Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Januari (2019)
>>


En vecka

En vecka sedan min födelsedag och en vecka sedan jag senast skrev, på ett ungefär i alla fall.

Har på denna tid bland annat hunnit med att bli ett Batman-fan. Var och såg The Dark Knight på bio med Sandra och Petter i onsdags kväll. Wow säger jag bara. I början kände jag bara "Åh, nej... säg inte att det här är en kass film som bara hypas av helt fel anledningar", men sedan blev jag fast. Och väldigt imponerad.
En oerhört bra film. Och ja, jag skulle inte bli förvånad om Heath Ledger får en Oscar postumt.

Sen så är Christian Bale perfekt som Batman. Ikväll såg jag Batman begins på dvd, lite fel ordning, jag vet... men men. Också väldigt bra.

En annan extremt bra film jag sett i veckan är Half Nelson, med Ryan Gosling i huvudrollen. Såg den hemma på dvd. Detta är en film jag velat se vääldigt länge men nu blev det alltså äntligen av. Blev otroligt rörd av och engagerad i filmen.

Annars i veckan har jag mest jobbat samt umgåtts med vänner. På tisdagskvällen såg/hörde jag Eva Dahlgren och Peter Jöback i Slottsskogen, min morbror spelar ihop med dem. Det var en bra konsert.
Efteråt jammade jag och Mattias lite hemma innan vi åkte in en sväng till den australiensiska puben The Dancing Dingo, nära Avenyn. En annan kompis mötte upp oss där.

Igår hälsade jag på mormor i Mölndal en stund på dan. På kvällen var jag hemma hos gamla klasskamraten Ellinor, på hennes inflyttningsfest. Det var kul och mysigt.

Något som legat som en skugga över hela veckan som gått är att jag ätit som en fågel. Första dagarna hade jag helt enkelt ingen aptit, de senaste dagarna har jag varit lite hungrig men spytt upp allt jag försökt äta. Vet inte vad det kan röra sig om, men har bestämt mig för att ringa vårdcentralen imorgon bitti. Förhoppningsvis kan jag få en tid där under dagen.

Trivs fortfarande jättebra i lägenheten. Det känns bara mer och mer som hemma. Tyvärr kunde inte Zadie bo kvar hos mig dock... hon har flyttat tillbaka till mamma där hon verkar känna sig tryggare och gladare. Får se om det blir permanent så..

Nu ska jag läsa lite och sen sova. Hatar att må så illa som jag gör :/

Hursomhelst hoppas jag på en bra, rolig och solig vecka.


KRAMAR
25 Augusti 2008  | Länk | Allt och inget | 0 kommentar
21

Det är Alltid fint väder på min födelsedag, så är det bara. Idag är inget undantag.. fast lite kallt blåser det väl.. kul hursomhelst att solen skiner och himlen är blå.

Mamma tittade in imorse före jobbet för att gratta mig. Zadie hade till och från hållit mig vaken från 5 och jag kunde inte somna om efter att mamma gått, så jag gick o handlade och så där. Kändes rätt skönt att vara utomhus redan vid 8-tiden.

Bakade en kaka hemma innan jag åkte till jobbet via Bengans (jag är snabb på att använda presentkort, hehe). Fick tag på riktigt bra musik, med Christian Kjellvander, Ben Harper, David Gray och Stevie Wonder.

Nu är jag alltså på jobbet så jag fattar mig kort. Ikväll kommer lite släkt och fikar. Annars har jag inga andra speciella planer för dagen. Tar det som det kommer.

Hade liten middag hemma i lördags kväll, det var trevligt. Igår tränade jag fotboll (bakis, inte bra kombination men ändå skönt att vara ute) och sen hade jag besök på kvällen, först av pappa och sen av Erik. Det var trevligt.

Damien ringde lördag natt och vi pratade ganska länge. Kändes bra.
Oj, nu ringde han precis på mobilen snabbt för att säga grattis. Gulligt av honom.

Har hänt mycket känns det som. Men mer skriver jag inte nu. Ska fokusera på att ha en så bra och rolig födelsedag som möjligt :)



KRAMAR
18 Augusti 2008  | Länk | Allt och inget | 0 kommentar
Extra extra ;)

Ur mail från en bok/musik-affär i Australien:


Just announced!

J.K. Rowlings
The Tales of Beedle the Bard

Coming December 4 (Australia)

A wizarding classic, this collection of five richly imaginative fairy tales was translated by Hermione Granger from anxient runes, with an introduction, notes and illustrations by J.K. Rowling herself, and extensive commentary by Albus Dumbledore.

Make sure you dont miss out.



-------------------------------------------------------


Coolt.
Den här boken måste alltså ha kommenterats innan professor Dumledores tragiska bortgång...




Hehe.
Förlåt, men lite kul är det faktiskt. Och påhittigt.
Ser fram emot att få läsa boken.


:)
12 Augusti 2008  | Länk | Allt och inget | 1 kommentar
Vilodag

Bilden: Så här nöjd ser Zadie ut nu, där hon ligger på min soffa :)



Fortsättning på rapporten ;)


Way Out West LÖRDAG

Joan As Police Woman – Detta var inte tillräckligt starkt för att få mig att stanna kvar, men ändå coolt. Och jag älskar verkligen låten If you follow me.

José González – Är han mänsklig? Det är nog så att han känns så djupt mänsklig att det blir övermänskligt liksom. Äh, det där fattade nog ingen utom jag. Spelningen var helt underbar hursomhelst. Det finns ingen som José förutom José själv, han är ännu en anledning att vara stolt över att man är göteborgare.

N.E.R.D – Fräcka men nästan jobbigt självsäkra, sköna beats dock. Man känner sig cool när man lyssnar på dem, vilket kan behövas ibland… hehe.

Lil’ Kim – först divafasoner (började 25 minuter efter utsatt tid), sedan bara tråkigt. Besvikelse. Hade väl inte väntat mig så mycket, men åtminstone lite mer underhållning kanske.

Fleet Foxes – Hann inte höra så mycket men de lät intressanta.

Håkan Hellström – härlig helt enkelt. Man blev glad :)

Neil Young – Jag stod packad som en sill rätt nära scenen i två timmar. En del låtar passerade mig ganska obemärkt förbi medan andra är fantastiskt bra, t.ex. The needle and the damage done, Old man och Keep on rocking in the free world. Allra bäst tyckte jag om Cortez the killer, Hey hey my my (Into the black), Powderfinger och Mother Earth (Natural anthem).

Hade tänkt avsluta natten I Annedalskyrkan men det var fullt där, så jag tog vagnen hem. Sov sött ett par timmar senare, ända till halv två idag! Sen har jag städat lite, bränt och lyssnat på musik, varit och handlat och så tagit hit Zadie. Hon jamade en hel del på vägen hit men sedan har hon varit både nyfiken och lugn, så jag hoppas att det ska gå fint.

Har en ost- och skinkpaj i ugnen, jättehungrig. Ska bli gott :)

Kollar på tv nu.


KRAMAR
10 Augusti 2008  | Länk | Allt och inget | 0 kommentar
Love, peace, understanding... and music

Det blev texten på min gratis t-shirt med valfri text tryckt. Jag hann fundera både fram och tillbaka medan jag stod i kön till JC:s tält men till slut gjorde jag mitt val… Vad tycks? Go JC!


Bilden: Christian Kjellvander på Flamingo-scenen.


Det ringer i öronen efter nästan ett halvt dygns livemusik, fötter o ben värker av allt stående och jag är trött i både sinne och kropp. Men jag är vid gott mod. Det är skönt att komma hem och sova istället för att ligga i ett tält nånstans. Och Way Out West är ju ingen ”sådan” festival, en sån där med camping i gyttja och dålig hygien, nej, det är en modern, bekväm festival. Nåt åt det hållet i alla fall. Och vad är Way Out West mer? Fullspäckad med fantastisk musik förstås!

Här kommer min rapport av festivaldag 1, fredag. Men - Way Out West satte ju faktiskt igång redan kvällen innan, så därför börjar vi där.


Torsdag.

Ingrid Olava: Efter att ha köat utanför Jazzhuset i ungefär en timme och varit nära att ge upp, kom jag äntligen in, halvvägs in i spelningen. Norska Ingrid Olava är spröd och tuff på samma gång, har en mycket vacker röst och skriver snygga låtar. Jag är glad att jag inte missade ”signatur”-låten Only just begun, en stark låt som fastnar. Förutom den var det absolut bästa den avslutande Dylan-covern - eller kanske snarare tolkningen, med piano istället för gitarr - It’s alright ma (I’m only bleeding); den gav mig rysningar.

Sedan är jag oerhört glad att jag stannade och hörde nästa gig, som gjorde väntandet ännu mer worth while. Det handlade om det för mig okända bandet/duon…

…Wildbirds & Peacedrums: Wow! Gjorde mig mållös. Bästa klubbspelningen jag varit på, någonsin. Svåra att förklara, måste nog upplevas... men om jag ändå ska försöka; sprudlande, galet rytmiskt, äkta, överraskande. Oemotståndligt. Extra kul att de är härifrån Göteborg.



Fredag.

Lightspeed Champion: Jag är såå glad att jag orkade ta mig till Slottsskogen redan till festivalens första spelning (13.30). Lightspeed Champion, som jag aldrig hört talas om före detta, var helt grym verkligen och speciell på ett uppfriskande sätt. Sköna låtar, jättebra röst och som en bonus riktigt coolt Star Wars-tema på slutet. Jag måste skaffa hans skiva, så är det bara. Och det borde du med ;)

Christian Kjellvander: Starkt. Glatt och vemodigt på samma gång. Tre av de bästa låtarna var Somewhere else, Poppies & Peonies och Two souls. Det hela hade nog funkat ännu bättre på kvällen, men jag är nöjd ändå. Från första stund jag hörde Christian (ett år sen eller så) föll jag för hans ljud, och tyckte han lät väldigt amerikansk – på ett fantastiskt bra sätt alltså. Inte förrän nu när jag läste i programbladet fick jag reda på att han faktiskt växte upp i USA.
Låter jag helt knäpp om jag säger att Christian idag påminde mig om Heath Ledger? Jag tror det var den cowboy-aktiga hatten och americana-soundet som gjorde det, det förde helt enkelt tankarna till USA:s vildmark (Brokeback mountain…)

Iron & Wine: Jag hade verkligen sett fram emot den här spelningen eftersom jag länge varit kär i Sam Beans musik (upptäckte honom genom den underbara filmen In good company). Vet inte om jag hade lite för höga förväntningar eller om jag bara var lite för trött/hungrig, men jag kände mig en gnutta besviken. Ändå var det bra, rytmiskt, genuint, stämningsfullt, härligt. Saknade nog några av de tidigare låtarna, t.ex. Trapeze swinger och Such great heights. Hursomhelst… Absolut bra.

Mando Diao: Inte så spännande som jag hoppats, jag lyssnade inte så länge.

The Sonics: Inte min smak, lyssnade inte så mycket på dem heller.

Okkervil River: De lät bra men jag hann tyvärr bara höra en eller två låtar. Ska absolut kolla upp dem mer senare.

Franz Ferdinand: Coolt och felfritt, bäst var Walk away och Take me out. Det var kul att få se och höra dem live. Jag gillar verkligen deras energi och speciella sound. De får mig att vilja dansa :)

The National: Jag hade bara läst om samt hört en låt på nätet av detta coola New York-band innan jag såg dem, men de vann över mig ganska lätt. Det var suveränt helt enkelt, låtarna var perfekta, förutom att sångarens röst till en början irriterade mig en del… I slutändan imponerade de hursomhelst stort. Bäst var Racing like a pro, Secret meeting, Mr. November och Abel (jag hade ingen aning om titlarna innan men googlade dem nu).

Sonic Youth: Svalt coolt men rätt tråkigt, förutom sångarens galenskaper. Han hoppade ner från scenen och knuffade på några fotografer/vakter, sedan klättrade han upp igen och välte gitarristen.. haha. Nu kan jag i alla fall säga att jag sett dem ;)

Grinderman: För brötigt för min smak och tråkigt, förutom en låt som jag hörde i Australien och som jag har lite hatkärlek för. Jag är för väluppfostrad/feg för att skriva låtens titel men ni som känner till deras musik kanske kan gissa… (hehe). Samma sak som med Sonic Youth; Nu kan man åtminstone säga att man sett Nick Cave.

Sígur Ros: Mäktigt och sagolikt. Allra bäst var inledande Svefn-g-englar (hjälp vilken svår titel) som jag tyckte kändes väldigt välbekant och desperat försökte placera… nu när jag kom hem tog jag reda på att den är med på Vanilla Sky’s soundtrack. Vackert.

Broder Daniel: Starkt, rörande, värdigt. Bäst var Shoreline, Work, nya låten Hold on to your dreams (tillägnad den - i två meningar - saknade bandmedlemmen Anders) och avslutningen No time for us. Enda jag saknade var Underground. Nu låter det som om jag är inbitet BD-fan men jag har faktiskt egentligen aldrig lyssnat särskilt mycket på Broder Daniel. Dock minns jag att vi spelade dem i klassrummet i mellanstadiet… Och så fick ju Anna Ternheims cover på Shoreline för ett par år sen upp ögonen (öronen) på mig för deras originalversion också. Fin avslutning på kvällen.

Jag hade tänkt dra vidare, till Storan för att höra Fanfarlo eller till Annedalskyrkan och Scott Matthew, men i första fallet var jag rädd att ännu en lång kö skulle göra resan onödig, och i slutändan kände jag mig alltför trött, samt nöjd som det var. Mer än nöjd.

Nu ska jag läsa lite och sen sova. Behöver ladda batterierna för en ny dag, också den med MYCKET musik. Vi hade TUR med vädret, förutom ett par hastiga skurar. Hoppas solen tittar fram även imorgon, det är ju såå skönt med blå himmel när man är på festival.


Två personer jag "råkade på" (okej, jag pratade inte med dem eller nåt men ändå ;) i fredagsvimlet förresten: José Gonzalez och Petter.


KRAMAR


Ps. Skrev medvetet lite recensentaktigt nu och inte riktigt som vanligt; det var faktiskt kul. Kanske vore ett bra extraknäck… ;P Ds.
9 Augusti 2008  | Länk | Allt och inget | 0 kommentar
Musik musik musik

Underskattad låt? Hörde den på radio igår och slogs av hur vacker texten är.
Förresten kan jag varmt rekommendera boken Hur man närmar sig ett träd, skriven av nedan nämnda artist.


VEM TÄNDER STJÄRNORNA? - EVA DAHLGREN

Det var evighets sekunder,
tre korta andetag
Hela livet vände, vem valde? Inte jag
Jag hörde ord från mina läppar,
som aldrig vilat i min mun
Tankar aldrig tänkta,
som nya väggar i ett rum

Som om vi alltid älskat,
sen min dagboks första blad
Men att jag får skriva ditt liv,
bara tur, det var inget val
Och av alla dessa möten
och allt som borde hänt,
hur sällan är jag orsak
till att livet vänt?

Jag har ingen ödestro,
den tanken ger ingen ro
Men vem vänder vindarna,
som får mig att gå
dit jag aldrig gått?
Vem tänder stjärnorna,
som bara jag ser i dina ögon?
Vem vänder vindarna och
för mig dit min tanke aldrig nått?

Så många år som jag levt,
med den jag ville va
Så många kvinnor som jag spelat,
men aldrig gjort det bra
Måste våga bara vara,
med minnet av det barn
Som lät livet välja
och våga säga JA

Jag har ingen ödestro,
den tanken ger ingen ro
Men vem vänder vindarna,
som får mig att gå
dit jag aldrig gått?
Vem tänder stjärnorna
som bara jag ser i dina ögon?
Vem vänder vindarna och
för mig dit min tanke aldrig nått?

Vem tänder stjärnorna
som bara jag ser i dina ögon?
Vem vänder vindarna?
Vem får mig att gå
dit jag aldrig gått?



Ikväll börjar Way Out West med klubbspelningar. Har noga kollat igenom spelschemat.. och kommer med största sannolikhet bege mig till Jazzhuset ikväll för att höra norskan Ingrid Olava. Om någon vill haka på är det bara att höra av sig ;)

Har nu mitt rosa festivalpass runt handleden. Efter lagom slitigt (hehe) volontärjobb under förberedelserna måndag och tisdag kunde jag igår hämta ut mitt gratispass.
Så det blir några fullspäckade dagar/nätter framöver.

Ska iväg till jobbet om en stund. Så länge lyssnar jag på skön nyss nedladdad musik, såsom Bon Iver, Duffy, The National, Fanfarlo, Rihanna och Lykke Li.

Väldigt kul fotbollsträning med FC Locos i söndags och även kul med några tjejer från Grimmereds damer igår kväll.

Och ja, jag trivs fortfarande bra i lägenheten :) Börjar sakna tv:n bara.. hehe. Och Zadie. Ska försöka få hit båda under helgen.


KRAMAR


Fotot: Vy från min trappuppgång häromkvällen.
7 Augusti 2008  | Länk | Allt och inget | 0 kommentar
Egen lya

De 8 första skivorna jag spelade i min nya lägenhet:

Cold fact - Rodriguez
Graceland - Paul Simon
Sunrise - Norah Jones
Begin to hope - Regina Spektor
Faya - Christian Kjellvander
Greatest hits - Creedence Clearwater Revival
Autumn flow - Lior
Songs - David Gray

;)

Igår eftermiddag skedde alltså det jag sett fram emot så mycket; flytten till första "egna" lägenheten. Med hjälp av goda vänner och mamma gick det smidigt och relativt fort. Det hjälper ju att avståndet inte är så jättelångt också.

På kvällen packade jag upp det mesta av mina kassar och lådor, vilket jag fortsatte med även när mamma gick hem till sig. Jag hade lite ångest faktiskt och var rätt nära att vänta med min första natt i lägenheten, men bestämde mig för att rida ut stormen. Och det gick hur bra som helst :)

Ångesten sjönk undan allteftersom jag plockade och fixade och satte personlig prägel på lägenheten. Höll på att "inreda" in på småtimmarna, sen skrev jag lite och somnade utmattad.
Sov mycket gott.

Idag har jag handlat diverse matvaror och annat, vilat, börjat pryda väggarna och visat pappa lägenheten (passade på att ta hit köksbord och stolar).

Imorgon har jag tänkt ta mig till Slottsskogen på förmiddan och kolla in skateboard-mästerskapen. En bekant från Paris, som råkar vara fransk mästare i skateboarding, är med. Hjälpte honom och hans vän att hyra en lägenhet i Majorna för en vecka.

Ska förhoppningsvis träna fotboll imorgon eftermiddag.

Annars har jag alltså under veckan börjat jobba igen och det har känts okej.
Har även bl.a. spelat minigolf med några från ungdomsgruppen, ätit lunch med mamma på Trädgårn, njutit av solen och cyklat en del.

Å nu sitter jag här och dricker svart gott te. Har tända ljus i fönstret och ett på soffbordet. Känner mig ganska så trött.

Ska snart stänga av datorn och fortsätta med mitt lilla "projekt" som jag började på nyss; klipper ut tidningsbilder i olika färgtoner för att sedan klistra ihop till kollage. Behöver piffa upp lägenheten med lite mer färg.

Vill bara säga att jag verkligen älskar det här rummet, det känns som "jag". Gillar verkligen köket också, det är mysigt och precis lagom stort.

Än så länge går det bra med disk och matlagning.. hehe.


Ok. Ciao for now.

KRAMAR



Fotot: Mitt vardagsrumsfönster ikväll. Mer foton kommer snart.
2 Augusti 2008  | Länk | Allt och inget | 1 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Vimbai Chivungu                                             Skaffa en gratis hemsida