Barcelona (Majsan)
1992 - 2010
e.Irco Marco - u.Mocca II - ue.Carriär
Betar nu på de evigt gröna ängarna...
Jag bestämde mig för ca 2veckor sedan för att ta bort Majsan eftersom hennes humör under senare tiden bara har blivit sämre och sämre.
T.ex: När Camelia varit iväg till Rappestad några veckor och sedan kom tillbaka, så jagade Majsan den stackars chockade Camelia så mycket att hon(Camelia) blev stressad och sjuk!
Strax därefter jagade hon ut Milda Makter ur hagen, rakt genom staketet och det var då jag beslöt mig för att nu fick det vara nog!
Alternativet för M hade varit att resten av livet gå i en ensamhage och eftersom hon inte kunde ridas, pga sin skada, så tyckte jag inte att hon i fortsättningen skulle ha ett värdigt hästliv, därav det ledsamma beslutet.
Kl 04.00 i morse gick jag upp för att köra Majsan till ett slakteri i Örebro. Eva var snäll och åkte med mig och vi skulle vara där kl. halv 7 på morgonen...
Ny bil
Exakt en sån här bil, fast med kåpa över flaket, hade vi idag på vår Örebroresa. Jag har bilen på prov några dagar och jag har bestämt mig för att köpa den, det är en helt otroligt bra dragbil!
I kväll har Sanna & jag varit iväg till Norsholm eftersom Sanna hopptränade Kleo för Johan Spetz. Det var en händelserik resa kan jag säga...
Eftersom Lotta fick låna Mitsubishin till Eriksberg så fick Sanna och jag ta Volvon till Norsholm. Inte så klokt beslut kan man tycka så här i efterhand. Vi körde naturligtvis fast i en uppförsbacke, fick lasta ur i kolsvarta mörkret och var också utan reflexer förstås. Vi skulle ju inte ut o rida på vägarna...
Naturligtvis var Sanna tvungen att leda Kleo över en järnvägsbro - och - ja - naturligtvis kom tåget och rusade fram under bron och - ja - naturligtvis tutade tåget...
Kleo skötte sig trots allt det helt EXEMPLARISKT! Hon går från klarhet till klarhet den hästen!
Hoppträningen gick suveränt bra. Som tur var eftersom hemfärden var lika trasslig som ditresan. Sanna fick rida Kleo till samma ställe som vi lastade ur henne på ditvägen. Och ja - tåget kom återigen samtidigt som Sanna o hästen befann sig på bron! Den här gången dessutom TVÅ tåg, ett från varje håll, snacka om otur!
Men vi hade tur också! Vi fick god hjälp av Kenta och Helena Frode när det körde ihop sig på ditresan, och på hemresan hjälpte Johan och Ansa oss så vi kom tryggt iväg hem igen. Stort TACK till er!
De här två var inte särskilt imponerade av hoppträningen. De tyckte det var för kallt och längtade mest hem igen till värmen.
Nu ärdet ca 20 timmar sen jag gick upp i morse. Hög tid att sova alltså
God natt