I fredags bar det iväg mot Sundsvall och av Svenska Dvärghundsklubben och Västernorrlands kennelklubb anordnade utställningar. Gollum var anmäld och vi samåkte av miljömässiga skäl med mopsflickan Allis med flock och mopsarna hade mopsrace i bakluckan större delen av resan J . Resan upp gick bra och vi anlände på seneftermiddagen till hotellet på berget ovanför Sundsvall. Vilken utsikt!

På lördagen bar det iväg tidigt. Vi följde skyltar mot utställningen och hamnade på fel utställning! Det visade sig att det var flera hundutställningar på G i området (inte helt oväntat!). Efter en kortare omväg hamnade vi dock på rätt utställning, lite småstressade och Gollum fick kastas in i ringen efter bara en kort stund i ridhuset.

Om det var fredagens bus i bilen tillsammans med Allis eller något annat, det låter vi vara osagt, men Gollum var denna dag rejält trött och oinspirerad i ringen. Det var som att gå runt med en Bag-in box kartong ;-) (husses citat). Gollum slutade denna dag på en reservplats i unghundsklassen. En plats som motsvarade Gollums dagsform.

Domare var Phyllis Aigner-Poduschka.

Domarens kritik av Gollum:

"Correct size and prop. In the rear straight in the fere. Little bit uprising, Very good head. Coir expression. Could have stronger bones. Correct movement!"

Eftermiddagen ägnades åt hundpromenader och vila på hotellet. På kvällen avnjöt vi, tillsammans med Allis matte och husse, en delikat middag på Västernorrlands bästa stekhus.

På söndagen var det internationell status på utställningen och vi var på plats betydligt tidigare innan det var dags för Gollums framfart i ringen. Domare för dagen var Svein Helgesen.

Två ölmagar och en domare

Den norska domarens kritik av Gollum:

" Utmärkt balans. Välformat huvud. Gott med rynkor. Gott maskulint fint uttryck. Stark hals. Välkroppad och samlad för åldern. Mycket god svansansättning. Gott ringling. Välvinklad fram och bak. Rastypiska rörelser. Kan bli mer stabil fram."

Gollum vann unghundsklassen med ett CK som belöning. När det blev dags för bästa hanekonkurrensen slutade Gollum som bästa hane reserv. Han var betydligt piggare och mer inspirerad denna dag!

Det var långt fram till certet...;-)

Sammanfattningsvis var det en väldigt trevlig och rolig resa till Sundsvall. Mycket beroende på sällskapet. Vi träffade flera "mopsbekanta", och tyvärr hann vi inte prata med alla. Även om utställningarna hade blandade resultat så hade Gollum en jätterolig helg tillsammans med Allis, och det räknas mest!

Det ligger spänning i luften… Gollum undrar var som är på gång.

Han har flertalet gånger startegiskt placerat sig på den påbörjade packningen (framtagen väska) under kvällen. Han är rädd att vi ska glömma honom… Ingen risk!!

I morgon bitti kommer Allis med flock och hämtar upp oss för bilfärd till Sundsvall där vi ska ställa ut Gollum på SDHK:s samt SKK:s internationella utställning.

Undrar om det blir något race i medelpad?

Nummerlapp, lever och stolar är packade. Vi ser fram emot att träffa många fina och charmiga mopsar. Och deras flockar.

Gollum ser mest fram emot en helg med Allis samt att dela en riktig hotellfrukost med henne… (Löv is in the air) ;-)

Lycka till alla hundkompisar! See you in Sundsvall!!

Ett av Gollums stora glädjeämnen här i livet är väskor! Så fort det ligger en väska slängd på golvet ligger det en mopspadda på eller i den och snarkar högljut: "ZZzzzZzZZzzZzzz".

Du behöver inte packa ut allt...

Han hasar och buffar på väskorna så att det ska blir riktigt bekvämt.

Om vi har gäster hemma brukar han, till våra gästers stora förvåning, krypa ned i deras väskor och necessärer!

Packade väskor kan var svåra att ligga kvar på! Man rullar lätt av när man väl har slumrat till…

Om du ska bort matte vill jag sova på din väska i bilen...

En rolig bild är när matte skulle åka och handla. Hon passade på att ta med sig påsen med pantflaskor. Medan matte gick och hämtade plånboken kastade Gollum sig över "väskan". Han puffade och buffade tills alla flaskorna spritt ut över hela hallen. Sedan satt han där "kungen" i sin väska…

"King of bags"

I går, tisdag, var matte och vi hundar lediga från jobbet! Mattes dag var inplanerad med ärenden, frisörbesök, lunch med vänner samt förberedelser inför en stor festlighet på Berns på kvällen. Vad jag skulle göra…? Sova och vila upp mig så klart!!!

När matte var och fick håret piffat passade vi hundar på att ta oss ut ur det rum som vi var instängda i, då vi inte skulle vara i vägen för de hantverkare som för tillfället jobbar i vårt hus. Någon av oss klättrade därefter upp på köksbänken och hämtade en burk med antiinflammatorisk medicin som Annabel äter för tillfället. Därefter tuggade någon av oss sönder burken och åt upp alla kvarvarande tabletter som fanns i den.

När matte kom hem, kort därpå, var det bara för henne och ringa veterinären och höra efter om detta var oroväckande…Och det var det!! Matte fick instruktioner om att ge oss lunch (vilket vi aldrig annars får!) och sedan bar det iväg till veterinären.

Väl framme blev vi hänvisade till ett rum där vi fick varsin spruta. Det var inte alls så farligt! Trodde vi… och började kräkas… Då matte inte visste vem av oss som fått i sig medicinen fick vi alla gå igenom denna hemska behandling. Vi spydde ned hela rummet… Och det visade sig att Annabel fick upp några plastbitar och medicinbitar!!! Precis den "bov" som matte misstänkte!

 
Man blir väldigt trött av att kräkas...

När vi var klara fick vi gå in i ett annat rum och dricka en hel massa svart vatten som visade sig vara upplöst kol (för att våra magar inte skulle ta upp den "giftiga" medicinen). Härligt med gyttjebad tänkte Milly till en början. Men det visade sig att det var mycket smutsvatten som skulle ned…En hel del placerade vi på de vita väggarna i undersökningsrummet.

Milly och jag visste ju hela tiden att det var Annabel som hade ätit upp medicinen. Trots detta fick vi alltså också gå igenom denna process med att må dåligt, kräkas och dricka smutsvatten! Gissa om detta ska stå henne dyrt…!!! >:-<

Efter kolbehandlingen for vi iväg till Bagarmossens Djursjukhus, för noggrann undersökning, där vi efter några timmars väntan fick mer kol att ta med oss hem. Vi står nu under noggrann uppsikt med det verkar som om det förmodligen har gått bra. Vi hundar är glada att vi i alla fall slapp bli inlagda över natten och bara fick kolspruta till middag.

Tre sotiga och slagna "hjältar" på Bagarmossen...

Mattes lunch med goa vänner, lugna förberedelser inför kvällen samt fina håruppsättning var ett minne blott på grund av detta äventyr signerat Annabel! Kvällens återförening på Berns med gamla kollegor och vänner från Miljödepartementet blev dock en mycket trevlig och minnesvärd tillställning! Mycket tack vare mattes underbara familj och vänner som med värme och omtanke var en stöttande och hjälpande hand under denna för matte stressiga och oroliga dag…