförståelig & konstig bok. Svår, för att inte säga omöjlig att komma in i. Ingen logik i berättelsen, mycket beroende på att den inte är kronologisk.
En överstruken!

Medelbetyg: -0,15 - Svår att slå!

Efter att vi dragit ur oss dessa segartade kommentarer tog diskussionen äntligen fart, dock handlade den denna gång om kusinernas hålfötter. Det säger ganska mycket om bokens karaktär...

"Kicki & Lasse är en berättelse om två moderna människor som älskar varandra. Trots allt och livet ut. Boken gör nedslag (stickprov) i deras historia (liv) under drygt trettio år. Lasse tillverkar och säljer jeans. Kicki byter ständigt jobb. Lasse måste ofta resa bort och vara ensam. Kicki måste ofta ta sig en älskare. Lasse vill ha hastighet, Kicki viktlöshet. De är ett ensamt par. Finns här satir är den inte svart, utan snarare kornblå, eller spräcklig, som ett kamouflagenät genom vilket samtiden ställvis och hastigt låter sig skönjas som solkatter. Finns här melodramatiska stråk är det för att de är sanna och ofrånkomliga. Finns här komiska anslag är det bra. En kärleksroman helt enkelt. Och med ett lyckligt slut?"
21 Januari 2009  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar
Recension - "Skumtimmen" av Johan Theorin

081114...

...var det dags för bokklubb igen. Lika taggade som alltid sågs vi hemma hos fru Glanz i ett av Linköpings flottare bostadsområden. Tyvärr saknades en av våra kära deltagare, Malin, som återhämtade sig efter nedkomst. Dagen innan, alltså 13/11, kom han den lille prinsen. Noa - välkommen till världen och som hedersmedlem av denna (oerhört ambitiösa och seriösa…) litteraturcirkel!

Kvällen inleddes med Chapel Hill, som nästan har kommit att bli något utav ett signum för initierandet av bokdiskussionerna. Efter det följde middag à la Grekland i form av Meze, där vi kunde gotta i oss av fantastisk souvlaki och bifteki, underbar vitlökspotatis, hembakat och oerhört väldoftande lantbröd, sallad, haloumi, oliver och till detta en trevlig oliv- och fetaoströra. Middagen avslutades med värdinnans berömda chokladmousse, kanske lite lösare än vanligt i konsistensen men…mums!! Så småningom fördes diskussionerna in på Johan Theorins ”Skumtimmen” och denna fick följande kommentarer:

Sofie: En helt okej deckare och kul att läsa svenska författare. Väckte tankar om huruvida man kan födas elak, vilket jag efter den här boken är övertygad om att man kan. Var lite rädd medan jag läste. Dock inte helt lätt diskutera kring en deckare. 3,5

Guggu: Hade höga förväntningar på boken. Lite seg att komma in i men fastnade i den under de sista hundra sidorna. Slutet var oväntat men aningen Hollywood-aktigt. Har inte läst så många deckare förut men tycker att den fungerar bra i en bokklubbsdiskussion. Drömde mardrömmar om Nils Kant, en obehaglig typ. 3,25

Ikis: Hade också höga förväntningar på boken, blev lite besviken. Desto mer han skrev desto mer invecklingar blev det. Författaren rör till det onödigt mycket. Svår att betygsätta, den får klart godkänt men jag är inte sugen på att läsa hans nästa bok. 3,75

Karin: Jag gillar ju deckare och denna var inget undantag. Deckare liknar ju dock varandra i mångt och mycket, de är ofta lättlästa men kanske inga böcker man kommer ihåg någon längre tid. Håller med om att den var lite spooky stundtals. 3,5

Medelbetyg: 3,5

"En dimmig sensommardag i början av sjuttiotalet försvinner en liten pojke på norra Öland utan några som helst spår. I dagar och veckor letar familjen, polisen och frivilliga efter honom. Mer än tjugo år senare får pojkens mor Julia ett oväntat samtal från sin far, sjökaptenen Gerlof Davidsson. Han har fått ett brev utan avsändare med posten. Brevet innehåller en liten pojkes sandal. Julia återvänder motvilligt till barndomens ö och sin åldrige far. Först nu får hon höra talas om en mytomspunnen ölänning, Nils Kant, som en gång satte skräck i en hel bygd. Han är död och begraven sedan länge, långt innan Julias pojke försvann. Ändå finns det de som har sett Nils Kant. Han sägs ibland vandra på det öländska alvaret i skymningen. I Skumtimmen."


19 Januari 2009  | Länk | Bokklubben | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & malin fornander                                             Skaffa en gratis hemsida