Midsommarafton var trevlig i Forsheda hos J & M. Regn ömsomt sol men aldrig tillräckligt med uppehåll för att vara ute. Men det gjorde inte mig något då jag fick sitta i J-rummet som jag kallar det, vilket är en slags inneveranda, fönster åt tre håll, stort och ljust för en matsalsgrupp. Vi åt mat 9 timmar i sträck; sill, grillat, jordgubbar, tzatsiki, färskpotatis, sallader, jordgubbsbomb etc etc. Fortsatte nästan idag; bastant frukost och knappt när den var klar blev det rabarberpaj med grädde. Men sedan var det dax för oss att rulla hemåt till Lund igen. Trevligt trevligt dock.

Glad att vi åkte dit igår så att jag fick annat tänka på än jobb en stund i alla fall. Innan vi åkte i väg kollade jag nämligen platsannonser. Där fanns en annons från mitt företag med MIN nuvarande tjänst under annat namn. Inte vikariat, inte visstid utan en tillsvidare anställning. Detta ska bli VÄLDIGT intressant att följa. Satan vad arg och besviken jag är. Graviditet är ett symtom och inte en sjukdom eller försämring av arbetsprestationer. Min sjukskrivning ska inte heller vara skäl för att någon annan ska få min tjänst. Ska bli intressant och höra min chefs anledning till detta. Vill än mindre komma tillbaka till ett skitföretaget när de inte kan acceptera min situation. Ska ringa facket på måndag och höra vad jag kan göra. Grrr.

Idag har det varit en dag full av bokade möten. Började med allergiläkaren i morse i Malmö. Inga problem att använda mina allergimediciner. Var där för två år sedan och tyckte jag nästan att han var lite slemmig, läkarn alltså. Idag så var han go å glad och avslutade med att vi skulle ses som ett år och att jag skulle ha med mig barnvagnen då.

Nästa punkt på schemat var hundtrim kl.13.00 så det var bara att åka hem och vänta. In till Malmö igen, lämna hundar och sedan, kl.15.00, ha avstämningsmöte med min chef angående min sjukskrivning. Det som inte känns bra utifrån det samtalet är att ytterligare en person som jag absolut inte gillar har fått uppgifter på kontoret. Vet inte hur jag ska kunna komma tillbaka på ett bra sätt...

Ska snart sätta mig i bilen och köra till norröver. Blir lite sent att komma i väg men med bajs-vägrande-hund, allergi som vägrar ge sig och jag själv på halvdant humör så får det gå ändå. Idag är lusten inte så stor att köra dessa nästan 45 mil men med frukt, godis och massor av musik hoppas jag att det ska bli bra. Jag får försöka tänka på det roliga att se systerdotterns utspring, träffa familjen, springa en sväng på stan och bara slappa på mammas soffa helt enkelt. Fridens alla balla bananer!

Idag var det segt att kliva upp men ändå skönt att ha ett skäl att kliva upp och fixa till sig lite. Var hos KBT-terapeuten idag. Hon kändes helt ok. Verkade på henne som att jag berättade väldigt mycket på vår korta 45-minuters session. Har två nya tider inbokade vilket känns skönt. Kanske kan få se ett slut på mitt tvivlande, jagande och stressande så småningom. Hon tror att jag antingen flyr från något eller till något, vi får väl se.

Nu är det nog dax att få lite käk i mig så att det inte blir sockerfall och kallsvett. Kram till er alla!

är förståerligt. Det drar och moler lite då och nu i livmodern. Inte konstigt om man läser i texten nedan vad som sker i min kropp just nu. Tröttheten är kvar men beror säkert på att jag sover som en stock varannan natt och de andra nätterna oroligt som attan. Dessutom är det svårt att finna en skön ställning att sova i när brösten ömmar & bara känns i vägen samt om jag försöker ligga i min normala ställning på sidan med benen uppdragna så kniper det i magen. Hur ska det gå att sova när jag har en "riktigt stor" mage sen... Visst illamåendet har jag också kvar men det verkar mest komma när jag äter vissa saker (ska bara finna ut vad).

---------------------------------------------------------------

Igår hade jag och A en hel/halvdag tillsammans med diverse aktiviteter. Nice! Först var vi i Malmö och kollade på ett hus. Helt ok förutom att det luktade konstigt och tur för oss då budgivning började redan på plats och alldeles för högt för oss. 

Efter det åkte vi till Burlöv Center och Espresso House. Mmm, inte mycket som går upp mot en Chai Latte :-) Syftet med Burlöv var att vi skulle hitta kläder till A samt besöka Guldfynd för att utnyttja mitt presentkort som jag tidigare fått av min kära. Det blev en söt lite ring från Guldfynd till mig och på Albrekts Guld hittade vi äntligen en klackring till A. Klara att hämtas ut runt midsommar och att användas i juli. Tiden flög i väg så det blev inga kläder till A (vilket han nog uppskattade och det var nog tur då ringarna bankruttade oss nästan denna månad).

Iväg till nästa husvisning men i Åkarp. Oj oj oj ett sådant STORT hus vi kom till men ack så mycket att göra. Paret som flyttade därifrån hade bott där sedan huset byggdes 1970 (längre än jag är gammal) och inte gjort något mer än satt in en braskamin. Det var väv på väggarna, plastmattor i våtutrymmen, heltäckningsmattor i alla sovrum samt 70-tals tapeter i samtliga utrymmen. Min syster hade t ex bruna tapeter med vita hjärtan på när hon var tonåring. I detta hus fanns en tapet med röd bakgrund och vita hjärtan på. Gulligt men t o m lite FÖR retro för mig smak :-) Så av två husvisningar har vi noll vi lägger bud på denna gång.

Vidare åkte vi till vår vallokal för att rösta till EU-valet. Mitt val blev nog lite popualistiskt men jag står för det.  I efterhand kan det kännas som att jag kastade bort rösten lite men jag vill ha någon som rör om i mansgrytan lite om jag uttrycker mig så.

---------------------------------------------------------------

I övrigt är jag rätt uttråkad av att gå hemma så jag ser fram emot kommande vecka. Imorgon ska jag på Kognitiv Beteende Terapi (KBT) för första gången och jag hoppas att det ska ge mig något. Enligt läkarn måste jag ändra beteendemönster när jag arbetar och måste därför "läras om" i mitt beteende. Jag hoppas och vill tro på att det kommer att fungera.

På onsdag ger jag och vovvarna oss i väg med bilen till Norrköping. På torsdag tar ena systerdottern studenten och vad veckan sen har att ge får jag se. Kanske stannar jag veckan ut eller längre, det märks. 

---------------------------------------------------------------

"Nu är bebisen ungefär 9 centimeter lång och väger cirka 43 gram. Nu växer kroppen fortare än huvudet. Denna vecka kommer den papperstunna huden att täckas med den duniga kroppsbehåring som kallas lanugo och vanligtvis försvinner innan bebisen föds. Ögonbryn börjar växa och huvudet kan vara täckt med dunigt hår, men det är svårt att förutse hur ditt barns hår kommer att se ut efter förlossningen.

Kring den här tiden kan fostret gripa, kisa, rynka på ögonbrynen och grimasera. Det kanske till och med kan suga på tummen. Forskare tror att dessa och vissa andra rörelser utvecklas i takt med att impulser i hjärnan utvecklas."
Källa: http://se.babycenter.com/pregnancy/fetaldevelopment/14weeks/

---------------------------------------------------------------

En cool länk om man vill se hur kvinnas organ trycks ihop i kroppen ju större fostret blir: http://www.shands.org/health/Pregnancy%20Center/14/000088.htm

---------------------------------------------------------------

PS. Igår kväll när jag och pappan till vårt kommande barn skulle sova så visade jag honom min mage (som mest ser fläskig ut i liggande ställning). Han ville lyssna om det hördes något där inne. Avlopp sa han, det låter som ett avlopp. Eftersom han har ungefär samma dimesion på sin mage som jag la jag mitt öra mot hans mage och hörde - hjärtljud...hm. Undrar vem det är som är gravid i vårt förhållande egentligen ;-) DS.

att berätta lite mer offentligt om vår situation :-)

Den 30 mars 2009 såg det ut så här kl.06.00 på morgonen.

Döm om vår förvåning eller tja, kanske A mest med tanke att han fick stickan uppkörd under näsan knappt torr... Tre tester senare var det mer eller mindre ett faktum, Catharina & A som tidigare inte velat ha barn var gravida.

På väg till Stockholm ringde jag gynekologen och sa:

"- Jag tror jag är gravid och behöver en tid....".

Hon frågade bara lugnt om jag testat med hemmasticka och sa att "- Då förutsätter vi att du är gravid."

Jag hörde nästan hennes leende genom luren.

---------------------------------------------------------------

Dagarna efter for tankarna genom huvudet som snabbtågen i Tyskland; svisch svosch skriiivosch. Otåligt fick vi vänta tills 30 april för gynekologbesöket.

---------------------------------------------------------------

9-12 april: Innan den första "riktiga" bekräftelsen så skulle vi göra ett besök hos min familj i Norrköping då ena systerdottern fyllde 21 år. Berätta hur när man inte är så långt gånget... 

Till min mamma blev det en Trisslåt och ett grattiskort efteråt med texten "vann du på trisslotten - grattis. Om inte, grattis ändå då du ska bli mormor. Hon frågade förvånat om vi skulle skaffa en hundvalp till...sen trilla kronan ner :-)

Hos min systers familj brukar vi alltid grilla och ta något gott att dricka till... Vad göra, berätta eller skylla på huvudvärk? Vi kom på den briljanta idén att skriva ett lite annorlunda grattiskort till systerdottern. Det innehöll olika datum att hålla reda på fram till året slut. Ett av dem var i början av december då kusin Ebba/Ville skulle se dagens ljus för första gången. Inte meningen att förstöra hennes fördelsedag (förlåt C) men vi kom inte på något annat sätt. Hon la huvudet på sne, sa inget, skickade kortet vidare till sin syster som knappt reagerade (reaktion kom väl 10 minuter senare typ). Vidare till min syster som först sa "- nä, det går inte." och sen flinade. Men det var nog svågern som blev gladast av dem alla. Han läste nogrannt kortet och avslutningsvis sken han upp som en sol, rent av dubbla solar.

---------------------------------------------------------------

12 april kom svärmor hit. Vi gav även henne en Trisslott och grattiskortet med samma text som till min egen mor. Hon hade en sansad inställning till det hela. Eftersom jag nu är så impulsiv ibland (enligt A) var jag bara tvungen att visa henne mina impulsköp på Tradera den senaste tiden.

---------------------------------------------------------------

Tisdag 14 april kom gubben & tant hit. Under middagen blev reaktionen som vi väntat oss. A la fram den lilla t-shirten och gubben förstod inte riktigt vad som skedde. Tant satt bredvid och höll på att storkna av fniss. Efter middagen målade gubben & A våra staket och A frågade om gubben fattat det hela. Svaret blev, med en tår i ögat, att han aldrig trodde att han skulle bli farfar.

---------------------------------------------------------------

Dagarna gick och så blev det 30 april - gynekologtid. Vi klev in och pratade lite, sen upp i gynstolen och in med ultraljudsstaven. Där låg det en liten snigel - 22 mm lång med ett bultande hjärta. Vecka 8+6 med en förlossningsdag den 4 december enligt gynekologen. Coolt. Ny tid för inskrivining hos barnmorskan: 12 maj.

---------------------------------------------------------------

Vecka 9-12 är värsta tiden för en gravid då det är då som den största risken för missfall inträffar. Men det är bara att se det positivt, är det meningen att det ska bli något så stannar det annars är det naturen som bestämmer.

Jag berättade för en kompis via telefon att jag är gravid, dagen efter tog vi en fika och dagen efter den berättade att hon att hon testat positivt på morgonen - askul!!! Hoppas hoppas hoppas.

---------------------------------------------------------------

Olika gravsymtom första tre månaderna: illamående om jag inte fått något att äta regelbundet, ömmande bröst och trött som en jagad gasell. Oj, höll på att glömma, humörssvängningar och akne likt en tonåring.

---------------------------------------------------------------

12 maj: inskrivning. Pratade med barnmorskan, tog blodprov, urin bl a. Allt ok utifrån detta.

---------------------------------------------------------------

18 maj var jag på Umas och tog blodprov (4 rör) för att kolla blodgruppering, hiv, röda hund, syfilis och blodprov till kommande KUB-test.

---------------------------------------------------------------

27 maj: viktökning +2,5kg och det beror inte på tårta från min födelsedag ;-)

---------------------------------------------------------------

28 maj: Äntligen! Något vi väntat och sett framemot.

Idag åkte vi till kliniken för att ta KUB-testet (kombinerad nackuppklaring och biokemisk screening). Genom blodprov kombinerat med att barnmorskan (BM) kollar nackvätskan på fostret genom ultraljud (ul) kan man ganska säkert avgöra huruvida fostret har några kromosomfel eller andra fel. För min ålder såg det bra ut. Vanligt är att man ska ligga över 1/300 och jag låg 1/2093.

Vi fick se den lill* parveln på ul-skärmen. Först låg den på rygg och då såg man den klart och tydligt. Hjärta, armar, ryggrad och hur den rörde på sig. Sen ville BM att den skulle lägga sig på mage så att hon kunde mäta nackvätskan men det ville inte parveln. Så BM försökte buffa på den och gav den en stund på sig att vända sig. Såg så coolt ut där den låg, inne i mig...

När den vänt sig mätte hon nacken men även längden på parveln: 61mm från hjässa till bak. Hon skrev även ut tre bilder på den. Antingen var BM den sämsta fotografen jag mött eller så är parveln inte så fotogenisk ;-) för bra bilder blev det inte. Hon gav nytt förlossningsdatum: 6 december och ny grav-vecka: 12+3. Ny tid för UL 21 juli. Som hon sa: - då kanske du känt den första sparken.

Parveln på bild. Ryggraden uppåt, benen uppdragna under sig till vänster och huvudet nedåt till höger.

---------------------------------------------------------------

Apropå 6 december så är det min svågers 50-års dag därav min systers reaktion att det inte går att föda det datumet...

---------------------------------------------------------------

Så nu går jag hemma, sjukskriven, gravid och ingen som helst lust att gå tillbaka till mitt jobb eftersom jag inte känner mig välkommen tillbaka pga av sjukskrivning och graviditet. Suck.