Ni får ursäkta att det tar lite tid mellan mina inlägg. Detta beror på att jag måste vara försiktig med mina armar, då jag nu ÄNTLIGEN börjat jobba igen :-)

Under sommaren har jag fått Mannen att hjälpa mig att göra klart ljuskronan till köket. Jag hade köpt material strax innan jul, så projektet blev bara liiiite försenat...desto roligare när det är klart istället!

Vi använde oss av spikband till att forma ljuskronans stomme. Här fäste vi 5 stycken ljuskoppar från Panduro och därefter virade vi stommen med vitt sidenband. För att kronan skulle se mer arbetad ut klädde vi stommen in- och utvändigt med denna metallbandet från Panduro, som jag visat i tidigare inlägg.

En konservburk fick agera krona, efter det att Mannen fått klippa ut "taggarna" med en plåtsax. Kronan/konservburken målades därefter med 4 lager hammarlack, så den inte skulle rosta eller vara för vass. Sedan fick kronan små pärlor längst ut på sina vassa taggar :-)

Därefter borrades 10 små hål i kronan. Dels för att kunna fästa aluminiumtrådarna som skulle hålla ihop ljuskronan och dels för att kunna fästa prismor i kronan.

Jag tillverkade tre små änglar av pärlor, samt köpte lite olika kristallprismor, som jag fäste under själva ljuskronan som dekoration.

För att inte upphägningslinorna av aluminium skulle se trassliga ut, tillverkade jag små ringar av metallbandet från Panduro och fäste med jämna mellanrum!

Därefter var det bara att bestämma längden på ljuskronan, sätta i kronljus och tända :-)

Kramar från mig!

Hejsan alla!

Nu ska jag åter göra ett försök att börja blogga igen :-) Jag önskar att jag kunde säga att min kropp och mina armar var helt bra igen, men så är tyvärr inte fallet :-(

Jag har däremot gjort framsteg på sista tiden och det får man ju vara tacksam vid istället. Jag har efter snart 3 års tid med svåra smärtor och inflammationer i kroppen ÄNTLIGEN hittat en skonsam metod att läka och hela min kropp, FELDENKRAIS!!! En helt FANTASTISK metod så kallad sensmotorisk träning, där man återlär kroppen att rörelse inte är förknippat med smärta. Detta har än så länge hjälpt mig och det känns UNDERBART, kanske kan jag även lyckas gå tillbaka och jobba i höst, utan mer oändligt trist smärta och sjukdskrivning. För er som vill läsa mer om Feldenkrais, kan ni bara klicka på länken, så kommer ni till förbundets hemsida :-)

I övrigt mår både Herkules och Smultron bra. Smultron har haft två skadeincidenter i vår, då hon blivit biten av katter i slagsmål...den lilla donnan blev mycket sjuk och fick äta antibiotika i 10 dagar (vid bägge tillfällena) och har sedan första juni utegångsförbud efter klockan 20:00, då katterna i vårt område börjar göra upp om sina revir för natten ungefär vid denna tid. Lustigt att de är så tidsinställda, men så är de små klipska djur oxå :-) Just nu ligger hon som bäst och sover i Mannens scklåda i garderoben, då små katter inte gillar att blöta tassarna efter nattens regn :-)

Bild på Smultron som liten kattunge, ulltotten :-)

Herkules är i sitt verkliga esse just nu. Han har sannerligen förvandlats till "Kung Herkules" och förvaltar nu en liten flock om 5 hästar, till hans STOOOOORA belåtenhet. Vi har just nu tre beteshästar his oss i sommar, så det är full rulle i hagen-JÄTTEROLIGT för dem :-)

Herkules har även två "nya" medryttare som vi trivs väldigt gott med. Den ena tjejen började i februari och den andra nu för bara två veckor sedan. Herkules är inte alls sit "tjocka gamla jag" utan är för nrvarande i ett ganska fint skick vilket känns UNDERBART! Vi har även haft ute tränaren i akademisk ridning och det går verkligen framåt HURRA!!!

Även jag har ÄNTLIGEN vågat mig upp på Herkules...än så länge sitter jag bara på honom för att vänja min sneda kropp, men det känns verkligen FANTASTISKT :-)

Många KRAMAR från mig! 

Vi har en ny "medlem" i familjen-FASANEN!!!

En förmiddag satt jag i köket och åt. Jag hade satt på en tvättmaskin med kläder i tvättstugan i källaren och Kissen var ute och roade sig på annat håll. Plötsligt hör jag ett metaliskt skångrande ljud "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!", lät det ungefär! Jag flög upp från min stol och rusade ner i källaren, då jag trodde att det var tvättmaskinen som gått sönder!!! Väl nere i tvättstugan var allt lungt, men jag stannade en stund för säkerhets skull, inget konstigt ljud-SKÖNT!

Jag gick åter upp i köket och då kom ljudet igen "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!", nu tyckte jag att det istället lät som att ljudet kom utifrån. Jag reste mig upp och tittade ut genom köksfönstret, men kunde inte se någonting-Hmmmm, MYCKET suspekt :-)

Jag satte mig återigen, och då var ljudet tillbaka "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!", denna gång gav jag inte upp så snabbt, utan jag stod kvar i köksfönstret i några minuter. PLÖTSLIGT ser jag en STOR och mycket vacker Fasanhane komma trippande ut från vår rhodedendronhäck. Det var den som vrålat så ilsket och metalliskt :-) Jag sprang och hämtade kameran och började fotografera genom köksfönstret (därav de lite suddiga bilderna)!

Fasanen var spattig och lite stirrig och steppade runt som "en äggsjuk höna" fram och tillbaka vid Rhodedendronhäcken och vårt fläderträd, och såg allmänt stressad ut!

Snart förstod jag varför Fasanen var stressad...ett litet Smultron var i farten och smög sig långsamt närmre och närmre "godbiten" till JÄTTEPIPPI, som nästan var större än henne själv :-)

Att pippin var STOR var inget som bekom kisse inte, bara lite extra spänning!!!

Jag insåg att kissen knappast skulle klara av att "fälla" ett så stort byte, då hon ibland har svårt att ta död på möss, så precis i kissens "attacksprång" knackade jag hårt på fönsterrutan, så Fasanen fick chansen att fly!!!

Smultron såg ju mig SÅKLART genom fönsterrutan, tittade upp med sitt lurviga anlete och gav mig en "om blickar kunde döda blick" :-) Därefter sprang hon raka vägen in, genom kattluckan och in till mig i köket! Där berättade hon HÖGLJUTT om Fasanen och hur ELAK hennes Matte, var som förstört jaktlyckan!!! Då jag böjde mig ner för att klappa henne lugnande, bet sig kissen fast i min arm och fnözzz :-) Hon vet ju att hon INTE får bitas, så hon gör det sällan särskilt hårt, men jag kan förstå henne at hon var irriterad i detta fallet... :-)

Jag trodde såklart att detta var det sista vi skulle få se av Fasanen, som så enkelt undkommit en snabb död, men där trodde jag allt fel! Bara två dagar efter Smultrons jaktförsök var Fasanen tillbaka igen! Denna gången var även Mannen hemma ovh vi kunde tillsammans stå och titta på hur Smultron och Fasanen gick och spanade på varandra på varsin sida av häcken-MYCKET underhållande faktiskt! Varje gång kissen stack huvudet en bit in i häcken, gav Fasanen till ett HÖGT "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!" och flyttade sig någon halvmeter längre bort.

Skulle vara intressant och se vem som skulle vunnit en riktig fajt, kissen eller Fasanen .-)

Fasanen har därefter hållt sig i vår och våra grannars trädgård, vilket Smultron funnit ganska så irriterande. Den verkar inte heller särskilt rädd, utan nästan dumdristigt nyfiken (Fasanen allts, inte kissen).

I måndags morse, trodde jag dock att Fasanen bestämt sig för att göra sitt liv till en "kort process"... Fasaner har ju som bekant inga fötter eller kropp som är gjorda för att sitta i träd med. De har mer hönslik kropp och fötter, vilket gör att de är lite för klumpiga för att klättra i träd, tydligen INGENTING som "vår" självmordsbenägna Fasan vet något om i alla fall!

Jag stod i vardagsrumsfönstret och drack mitt morgonkaffen, då jag ser Fasanen förvirrat komma studsandes på gräsmattan utanför. Helt PLÖTSLIGT ser jag Fasanen studsa upp i grannens STORA ek, som växer precis utanför vårt fönster! GISSES tänker jag, försöker den fly från någon kisse kanske. Nähäpp, ingen kisse i närheten vad jag kan se i alla fall! Fasanen fortsätter att studsa högre och högre upp i eken, tills den strax har nått toppen-GAHHHHA!!!! Där sitter den sedan guppar lite i vinden innan den UTAN FÖRVARNING, fullkommligt KASTAR sig utför eken, som en Kamikazepilot, med sitt numera karakteristiska "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!"

Jag ser till min förskräckelse Fasanen dyka på huvudet i en av våra grannars talldungar med ett "KABRAAAKKK!!!"

Lite lätt snurrig trippar sedan den vimsiga Kamekaze Fasanen iväg, för att "terrorisera" något annat djur som kanske kan ända dess misserabla liv... :-)

Många kramar från mig!

Mycket har hänt sedan jag senast uppdaterade bloggen! Jag är fortfarande inte helt bra i mina armar, så det får bli ett lite kortare inlägg. Från och med nu ska jag dock försöka skriva lite oftare, det är både bra träning för armarna+att man får "prata av sig" lite :-)

Julen var JÄTTEMYSIG!!! Vi var hemma hos oss i huset med bägges våra föräldrar, Mannens Farmor och mina syskon. Tyvärr var inte Mannens syster och hennes sambo med i år, då de var hos hans föräldrar, men nästa år är de tillbaka igen och då förhoppningsvis med en bebis oxå-SPÄNNANDE!!!

Kissen hjälper till att ta fram julsakerna!

Årets julkort! God Jul frå Katastrofen :-)

Smultron mår PRIMA...bortsett från några fadäser med pälsen...Vår lilla tuffa kisse råkade nämligen ut för en GIGANTISK hankatt, som INTE tyckte om henne...Detta ledde till ett vilt slagsmål, som vi var tvugna att ingripa i! Smultron blev så rädd av katten att hon kissade ner sig (stackarn vad hon skämdes) samt lyckades hennes rival att göra HEMSKA tovor i hennes MYCKET täta och TJOCKA päls :-(

Smultron som annars har ÄLSKAT att bli borstad har nu tyvärr fått utstå så mycket utredning av tovor att hon INTE gillar borstningen mer :-(. Vi insåg att om vi fortfarande skulle vara bästa vänner med vår kisse, fick vi istället ta fram saxen-FYYYY, inte roligt i den vackra pälsen... Resultatet blev väl sådär, men de värsta tovorna försvann åtminstonne :-) Jag klippte henne på sidorna, men lät pälsen på rygg och svans vara kvar, så det ser ut som hon har en tuppkam på ryggen-HÄFTIG kisse! Tyvärr hade hon en sådan HEMSK tova som satt nära huden (mellan frambenen) att vi var tvugna att ta henne till veterinären och raka henne där... Smultron skötte sig dock så EXEMPLARISKT att vi inte ens behövde betala något-DUKTIGA katten :-)

Här, fortfarande i fina fluffiga pälsen...

Vår annars så vackra och fluffiga kisse, ser nu ut som om någon har "tuggat på henne och sedan spottat ut henne", bild utlovas inom kort!

Vi hade även besök av Smultrons uppfödare i juldagarna. Det var jättetrevligt och hon hade med sig en vacker sparbössa i form av en katt, som hon själv gjort i keramik-imponerande! Hon tyckte att Smultron (som vid besökstillfället inte ännu var klippt...) hade en ENORM päls, som man sällan ser hos Sibiriska katter i Sverige, även om de kan vara nog så håriga :-) Hon ville gärna att vi skulle ställa ut Smultronet i vinterskrud någon gång och det hade ju kanske varit roligt. Vi får väl fundera över på vad Smultronet tycker om det innan vi bestämmer oss... :-)

Herkules är även han välmående! Han har långsamt långsamt börjat återfå ett format som gör att han åtminstonne påminner om en häst ha, ha, ha :-)

Han har tyvärr haft problem med sin mage i vinter, vilket jag till stor del tror beror på att han inte kunnat låta bli att GLUPA i sig STOOOORA mängder av snö-KNÄPPISEN!!! Det slutade med att han var så dålig i magen, att Mannen fick åka till Ale Djurklinik och köpa Diarsanyl, för att få stopp på elendet! Nu har han hållt sig bra i magen i några veckor, JÄTTESKÖNT, och han har dessutom börjat äta 3 dl foderjäst i kvällskraften varje kväll, vilket gjort UNDERVERK!!!

I övrigt slutade en av Herkules medryttare attt rida, under mystsika omständigheter. Hon hörde inte av sig att hon ville sluta, utan bara försvann??!. Jag har försökt nå henne men utan resultat... Hoppas verkligen INTE att något hänt henne, bara att hon var vårdslös nog att inte berätta att hon ville sluta...

Istället har Herkules nu en ny medryttare, som vi passar på att hälsa VÄLKOMMEN! Herkules som till en början kan vara lite skeptisk till nya människor, har VERKLIGEN funnit en ny vän. Känns JÄTTEBRA att de trivs ihop, då det är det viktigaste av allt! Han är så avslappnad och nöjd, då hon bortsar och rider, och det är ett RIKTIGT GOTT betyg!

HÄRLIGT att ha två bra medryttare till Herkules nu (som han dessutom gillar), då det kommer dröja ytterligare innan jag är tillbaka i sadeln igen!

Vi hörs snart igen!

Kramar från mig!!!

Kikar in för att önska alla GOTT NYTT ÅR!!!

Jag har INTE glömt min blogg, men är tyvärr fortfarande dålig i armarna... Inväntar nu tid för bedömning och kanske operation...INGET kul, men vad gör man inte för att bli bra igen :-)

Vi syns i vår!!!

Många Kramar från mig!!!

Inget roligt just nu... jag har fått musarm på bägge armbågarna SAMTIDIGT :-(

Jag kommer uppdatera min blogg så snart jag kan sitta en längre stund vid tangentbordet :-)

Hoppas på att höra av mig snart igen!

Kramar till er alla!!!

När vädret börjar bli ruggigt och man inte alltid känner för att vara ute sina lediga stunder, börjar åtminstonne skaparandan dyka upp hos mig igen :-)

Mannen är väl mer eller mindre nöjd med allt pysslande, då detta har en förmåga att sprida sig i HELA huset...

För några jular sedan fick han ideliga kommentarer från sina kollegor om han försökte byta still till "drag queen", då jag spridit så mycket silver- och guldglitter i huset att även Mannen glänste och gnistrade, ganska så roligt (tyckte i alla fall jag)... :-)

Nu har julnumret från Allers och 101 nya idéer dykt upp i affärerna och SJÄLVKLART har jag snabbt införskaffat båda två. Måste säga att jag tyvärr blev aningens besviken på dem (bägge två), då det inte var så mycket "nya idéer" i någon av dem. Klart att det är svårt att hitta på nya saker varje år och jag som dessutom pysslar MYCKET, är ju dessutom extra svårflörtad. Såklart är de värda att köpa, för det finns ju en hel del roliga saker att göra i dem, men det var väl ingenting som riktigt "svepte bort mina fötter".

Vad jag i alla fall planerar att göra (så snart lönen kommit på kontot...) är en hemmagjord ljuskrona med kristaller till köket! Jag har hittat en del beskrivningar på nätet, men SÅKLART måste jag ju göra min egen design för att det ska bli en utmaning. Jag har märkt att jag ABSOLUT INTE kan följa en beskrivning...det spelar ingen roll om det är en stick-, virk, pyssel- eller mat/bakrecept, jag kan INTE förmå migatt göra EXAKT som det står. Detta kan ju ge en del blandade resultat, framförallt vad gäller matlagningen...men ROLIGT är det :-)

Vet inte om det är någon form av bakomliggande dyslexi eller om det bara har att göra med min vanliga ENVISA natur. Jag har ju ALLTID (så långt jag kan minnas i alla fall) "gått min egen väg". Detta gäller i det mesta jag gör. Oftast är det uppskattat, men ibland har jag tvingats lära mig att "ligga lågt" för att inte "sticka ut" för mycket... Detta gillas nämligen inte av alla... En sak som jag i alla fall är säker på att jag ALLTID följt, är mitt eget motto "jag tänker INTE ändra på mig bara för att vissa personer ska tycka om mig mer". Med detta menar jag inte att jag på något sätt är bufflig eller elak, utan helt tvärtom! Jag vill inte spela en roll eller personlighet som jag inte kan leva upp till. Jag är som jag är och det har än så länge fungerat bra :) Jag tror att så länge man är ödmjuk, lyssnar till andra personer, är glad och kan skratta åt sina misstag, inte gapar efter "för mycket" samt det VIKTIGASTE: "lyssnar till sig själv och sin kropp", kan man uppnå en trevlig och harmonisk livsstil :-)

Vår kropp är ju en intelligent varelse och om "magkänslan" inte finns med i de beslut man fattar i sitt liv, tror jag inte heller att man ska utföra dem! Såklart måste man ju ibland chansa och "hänga på" nya saker för att utvecklas, men ändock med en gnutta eftertänksamhet. Jag tror inte vårt samhälle vi lever i nu är särskilt bra för mänskligheten... Man ska ha en karriär tidigt, äga en massa coola-och dyra prylar, vara vältränad, ha snygga kläder och DESSUTOM ha gott självförtroende...ganska svårt att "leva upp" till dessa ideal!!!

Jag tror att vi ska gå tillbaka lite mer till "människans ursprung". Ta dagen lite som den kommer, njuta av de lediga stunderna! Vara ute mycket i naturen. Värdesätta våra medmänniskor. Ha en glad och positiv inställning. Ändra aningens på ordspråket "skjut inte upp till morgondagen, det du kan göra idag". Ibland kan det vara OTROLIGT SKÖNT att bara "släppa allt", just för att man faktiskt behöver komma till ro och gå ner i varav och börja uppskatta saker på nytt. Dessutom tror jag... (och detta kanske inte alla tycker (men det är ju min blogg, Moh ha ha) att människor behöver omges av djur! Vi har sedan tidigt i människans utveckling varit beroende av djuren. Både som skydd och som mat. Närheten till djuren är MYCKET enkel "behandla mig väl och du belönas med gränslös kärlek". Ett djur sviker aldrig dig, om du inte sviker det! Djuren gör att vi tvingas bli mer tålmodiga, lugna och leva i nuet. Detta för att vi måste vara lugna och harmoniska för att lära känna dem och kunna kommunicera med dem. Djur planerar inte heller framtiden, de lever "här och nu"!

Måste säga att det är en HÄFTIG upplevelse då t ex ett så STORT djur som en häst, litar så på dig att den följer dig frivilligt förbi t ex en stor brummande lastbil eller hoppar ett HÖGT hinder, bara för att du i all enkelhet "ber djuret om det".

Såklart kan man tyvärr alltid tvinga sitt djur att följa med, men det förstår nog alla att det inte var det jag menade. Det ska vara så enkelt och självklart att min häst följer min utsträckta hand i alla situationer för att den faktiskt vill det helt UTAN tvång och hårda ord. Då tror jag man har kommit lång väg till ett harmoniskt liv :-)

Det jag vill ha sagt med detta LÅNGA inlägg är,

Stå på dig och stå upp för dig själv. Det finns ingen annan än du själv som känner din kropp så som du gör. Det ska inte finnas någon som ska kunna övertala dig till konstiga och obehagliga beslut, om din kropp och själ säger NEJ! I slutet av dagen finns det INGEN som kommer "tacka dig" för de "uppoffringar" du gjort, som kanske "skadat" dig själv mer än vad det gjort gott för en annan människa! Kort och gott;

Carpe Vita, Carpe diem!!! (fånga livet, fånga dagen) eller som min bror skulle sagt...Carpe Karpen, vilket skulle betyda "fånga Karpen (fisk)"... :-) :-) :-)

Gisses, vad hände med mitt pysselinlägg...var nog tvungen att "skriva av" mig lite tror jag :-) Nu vidare till pysslet igen...

Ska ju göra en kristallkrona för levande ljus till köket. Jag har vunnit några längder med kristaller och prismor på Tradera för ett tag sedan som jag tänker använda till dekoration. På Panduro har de även fått in ett metallband jag ska använda som dekoration kring kronan och sedan ska jag  tillverka små änglar att hänga i kronan.

Det här med "små änglar" är min senaste perversion inom pysselvärlden :-) De är så ENKLA att tillverka, och har jag nyligen märkt, kostar nästan ingenting att tillverka!!! Man behöver bara lite olika pärlor, vingar av metall, hummerklolås och annat man vill dekorera med. Änglarna kan sedan användas som berlocker eller till annan dekoration, som här kanske i ljuskronan. Har oxå insett att det finns flera sjter på nätet som säljer billiga pärlor!!! Dessutom är frakten gartis, vilket är TOPPEN! Jag beställde pärlor från Pärlgrossisten vid 11 tiden en torsdag och på fredag morgon dagen efter låg de i brevlådan-FANTASTISKT tycker jag!

Nu när jag har ny mobil, ska jag även försöka "pynta" min blogg med fler bilder :-)

MÅNGA kramar från mig!

I måndags fyllde jag år...igen :-)

Tiden går verkligen JÄTTESNABBT just nu och jag tycker inte att det var speciellt längesedan jag senast fyllde år. Inte för att jag klagar, jag ÄLSKAR att fylla år! Det är så roligt att planera tårta och ha sina närmsta hemma. Dessutom är jag ju hemskt bortskämd och fick en massa FINA presenter :-) :-) :-)

Av mina syskon fick jag en berlock till mitt Thomas Sabo armband. Berlocken är jättefin och ser ut som en Tusensköna med gul mitt av emalj.

Av Farmor fick jag pengar och av Mannen, mina föräldrar och Mannens föräldrar fick jag en ANDROIDTELEFON-HURRA!!!! Trodde aldrig att jag skulle få en sådan telefon, så det var jätteroligt!!! Det enda som var synd var att vi firade mig i söndags och att jag inte hann med att "leka" så mycket med telefonen innan arbetsveckan började...-SNACKA om I-landsproblem :-)

Av mina kära föräldrar fick jag även pengar och en jättefin scarfs i svart med rosmönster på! TACK alla för de FINA presenterna, man känner sig mer än bortskämd! Av SÖTA Herkules Mamma- och Pappa Mat (på stallet), fick jag en UNDERBAR Novemberkaktus med en fin kruka i vitt trä. Jag blev RIKTIG glad, då en av mina älskade Novemberkaktusar sedan flera år tillbaka, plötsligt bestämt sig för att "kasta in" handduken :-)

Av katten fick jag ett litet "kärleksbett" i handen då jag vaknade på min födelsdagsmorgon, vilket i själva verket nog betydde "masa dig ur sängen jag VILL ha mat"-SÖTKISSE. Av Herkules fick jag en blöt- och som alltid något slemmig puss, så födelsedagen var sannerligen FULLÄNDAD :-)

Över till mina andra "jubileum" ett lite trist och ett intressant... :-)

Igår (födelsedagen) var det EXAKT 1-år sedan jag senast red Herkules...deprimerande men sant. Hoppas dock att detta kommer att ändras och då får han "se på andra bullar" :-)

Igår var det även på dagen 5-år sedan jag började på mitt nuvarande jobb...

tiden går som sagt FORT, så det är tur att man brukar uttrycka det med ordspråket "tiden går fort då man har ROLIGT"!!!

Många Kramar från Mig!

Först; Jag SKA uppdatera bloggen med lite bilder igen :-), hoppas det blir i helgen :-)

Vidare till blogginlägget;

I torsdags förra veckan var vi ÄNTLIGEN i Ullared  och Gekås :-) Måste säga att jag tycker det är tokigt ROLIGT att åka dit...Man hittar nästan alltid en massa (o)nödiga saker som man behöver, både till sig själv, hästen och hemmet.

Denna gång blev det inte så mycket till Herkules, bara en gängtapp och 2 liter B-vitamin, men nog så bra ändå. Lilla Smultron fick en ny bordstablett med en bild av en Sibirisk katt samt en flaska med spraybalsam för katt. Kan vara bra att ta på hennes fluffiga pantalonger, så de inte tovar sig alltför mycket i vinter :-)

Själva köpte vi en skepparkavaj till mig, skor till Mannen samt en kristallkrona till vår nya hall! Det är en så kallad kristallboll och det blev JÄTTEFINT till det rutiga golvet i hallen.

Vi införskaffade även ett antal glöggmuggar till julen, annat smått och gott samt 12 stycken snygga bordstabletter i vitt... Två dagar efter det att vi kom hem från Ullared satt Mannen och tittade på kvittot. Det blir ju ALLTID (nästan i alla fall) lite dyrare än vad man tänkt sig, hrmmmm :-) Denna gången var det inte helt utan orsak..vi hade tydligen köpt 112 bordstabletter :-)

Jag ringde till Gekås kundtjänst och kopplades fram DIREKT! Det var INGA PROBLEM lovade killen i andra änden av luren, klart ni ska få tillbaka era pengar! Bordstabletterna kostade ynka 4:95 styck, men då vi betalt för 100 stycken fler än vi tänkt blev det ju 495 kronor att få tillbaka. Måste säga att det gick TOPPENBRA och SMIDIGT och i onsdags var pengarna tillbaka på kontot. All heder till Gekås :-) 

I söndags var det ÄNTLIGEN dags att skörda våra björnbär...Förra året hade vi en JÄTTESKÖRD på 3 liter björnbär bara från ett snår, men tyvärr gjorde jag bort mig en aning i marmeladkokandet... Jag hade valt ett recept som innehöll både muskovadoråsocker samt geleringssocker. Detta gjorde att det blev så OTROLIGT sött, att det inte gick att äta-USCH!!! Vi fick hälla ut ALLT i vasken. I år har jag gått och väntat på att mina stackars Björnbär skall mogna, som i år endast blev 1 liter. Jag var dock MYCKET glad åt dessa bär och hade redan bestämt mig för att i år skulle det bli "vanlig" hederlig sylt och inget joxande med muskovadoråsocker och annat flärdigt :-)

Som sagt plockade vi bären i söndags kväll. Därefter åt vi en sen middag och blev så trötta att vi bestämde oss för att koka sylt dagen efter... Dagen efter "glömdes" björnbären bort, vilket de såklart även gjordes på tisdagen...Detta resulterade i att björnbären MÖGLADE :-(

TYPISKT, vi ska nog banne mig inte ha någon björnbärssylt :-), så var det ännu en förspilld skörd!!!

I tisdags frångick Smultron kattpsykologin och hade med levande byten in igen...Först hade hon fångat en fågel, vilken troligen INTE varit död då hon bar in den, med tanke på den STORA mängd av fjädrar och dun inne i köket... Dock får man ju leta efter stoltare katt, då hon ligger raklång på köksgolvet och kromar sig i fjädrarna :-)

Mannen åkte efter städningen av pippin iväg för att spela innebandy. Jag satte mig ner för att få min dagliga dos av "Days of our lives" då Smultron kom intassandes genom kattluckan. Man märker DIREKT då hon har levade byten med sig in, för då vågar hon inte tjuta, med riska för att bytet ska smita. Hon placerade en STOR och skitförbannad mus inne i köket och ville sedan ha beröm! Jag klappade på henne och lät henne hållas en stund, men sedan bestämde jag mig för att musen skulle tas ut, utan att den blivt alltför rädd och skadad. Efter lite meck, lyckades jag fånga musen i håven vi köpt (endast till för detta ändamål) och med Smultron i hälarna (tjutandes) gick jag ut med musen och släpte den i ligusterhäcken. Jag kände mig aningens elak mot Smultron, men kunde ju inte vänta på att Mannen skulle komma hem om musen blev alltför illa däran och behövde avlivning :-(

Jag satte mig återigen framför TV:n och efter ca 5 minuter kommet Smultron tillbaka med samma lika SKITFÖRBANNADE mus, som studsade och spottade kring henne. Jag lyfter återigen ut musen, med Smultron återigen hängandes i mina hälar och parkerar den inne i grannens trädgård (på andra sidan ligusterhäcken)...

Jag går tillbaka till TV:n och efter ca 10 minuter är katt och mus tillbaka igen-SUCK!!! Nu är musen något tröttare och attackerar inte lika villt längre. Jag låter Smultron ligga på lur hos den en stund, innan jag lyckas manövrera henne med en skål mat, och den lilla musen får åka håv för tredje gången :-)

Den här gången går jag LÅÅÅÅNGT bort med musen och Smultron är så trött efter jakten och maten att hon istället går och lägger sig :-)

Den lilla musen skuttar glatt iväg i kvällsmörkret och jag hoppas inte kissen får fatt på den igen!

Kramar från mig!

I helgen har vi gjort klart vår hall!!! Det blev (tycker vi i alla fall) ett JÄTTELYFT för hela huset. Det kändes så trist innan att komma in i en ful och rörig hall, det drar liksom ner helhetsbilden över resten av huset. Jag har ännu inte uppdaterat bloggen med bilder, men det kommer i dagarna. Min "eminenta" mobilkamera har ju tyvärr bestämt sig för att inte fungera som den ska...då har jag istället fått fota med den "vanliga" kameran och då tar det längre tid innan bilderna når datorn... Kanske känner mobilen att jag istället vill ha en androidtelefon, vem vet, vem vet :-)

I alla fall fick vi till sista touchen i hallen med en FANTASTISK kruka vi köpte på Blomsterlandet i helgen. Den ser ut som en gammal gjutjärnskruka och blev TOPPEN i hörnet i hallen! Det är nog den dyraste kruka vi någonsin köpt (kostade 300 kronor), men det var den alla gånger värd :-)

Summa sumarum gick kalaset att renovera hallen på 149 kronor för plastmatta, som blev JÄTTEFIN, trots att vi var skeptiska samt en kruka för 300 och en zamikalla för 99 kronor, totalt 548 kronor-BILLIGT och BRA för en ny look :-)

Hmmmmm. Nu har vi ju i och för sig inte köpt någon ny lampa till hallen ännu, vi ska till Ullared i veckan, men jag hoppas den inte går på alltför många kronor!

I lördags satt vi och tittade på TV. Jag började bli lite trött och bestämde mig för att det var dags att göra sig i ordning för natten.

Jag gick in i badrummet och tvättade ansiktet, tog min tandborste och gick tillbaka till soffan för att sätta mig där och borsta tänderna...

Strax efter det att jag satt mig i soffan, känner jag hur något rör sig i mitt hårfäste... Jag tror att det att det är några hårstrån som håller på att falla ner från toffsen jag har och rör således min hand mot pannan och hårfästet...

Jag känner på "saken" och inser att det INTE är någon hårslinga och hinner tänka att det säkert är ett hårspänne, jag glömt att ta bort...

Jag tar sonika bort föremålet från min panna och ser att det är en SPINDEL!!!!! Nu brukar jag ju i vanliga fall inte vara rädd för spindlar, men detta var ett undantag!!! Dels för överraskningsmomentet och dels på grund av spindelns storlek-GIGANTISK!!! I ren PANIK stirrar jag på spindeln och förstår inte vad jag ska göra med den. Det som verkar som timmar är i själva verket bara någon sekund, då min hjärna för tillfället stannat :-) Jag hinner åtminstone tänka att jag inte bör släppa spindeln på golvet, då Mannen inte direkt är överförtjust i dessa kryp och bestämmer mig helt plötsligt för att "kasta spindeln i mitt eget ansikte..." Vad hände där??!.

HUR kan man vara så paralyserad att man kastar tillbaka spindeln i sitt eget ansikte...??!. :-)

I alla fall satte sig MONSTRET mitt i mellan mina ögon, på glasögonen och först då inser jag hur STOR den är-HUAH!!! Kroppen är stor och massiv ca 2,5 cm och 0,5 cm bred. Benen är inte så långa men grova och håriga-BLÄÄÄÄÄÄ!!!

Nu vaknar jag till liv igen och inser vad som sitter mellan mina ögon! Jag börjar vifta HYSTERISKT med händerna, försöker komunicera med Mannen som lungt tittar på TV och äter det sista av sin glass! Mannen frågar lite ansträngt "vad sysslar du med?" 

Då jag har tandborsten med en massa lödder i munnen, kan jag inte svara, utan jag fortsätter istället vifta med händerna tills odjuret ramlar in i min morgonrock-INTE något bra ställe det heller-PANIK!!! Tillslut hoppar ODJURET ner i min toffel och då är jag helt darrig av avsky och rädsla!!!

Mannen försöker återigen att komunicera med mig, men då upptäcker även han spindeln, som nu tagit sig ner på golvet! Han skriker till och ber mig sätta något över spindeln!!! Min hjärna arbetar fortfarande inte riktigt som den ska, så jag förstår inte vad han menar! Mannen tar då sin glasskål och slänger den över spindeln, och dramat är över :-)

Jag känner inte att jag är så tuff att jag klarar av att ta ut spindeln och den får därför vackert sova inbäddad i glass tills dagen efter, kanske inget straff direkt, men vad gör man??!. :-) Själv kunde jag knappt sova på hela natten. Tror jag var riktigt skärrad av upplevelsen :-)

På söndag morgon tar jag dock modet till mig att skjuta ett papper under tallriken och lyfter ut eländet på farstun-USCH! Den var verkligen STOR och man kan tydligt se dess många ögon-LÄSKIG!!!

Nog om spindlar, över till andra byten :-)

Det verkar som om kattpsykologin fungerade med Smultron...Mannen har vid två tillfällen "jagat" levande byten i vardagsrummet med Smultron och det har hon tyckt varit intressant (vilket nog även grannarna gjort...hi hi hi)! Han har krupit runt på alla fyra och föst musen fram och tillbaka mellan sina händer och tillbaka till Smultron. Han har även låtsats ta bytet ifrån henne, så hon tror att han "försvarar sin mat" och därefter låtit henne se att han har musen. Ganska knäppa ideér vi har, men det verkar faktiskt som att detta har fungerat :-)

De senaste ca 3 veckorna har Smultron inte tagit med sig ett enda levande byte in-HURRA!!! Detta har aldrig hänt förrut! Kan ju såklart vara en slump, men det känns nästan lite konstigt om hon helt plötsligt bara beslutar sig för att döda bytena ute. Skönt är det i alla fall att inte behöva oroa sig för att bytena lider onödigt länge eller att de springer runt i vårt hus-även små lik luktar... :-)

Kissen har även ett annat projekt på G. Projekt "höststädning"...Detta innebär att hon bär med sig STORA löv in i huset (hon väljer bara de största av någon anledning) och placerar dessa antingen vid sin matplats eller under köksbordet! Därefter sitter hon uppe på en av köksstolarna och gör spridda "kattattacker" i löven, så det flyger åt alla håll och kanter! Jag har förresten börjat kalla Smultron för JAS-Jakt Attack Spaning och det är nog ett ganska passande namn på lurdjuret!

Man kan ju inte påstå att det är långtråkigt att ha djur direkt :-)

Många kramar från mig!

För några veckor sedan köpte vi ÄNTLIGEN ett nyckelskåp!!! Bra att ha då man har många nycklar :-)

Skåpet har sedan dess skräpat i en påse i förrådet, men i helgen tyckte vi det var dags att sätta upp det...

Det var inte så lätt som vi först trott att sätta upp...först blev det snett och sedan ännu snedare :-)

Tanken med hallen har ju varit att så småningom slå ut delar av en vägg mot källartrappan, samt att flytta på en vägg, så hallen blir bredare. Då kan man få in en garderob och slipper överbelamrade hatthyllor och jackor som hänger framme och dammar :-) Vi har väl tänkt att fixa med detta projekt om sisodär 2 år, då vi innan dess måste få ordning på värmen och badrummet i källaren.

Igår då vi beskådade vårt sneda verk, fick jag helt plötsligt ideén att ta ner vår VIDRIGT FULA hatthylla och istället sätta upp den fina vi hade i lägenheten :-)

För några år sedan köpte vi hatthylla, skoställ, spegel och liten hylla på Indiska. Detta var under den period då jag gillade indisk inredning väldigt mycket. Nu har vi ju egentligen sagt att vi ska ha det mesta vitt hemma och då har helt enkelt inte dessa prylar passat in, då de är av mörkt trä. I helgen tänkte vi helt plötsligt om om vår hall och insåg att;

1. Hur länge kommer det annars att ta innan hallen blir trevlig...kanske 2 år-LÅÅÅNG tid :-)
2. Tycker vi vår plastmatta i hallen är OK i 2 år till-NEEEJJJ, det gör vi inte ens nu :-)
3. Varför skulle man inte kunna ha en fin träinredning till vita väggar??!.
4. Vita väggar? finns det i vår hall??!. :-)

Sådär ja, då har vi alltså ett nytt projekt-JÄTTEROLIGT!!!! Snabbt skruvade Mannen bort fula hatthyllan och vi började spackla igen håligheter och annat gräsligt i väggarna. Hallen är ju väldigt liten, bara 2*1,5 meter, så det hela gick i ett naffs! Vi hittade en dunk med något som såg ut som vit färg (och som troligen är dyr takfärg...), som vi genast började måla väggarna med. De smutsvitgula väggarna blev som nya! Vi fortsatte med att måla golv och taklister samt det hemska elementet och PLÖTSLIGT, då har man en fräsch hall-HURRA!!!

Plastmattan i hallen är ju som sagt "alla 70-tal" och inte jättefräsch. Vi har ju om ca 2 år planerat att lägga svart-vitrutigt klinkers i hallen. Nu då vi gick händelserna lite i förväg och börjar med att istället "fräscha upp" hallen, insåg vi att vi gärna ville pröva det här med svart-vitrutigt golv :-)

Igår åkte vi därför runt för att införskaffa en vinylmatta-GAAAHHHHH, trodde ALDRIG i min vildaste fantasi att vi frivilligt skulle införskaffa något så "icke naturmaterialigt" och "modernt" som en vinylmatta :-), men ibland överraskar man sig själv :-)...

Vi hittade en billig och (ganska så ful faktiskt...Hmmm???) svart-vitrutig plastmatta för 49 kronor metern på Hornbach. Bredden var redan 2 meter, så hela kalaset till hallen gick lös på 149 kronor-TOPPEN! Det ska bli SÅÅÅÅÅÅ SPÄNNANDE att lägga ut den väldigt plastiga mattan i hallen, och se hur resultatet blir...kanske blir det JÄTTEFULT, eller så kan det bli riktigt bra och se snyggt ut..., VEM vet hur en vinylmatta beter sig??!. :-)

I taket ska det givetvis bli en takrosett och sedan tror jag nog att det får bli en liten kristallkrona, som "grädde på moset"!

Roligt med lite billigare och enklare projekt som man kan "svänga ihop" över en helg :-)

Kramar från mig!!!

Ps.bilder utlovas...Ds.

Innan bilder på hallen dyker upp, måste jag bara lägga in följande bild som Mannen mailade imorse...Smultron äter glass i trädgården, vintern 2009 :-) Typiskt beteende för en Sibirisk katt :-)

Nu har vi börjat samla in offerter (igen...) för att kunna renovera vår skorsten. Vi hade ju hoppats redan förra hösten att vi kunde elda, efter det att sotaren varit hos oss, men tji fick vi :-)

skorstenen läckte rök till vindsutrymmet samt var kassetten inte längre bra och tät. Vi fick förslaget av sotaren att fixa skorstenen med en så kallad keramisk gjutning av skorstenen, vilket lät klokt och bra. Han tyckte även att vi skulle byta kassett till en mer modern variant, då den som vi nu har installerad har eldats sönder... Nog för att en öppen spis ger extra värme till huset, men i första hand är det ju mer en mysfaktor än en primär värmekälla :-)

Vi har tänkt oss att installera en kassett från Keddy med panoramafönster, så man får mer närkontakt med elden, det tror jag blir fin fint :-)

Idag hade vi så en kille ute från ett skorstensföretag. Han tyckte väl inte att det var några större konstigheter med att renovera och fixa allt kring skorstenen som behövdes. Vi väntar nu med spänning på hans offert. Förra hösten hade vi oxå ute två personer (från samma företag), men vi fick inte riktigt så goda vibbar från dem. Jag har i alla fall hört av mig till dem, så vi får se vad deras offert hamnar på för pris. De tyckte att det var JÄTTEMYCKET att göra och tänka på vid renoveringen...antingen överdrev dom, eller så var inte han som var hemma hos oss idag tillräckligt kunnig??!.

Svårt att avgöra vad/vem som är bäst! Vi väntar även på att ett tredje företag ska höra av sig, så får vi väl se om de tycker något mellanting :-)

Fördelen med han som var ute idag, var att de även har plåtslageri och kan fixa till en plåt runt skorstenen som börjat sitta löst.

Ja, ja, tids nog får vi nog installerat en ny kassett, satt in ett extra värmegaller i murstocken och således får in mys och värme i huset! Kan bara tänka mig vem (kissen) som kommer att ligga och dra sig framför elden :-)

Vi har även börjat prata om att köpa ett plommonträd. Efter vår lilla fadäs, då vi råkade såga ner plommonträdet i höstas (Hmmmmm, se tidigare blogginlägg), funderar vi nu på att införskaffa ett ungt och förhoppningsvis "fruktbart" träd :-)

Plommon är ju bara SÅÅÅÅÅÅ GOTT!!! och man kan göra massvis med roliga marmelader och maträtter med dem. Dessutom är de UNDERBARA att bara äta som de är!!! Såg att vissa företag nu har utförsäljning på perenner och fruktträd!

Det tål sannerligen att tänkas på både 1 och 2 gånger, då plommonträd ofta ger frukt redan året därpå :-)

Kramar från mig!

Jag har varit lite kass på att uppdatera bloggen de senaste dagarna, och det beror på att inget särskilt spännande har hänt! Jag är SUPERTRÖTT på kvällarna efter jobb och stall och orkar bara laga luch till morgondagen och kvällsmat, innan jag halvsovandes dimper ner i soffan för ännu ett FANTASTISKT avsnitt av "Days of our lives"!!! :-)

Jag vet, pinsamt va??!. Jag har tittat på Days sedan jag hade körtelfeber i ca 2,5 månader vintern 1995...börjar bli ganska många år nu... Jag brukar kalla Days för "världens BÄSTA skitserie", såklart med en kärleksfull underton... Vi (läs Mannen), brukar programmera videon VARJE morgon, då Days går vid den eminenta tiden 10.20, finns det ju få utvalda personer som kan se den direkt :-)

Igår VÄGRADE videon att spola tillbaka bandet från början!!!

Javisst, vi har ingen inspelnigsbar dvd, utan en "fin" gammal hederlig video, som så förnöjt tuggar på...Mannen tror dock att "döden" är nära för videon och började prata om skumma saker som "dåliga drivrutiner" m.m, låter kanske inte så bra... hmmm :-) Jag hoppas dock den klara sig ett tag till, då det för närvarande hade kännts dyrt att lägga pengar på "teknik", då det är så mycket annat vi behöver :-)

Detta om Days och vår video :-), nu över till madrasserna!!!

Igår var vi på IKEA efter jobbet! Vi SPRANG upp till säng- och madrassavdelningen, för att provligga den nyinkomna madrassen. Madrassen var för hård för mig, men passade Mannen UTMÄRKT! Därefter fick vi rusa ner till "hämta själv lagret", då saldot på antalet madrasser av den typ Mannen skulle ha bara var 3 stycken!!!

Kan säga att vi hade go panik då vi rusade runt som skållade råttor i gångarna!!! Skönt att Mannen tidigare jobbat på IKEA, så vi hittade snabbt och lätt. Orsaken till att vi VERKLIGEN ville köpa madrasserna igår, var för att IKEA just nu har specialerbjudande på vissa madrasser-1000 kronor billigare/madrass-HURRA!!!

Tack och lov hade de madrasser kvar då vi kom till hämtlagret och vi kunde "pusta ut" :-)

Vi gick till kassorna och betalade och upptäckte då till vår STORA glädje att det även var extrapris på bäddmadrassen med ca 700 kr-GOTTI GOTT!!! ¨

Vi hade innan bestämt oss för att få madrasserna hemkörda och vi hoppades att det skulle gå bra till lördag morgon/förmiddag. Återigen till vår STORA glädje, såg vi att vi kunde få hem sängarna samma kväll-HURRA!!!

Igår vid halv 8 dök budet upp med sängarna och hjälpte oss att lasta av dem och bära upp dem för trappen hemma. Smultron som (som de flesta kissar) är OÄNDLIGT nyfiken, gjorde ett snabbt och smidigt hopp-rätt in i lastbilen och försvann bland övriga personers beställningar-KNÄPPIS!!!

Jag och budkillen hade ett litet meck att hitta kissen och återbörda henne till friheten :-) Smultron tyckte det var FÖROLÄMPANDE att hon inte skulle få åka lastbil och dessutom bli runtjagad!!! Hon bestämde sig därför tillslut att självmant hoppa ur lastutrymmet och satte sig sedan på gräsmattan bredvid och tittade surmulet på oss :-)

Då budkillen åkt, satte Mannen igång med att baxa in sängarna i nya sovrummet. Han monterade på benen och en annan smart kil som ska göra att våra sängar inte glider isär. När sängarna väl var på plats, kunde vi såklart inte låta bli att pröva dem på direkten, utan bäddmadrass :-) Kissen som sedan den förolämpande incidenten med lastbilen... :-) hållt sig utomhus (i regnet och geggan...) kom intjutandes och såg Matte och Husse sitta på sängarna i sovrummet. Sällskaplig som hon är studsade hon såklart smidigt upp i våra sängar och började "traska runt" för att "gosa till sig"...KOLSVARTA kattassar på vit madrass...INGET bra!!! ja, ja, vi får bara hoppas på att sängarna är bra och att vi inte ska lämna tillbaka dem :-)

Mannen/Husse fick dock lite PANIK då han såg de "vackra" tassavtrycken i sin säng och rörde sig därför ganska snabbt upp från sängen. Stackars Smultron, tog det hela som att hon inte fick vara i sängen och hoppad snabbt och skyggt bort från oss. GIVETVIS fick Mannen TOKDÅLIGT samvete, då han såg att hon blev rädd och därefter höll han på att gosa med henne en bra stund, vilket Smultron NJÖT av :-)

Vi bäddade med vita påslakan, då jag bestämt att i nya sovrummet kommer inget annat in :-) (är man hård så är man...) och därefter gick vi och lade oss för att sova. Efter bara några minuter kommer Smultron tassandes in. Hon satte sig nedanför sängen och pep och trodde inte att hon fick komma upp-STACKARN!!! Vi har ju alltid varit så försiktiga med henne, så hon är OTROLIGT lyhörd för om vi ber henne att inte göra en "viss sak" (undantaget att klösa 3 klös på gamla madrassen förstås...). Det är endast vid enstaka tillfällen vi bett henne att "inte göra" vissa saker och då handlar det främst om att vara uppe på dikbänken eller spisen. Detta är ju mer för hennes skull än vår, då det kan finnas varma och vassa saker där.

Igår fick Mannen lyfta upp henne i sängen, och då var hon ÖVERLYCKLIG, trampade runt, spann högt och somnade bums, vilket även vi gjorde :-)

Vi vaknade utvilade och jag hade inte ens ont i ryggen-UNDERBART!!!

ÄLSKAR nya sovrummet :-) :-) :-)

Kramar från mig!!!

I helgen har vi varit på IKEA för att ÄNTLIGEN köpa nya resårbottenmadrasser!!!

 Sedan mitt ryggskott för 2 år sedan, har jag känt att det VERKLIGEN varit läge att köpa nya madrasser, men ibland tar saker och ting längre tid än vad man planerat... :-)

Jag har de senaste veckorna NOGA läst på hur man ska välja sin madrass, för att det ska bli så bra som möjligt. Till slut har vi kommit fram till att jag ska ha en mjuk madrass och Mannen en medium-hård madrass. Detta efter kroppsform, tyngd och längd. Glada i hågen åkte vi i lördags till IKEA för att välja ut vilka sängar vi skulle ha!

Den mjuka madrassen med en bäddmadrass av foam som formar sig efter kroppen, kändes JÄTTEBRA för mig. Dock var Mannen lite tveksam till om han skulle ha en medium eller hård madrass...

Det hela slutade med att vi åkte därifrån UTAN madrasser, då vi fick tipset av en av Mannens gamla kollegor (han jobbade på IKEA då vi pluggade) att det snart skulle komma in en ny resårbottenmadrass som var mediumhård-AHA, då måste vi ju självklart vänta in denna och prova!!!

TYPISKT, vi som hade sett fram emot att få flytta in i vårt sovrum redan i helgen, nu får vi vänta några dagar/veckor innan det ÄNTLIGEN blir dags (snacka om I-landsproblem). I alla fall, så tror jag att det är bra att prova så många madrasser som möjligt innan man bestämmer sig, då man ju inte byter madrasser så ofta!

Istället köpte vi 7 innerkuddar som jag har sytt överdrag till. Än så länge har jag gjort tre vita och två turkos. Det blev faktiskt riktigt fint på vårt vita överkast, då jag gillar att dekorera sovrum med MASSOR av kuddar :-) Kanske i mångas ögon en onödig detalj, men i mina ögon ser det bara ombonat och mysigt ut!!! Avskyr föresten ordet "onödigt" vad gäller inredning, det finns INGENTING som är onödigt om det förhöjer en känsla i inredningen:-) 

Nu hoppas jag på att vi snart ska hinna förbi Myrins tyger, så jag kan köpa lite vit fuskpäls på metervara... Då ska jag sy två STORA vita pälsiga kuddar, som jag bara kan tänka mig att Smultron kommer TOKÄLSKA :-)

Vi köpte två nya vita pälsiga plädar för några veckor sedan och dessa har kissen SJÄLVKLART lagt beslag på-NJUTNINGSDJURET! Då hon kommer in för natten, hoppar hon efter lite mat och pälsborstning, direkt upp i en av fotöljerna och bäddar in sig i en av filtarna. Där somnar kissen BUMS och sover så djupt att hon inte ens märker att vi har gått och lagt oss! Runt 4-5 tiden varje morgon, brukar hon dock "vakna till", gå runt och gny HÖGLJUTT och övergivet tills man lockar på henne. DÅ blir det fart på kissen och hon kommer i snabb trav, klöser tre klös på madrassen (som hon av någon konstig anledning ALLTID gör), studsar smidigt upp i sängen och lägger sig antingen rakt över mig eller Mannen, spinner HÖGT och somnar nöjd igen-TOKDJUR:-)

Igår var Mannens föräldrar hemma på en fika. De hjälpte oss att sätta upp vår silverspegel i vardagsrumet ovanför skänken och det blev KANONSNYGGT!!!! Kanske att spegeln ändå skulle varit vit... silvret ser lite kallt ut, men ljust och luftigt blev det, så jag tror nog vi behåller silverramen ändå!

Många kramar från mig!!!

Ps. såhär vackert var det igår kväll, då jag skulle kvällsmata hästarna! Solnedgång i höstens första dimma :-) Ds.

Vi har ju varit lite förundrade över vår jägares inställning till att allt som oftast INTE döda sina byten, utan plocka in dem levande och släppa dem i vardagsrummet... De gånger hon lyckas döda sina byten, hamnar de istället inne i köket, gärna under bordet eller vid hennes matskålar.

Då vi finner döda byten inne har vi oftast inte varit hemma på några timmar... Om vi ÄR hemma, brukar hon välja att ta in maten färsk :-)

Vi har funderat en hel del på hur vi ska få henne att sluta släppa levande byten i vardagsrummet, hur länge vi ska vänta med att ta bytet ifrån henne och hur man i så fall gör detta på bästa sätt! allt för att inte skada jägarens självkänsla, vi vill ju ändå att hon ska jaga.

Då vi efter att ha jagat en STOOOOR mus i huset i förrgår (ca 2 timmar), började vi att söka lite på nätet om katten och dess jaktvanor (och ovanor...). Vi vet ju som sagt sedan tidigare att man ska BERÖMMA katten för hennes byten och det har vi sannerligen ALLTID gjort, även om de inte är så trevliga alltid...vad som är svårare, är att ta reda på "hur länge" man ska låta sin jägare hållas med det levande bytet inomhus, innan det är dags att förpassa det då ofta ganska "trötta" och "tuffsiga" bytet till trädgården eller gnagarhimlen :-)

Efter mångt och mycket sökande hittade vi följande text på Agrias hemsida, som jag tyckte var bra. Den är skriven av kattexperten Anna Stina Kitsnik och säger delvis följande; 

Varför visar katten upp sitt nyfångade byte?
Detta är det enda tillfället, då katten är överlägsen sin ägare. Katten betraktar oss som hopplösa, dåliga jägare. Vanligen ser katten upp till sin ägare, som om den vore dess mamma, men när det gäller jakt är förhållandet omvänt. Ägaren blir kattens unge. Vanligen är det kastrerade honor, som gör så. De kan inte lära sina ungar om fångst och byte utan omriktar beteendet mot sitt mänskliga sällskap.

Vanligen ryggar vi då tillbaka, när katen kommer hem med bytet i munnen, särskilt om det är en råtta och bytet fortfarande lever. Vi kanske skriker till och då blir katten förvirrad. Får den bannor, tvingas den att konstatera, att människans uppträdande är obegripligt. Ett korrekt uppträdande mot katten är istället att lovorda den för dess jaktskicklighet, ta emot bytet med komplimanger, klappa katten och sedan, när den inte ser det, göra oss av med ”gåvan”.

Här fiskas det efter sork i ett hål i gräsmattan :-)

Vi kunde läsa att vi gör rätt som BERÖMMER Smultron för bytet och att man sedan kan förpassa bytet till trädgården eller gnagarhimlen, då hon inte ser. Det svåra är ju dock att ta bytet från henne då hon inte ser.

Det tar MÅÅÅNGA timmar innan kissen är nöjd med jakten inomhus och det är tyvärr VÄLDIGT ofta plågsamt och stressande för det lilla bytesdjuret. Då vi är EXTREMA djurvänner känns detta onödigt hemskt och utdraget, både för bytet och för oss. Vi hittade då en annan text på internet som sa ungefär följande;

"katten har tagit med bytet levande in för att lära sin familj att jaga och döda sin mat, precis som hon skulle gjort om hon haft egna ungar. Detta är därför vanligare hos stereliserade honor, då de inte kan skaffa egna ungar. Det är possitivt dock att hon känner sina ägare som sin egen familj att fostra och träna för jakt. Beröm katten MYCKET för bytet och (här kommer det halvt knäppa/halvt kloka i kråksången) "jaga bytet tillsammans med katten en stund, för att visa att du är engagerad i jakten". Efter en stund kan du fånga bytet och belöna kissen med något smaskigt samtidigt som du (när kissen inte ser)  förpassar bytesdjuret till dess rättmätiga plats".

Om det nu är som så att Smultron vill se att vi jagar vår "egen mat",kanske hon efter ett tag slutar upp med att ta in levande byten då vi är hemma. Eftersom vi hittar döda byten inne, då vi kommer hem efter en stund borta, kan detta faktiskt vara en möjlig lösning på problemet, om än lite knäpp kanske (men det har vi ju å andra sidan alltid varit).

Denna vecka har kissen i alla fall kommit in med 2 stycken mus (av större storlek), 1 stycken Strömstare (JÄTTESTOR och död under köksbordet, miljoner fjädrar i köket) och 1 stycken GIGANTISK Trollslända som vi igår hittade fint lagd vi hennes matskål-DUKTIG Kisse!

Tyvärr en jättedålig bild, men man kan i alla fall se hur stor Trollsländan är på flugsmällan

Ska bli intressant att testa denna typ av "kattpsykologi" och ännu mer intressant att tillsammans med katten, jaga bytet i vardagsrummet-VAD ska grannarna tänka... :-)

Många kramar från en snart nyutexaminerad Jägare!!!

I helgen skulle vi sätta oss vid köksbordet för att äta en liten lunch...

Mannen sätter sig först och HOJTAR sedan till HÖGT!!! Han har lagt sina fötter på en Gulsparv...FAKTISKT död (till och med)...

Man kan ju bara ana vem som släpat hem dagens lunch :-) 

Kisse som ligger hoprullad på sin röda fleecefilthögt uppe på en av våra byråer, förstår inte vad uppståndelsen i köket innebär, men lyfter sömnigt på ett öga :-) Mannen tycker det hela är ganska så äckligt, då mosad Gulsparv inte riktigt stod på dagens luchschema, men pallrar sig ändå ut till kissen på byrån och berömmer henne för det STORA byte hon tagit med hem. Då börjar kissen kroma sig på byrån och sträcker på sig förnöjsamt, LYCKLIG över allt beröm som Husse strör över henne :-)

Kanske inte så kul i och för sig, att hon fångat en fågel. Vi tycker att det är TOPPEN att hon håller näbbmöss, möss och sorkar på sin plats, men fåglar känns lie onödigt. Jag hoppas inte det blir alltför ofta, som hon släpar in fågelbyten...

I alla fall var det strongt av henne att fånga den (och framförallt döda den), då det inte riktigt ligger damen för att avsluta jakten på djuren som det sig bör... Alltför många gånger tar hon in levande bytan, tröttnar på dem och Husse får på skonsamaste sätt försöka avliva dem, oftast med en sko... (därav skonsam avlivning...ha ha ha)

Kissen har även blivit mer kelig igen, på damens vilkor FÖRSTÅS!!! Vi tror att hon haft ganska ont av värmen som varit i sommar. Hon har bara sovit i sängen en liten stund och därefter har hon lagt sig på golvet eller på sin filt på byrån. Hon har heller inte velat ligga längre stunder i knät, men det har hon tydligt ändrat på nu-MYSDJURET! Vi brukar säga att det är som att leva med ett livs levande gosedjur, bortsett från vissa makabra upptäckter av halvdöda bytesdjur förstås :-)

Som Mannen uttryckte det; TÄNK på att vi "lever ihop med ett rovdjur"...kanske kunde vara en ny boktitel, "leva med rovdjur" istället för som titeln på en av mina favoritböcker "dansa med hästar"...  :-)

Kanske ett eventuellet författarskap kommer inträda :-)

Kissen har ju även kommit på att det här med bilen, är RIKTIGT ROLIGT!!! Hon TOKÄLSKAR att hoppa in i bilen (eller till Husses förtret, upp på bilen), direkt vi kommer körandes!!! När vi kommer hem från jobbet brukar hon glatt komma travandes och studsa upp på motorhuven eller rätt in i bilen, då man öppnar dörren. ORÄDD är hon...hon är tyvärr lite väl orädd även då bilen rullar och kan utan problem kasta sig ner på garageuppfarten och rulla runt (glädjerull över att vi är hemma...hoppas vi...och inget självmordsförsök...). INTE så KÄCKT, då det sista vi vill ha är "plattkatt" :-) Sedan Husse börjat tuta högt på henne, har hon dock börjat förstå att det inte är bra att rulla framför bildäcken :-)

I måndags morse fick hon faktiskt åka med husse i bilen längsmed garageuppfarten. Hon låg på sin favoritplats i bilen (hatthyllan) och blev aldeles till sig då naturen rullade förbi utanför :-) Det var annat än att åka bil, instängd i sin "Skipper III" som det annars blir :-) 

Sist men inte minst måste jag visa smultrons DESPERATA försök att så lite Kattmynta till trädgården...Vet egentligen inte vad hon gör fel...

Många kramar från mig!!!

Vårt fixande med trädgården började egentligen redan förra våren... :-)

Då snön försvunnit gick Mannen ut för att kratta i trädgården, gamla löv och annat kul som gömts under snön. Det roliga var att vi hittade en betongstensbelagd yta samt gångar av natursten, som slingrade sig genom trädgården! Hastigt och lustigt bestämde vi oss för att dessa skulle grävas fram! Mannen (som jag tror varit hund i tidigare liv) ÄLSKAR att gräva, så det hela gick ganska snabbt och resultatet blev JÄTTEFINT!

Under sensommaren förra året fick jag TOKFNATT på våra Brinnande Kärlek som växte meterhöga utanför källarfönstret (gränsande till den betonstensbelagda ytan) och vi bestämde oss för att flytta på dessa och istället plantera gula rosor!

Vi åkte ivrigt iväg och köpte 5 gula Gripsholmsrosor, som vi skulle plantera längsmed huset. Då vi som bäst står där och "vattnar på husgrunden" fick vi PANIK!!! IDIOTER, var väl det första vi tänkte om oss själva! Vi kan ju INTE stå här och vattna på huset och tro att det ska må bra av det... :-)

Vi bestämde oss då för att istället "dränera om" denna del av husgrunden...ett projekt som kanske inte var helt nödvändigt, men käckt ändå :-)

Vi (läs Mannen) slet därför hårt med att gräva upp all jord kring huset, för att vi skulle kunna sätta upp Pordränskivor (isolerar grunden oxå) och fylla tillbaka med makadam.

Medan Mannen grävde, kom vi även på att det gamla systemet för takavrinning, ner i stuprör och brunnar intill huset var igensatt-INTE BRA!!! Taket byttes strax innan vi flyttade in, men det var INGEN som brytt sig om att fundera på vart takvattnet skulle ta vägen...Det gamla systemet med betongrör hade de istället "korkat igen"!!! Mannen kom då på den eminenta ideén att gräva en "stenkista" längre ner i trädgården och låta dagvattnet rinna dit. Bra idé med undantag för att vi har MYCKET berg i dagen på vår tomt...

Tillslut blev det så att vi fick lägga röret till stenkistan ca 20 cm ovanför bergets underkant och därefter använde Mannen massorna från dräneringsgrävningen till att fylla upp och höja nivån på gräsmattan, inget LITET jobb kan jag lova :-)

Det hela resulterade i att den del av gräsmattan utanför terrariet, hela hösten, vintern och våren såg ut som en nyplöd åkerplätt-INTE snyggt :-)

Tack och lov har i alla fall stenkistan och dräneringen verkat fungera till belåtenhet-SKÖNT!

Så, över då till sommarens projekt... :-)

Tanken var väl från början att vi skulle tagit itu med åkern redan på våren, men det hann vi tyvärr inte med. Istället beställde vi hem 2 kubikmeter matjord och 1 kubikmeter singel, vår andra semestervecka. Matjorden skulle vi fylla upp och platta till gräsmattan utanför terarriet med och singeln var till för att lägga under betongplattorna. Det var väldigt mycket ogräs mellan plattorna, så planen var att lyfta bort dessa. Ta den överblivna jord till vårt "åkerprojekt", lägga ut en geotextil, lägga tillbaka plattorna och därefter fylla mellan plattorna med singel...Tanken var mycket god, tyckte vi och Mannen började baxa bort de ca 70 betongstennsplattorna och lade dem intill husväggen.

Därefter tog han itu med att gräva bort överflödig sand, (visade det sig att vara och inte lera som vi trott) och lägga på "åkern"!

Efter att ha grävt bort ca 20 cm sand över hela ytan, börjar det framgå att under sanden finns det RIKTIGA naturstensplattor, som säkerligen lagts på plats då huset byggdes på mitten av 50-talet-HURRA!!!

Detta var ju nästan för bra för att vara sant!!! Vi hade ju önskat oss riktiga naturstenar i trädgården, men fick ge upp då priset på dem var på tok för dyrt!

Mannen insåg nu att här fanns det att gräva och lyfta :-)

Efter ett styvt arbete på 2 dagar, var alla naturstenar bortplockade och vi hade jämnat till ytan och lagt på en geotextil. Därefter började det roliga pyslet att försöka "lägga tillbaka" stenarna på bra platser...

Ganska klurigt var det allt, men resultatet blev tillslut TOPPEN! Innan hade de haft betongfog mellan plattorna, men nu har vi valt att bara ha singel. Det kommer nog att bli en del blad och elände på plattorna, men intrycket av "gammal mysig bakgård" gör det hela värt besväret!!!

Då plattorna var på plats var det dags att lämpa ut 2 kubikmeter mulljord på "åkern" släta till och därefter så gräsfrön. Innan hade vi dock varit tvugna att bygga om trappan in till terrariet något, då ett trappsteg försvann då markytan höjdes med ca 50 cm.

Då mulljorden var utlagd, gräsfröna och gräsfröna sådda, sysselsatte vi oss med att fixa i intilliggande rabbater. Det blev jättefint med rosor och lavendel!

Vi har även gjutit en "dörrmatta" av betong som sista trappsteg innan man kommer in på den stenbelagda ytan. Det var kämpigt att blanda till så mycket betong, men "dörrmattan" blev UNDERBAR, så det var det sannerligen värt!

och såhär blev då slutresultatet... :-)

Många Kramar från mig!!

I sommar har vi VERKLIGEN statsat på att få ordning på småsaker i huset. Vi har i princip gjort klart vårt efterlängtade sovrum-JÄTTESKÖNT! Det enda vi har kvar nu är att måla listerna i skarvarna i taket, sätta upp fönsterbrädan och gardinstängerna, samt ska jag ju fixa en huvudgavel i tyg och köpa en stor spegel, sen är det KLART!!! Jag har på nåder av Mannen ÄNTLIGEN lyckats övertala honom om sänggaveln i tyg! Han har ju inte varit direkt imponerad av idéen, men jag tror (och vet...) att det kommer bli TOPPENBRA :-) Då vi har hela huvudändan i rummet i liggande vit träpanel, kan vi inte ha en sänggavel i trä oxå, det skulle se knasigt ut. En sänggavel i metall tror jag inte heller på här, det behöver komma in lite mjukhet mot den strama och hårda träväggen. Taklisterna var lite av ett projekt att få till, men efter lite svettningar med den nya geringsågen, blev det tillslut riktigt bra. Finast blev nog det utstående hörnet i rummet, där stuckaturen verkligen blev en riktig prydnad. På bilden är dock inte skarvarna spacklade och målade ännu.

Jag har ju under en tid gått och irriterat mig på att beslagen på våra UNDERBARA turkos porslinsknoppar var i mässing och inte zink eller antiksliver som jag helst ville haft. Under semestern gjorde jag därför slag i saken och köpte antiksilverfärgad hammarlack och målade om beslagen. Det blev JÄTTEFINT och kommer passa mcyket bättre ihop med det i övrigt vita och ljust turkosa sovrummet.

Våra nattduksbord är oxå färdigmålade och jag blev överraskad vad vit färg kan åstadkomma till flagande guldfärgade piedestaler. Säkert MÅNGA som tycker att vi är dumma och knäppa, men det struntar vi blankt i-VITT ska det vara :-) Jag började först att måla dem i halvblank vit färg, men insåg sanbbt att här krävdes det en annan finsch för att de gamla piedestalerna skulle utmärka sig, och kom på att vi skulle måla dem i högbalnk vit färg! Det gjorde SUSEN, och nu står de i rummet och glänser och väntar på sänggavel och sängar :-) Det lustiga var att marmorplattorna som tidigare såg ut att gå i grönt, nu helt plötsligt blivit behagligt grå istället-JÄTTEBRA tycker jag, som även ska ha betongkrukor med zinkhjärtan på i fönstret!!!

Min fjärilsmobil är oxå klar!!!! (ÄNTLIGEN som Mannen sa!!!). Jag skrev för längesedan att jag skulle göra en mobil, men inspirationen att göra det sista kom inte över mig förren i måndags. Jag har gjort den som en blanding mellan mobil och drömfångare, då jag kan behöva ha en sådan... Jag drömmer mardrömmar i princip varje natt och har gjort så under större delen av mitt liv-USCH! Min drömfångarfjärilsmobil innehåller därför saker jag ÄLSKAR såsom hästar, prismor, fjärilar, ringar, knappar, hjärtan, säkerhetsnålar, pärlor mm.mm. Egentligen är den inte riktigt färdig ännu, då jag även ska hänga dit en liten kisse (kan man ju inte vara utan), men på det stora hela är jag nöjd :-)

Innan semestern köpte vi ju även en gammal skänk på en möbelloppis på Hisingen.

Denna har nu fått ett "antal" omgångar vit färg och har funnit sin nya plats i vardagsrummet!!!

Ett lyft för vardagsrummet och inte minst för allt vårt porslin som strax ska få flytta in i sitt nya skåp. Skåpets hyllor har jag invändigt klätt med spets som min Moromr har virkat. Det blev romatiskt och finmt och en lite hyllning åt Mormors arbete, som får komma fram och beskådas :-)

Vi har till och med fått tummen ur att renovera våra sovrumsfönster och fönstrena i det som ska bli gästrum. UNDERBART att ha fönster med hela glas-TJOHO, kommer nog att höja temperaturen något innen i vinter :-). Glasmästeriet har även kittat om fönstrena men vi ska själva skrapa och måla dem. Detta har vi dock bestämt oss för att göra nästa vår, då hösten och mörkret gör att det inte är så kul att vara utan fönsterrutot. Det räckte med de 5 nätter i åskoväder och ösregn, vi hade utan fönster för att inse att våren nog är bästa tiden att grejja med detta.

I övrigt har vi bestämt oss för att laga öppna spisen i höst. Det ska bli HÄRLIGT och jag tror jag vet en liten kisse som oxå kommer uppskatta detta... :-)

Jag har även plockat TONVIS med rödavinbär och frusit in i påsar. Gjort rödavinbärssaft, hallonsylt och marmelad, krusbärsmarmelad samt gjort ett halvhjärtat försök att göra flädersaft...

Våra fläderträd var i år ÖVERSÅLLADE av bladlöss-ÄCKLIGT!!! Detta resulterade i att då bladlössen väl lämnat träden, fanns det knappt några blommor kvar att skörda :-( De blommor vi ändå fick skördat lagt i sockerlag möglade GIVETVIS innan saften var klar-TRIST! Får försöka mig på att koka fläderbärssaft till hösten (om jag vågar...) I alla fall blev det några vackra bilder som får pryda bloggen :-)

Trädgården har även den fått sig en REJÄL ansiktslyftning, men detta spar jag till ett senare inlägg!

Många Kramar från mig!!!

Vår lilla kisse är nu storviltsjägare (åtminstonne om hon själv kunde titulera sig det) och har fångat en GIGANTISK padda!!! Tyvärr var jag inte hemma och kunde uppleva spektaklet live, men Mannen dokumenterade det hela!

Husse såg att kissen var på intåg med något stort och oformligt som hon ivrigt skulle pressa genom kattluckan! Husse förstod inte riktigt vad det var för något konstigt djur, men antog att det skulle bli slabb och elände inomhus och höll därför emot kattluckan från insidan. Följdaktligen pressar då den lilla kissen sitt byte hårt och bestämt mot kattluckan, vilket nog såg ganska så mysko ut :)

Hon håller paddan i baken och pressar dess framben och ansikte mot kattluckan i en oformlig massa vars utseende tyvärr ej går att beskriva (kan bara säga vad Mannen sagt "det såg tokroligt ut!!!").

Paddan har svällt och spänt upp sig till en ENORM storlek av ca 20 cm lång och nästan lika bred. Den är så uppsvälld att den ser ut som en wienerkorv som ligger i kokande vatten och snart ska till att spricka i skinnet :-)

Slemmet rinner från paddan och Smultrons mun, då paddor har ganska så stygga giftkörtlar på ryggen. Tillslut ger hon upp att försöka pressa bytet genom kattluckan och släpper sonika bytet i pensionärsterrariet :-)-BLÄÄÄÄHHH!!!

Smultron hypersalivinerar och paddan ser oskadd men ganska så otäck ut (som en varelse från en annan planet). Hon inser att detta byte kanske inte var så lyckat att släpa hem och backar därför undan en bit från bytet och försöker få ordning på salviflödet från sin egna mun, som nu blött ner hela hennes haklapp-USCH, tycker en annars renlig kisse :-)

Paddan räddas av hjältehusse, som innan jag hinner stoppa honom, via telefonen, har placerat den i ROSBUSKARNA!!! Kanske inte det bästa stället att släppa en uppsvälld padda på-KABANG, så spricker väl det lilla livet likt en ballong :-)

Smultron verkar på det hela taget oskadd av paddäventyret, då hon aldrig bet hål på paddan. Hon är såklart mäkta stolt, och då hon efter ca 20 minuter fått kontroll på sitt salviflöde, beger hon sig ut igen för att fånga lite mindre byten såsom daggmask och harkrank :-)

Kramar från mig!

Nu har det varit lååångt mellan uppdateringarna, vilket beror på att vi har SEMESTER!!!

Än så länge har vi hunnit med en tre nätters roadtrip till Skåne med fem av våra vänner. Vi bodde två nätter på ett B&B i Kristianstad och en natt på ett B&B i Åhus. Vädret var TOPPEN och vi hann med en hel del utflyktsmål; Kullaberg, Hässleholm (med en stinkande och algblommande sjö...), Kiviks marknad (en OSANNOLIK tillställning), Kiviks musteri, Kivik, Åhus beachhandboll, krukmakeri, Ystad och SJÄLVKLART Ullared på hemvägen :-)

Sedan vi kom hem har vi fortsatt att jaga både döda och levande möss som Smultron kommer hem med. Vissa dagar kommer hon till och med hem med två om dagen-DUKTIG jägare som samlar mat till sin familj :-) Vi uppskattar väl kanske inte riktigt de helt färska presenterna vi får, de får GÄRNA vara döda... Häromdagen kom hon in med sin första "riktiga" mus. Innan har hon såvitt vi sett enbart fångat näbbmöss. Den "riktiga" musen verkade helt klart död då hon stolt släpte ner den vid mina fötter. Då jag skulle ta mig en snabb kik på musen som var RIKTIGT STOR, satte den sig upp och tassade bort mot Smultron som låg och tvättade sig. Jag trodde givetvis att smultron skulle gör processen kort med musen, men ICKE då! En "riktig" mus är nog av lite tuffare kaliber än en näbbmus och denna lilla varelse hade INTE tänkt att ge sig utan strid...Musen ställde sig på bakbenen och gick till ATTACK mot Smultron!!! Den stod på bakbenen, studsade högt upp i luften mot hennes ansikte, pep gällt och högg efter henne-GISSES, en fightermouse :-)

Smultron blev såklart LIVRÄDD och sprang och gömde sig bakom en papperslåda vi hade liggandes i köket! Musen sprang efter och sedan började den vilda jakten :-) Ut i hallen balnd alla skor och sedan RAKT in i badrummet med Smultron efter sig!!! Husse stänger då badrumsdörren och vi lämnar de två slagskämparna i fred...Efter 1,5 av krasch booom och baaang inne i badrummet tjuter Smultron och vill komma ut. Vi öppnar badrumsdörren och Smultron går nonchalant och ståtlig ut genom dörren med den fluffiga svansen på topp, ser NÖJD ut! Vi berömmer henne och hon tar TACKSAM emot all uppmärksamhet vi ger henne, i tron att hon fällt sitt byte. Jag går in i badrummet för att städa upp oredan hon ställt till med och hittar då musen i allra högsta grad FORTFARANDE LEVANDE!!! Snacka om nederlag för Smultron... :-)

Det blir tillslut Matte som får lotsa den trötta men i princip oskadde "killermousen" ut bakom sitt trygga tillhåll bakom toalettstolen och in i en glasslåda :-) LAT kisse som låter Matte jaga klart bytet :-)

I övrigt har vi målat taklister och vår skänk samt en byrå (såklart i vitt). Det ser ut att bli KANONSNYGGT!

Vi har även hunnit med att åka runt på lite möbelloppisar i stan...en GENUINT intressant upplevelse kan jag lova. Folk är som GALNA!!!! och detta är ingen överdrift! I går var vi på en möbelloppis strax utanför stan. Vi kom ca 20 minuter innan de öppnade och då var det redan en kö på ca 10 meter. Innan loppisen öppnade hade det hunnit bli en kö på ca 50 METER-GISSES!!! Då portarna öppnades var det nästan som att släppa ungtjurar på grönbete, Mannen blev nästan nedsprungen av en HYSTERISK man med en kundkorg som så DESPERAT skulle handla loppisfynd att han trängde sig förbi flera i kön-OTROLIGT! Väl inne på loppisen hittade vi ingenting, mer än en massa skit, rent ut sagt. Vi var ute efter några fina gamla sängbord till det nya sovrummet, men där gick vi bet. Vi fick i alla fall uppleva hur mycket människor som handlar begagnat skräp (såsom andras gamla underkläder, Holländska träskor, trasiga TV apparter och gula trädgårdtomtar i plast :-) Idag gjorde vi ett nytt försök med en annan möbelloppis, där det tack och lov var en något mer anständig tillställning. Folk var fortfarande HYSTERISKA, men på denna loppis var det åtminstonne lite ordning och reda. Vi hade TUR och fyndade två gamla piedistaler i trä och marmor, just nu i guld, vilka vi tänker måla vita och ha som sängbord. Hoppas det blir snyggt, annars får vi ha dem till blommor istället :-)

Trädgården ser just nu ut som en övervuxen labyrint av diverse växter. Vi har inte riktigt hunnit med den på ett tag, men vi har STORA planer framöver. Vi har varit och beställt 1 kubikmeter med harpad jord, 1 kubikmeter oharpad jord och en kubikmeter singel, som vi ska använda för att bygga upp gräsmattem med sedan dräneringsarbetet förra sommaren, samt att fixa till betongplattorna på uteplatsen med. Det blir nog slitigt för Mannen, men resultatet tror jag blir TOPPEN! Vi skulle fått hem våra säckar igår, men tyvärr gick lastbilen de kör ut jorden med sönder, så vi får troligen lassen imorgon. Tack och lov ligger det i STORA säckar, så det ändå ser lite ordnat ut tills vi får tid att "fixa till" trädgården.

En tripp till landet ska nog oxå hinnas med under semestern och kanske även en ridtur på Herkules, vem vet... (bilden är från sommaren 2008).

Många Kramar från mig!!!   

Nu börjar det närma sig semestern och jag är mer eller mindre ensam kvar på jobbet. Ganska så skönt fatktiskt att i lugn och ro kunna avsluta de arbeten jag håller på med och att städa skrivbordet och arkivera (kan behövas om jag säger så...).

Igår var jag siste person att lämna kontoret och skulle i vanlig kvällsordning släcka stänga och larma...Det här med att stänga av och sätta på larmet vet jag att MÅNGA av mina kollegor AVSKYR! De blir rädda och stressade för att trycka på fel knappar och att larmet ska utlösas... Jag har personligen ALDRIG haft något större problem med att låsa och larma på något av mina jobb, utan har tagit det lungt och om larmet gått igång, ringt larmcentralen och sagt att det varit falsklarm (kostar nämligen ca 16 000+moms) om larmet går och väktare behöver åka ut-TYPISKT DYRT!!! Igår gick det ju SÅKLART INTE som det skulle då jag larmade på...

Jag slog in koden som man skulle och därefter sätter det d.ävla larmet igång att TJUTA!!! Jag försökte stänga av larmet, men det gick ju GIVETVIS INTE-SUCK!!! Fick springa upp för ALLA trappor, ringa larmcentralen och be dem registrera falsklarm och därefter försöka stänga av larmet!!! Jag började nu bli mer eller mindre döv av tjutet som jag efter ca 5 minuter ÄNTLIGEN fick stängt av-FYYYYYYYYYY!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag fick ta en rundvandring genom kontoret och upptäcker då att en kollega till mig glömt att stänga sina fönster-AHA, inte konstigt att larmet gick igång! Jag stänger fönstrena och försöker åter att sätta på larmet-ICKE att det går denna gång heller :-(

Nu hade jag ju tack och lov lärt mig hur jag skulle stänga av larmhel.etet, så jag slapp åtminstone att lyssna på det en längre stund! Jag ringde återigen för att be dem registrera falsklarm och försökte därefter på larmcentralens begärna att få kontakt med installatören av larmet.

Han var ju SÅKLART på semester-SKÖNT för honom, mindre skönt för mig... :-)

Jag försökte ringa min kollega som är larmansvarig (och oxå på semester såklart)-svarar INTE!

Ringer min ena chef-SVARAR, ber mig ringa till min larmansvarige kollega...redan gjort, går ej att nå! Ber mig då istället att ringa min andra chef och/eller hans fru, för att se om de vet hur man "ordnar till" det krånglande larmet

Ingen av dem svarar SÅKLART i telefon-SUCK!!!

Ringer återigen till larmcentralen och de kopplar mig till en avdelning, där de ska kunna ge mig nya koder osv. för att nollställa larmet-de har "GÅTT FÖR DAGEN"!!!

Nu börjar jag bli MÄKTA irriterad!!! Inte för att jag var direkt stressad av själva larmet, utan det faktum att klockan började närma sig fem och jag skulle hinna ut till Blå Stjärnan för att köpa dietfoder till kissen!

Tillslut får jag ringa Mannen och be honom komma och hämta mig på jobbet samtidigt som jag försöker "mecka" med det krånglande larmet! Tillslut får jag till min STORA besvikelse inse att jag INTE kan fixa detta själv-SUCK!!!  Jag får återigen ringt installatören av larmet,för lite rådgivning via telefon. Mannen kommer snart och TILLSLUT kommer installatören på hur vi ska göra och jag LYCKAS LARMA dörren-HURRA!!!!!!

Nu var klockan halv sex och vi hade JÄTTEBRÅTTOM! Gasen i botten, genom Tingstadmotet och hinner precis in på Blå Stjärnans shop, innan de stänger för dagen-PUH!!! Vi plockar till oss dietfoder och en tub kattmalt och går till kassan för att betala-INGEN plånbok-SHIT, SHIT, SHIT!!!

TUR att Mannen var med och kunde betala :-) Nu var ju bara frågan VAR plånboken fanns? Jag hade bestämt för mig att jag haft den i ficka på jobbet och funderade på att lägga den i handväskan, därefter var det svart-SUCK, typiskt mig!

Vi hade egentligen fler ärenden att uträtta på Hisingen, då vi skulle köpa en ny geringssåg (vår förra gick av på mitten...och då menar jag inte sågbaldet utan själva sågen), men beslutar oss för att först åka tillbaka till mitt jobb, för att leta reda på plånboken...

Väl på jobbet måste jag ju SÅKLART larma av dörren. Det lyckas som tur var DIREKT och jag rusar in och hittar min plånbok! Rusar ut igen och larmar på (faktiskt lite less och nervös denna gång). Som tur är har jag nu lärt mig hur larmhel.etet ska skötas och den larmar snällt på-PUH!

Vi svischar återigen ut till Hisingen och GIVETVIS har de inte sågd.äveln vi ville ha-SUCK :-( 

Istället åker vi till Blomsterlandet och jag frossar i lite ljusrosa pelargoner och blå hänglobelia till våra balkonglådor på framsidan-FINA!

Därefter åker vi hemåt, handlar mat, åker till stallet och myser med Herkules, åker och badar, lagar mat, äter och faller fullkomligt ihop av trötthet och utmattning på soffan då klockan är 22!

Kramar från mig!!!

I helgen fyllde lilla syster år! Vi hade en RIKTIG familjedag vid sjön vid Nääs, med fika och bad-UNDERBART! Vädrets makter ville väl och det var JÄTTEVARMT! På kvällen kom även Mannens föräldrar och vi åt en god middag beståendes av lasange och marängtårta med citronkräm, vispgrädde och jordgubbar-MUMS!

På söndagen var det fortfarande kvavt och varmt-PUH! "Mamma och Pappa Mat" var hemma hos oss och vi fikade på äppelpaj och en nybakad "Herman" som Mamma Mat gjort i värme-GOTT, men aningens svettigt :-)! Tur att vi hade lite glass till som kunde svalka oss :-)

I helgen ramade vi även in tre av våra bröllopskort som vi betällt i A4 format!!! De blev KANONFINA och vi valde att framkalla dem i sepia och med matt fotopapper. Ser precis så gammaldags ut som jag önskade-ROLIGT! Dessa ska sedan pryda vänster vägg i vårt sovrum. Det tror jag blir romantiskt och mysigt!

I går fick vi ÄNTLIGEN tummen ur att beställa taklister och takrosett!!! Vi beställde ganska så enkla varianter, då vi redan har en brädvägg som pryder sovrummet och således inte ville "översmycka" rummet med pråliga detaljer. Listerna betällde vi från www.taklister.com.

Listerna till taket belv följande;

och takrosetten vi beställde ser ut så här;

Ungefär som en marräng, som Mannen sa! Givetvis fanns det ju en MASSA andra taklister och takrosetter som jag blev sugen på, men det får bli till andra ställen i huset, som inte har en brädvägg :-)

Vi har ju lite nya renoveringsplaner för det rum vi nu har som sovrum. Där har jag tänkt mig någon form av rostema...

Vad tror ni om vit bröstpanel, ljust, ljust rosa väggar, stuckatur med rosor, furubrädgolv, vita gardiner och vit trasmatta och förstås vår UNDERBARA gamla järnsäng, vi fick från Farmor (vit med mässingsknoppar) samt ett rosmönstrat överkast-MUMMA :-)

Många Kramar från mig! 

Då vi ÄNTLIGEN fick tag på en kattlucka av den modell vi önskade, visar det sig att den INTE fungerar som den ska...

Då Smultron är chipmärkt mellan skulderbalden köpte vi oss en kattlucka som vi kunde programmera att läsa hennes microchip och på så sätt skulle vi slippa få in "objudna gäster". Kattluckan har dessutom ett så kallat skymningsrelä, vilket innebär att den låses automatiskt då det blivit mörkt ute. Kissen kan komma in, men inte gå ut. PERFEKT för Mesmatte, då hon gärna vill ha sitt lilla purr sovandes inomhus :-). Då smultron är så van vid att vara inne, brukar hon ändå komma in framåt 12 på natten och vilja sova, SÖTISEN!

I alla fall så hjälpte SNÄLLA svärfar att såga upp vår ena dörr och installera kattluckan. Det blev JÄTTEFINT (bättre än vi vågat tro) och han lyckades dessutom att programmera luckan för Smultrons chip, innan han monterade den i dörren. Vi märkte redan då att dörren reagerade MYCKET långsamt på Smultrons microchip, men tänkte väl inte så mycket mer på det...

Vi försökte sedan att visa luckan för Smultron, så hon skulle förstå att hon nu var "vuxen" kisse och hade EGEN ingång, men si det förstod inte den lilla kissen :-) Hon stretade för att slippa titta på luckan och då lät vi henne vara. Luckan var då låst eftersom hon inte vill komma den nära. Med lite lockande och hennes favoritgodis Mr Beef, lyckades vi tillslut få kissen att lägga sig utanför dörren. Tror ni luckan kände av chipet, nej GIVETVIS INTE-SUCK!!! Tillslut var vi tvugna att avprogramera luckan så att den ALLTID stod öppen, precis som en vanlig kattlucka :-(

Sedan var det ju det här med att våga ta sig in genom en kattlucka-OTÄCKT och INTE särskilt bekvämt, tycker kissen :-) Hon är ju ganska så bortskämd det lilla knytet och inte riktigt van vid att tvingas arbeta själv...Till en början hade vi därför en liten tejpremsa på kattluckan så att den stod öppen, utan att damen i fråga behövde puffa upp den själv. Detta var efter en stund helt OK, men direkt vi försökte sänka tejpen något så hon skulle puffa upp den själv, ja då lade sig den lilla kissen vi dörren och STORTJÖT!!! Detta resulterade i att vi såklart var tvugna att öppna för henne efter en stund, då hon blev stressad av att inte få komma in... Mannen har VERKLIGEN försökt på alla sätt man kan tänka sig att få kissen att självmant traska genom sin dörr, men UTAN resultat. För en vecka sedan fick dock Mannen "nog" med fjäskande och lirkande med den lilla fluffan och utbrister "NU SKA KISSEN UT" och följdaktligen tar han den lilla kissen och trycker hennes lurviga kropp mot luckan som en murbräcka tills hon är igenom :-) Smultron tar det hela med ro (och Mannen skulle såklart ALDRIG ha tvingat henne ocm hon inte velat), men tittar givetvis förolämpat på oss innan hon traskar iväg med svansen RAKT upp :-)

För ca 4 dagar sedan upptäcker vi till vår STORA glädje att den lilla fluffan faktiskt har gått in genom kattluckan från utsidan-HURRA!!! Smultron är såklart mäkta stolt och ska ha Mr Beef och kel som belöning, hon är inte dum den här kissen :-) Vad hon däremot fortfarande varken förstår eller vill förstå är hur man går ut genom luckan...Intressant att förstå att man måste knuffa upp luckan för att komma in, men inte förstå att samma ska gäller för att ta sig ut :) Hon har då lärt sig att de är VÄLDIGT BEKVÄMT att skrika vid luckan och sedan bli uttryck genom den av Matte eller Husse...roliga små djur det här. Vi fick alltså använda den "lilla murbräckan" (läs kissen) några gånger varje dag och det tyckte kissen var toppen och bekvämt-TOKA!

För ca 2 dagar sedan upptäcker vi dock återigen till vår STORA glädje att Smultron ÄNTLIGEN på egen hand även klara att gå ut oxå-FANTASTISKT!!!

Nu kan man ju tro att historien om kattluckan var färdig, men ICKE att det ska gå SÅ enkelt :-)

I torsdags åkte vi upp till en bekant som är veterinär för att låna ett microchip och en scanner som läser av microcippen hos smådjur. Detta för att kontrollera så att smultrons microchip inte hade börjat vandra i kroppen samt att ta reda på om hennes chip var för svagt för luckan, eller om luckan faktiskt var sönder. Då vi har ett gäng med vildkatter i vårt område är det viktigt att bara Smultron kommer in genom luckan, så inte hela grannskapets katter sitter hemma i huset och klöser på möblerna då vi kommer hem :-)

Vi scannade en liten kisse och chipet satt där det skulle. Vi testade återigen henne mot luckan, men den reagerade INTE på henne. Då vi programerade luckan för det lånade chipet och sedan satte det mot dörrens avläsare, gick dörren upp med ett klick och ett litet pip, det var altså inte luckan det var fel på.

Det bestämdes med veterinären att vi skulle komma morgonen efter och ge smultron hennes 1-års vaccination, samt sätta in ytterligare ett microchipp mellan hennes skulderbald. Smultron var JÄTTEDUKTIG och lugn och fin hos veterinären, trots den senaste inte så roliga veterinära händelsen (vid kastreringen)-UNDERBART temperament den kissen har!!! Veterinären tyckte att Smultron var en vacker och ståtlig katt och det är ju såklart ROLIGT att få höra! Hon utgav endast två små pip då chipet och sprutan stacks i manken på henne, men annars höll hon sig lugn och fin-SKÖNT!

Då vi kom hen senare på dagen, programerade vi luckan för Smultrons nya chip. Det gick UTMÄRKT och luckan registrerade henne DIREKT-BRA tyckte vi, INTE BRA tyckte Smultron, som blev MYCKET upprörd över att luckan numera tjöt till och låset "knäpptes" upp.

Såklart har nu då den lilla purran blivit RÄDD för luckan!!! Han vill INTE gå igenom luckan som hon nu tycker låter OTÄCKT och HOTFULLT! Igår kom vi dock på att man kunde ta bort pipljudet från luckan, men klicket från låset som går upp, kan vi ju inte ta bort.

Nu blir det till att "börja om" igen och ha luckan öppen med en tejpbit, för att hon ska våga sig igenom. Trots detta gillar hon INTE att passera själv genom luckan och vi får vara med henne och locka henne genom luckan för att hon snabbare än en skållad iller, ska våga sig igenom :-)

Ja ja, tids nog ska hon nog återfå förtroendet för luckan, torts klicljudet från låset, men känner jag vår kisse rätt, tar det nog ytterligare några dagar/veckor :-)

Kramar från mig!!!

I helgen har vi pysslat med vårt blivande sovrum, samtstuderat det kungliga bröllopet! Jag var hembjuden till en kompis på "bröllopsfest" och vi hade jättetrevligt. Champangen flödade och vi fick snittar, pastasallad och annat smått och gott-HÄRLIGT! Jag tyckte att bröllopet var riktigt vackert och man fick återigen tillbaka känslorna från sitt eget bröllop! Vad som jag tycker är EXTRA roligt är att Viktoria och Daniel får en Shetlandsponny i present från Skaraborgs läns hästavelsförbund! TOPPENPRESENT som de förhoppningsvis får mycket glädje av (om inte, så i alla fall till sina framtida barn). Viktoria hade önskat sig en fuxig shetlandsponny och det blev precis vad de oxå fick. MYCKET bra reklam för Shetlandsponnyrasen-HURRA!!!

Nog om detta :-)

I fredags var vi förbi en möbelmarknad på Hisingen som säljer begagnade möbler och annan skit :-) Vi hade INTE tänkt oss att köpa något, men GIVETVIS klev vi ur butiken som ägare till en nygammal skänk! Den är FANTASTISKT vacker med mycket utsnidade blommönster och kommer bli TOPPEN då vi målat den vit...Nu är det nog MÅNGA som tycker att vi är rent ut sagt "dumma i huvudet" som ska måla skänken vit :) men då man bestämt sig för ett vitt hem med gamla möbler och bondromantik, ja då får vissa stackars gamla ting stryka på foten och byta skepnad :-) Vi tror i alla fall att det ska bli snyggt (hoppas i alla fall det...). I går kom så skänken på plats och till helgen var det tanken att börja med målningen-SPÄNNANDE!

I söndags fick vi även tid till att såga våra golvlister...Vi började med en list på ca fem meter och slutade med någon form av d.ävla "plockepinn" :-) SÅKLART har vi ju en gersåg som INTE fungerar som den ska...Då listerna ska kapas i 45 graders vinklar, trodde vi att vår gersåg skulle klara jobbet GALANT, men se där bedrog vi oss!!!

Sågd.äveln sågar ju SÅKLART skevt-SUCK!!! Varenda list vi försökte oss på att såga blev skev! Tillslut trodde vi att vi skulle bli tvugna att slänga alla de nya golvlisterna och åka och köpa nya-INTE roligt (och dessutom JÄTTEDYRT).

Med lite list (ha ha ha) och muskelstyrka lyckades dock Mannen att övermanna sågd.veln och fick tillslut fram något som åtminstonne liknade 45 graders vinklar. Enda problemet var då att listenra inte skulle räcka runt rummet, då det blivit så korta av allt kapande...

Tillslut bestämde vi oss dock för att "göra en fuling" och skarva en av listerna i ett av rummets hörn och på så sätt fick vi listerna att räcka till!

Hoppas nu bara att vi lärt oss hur vi ska göra tills vi börjar med nästa rum, annars kommer vi nog att bli ruinerade på kuppen och ha ett hus som är hopsatt av bara smådelar, det ni :-)

Kramar från mig!

Nu har jag ÄNTLIGEN lyckats knåpa ihop spetslampan jag så länge har planerat! Det svåraste visade ju sig INTE vara att göra själva lampan eller att få tag på virkade dukar, utan att hitta en BADBOLL i rätt storlek-JÄTTESVÅRT!!!

Den första badbollen jag hittade var på Tradera någon gång i slutet av februari! Det var en badboll med Nalle Puh (söt och fin) som uppgavs vara 50 cm i diameter och det trodde vi nog skulle vara lagom för lampan. Tyvärr visade sig 50 cm i diameter vara på TOK för liten :-(

MYCKET besviken fortsatte badbollsletandet då vi begav oss till Stockholm för kurs! I storstaden borde man väl kunna hitta en badboll i mars, men ICKE då! Det enda vi hittade var en GIGANTISK uppblåsbar basketboll med en diameter på 1 meter-VEM vill ha ett sådant "missfoster"? :-) Den var ju då såklart för stor att agera lampmall!!

I april LYCKADES jag då ÄNTLIGEN hitta en flerfärgad badboll på ICA Maxi! HURRA tänkte jag, detta blir nog toppen!!! Dessvärre var bodbollshel..tet, PRECIS lika stor som Nalle Puh badbollen jag köpte via Tradera i februari- SUCK!

Jaha då, då hade vi istället TVÅ oanvändbara badbollar och fortfarande INGEN lampa...

Hmmmmm... ... ...??!.

Jag började återigen leta på tradera efter badbollar! Tillslut i maj, dök det upp en badboll som uppgavs vara 80 cm i "omkrets"! DUM som jag var (ville nog att det skulle vara så), läste jag 80 cm i diameter-PERFEKT till min lampa, Hi Hi Hi :-)

Då badboll nummer TRE anländer, röd/rosa och fin med GB-Glassgubben på, inser jag ju då att det var 80 cm i omkrets och inte 80 cam i diameter-IDIOT!!! En väldigt liten och söt badboll är det i alla fall, men vad ska vi göra med alla badbollar, snacka om badbollsfetisch :-)

Två veckor efter min senaste badbollstragedi, åker dock Mannens kollega till Gekås, Ullared!!!

SÅKLART att Gekås ska ha en PERFEKT badboll, säg vad man INTE kan hitta där :-)

Hon köpte oss helt sonika badbollen och jag måste till och med medge att den är fin :-) (börjar nog gilla det här med badbollar ändå...) Genomskinlig med prickar i grönt, turkost, rosa och orage! Dessutom då PERFEKT i storleken-HURRA!!!

Då jag TILLSLUT hittat den "rätta storleken" började jag knåpa ihop min lampa! Jag klädde badbollen med gladpack och satte den i en spann, som stöd då jag skulle klä den med dukarna. Det gick åt 1,5 flaskor med trälim, så det kanske inte blir den billigaste lampan, dock är den helt UNIK, vilket jag gillar desto mer :-)

Det var gojsigt att kleta ner och dränka de virkade dukarna i trälimmet och jag kan lova att det var ganska kladdigt att fästa dem vid badbollen!!! 

Då ungefär hälften av dukarna var på plats, fick jag låta dessa torka ca 24 timmar innan jag kunde göra resten av lampan klar. Detta för att dukarna inte skulle ramla av då jag "vände på steken".

Då man bygger upp sin lampa är det viktigt att komma ihåg att lämna två öppningar. En i toppen och en större i botten. Det översta hålet ska användas för att ta ut sladden igenom (om man vill ha belysning i sin lampa förstås) och det andra hålet behöver man för att kunna stoppa in en diskret lampskärm i lampan, så att det inte blir för skarpt ljus genom spetsen.

Vi köpte en jättesnygg lampskärm på IKEA , som hette Basisk för endast 79 kronor, som vi tyckte passade bra!

Då lampan hade torkat klart efter ca 48 timmar var det som sagt "bara" att släppa ut luften från badbollen och sätta in lampan...

Det var ganska så pilligt att få luften ur badbollen UTAN att lyckas göra sönder den nya lampan, men tillslut gick det!

Resultatet blev vi JÄTTENÖJDA med och jag hoppas vår nygamla lampa kommer trivas hos oss i vårt SNART FÄRDIGA sovrum!

Oxå en bild på lampan i går kväll, då den lös i "nya sovrummet" för första gången-HURRA!!!

Kramar från mig!

Smultron har de senaste dagarna börjat släpa in diverse saker/byten...
Häromdagen fångade hon ju en harkrank-BLÄÄÄ!!I söndags hittade jag en STOOOR svart skogssnigel som helt obekymrat hasade runt i vårt kök och lämnade slemmiga spår-Smultrons verk!
Hon hade lyckats plocka in den utan att skada den, men var ju såklart själv kladdig runt sitt lilla snyte :-)
Hon fångade ju även en skogssnigel veckan därinnan så jag trodde att hon skulle ha lärt sig att dessa var "otäcka", men ICKE då :-)
Snigelslemmet är ju som bekant OMÖJLIGT att få bort och då hon har det runt munnen och sedan går och snosar i jorden, kan ni ju tänka er hur hon ser ut... :-)

I måndags kväll kom hon då inspringandes med något "nytt" i munnen!!! Jag hade precis somnat då hon JÄTTESTOLT kom inspringandes med svansen rätt upp i vädret och lade sitt byte framför Mannens fötter...

Enda PROBLEMET med detta byte var att det var en NÄBBMUS, som i allra högsta grad LEVDE!!!
Jag hade ju som sagt precis gått och lagt mig och vaknade av ett ILSKET muspip, Smultrons GALNA jakt och Mannens skrikande, snacka om KACKAFONI :-)
Musen sprang SÅKLART rätt in i TV rummet och gömde sig bakom alla sladdar!!! Smultron flög efter och försökte fånga musen!!! Hon är fortfarande lite tafatt i sin jakt, så musen kom hela tiden undan... :-)
Dessutom tyckte hon nog att det var RIKTIGT ROLIGT att bara jaga den runt runt i TV rummet!!! Vid detta laget hade även jag kvicknat till och tagit mig upp! Saker flög kring Smultron och hon var totalt fokuserad och musen den SKREK!!! HEMSKT att både se och höra för två sådana djurvänner som Mannen och jag är, men det är VIKTIGT att låta katten jaga sitt byte själv och INTE lägga sig i och måna om bytet :-(
Efter ca 15-20 minuter hade hon dock lyckats tränga in den stackars näbbmusen bakom soffan.

 Då trodde vi ju förstås att "DÖDSSTÖTEN" skulle
komma, men ICKE-inte från Smultron i alla fall!!!
Helt PLÖTSLIGT faller den lilla näbbmusstackarn ner DÖD på golvet med alla fyra benen rätt upp i vädret-HJÄRTATTACK!!!
Smultron blev ju såklart helt FÖRVÅNAD varför den bara "gav upp" och petade lite förvirrat på den med tassen, petade lite till och TJÖÖÖÖT
högljutt mot mig och Mannen, som hade svårt att hålla oss för skratt :-)
Efter ett tag förstod hon att den var död och då skulle den VERKLIGEN lekas med!!! Hon sprang runt i halva huset och kastade den lilla stackarn upp och ner i luften och gjorde små utfall mot den. Emellanåt stannade hon upp och vi fick BERÖMMA henne hur duktig hon var som fångat och "dödat" en mus.

Då tjöt hon högt och VERKLIGEN VÄXTE i sin stolthet lilla kissen :-) Hon lade till och med upp sig på sidan om bytet och spann, så vi hann ta några kort på "rovdjur med byte", som jag lägger in lite senare!

Efter ca 40 minuters lek med bytet som nu enligt Mannen såg "VÄLDIGT trött ut" :-) kastade Mannen ut den i vår Rodedendronhäck på framsidan, inte mycket till begravning det inte...

Nåja, hon kanske inte dödade den själv, men det ska nog bli en riktigt jägare av damen i fråga :-)
I annat fall kanske tekniken att skrämma ihjäl bytena fungerar minst lika bra :-)!

Lägger in en söt bild på ett litet Smultron. Här hade hennes mor Majska släpt ner en näbbmus i kattlådan och smultron var den första att attackera och fånga bytet. Detta till trots att hon var född sist i syskonkullen. Emnligt hennes uppfödare hade hon morrat som en V8 åt sina syskon och INTE låtit dem ta hennes mus :-)

Kramar från mig!!!

Gisses, då har det hunnit gå ett helt år sedan vi gifte oss 6/6 2009!!! Jag fick en VACKER bukett med mörkröda rosor av Mannen på morgonen, samt har vi beställt ett vackert quiltat vitt överkast i bomull (såklart) till vårt nya sovrum, som present till oss.

Då vi har en liten ansträngd ekonomi just nu (med tanke på all el vi bytt i huset...), hade vi inga större planer inför årsdagen! helst hade vi ju velat åka iväg någonstans och "lyxa till oss", men det får helt enkelt bli ett annat år. Istället tog vi oss en tur till ett (för mig i alla fall) annat paradis "Mölnlycke Garden Center"!

Här hade jag tidigare i veckan beställt en Klematis av sorten "Paul Farges" (en Vitalba) eller "Summersnow" och/eller Sidenklematis , som den oxå kallas.

Den är en snabbväxande vit och småblommande klematis, blommar ända fram till sen höst och doftar dessutom, helt enkelt-PERFEKT för vår spalje!

Jag var även sugen på att köpa några till myskmadror, men dessa var tyvärr slut.... När vi väl var där visade jag Mannen det nya området med Rododendron-NICE :-)

Då vi tänkt oss att i framtiden köpa en till vårt skuggiga hörn vid vinbärsbuskarna, kunde vi ju såklart inte låta bli, då vi såg så många vackra på en och samma gång. Valet var ju först inte helt enklet...Tillslut var vi dock så "tråkiga" att vi beslutade oss för en "vanlig" lila Parkrododendron. Detta för att den är senast av alla i blomningen, blir upp till 3-4 meter, är tålig och växar ganska så snabbt. Det blir toppen att fylla ut hålet med in till grannen :-) Inte för att vi inte tycker om våra grannar, utan mer för att det ser trevligare ut om inte häcken avslutas med ett hål :-). 

Jag lyckades även köpa två små Flitiga Lisor till våra amplar vid entréen, innan Mannen (och plånboken) tyckte att det var dags att bege sig därifrån :-)

Därefter tog vi en sväng till en outlet som sålde ut märkeskläder. Precis som VANLIGT hittade vi ingenting, men det var trevligt med en utflykt i alla fall. På hemvägen åkte vi in till Blomsterlandet för att köpa lite Rodedendronjord. SÅKLART hade de utförsäljning av kryddväxter, vilket jag i tidigare inlägg varit sugen på att införskaffa! 6 stycken kryddväxter för 100 kronor-INTE ILLA :-) Det fick bli tre olika sorters timjan (2 citrontimjan, varav den ena var vitoch grönbladig och en apelsintimjan), en salvia, en oregano och en äppelmynta. Dessutom hade jag i fredags fått en ENORM planta med Citronmeliss av en arbetskamrat, så nu skulle det ÄNTLIGEN bli en kryddrabatt!!!

Väl hemma fick Mannen börja med att klippa gräs och trimma rabattkanter. Jag ÖNSKAR SÅÅÅÅÅÅ att jag kunde hjälpa till med sådant oxå, då jag ÄLSKAR trädgårdsarbete, men detta sätter tyvärr både ryggen och knät P för :-( JÄTTEFINT blev det i alla fall och lilla Smultron var med oss HELA tiden och blev full av gräsklipp.

Hon börjar sannerligen bli trygg med både gräsklipparen och trimmen nu, då hon knappt flyttar på sig innan man är precis bredvid henne (då man dammsuger kan man till och med putta på henne med dammsugarmunstycket utan att hon bryr sig). Kissen var JÄTTEBUSIG och lycklig och klättrade högt upp i de träd hon kunde hitta i trädgården. Därefter satt hon högt uppe i det blå och "irriterade naturen" :-) :-) :-)

När gräsmattan var fin började vi med att plantera Rodedendronbusken och två plantor med Revsuga, som jag köpt vid ett tidigare tillfälle. Det blev KANONBRA och jag hoppas att de växer och breder ut sig i skugghörnet.

Därefter grävde Mannen ut en halvmåneformad rabatt till våra kryddväxter och det blev oxå JÄTTEFINT!

Riktigt HÄRLIGT att samla alla kryddväxterna i en liten oas i gräsmattan. Sedan tidigare hade vi ju även fått en lavendel av mina föräldrar och den fick ju SÅKLART oxå flytta in i den nya kryddrabatten. Jag har köpt två små udda koppar, som jag ska göra humle/fjärlisbad av och sätta i kryddrabatten och vid fjärilsbusken vi planterade förra året. Jag hoppas att vi ska få MÅNGA söta fjärilar och humlor i trädgården nu, då vi har platerat in lite doftande kryddor och buskar. Egentligen kanske vi skulle ha planterat någon bomullsplanta oxå, då det faktiskt kallas för "Bomullsbröllop" den första bröllopsdagen :-).

Lägger in lite bilder från trädgården som jag tog under kvällen. Ursäkta kvaliten på bilderna, de är tagna med min mobilkamera.

Innan vi gick in för att äta en sen middag (med en MASSA hallon- och passions/mangomousse till efterätt-GOTT), planterade vi även Klematisen. Jag hoppas den kommer att trivas i perennarabatten och växa snabbt, så den agerar som det insyns och vindskydd jag tänkt mig!

Detta var vår "avkopplande och romantiska" 1-åriga bröllopsdag :-). Vi är JÄTTENÖJDA med den och dagen var TOPPEN!

MÅNGA kramar från Mig!!

Nu har då den lilla kissen varit "utekatt" i ca 5 veckor. Då hon fortfarande behöver ha koll på var vi håller till, får hon ännu inte vara ute då vi inte är hemma. Smultron kommer fortfarande hem sisodär minst 1 gång i halvtimmen, för att högljutt berätta att "Ho Ho, ni har väl inte glömt bort mig!!!" Ve den som då inte pratar och kelar med kissen, då går hon lös och klöser som en TOK på vår ena soffa tills hon tycker att hon fått tillräckligt med pratstund och travar ut igen :-)

Förra veckan var en tuff vecka för lilla Smultron...Som jag tidigare skrivit om "kvarterets skräck" vet jag inte om jag kanske får ta tillbaka lite av...Förra veckan gav nämligen grannkatten Mjau IGEN, med råge!!! Mjau (som jag nu fått veta egentligen heter Sotis) är en okastrerad JÄTTEKATT på ca 10 år. Han har ju hela tiden låtit sig skrämmas bort och jagas av "den lilla donnan", men förra söndagen satte han P för detta :-) Vi hörde bara några ILSKNA tjut och sedan en DUNS, då Smultronet missade öppningen i terrarieglasdörren... Därefter kom en vettskrämd liten kisse farandes som en VIRVELVIND, tjutandes över vardagsrumsgolvet och in bakom soffan!!! Där satt hon skamsen en stund, medan Mjau/Sotis NÖJD travade hemåt igen :-)

Smultronet tyckte ju förstås att detta var OTÄCKT och beklagade sig därför ganska så högljutt för mig och Mannen :-) Därefter hade hon lite ågren över att gå ut några dagar efter händelsen och gick endast ut då vi följde med, fegisen :-). Stannade inne och "sov räv" LÄNGE på morgonen, för att slippa konfronteras med "skräcken" där ute! Man kan VERKLIGEN se när Smultron "sover räv" för då kniper hon lite extra med ögonen och ser inte riktigt avslappnad ut i aansiktet, tokkissen :-)

Nu verkar hon dock ha kommit över det hela, trots en "liggmatch" i helgen... Jag och Mannen fixade lite i trädgården. Helt plötsligt hör vi hur en katt tjuter och vi ser Smultron och Mjau stå mitt emot varandra på betongplattorna i trädgården. Vi smyger fram för att studera hur det lilla Smultronet ska "klara matchen", då hon GIVETVIS får synd på mig!!! Kissen TJUTER då HÖGT och BEKLAGANDE och stirrar på mig, varpå hon LÄGGER sig ner!!! IDIOTKATT ropar Mannen högt (som är inne i stridens hetta och hoppas att Smultron ska göra processen kort med sin "fiende"), du kan ju inte "kasta in handduken" sådär :-)!!! Mattemes, är väl nästa ord han hasplar ur sig, då kissen kommer travandes emot mig! Maju är nöjd-tycker Smultron är en tönt och vänder av hemåt igen, nöjd över gratissegern :-), Ja ja, så kan man ju oxå göra, förlita sig på att Matte jagar bort den dumma katten :-)

Förra veckan kom då kissen hem med sina första byten-STOLT kisse!!! Hon travade på med svansen högt lyft och försöket tjuta medans hon spottade ut något trassligt framför mina fötter, en HARKRANK!!! De som känner mig vet att jag inte har någon direkt insektsfobi, men HARKRANKAR är nog det VIDRIGASTE jag vet-HUAH!!! De bara tappar ben omkring sig och dräller runt och surrar och rycker, typiskt oberäkneliga-BLÄÄÄÄHHHHHH! Smultron var ju GIVETVIS JÄTTESTOLT över sin STOOOORA fångst och pockade på uppmärksamhet!!! Jag fick berömma henne och klappa henne flera gånger, innan hon förnöjt lade sig tillrätta på golvet och började tugga i sig sitt byte-USCH!!! Det tyckte nog även kissen, då hon hela tiden slängde med huvudet då hon åt, men har man fångat något själv, ja då ska det banne mig ätas upp oxå :-) såklart lämnade hon ett vidrigt litet ben till mig på golvet, som jag fick plocka upp!!!

Efter bara 3 timmar kommer kissen in IGEN med ett nytt byte-SKOGSSNIGEL!!! Kanske inte riktigt lika lyckat... :-) Slemmet från snigeln hade kletat sig runt hela hennes snyte och lite i pälsen på hakklappen och hon tyckte att det var lite otäckt. Hon åt tack och lov inte upp snigeln utan försvann bara ut igen efter det att jag berömt henne (såklart). Senare på kvällen hade det ju givetvis fastnat jord och smuts i snigelslemmet, som självklart INTE gick att tvätta bort heller :-)

Igår gjorde hon dock slag i saken att bli RIKTIG jägare och lyckades halvt om halvt fånga en SORK!!! Den var ju såklart URSÖT och då Mannen och jag är EXTREMA djurvänner, tyckte vi ju givetvis att det var hemskt tills...sorken DRIBBLAR BORT Smultron??!. :-) Hon var ju ganska så klumpig och tafatt i sin jakt, kan tänka mig att hon blev så lycklig över en levande sork att hon snurrade till det! Hon steppade fram och tillbaka kring sorken som ju GIVETVIS var 1000 gånger snabbare än henne. Sorken skrek på för fulla muggar och sprang sedan in under några stenar, där den lade sig för att vänta ut rovdjuret.

Smultron "den stolta" jägaren låg på lur på sitt tilltänkta byte, men tröttnade efter bara ca 5 minuter-SICKEN lat kisse, som Mannen sa! Då kom hon travandes till oss och tjöt och berättade att hon blivit orättvist behandlad :-) En liten "donna", det är vad vi har! Undras om det blir någon storjägare av henne, eller om hon nöjer sig med harkrankar och sniglar!!!

Kramar från mig!

Då jag ansåg att jag inte hade nog med hobbies...har jag nu även hittat en till...:-) AMIGURUMIS!!! Passar mig helt PERFEKT! Jag är ju ganska så tokig i mjukdjur (skyller jag helt och fullt på mina föräldrar som oxå är det...) och vad kan då vara bättre än att faktisk tillverka dem själv!!! Jag har ju hållt på att sticka och virka ett tag nu och är faktiskt klar med min kofta jag började med i julas. Den blev lite konstig i modellen (berodde på ett konstigt mönster...) men är i alla fall varm och skön. Då tröjjan var färdigstickad gav jag mig istället in för att virka en filt med mormorsrutor till vårt blivande sovrum. Rutorna är vita med en turkos prick (bild kommer) och går snabbt att virka.

Dock är det inte riktigt lika kul att fästa ALLA trådar och sy ihop dem..., men jag kämpar på :-) Jag har nu virkat ca 200 rutor (90 är monterade) och har då alltså ca 200 rutor kvar att göra. Fördelen med mormorsrutorna är att de är ENORMT enkla att virka. Jag kan därför virka och titta på TV samtidigt, något jag ännu inte kan med Amigurumivirkningen.

Vad är då en Amigurumi?

Det är en virkad eller stickad varelse med något överdimensionerat huvud :-) Det blev populärt i Japan under 1980-talet och ordet Amigurumi (編み包み) är japanska och betyder ungefär "stickade och stoppade leksaker" (uttalas "ah-mi-guh-ro-mi"). JÄTTEROLIGA att virka och verkligen hur söta som helst!!! Det finns OTROLIGT MÅNGA bloggar om just Amigurumis. Folk är vänliga och delar med sig (oftast gratis) av sina egendesignade Amigurumis. Det är lite pilligt att virka dem, men egentligen inte särsklit svårt. Bara man håller räkningen, använder rätt gran till rätt virknål (man ska ha en något mindre virknål än garnets rekommenadtioner) och har lite tålamod, så blir det ett roligt resultat! I helgen (då vi var på landet) har jag virkat min första egna Amigurumi-Ha Ha!!! Det blev en rosa kanin med hängande öron och grårandig kropp. JÄTTESÖT, men tyvärr virkad med en något för stor virknål, så kanske inte den bästa representanten. Får se vad det blir jag virkar härnäst! Har mina funderingar på en söt apa jag sett :-) 

Jag har dessutom betällt boken "Virka amigurumi : söta små glädjespridare" av författaren Mia Bengtsson från Bokus, som jag väntar hem om några dagar-LÄNGTAR!!!

Kramar från mig!!

Helgen som gått har minst sagt varit händelserik. Inte för att det direkt har hänt något världsomvälvande, men det har i alla fall hänt saker :-)

I fredags kväll var vi hos Farmor efter jobbet. Det var JÄTTEMYSIGT och vi hade köpt med oss pizza (Mannen köpte en kebab) och sedan satt vi och åt och pratade fram till 22, då vi kände att vi började bli trötta efter arbetsveckan.

På lördag vaknade vi och bestämde oss för att ELDA!!! Vi hade ÄNTLIGEN erövrat en oljetunna, för att kunna elda upp vårt trädgårdsavfall, som börjat ta över en stor del av trädgården. Vi hade fått tunnan av Mannens arbetskamrats man, som hade varit så snäll och sågat upp den för oss. Tunnan hade använts till oljespill och var väl kanske inte renast i världen...Innan vi fick tunnan hade arbetskamratens man även bränt ur den, vilket resulterat i att hans lugg hade följt med på kuppen! Det var tydligen något RIKTIGT lättantändligt i tunnan, vilket gjort GIGANTISKA eldsflammor!

Vi var lite oroliga innan vi började elda om det var för blåsigt ute. Ängsliga som vi var, ställde vi tunnan på betongstenar en bit in på gräsmattan, för att undvika eldsloppor på vårt tak. Strax innan vi börjar elda börjar det att duggregna-HURRA, inte ofta jag gillar att det regnar! Nu kände vi oss dock tryggare och Mannen tände på tunnan och lite torrt papper...KABOOOOOOMMMMM!!!!!! Visst var nog tunnan utbränd sedan tidigare, men lite rester fanns det allt kvar... Det blev meterhöga lågor och blå rök, vilket förde tankarna till bilder man sett från Kuwaitkriget-HUAH! Efter några minuter slocknade tack och lov den intensiva och illaluktande elden och vi kunde börja elda i en något normalare takt :-) Smultron sprang fram och tillbaka som en liten tok mellan uterummet, garaget och vår rishög och hade det allmänt förnöjsamt. Hon hade nog i och för sig önskat att det inte regnade, då små kissar inte gillar att bli blöta om fötterna... Efter en stunds eldande kom kissen på att hon kunde klättra upp på vår spalje och lägga sig där och lura. Detta gjorde att hon STANK som en rökt korv, då röken blåste åt hennes håll :-) Det var säkert varmt och mysigt för små kissar! Vid tvåtiden kom ett par vänner och deras vackra hund Nessa (Australien Shepherd) på besök. De hade varit på husvisning i trakten och vi passade på att prata lite och bjuda på fika. Smultron hade vi det här laget traskat in, blöt i pälsen, och lagt sig för att sova middag på sin stege i vardagsrummet. Då hon fick syn på hunden utanför vårt terrarie, fick hon ett bryt!!! Hon började TJUUUUUTA, reste ragg och VÄZZZZTE högt, har aldrig hröt sådana ljud från en kisse innan!!! Ganska så ocharmig om jag får säga det själv!!! Jag trodde nog att hon skulle lugna sig efter ett litet tag och tänkte att det hela berodde nog på överraskningsmomentet att en hund plötsligt dyker up-ACK så fel jag hade...

Nessa som är en väluppfostrad och snäll hund följde med oss in i köket, då jag hade bakat lite scones vi skulle fika på. Efter skuttar vår egen lilla djävulsdemon, med UPPSPÄRRADE ögon, bakåtdragna läppar och rest ragg-VART tog den söta lilla kissen vägen, ingen som vet, ingen som vet.... Hon svor hela haranger (hade varit spännande att höra vad hon sa) och så RIKTIGT ilsken ut. Då Nessa närmar sig Smultrons vatten och matskålar, tycker kissen att det räcker!!?. Hon börjar härmed att försöka sig på någon form av trängning/vallning av vovven och VÄGRAR låta vovven passera. Vi tycker då att det ser lite väl hotfullt ut och Mannen kommer till undsättning. Han lyfter upp det VÄZANDE lilla kattpaketet från golvet och lyfter ut henne i hallen.

Hon är verkligen stel som ett marsvin i kroppen och har kolsvarta ögon, röd mun och spretig ragg-HUAH!!! Då han släpper ner henne på golvet i hallen, hinner vovven att ta sig ut i vardagsrummet, för att sedan försöka gå ut i terrariet igen. Smultron ser att vovven försöker undkomma och blir SKOGSTOKIG!!! Hon tar sats så det ryker om tassarna, river loss och springer rakt mellan mina ben och kastar sig mot vovven. Jag tror hon trampade av ca 2 meter från hunden och geld likt en rabiessmittad flygekorre genom luften och landar rätt på vovvens rygg!!!

TACK och LOV för en snäll och väl fostrad hund! Hon förstod nog inte riktigt heller vad som hände, då den lilla SKRÄCKEN angrep bakifrån (inget schyst spel här inte). Vovven skakade av sig odjuret och tassade ut i terrariet. Mannen kom återigen till undsättning och vi fick förpassa kissen till källaren en stund, så att alla fick chans att lugna sig. Tur att Smultron i alla fall var snäll då man lyfte upp henne och inte blev arg på oss oxå, det hade varit trist. Tur oxå att Smultron inte attackerade framifrån, då hade det funnits risk för vovvens ögon-INGET ROLIGT!!!

När demonkissen väl lugnat ner sig efter några minuter och vovven var i tryggt förvar i terrariet igen, släpte vi ut Smultron. Hon stirrade FÖROLÄMPAT på mig, traskade med friska steg ut genom källartrappan med svansen rakt upp, vänder sig om efter ca 2 meter, blänger på mig igen, innan hon med ett väzande hoppar upp på sin stege igen-STACKARS liten :-)Då det var lite dumdristigt av oss att släppa in en okänd hund i hennes rivir, får vi ju såklart ta på oss hela skulden. INTE konstigt att hon ville försvara det som är hennes. TRODDE dock INTE att hon var riktigt så tuff att hon skulle säga ifrån så häftigt. Bra att veta att hon kan försvara sig (mesmatte är ju lite rädd för rävar och annat då hon är ute i skymningsljus)-VE den räv som försöker sätta sina bissingar i denna kisse :-)

Då hon kommit till ro på sin stege igen, fick hon därför lite extra uppmärksamhet och kel från mig och Mannen. Hon fick till och med slicka av en liten smörrest jag fått på fingret, då jag dukade av efter sconsen och verkade då på det hela taget nöjd och belåten igen! Då vi eldat klart vid 19 tiden var vi så möra och trötta att vi köpte hem thaimat-GOTT!!!

På söndagen var i alla fall Mannen trött efter att ha eldat från 9 på morgonen till 19 på kvällen! Högen med trädgårdsavfall var minimerad till hälften, och der var en bragd! Resten (gammla löv) får vi nog ta och köra till tippen med då de gav upphov till en mycket tjock och vit rök-USCH! Mannen luktade som en rökt böckling även dagen efter eldningen, trots att han duschat! Söndagen var till en början lugn och vi småpysslade lite hemma. Vid 16 kom Mannens föräldrar, mina föräldrar, min syster och hennes kompis för att ha en trevlig grillning. Det var tur att vädret var bättre än dagen innan, då det regnade HELA lördagen. Jag var RIKTIGT orolig till en början hur Smultron skulle bete sig mot Harley (Mannens föräldrars hund). De har ju träffats många gånger och det har ALDRIG varit något problem tidigare. Harley fick först vara kopplad, för att vi enkelt skulle kunna ta ut honom om Smultron visade att hon inte ville ha honom där. SKÖNT var det att Smultron inte brydde sig det minsta att Harley kom på besök. Hon var sitt vanliga jag och till och med lite intresserad ut av vovven, och visade INGEN ilska alls. Harley fick till och med äta ur hennes skål och dricka av hennes vatten utan att hon brydde sig-SKÖNT!!! Det hade varit jobbigt om hon varit arg även på Harley, då vi firar så många högtider tillsammans. Grillningen blev trevlig och vi åt MASSOR! Jag lagade även två rödavinbärspajer till efterätt, som slank ner. Därefter var det total PALTKOMA :-)

På kvällen då alla åkt hem igen, såg jag en av våra grannars lilla söta kisse tassa in i vår trädgård. Denna kisse är nästan lika gammal som Smultron, oxå långhårig, men vit och röd, samt supertillgiven. Vi hoppades att Smultron och denna lilla kisse kunde bli vänner, men det tyckte INTE Smultron! Vad ska man med vänner till då man har eget hus och trädgård-FNYYYYSSSSS!!!!!????...

Smultron jagade sonika ut den lilla kissen från vår trädgård, över vägen och in till kissens egen tomt, dit den förpassades-PUNKT!. Sedan kom hon springandes tillbaka och tjöt och var JÄTTELYCKLIG och ville att vi skulle berömma henne :-)

Kvarterets SKRÄCK är väl vad vi numera får titulera henne!

Många Kramar från mig!!!

I fredags var det så dags att släppa Smultron fri ute för första gången...HJÄLP, sa Mesmatte :-) Kan tänka mig att det är så det är att vara förälder och släppa iväg sina barn till stan för första gången... :-) Smultron har numera utrustats med ett förfärligt fult, men praktiskt orange reflexhalsband och en liten guldfärgad tunna av metall, där hon har sina adressuppgifter och sitt namn inskrivet. Hon är ju sedan tidigare även chipmärkt och det känns tryggt.

Då vi bestämde oss för att släppa kissen fri, förstod hon ju givetvis inte vad som pågick...då vi tog av henne kopplet gick hon sonika rakt in i huset och satte sig för att tvätta sig. Hon trodde inte att hon skulle få gå ut själv :-) Tillslut fick vi lyfta ut henne och då var hon mycket försiktig och fundersam. Detta trots att hon varit ute MYCKET i koppel, var det något helt annat att plötsligt vara fri!!!

Efter ca 10 minuters fundersamt tänkande på gräsmattan fick hon glädjefnatt och rusade runt som en liten tok på gräsmattan och försvann bort till våra grannars altan. Bye bye kisse tänkte vi och jag kände mig riktigt uppgiven och ledsen! Tänk om hon ALDRIG mer kommer hem...Vi följde henne på betryggande avstånd och hon var mycket försiktigt. Gick inte längre bort än ca 50 meter från huset och undersökte ALLT! Efter ca 20 minuter bestämde jag mig för att lämna henne helt i fred och gick därför in i huset och förberedde Valborgsfirandet vi skulle ha hemma. Helt plötsligt hör vi hur Smultron står och skriker utanför entréedörren och vill komma in-SNUTTEKISSEN har hittat hem :-) Det blev en REJÄL hälsningsprocess, där Smultron spann som en V8 motor och skulle berätta ALLT som hon varit med om! Hon lät riktigt upprörd och uppspelt och tjöt på för fulla muggar :-). Efter en bit mat och en "catnap" på ca 10 minuter ville det lilla yrvädret ut igen! Vi släpte ut henne på nytt och denna gång travade hon iväg mot ravinen som ligger bakom vårt hus. Här var grannens två gula katter (Fräz och Väz, som jag kallar dem) oxå... Då smultron närmade sig för att hälsa, gav de upp högljudda tjut och lät precis som spädbarn, lite otäckt nästan. Smultron som ju GÄRNA ville hälsa, lade sig platt på asfalten ca 20 meter från dem och vågade sig inte närmre. Där låg hon nog i ca 10 minuter, för hon låg på samma plats som jag senast sett henne, då jag gick ut med soporna. Direkt som Smultron såg mig på trappen, kom hon springandes och tjöt högljutt! Låter RIKTIGT roligt då hon springer och skriker samtidgt, ungefär så här: he ehe he he he, lite ryckigt och knackigt :-) Hon berättade för mig hur OTÄCKA de andra kissarna var och att hon visst inte fick vara med och leka :-( Därefter följde hon med mig till baksidan och jagade lite humlor, innan hon kom in för att sova igen. Under resten av kvällen fick hon hålla sig inne, då vi gärna ville veta var hon höll hus, såhär på Valborg och allt...:-)

Vi som var så rädda för att hon eventuellt skulle springa bort och inte hitta hem, känner oss nu ganska så trygga... Hon har de senaste dagarna hon varit ute, kommit in med jämna mellanrum (ca 15 minuter i mellan) och annonserat att hon visst INTE är borta. Då vill hon att man lyfter upp henne, pratar och kelar lite med henne och sedan travar hon nöjd ut igen-SÖTNOS! I måndags morse var det kallt på morgonen, ca 1 grad bara-HUAH!!! Kissen ville ju givetvis gå ut ändå och det kunde vi ju såklart tillåta! Efter ca 10 minuter, hör vi henne sitta och klaga högljutt utanför vårt sovrumsfönster. Hon blir JÄTTEGLAD då hon ser oss och springer till altanen och VILL komma in i värmen igen-BORTSKÄMD...Kissen lade sig tillrätta i våra sängar och sov en stund och inväntade lite solvärme!

Vid 9-tiden tyckte hon att det var tillräckligt varmt ute för en liten kattprinsessa och satte igång med en högljudd kör för att få komma ut :-) Väl ute stötte hon på grannens svartvita STOOORA katt, som vi kallar för Mjau! Maju brukar vara lite skygg för oss människor, men vi visste ju inte hur hon skulle reagera på Smultron. Maju, Fräz och Väz, har ju haft vår tomt som revir, de senaste ca 8 åren och skulle ju kunna ha mycket litet tålamod med en liten nykomling som Smultron. Fräz och Väz, hade ju tydligt visat att de INTE ville ha Smultron i ravinen, så jag väntade med spänning på vad som skulle hända under mötet med Mjau. Jag smög i ett fönster och studerade dem. Först låg de lite vakande och tittade på varandra och sedan fick Smultorn ett litet bryt :-) Vet inte om hon ville leka eller skrämma bort henne från sitt "nya revir", men Maju tog till flykten och Smultron fick till ett litet bett i hennes vackra svans. Det var en STOLT kisse som sedan upptäckte Matte i fönstret, kom springandes och spottade ut en tuss svartvitt hår på marken framför mina fötter :-)

Känns skönt att hon kan ta reda på sig själv ute (än så länge i alla fall...). Vi var ju lite rädda att det skulle bli mycket slagsmål, men det verkar som om garnnens katter håller sig på avstånd från vårt lurviga attackerande yrväder!

Kramar från mig!

I helgen har det varit vårstädning i trädgården! Då jag fortfarande har ont i knät, kan jag ju inte sitta på huk eller knä och rensa i rabbaterna och att böja sig helt framåt är ju inte så käckt för ryggen...detta har resulterat i att Mannen har fått stå ut med en del bladplockning i rabbaterna. YTTERST frustrerande både för honom och för mig! Jag som ÄLSKAR att pyssla i trädgården känner att jag INGET får gjort och Mannen som HATAR att plocka blad, tycker att arbetet är övermäktigt :-) Tur att man fortfarande har humor, så man "står ut med eländet" :-) Det har med andra ord "klagats" en del, då jag tycker att VARJE bald ska plockas bort från rabatterna :-) för mig är detta inget konstigt eller svårt men för Mannen är det TOKJOBBIGT! Han vill hellre gräva STOOORA coola hål i gräsmattan, såga ner sly och bränna upp saker, än att ligga på alla fyra som en straffånge och plocka eklöv :-) Kan förstå honom att intresset inte är lika stort för honom som för mig, men jag blir JÄTTEFRUSTRERAD, då jag så gärna VILL men INTE kan! Ja ja, efter lite knotande började även Mannen att uppskatta hur FINT det blev i rabatterna (och erkände faktiskt att jag delvis hade rätt...)! alla blad bortplockade (åtminstonne i den största rabatten) och ny fräsch jord utplacerad-SNYGGT blev det!

Efter förra årets GIGANTISKA grävinsats av Mannen då han dränerade ena husgavlen för hand+gjorde en stenkista, har vi ju en MASSA lerig silt uppslängd på gräsmattan utanför terrariet-INTE snyggt alls :-) Vi planerar nu hur vi ska få råd att köpa hem ca 1,5 ton mulljord och blanda upp med silten, så vi kan så gräsmatta igen...Dessutom har vi TONVIS med nerklippt sly, löv, gräsklipp och annat trädgårdsavfall som vi måste göra oss av med. Vi har fått tag på en tunna att elda i, men har inte fått hem den ännu. Det vore bra att få detta gjort så snart som möjligt, då det känns mer legitimt att elda i ett villaområde nu på våren, än till sommaren.

Det mesta i trädgården verkar ha klarat den kalla vintern, med undantag för lite rosor :-( Egentligen gör det inte så mycket, då jag har haft planer på att flytta runt dessa ändå...(till Mannens stora grävarglädje) och plantera Clematis där istället.

Det är en plats i spaljen som jag tycker är lite dragig och blåsig. Tänkte att Clematis är snabbväxande och vacker så de skulle få agera vindskydd. Läget är ju trots allt i princip söder, så jag tror att de kan trivas på platsen. 

Jag har även lite nya planer för trädgårdens nordöstra hörn. Här finns det 6 stycken svartavinbärsbuskar och en rödavinbärsbuske som vi beskurit hårt, tidigt i våras. Nu har de börjat växa till sig, men marken runtom dem ser för D..vlig ut helt enkelt! Här har inte ogräs rensats på säkert 10 år och jorden ser gansa så utarmad ut. Jag har planerat att gräva (Mannen får gräva...) bort mycket av den gamla jorden och rensa den på ogräs. Därefter ska den gamla jorden placeras på bra ställe på gräsmattan, där vi har lite hål. Marken runt vinbärsbsukarna ska täckas med en oräsduk och sedan ska ny mulljord köras dit. Därefter vill jag plantera en Rhododendron i hörnet (troligen en Yakushima variant) och massor av antingen Revsuga eller Myskmadra under vinbärsbuskarna. 

I mellan buskarna vill jag även plantera lite Fänrikshjärtan och Bergenia, som jag tror kan trivas fint i det lite halvskuggiga läget. Om vi får till detta att växa, tror jag vi får en vacker och ganska så lättskött rabatt, vilket skulle vara ett LYFT för denna delen av trädgården!!!

Jag har även ett till trädgårdsprojekt, som jag INTE har berättat om för Mannen (ännu...). Vi har ju en trädgård i suterräng, med en stenmur i mitten av gräsmattan. Tyvärr har det blivit en del rörelser i stenmuren, det det tidigare varit ett träd planterat pricis intill den. Rötterna har tryckt ut stenarna och det bildas nu små hålrum bakom stenmuren, ut på gräsmattan. Detta är kanske inte så farligt, men det ser lite småtråkigt ut och dessutom är det direkt olämpligt att gå längsmed stenmuren, det det finns ridk för att den ger vika. Jag har därför planerat att sätta växter ovanpå stenmuren, för att på så sätt få folk att inte gå där. Jag har länge velat ha en örtträdgård och funderar därför på om detta kan vara ett intressant läge. Platsen ligger ju i söder, men kanske inte helt i lä, men det kan nog fungera ändå. Om jag får igenom mitt lilla projekt skulle jag nog plantera Lavendel och/eller Stäppsalvia längsmed hela kanten. Därefter skulle jag ta ett litet hörn och gör en tätare plantering med Dragon, Rosmarin, Oregano, Timjan och annat som luktar gott och är trevligt att ha hemma i köket. Tror nog att jag kan övertala Mannen, då kryddväxterna även drar till sig mängder av fjärilar och det ÄLSKAR vi båda två!

Nog om detta med trädgården, det får tiden utvisa! Nu till vår senaste "kompis"...!

Vi har fått en ny inneboende... som än så länge INTE har betalat någon hyra-jag talar om Vilgot! Tror att Vilgot har bott hos oss länge, men inte gjort något väsen av sig förrän i lördags kväll. Vi var som sagt ute i trädgården och pysslade. Plötsligt ser vi Smultron i vårt sovrumsfönster. Hon är helt uppstissad och springer runt som en tok, viftar med tassarna och SKRIKER! Vi förstår ju först inte vad det är som hetsar upp henne så, tills vi då ser Vilgot-en stycke FLADDERMUS!

Huah, jag som INTE gillar fladdermöss har helt plötsligt en boende hemma hos mig-HUUUUUUHHHHH!!! Inte konstigt att Smultron fick sig ett bryt, då hon upptäckt att det finns flygande möss!!! Måste vara ett tokigt påhitt för en liten kisse :-)

Efter en stunds flygande utanför vårt sovrumsfönster (säkert för att reta Smultron) kröp så fladdermusen in på vår vind för att vila sig... Snabbt ber jag då Mannen att döpa det lilla SATTYGET, då jag vet med mig att ALLT som har ett namn, känns lite trevligare och gulligare för mig. Det blir på något sätt en egen individ som man måste sörja för och "tycka om"??!

Mannen betämmer snabbt att den lilla råttan med lädervingar ska heta Vilgot! Hmmmmmm??! Helt plötsligt börjar jag känna att jag "tycker om" Vilgot-Skumt det där :-) Nu har vi som sagt ännu en liten varelse att "tycka om" och jag hoppas att Smultron låter honom flyga runt i fred, trots att hon snart ska få bli en kisse med eget uteliv och kattlucka!

Kramar från mig!

I fredags var det så ÄNTLIGEN dags att sterilisera lilla Smultron... Vi hade ju redan från början bestämt oss för att detta var det bästa alternativet, då vi inte vågar chansa på att ta en kull på henne. Orsakerna är främst Mannens allergi. Sibiriska katter tror man ju saknar en allergen, vilket gör att de som normalt är allergiska oftast tål dem. Detta är inget man avlat fram med vilje, utan det har blivit av naturen. Dessutom är det dags att lilla smultron slipper gå ut i koppel (högst förnedrande) och kan börja jaga och skapa ett eget litet kattliv (Mesmatte är såååå nervös att kissen inte ska komma hem igen). 

Var var jag, ja just det...

Orsaken till sterilisering är som sagt att det finns risk för att Mannen kan bli allergisk mot kattungarna. Kattungar är ju mer allergiframkallande än vuxna katter, då de utsöndrar mer doftämnen för att kattmamman ska känna igen sina ungar och lättare hitta dem. Dessutom finns det risk för att en katt som fått en kull med ungar blir ändrar i sitt beteende. Detta vill vi INTE, då Smultron är så OTROLIGT snäll och vänskaplig. Att ge sin kisse p-piller hela livet är inget att rekommendera. Dels ska man komma ihåg att göra det..., men främsta orsaken är nog den att långvarit bruk av p-piller kan ge uppkomst till juvertumörer-INGET roligt!

I fredags åkte vi till Blå stjärnan för att "lämna in" den lilla kissen. Mesmatte var ju förstås SUPEROROLIG och tyckte att det hela var ganska så olustigt. Kissen själv var väl inte heller helt nöjd i sin transportbur (trots att Husse köpt lyxmodellen "Skipper III"). Hon grät och flemade i bilen hela vägen dit. Jag försökte att prata lugnande till henne och samtidigt hålla mig själv från att börja gråta... Jag klarar INTE av då djur lider!!! Det är så FRUKTANSVÄRT att inte kunna förklara för dem vad som händer. Det är av största vikt att INTE bryta ihop själv, då alla djur känner lukten av stress och oro och då blir ännu mer rädda... När vi väl var framme fick vi sitta ner i väntrummet. Där tyckte Smultron att det var SPÄNNANDE. Hon satt och spanade i sin "Skipper III" och småtjöt till andra kissar. Det var främst en liten vit kisse som satt bredvid oss, som hon tyckte pep extra intressant. Mannen kläcker mitt i allt ståhejjet ur sig följande kommentar;"titta, den kissen har bara en "Skipper I", det måste vara föregångaren...Detta lät ju sällsynt fånigt och högdraget och jag kunde inte låta bli att börja skratta :-). Dessutom betyder "Skipper III" att boxen är störst, inte lyxigast :-) Kort därefter började de att ropa upp djuren...Elvis med Matte, Busan med husse-återigen hade jag svårt att hålla mig för skratt!! Måste varit FEL på mina nerver, för helt plötsligt börjar jag istället tjuta som "Lille Skutt" då ett gulligt pensionärspar sitter i soffan bredvid och försöker lugna sin lilla rädda svarta hund. HEMSKT med rädda djur!!! Jag var tvungen att springa in på en toalett och torka tårarna och givetvis ropar de då upp Smultron! Jag fick ila ut från toaletten med mitt snorpapper och mina röda ögon :-) TACK och LOV, repade jag mig snabbt och vi fick följa med in i veterinärens undersökningsrum. Här var det spännande (tyckte Smultron) och var snäll och kärvänlig mot veterinären då hon besiktigade henne. Sedan fick hon sitta i Husses famn, medan vi väntade på djursjukvårdaren som skulle ta Smultron till avdelningen...

Då djursjukvårdaren kommer, öppnar hon dörren och säger glatt "så det är IDAG som lilla Smultron ska bli av med könsorganet"!!! Då bröt ju givetvis Mesmatte ihop igen och fick vända sig om så djursjukvårdaren inte skulle se tårarna. Smultron upptäckte dock sinnesändringen och kröp längst in i sin "Skipper III" och TOKVÄGRADE att komma ut!!! Husse fick således krypa in i sin "lyxbox" och dra ut kissen:-) Smultron placerades därefter i en stålbur med tidningspapper på botten och vi fick säga "hejdå"...HUAH!!!

När vi var på väg till bilen kändes det hela dock OK och jag klarde faktiskt av att jobba under dagen. Husse fick själv hämta Smultron på kvällen, då jag och Mamsen var i Alingsås en sväng och fick då STRÄNGA förhållningsorder att tratten hon har får ABSOLUT INTE tas av på ca 10 dagar. Om hon slickar på såret kommer hon få en hemsk infektion-HUAH!

Väl hemma var det en lite tuffsig kisse som hasade sig ur sin "Skipper III". Hon hade nog fått desinfektionsmedel i pälsen på ryggen, då denna stod rakt upp som en tuppkam. Hon hade ju inte heller kunnat tvätta sig, på grund av tratten och såg ut att vara i ett eländigt skick. Vi hade även fått veta att Smultron skulle placeras i ett mörkt och tyst rum, då hon ville sova... Men inte Smultron inte, hon sprang med sin tratt och tuffsiga päls, rätt in i köket och hoppade upp på fönsterbrädan! TJONG lät det i fönsterrutan då tratten slog mot glaset :-) Kissen hoppade förvirrat ner på golvet igen och somnade pladask i ca 3 sekunder. Sedan for hon återigen fram som en liten iller för att vräka i sig torrfoder. Hon stoppade hela munnen full och glömde att tugga och svalde det mesta helt. Vi plockade bort skålen från henne och gav istället lite kokt torsk, då hon var så HYSTERISKT hungrig. Hon hade ju tvingats fasta sedan klockan 22 dagen innan operationen. Hon skulle ju egentligen inte få äta något alls innan narkosen och bedövningen släppt helt, då det fanns risk för att hon skulle kräkas, men vad gör man med en VRÅLHUNGRIG skrikande kisse? I mycket små portioner fick hon ätit sig igenom sin lilla lilla torskbit på ca 2 timmar och det var en hungrig och rastlös liten kisse. Hon var dessutom EXTREMT törstig! Stackarn hade JÄTTESVÅRT att dricka med tratten på sig, så vi ställde fram en ungsform med vatten till henne, där hon kunde sänka ner hela tratten :-) Vi fick hela tiden passa på henne, då hon lätt somnade, med huvudet i vattnet...vi försökte flytta henne till en annan plats, för att få ro att sova, men si det gick INTE! Kissen VILLE vara i köket och doppa nosen i vattnet :-), hon gav sig INTE! Vid ett tillfälle såg jag att hon började somna, då hon sänkt ner huvudet i vattnet för att dricka. Jag viskade försiktigt "Smultron" och då fick hon ett tokryck och slängde upp huvudet...tratten var ju då delvis under vatten och kissen fick sig en REJÄL ansiktstvätt-STACKARN!

Under kvällen blev hon dock mer och mer sitt vanliga jag, men kanske lite tystare än annars, kändes underligt då hon annars pratar minst var 10 minut :-) Tyvärr började hon med att försöka kränga av sig tratten! Detta gjorde att den vid ett flertal tillfällen fastnade i munnen på henne och det var ju inte så trevligt. Tillslut fick vi tillverka en liten halsduk som vi tejpade fast på tratten och nålade ihop med en säkerhetsnål i halsen på henne. Då kunde hon inte längre stoppa in baktassen under tratten och slutade ÄNTLIGEN att försöka kränga av sig den. Då vi gick och lade oss för att sova, hoppade hon upp med sin lilla tratt i sängen och lade sig tillrätta mellan mig och Husse och somnade bums :-)

På lördagen gick det lättare för henne att äta och dricka, men hon fullkomligt HATADE tratten. Jag försökte hjälpa henne att borsta pälsen och tvätta ansikte och öron med en våtservett och det tyckte hon om-STACKARS kisse! 10-12 dagar hade de sagt att vi var tvugna att ha tratt på henne!!!Under lördagen var vi på bröllop och då fick mina föräldrar passa Smultron. Det gick bra och hon var MYCKET glad och pigg då vi dök upp på kvällen.

Så kom då söndagen...

Till en början en pigg och glad kisse, som vid 12 tiden på förmiddagen lade sig för att sova lunch! Hon sov i ca 4 timmar, vilket var ovanligt länge, Hmmmm. Jag var med henne hela tiden och då andades hon lungt och fint. Tänkte att hon nog var trött efter allt hon gått igenom, samt avskyn för tratten och lät henne därför sova. Då hon vaknade vid 15.30 tyckte jag att hon såg ömklig och nedslagen ut :-( Att det dessutom var varmt ute, gjorde nog inte saken bättre. Jag försökte se till att hon drack och åt och gav henne extra mjukmat. Maten försvann snabbt och då kände jag mig lugn. Därefter gick kissen in i vårt sovrum och lade sig i våra sängar och pep! Det kändes och såg INTE bra ut. Jag tittade på såret och det var SVULLET! PANIK, nu har det blivit infekterat trodde jag :-( Jag försökte få henne att resa på sig, men hon var JÄTTESLÖ!!! Mannen kom hem från fotbollsmatch inne i stan och fick oxå granska henne. Han tyckte att hon såg OK, ut, men höll med om att såret såg svullet ut. Vi ringde till Blå stjärnan och fick prata med en jourveterinär. De tyckte att vi skulle komma in med henne, då hon var så allmänpåverkad... Vi kände oss lite fundersamma till om vi skulle åka med henne igen, då hon inte precis älskar att åka bil, men vad göra...Vi hämtade transportburen och ställde fram den. Husse frågade Smultron "vill du åka till veterinären?". Smultron pep ynkligt till svar och kröp därefter in i lådan-då åkte vi!

När vi kom fram till Blå stjärnan, fick vi nästan komma in till en veterinär direkt-SKÖNT! Det kom en djursjukvårdare för att väga och ta tempen på henne. Det var INTE populärt att ta tempen. smultron stretade och SKREEEEK! Djursjukvårdaren tyckte att det var "gott gry i kissen" och tyckte att vi kunde ta av henne tratten ochh låta henne gå runt i rummet. Ta av tratten frågade vi dumt, det fick vi ju ABSOLUT INTE göra? Jovisst sa sjukvårdaren det går utmärkt! Det är ingen fara om hon slickar lite på såret sålänge hon inte slickar i ett halvt dygn konstant! ONÖDIGT och korkat kändes det, att vi inte tagit av tratten hemma, men det var ju inte lätt att veta med de instruktioner vi fått. Då veterinären kom, var smultron ganska pigg och glad igen, nöjd att ha blivit av med fåntratten:-)Hon hade tvätta sig och hoppat runt som en liten toka och fällt päls på HELA kontoret! Jag sa till veterinären att jag misstänkte att hon var lite uttorkad, då hon inte såg ut att ha druckit så mycket hemma. Veterinären kände på henne och tyckte oxå att hon var lite uttorkad. Hon satte då en kanyl på ryggen (på Smultron) och tryckte in en vätskekudde under huden på henne-INTE populärt alls kan jag meddela... Sedan trodde hon oxå att smultron var på väg att bli förstoppad, så vi fick med oss microlax hem, som vi skulle ge henne i rumpan-TJENA! HUR skulle vi fixa det...??!. Om två utbildade personer har svårt att ta tempen på henne, hur i hela friden ska vi kunna ge henne microlax...? Veterinären tyckte även att vi skulle åka till apoteket och köpa Laktolos, som man ger till små barn med förstoppning och blanda detta med vatten i hennes mjukmat. Hon tittade även på hennes stygn på magen och konstaterade att hon hade fått en så kallad "suturreaktion". Detta är en lite allergisk reaktion på tråden, men försvinner efter ett tag, ingen infektion alltså-PUUUH!!!

Det lilla veterinärbesöket slutade på 2600 kronor, då det var söndag-TYPISKT! Tack och lov att hon är välförsäkrad, så totalt fick vi betala 1241 kronor-SUCK! Men vad gör man inte för sina små skyddslingar :-)?

Då vi kom hem testade vi att ge henne mjukmat med vatten coh Laktolos i och Smultron åt med STOR glädje och aptit! Efter ca 1 timme ger lilla Smultron ifrån sig ett högt TJUUUUT och slänger sig fram på golvet...Därefter ser vi henne trava in till badrummet och sin lilla låda :-) Ut kom en MYCKET nöjd och belåten kisse :-), snacka om tömning :-). Därefter hoppade hon upp på sin favoritplats-stegen och somnade bums i kvällsljuset-NÖJD! och det var vi oxå, som sluppit bråka mer med henne och microlax :-)

Även skönt att vi åkte till Blå stjärnan, trots kostnaden. Vi hade ju ALDRIG förlåtit oss om något allvarligt hänt.

Många kramar från mig!

Nu kan man ju tycka att det borde räcka med snö, men ICKE! Gisses vad snö vi har hemma nu! Det största problemet är att man inte vet var man ska göra av snöeländet längre. Vi har ju en ganska lång och väldigt smal uppfart till vårt garage/stall. Nu har Mannen skottat vallar på ena sidan av uppfarten och slängt in i häcken. Tyvärr går det inte att göra så längre, då häcken är full...i dubbel bemärkelse ;-). Häckelendet har dessutom börjat lägga sig ner av snötyngden och rispar bilen varje gång man kör ut, Mannen hade STORA funderingar på att klippa ner den... TACK och LOV lyckades jag övertala honom att det INTE var bästa sättet-stackars häck, hade nog dött på kuppen...:-) Det positiva med snön, är i alla fall hur vackert allt blir! Kan man bo mycket finare, tycker vi;

Nu har Stackarn (Mannen och inte häcken) fått släpa all vår snö till gräsmattan på baksidan av huset, och har följdaktligen byggt ett alldeles eget mini Val Thorens. Backen är både hög och hårt packad, så man skulle mycket väl kunna åka miniskidor i den i alla fall, ser roligt ut i vår lilla gräsmatta :-)

Vi tog ut kissen på en liten promenad i snön och hon tyckte att det var mystiskt...Skuttade runt som ett litet glatt yrväder och skakade våldsamt på tassarna.

Man är ju inte Sibirisk katt för inte... Efter en liten stund, hittade hon sig en liten snöhåla, där hon skapade sig ett tillhåll att ligga och spana på fåglar i-NÖJD! 

Ganska häftigt att se hur väl anpassade hennes håriga tassar är för att gå i snö med. Tassarna spärrades upp, nästan till dubbel storlek och håret spretade ut mellan trampdynorna. Detta skapade PERFEKTA snöskor-HÄFTIGT! Hon kunde utan vidare traska runt i snön, även den som inte var så hårt packad, utan att drutta igenom helt och hållet. Inne har hon ofta ganska roligt av sina egna håriga tassar... Hon har kommit på att om hon tar sats från ett av rummen med heltäckningsmatta, så kan hon sedan springa JÄTTEFORT och därefter glida på sina håriga tassar!!! Ser RIKTIGT roligt ut och man hör en del spridda smällar i huset då hon får stopp mot t ex väggar, tror vi har en ganska speciell kisse, titta bara på hennes otroliga guldfärgade ögon:-)

I helgen har vi tagit det lugnt. Mannen såpskurade klart golvet, så just nu är lite gulgrönt i färgen. Tydligen kommer golvet att blekna efter några månader och då anta en mer "riktigt" träfärg igen. Tills dess får vi stå i med såpskurandet, så golvet blir hårt och mjukt. I lördags tittade vi på melodifestivalen hos vänner. Den kräver ingen närmre presentation tycker jag...

Mannens föräldrar var hos oss på lunch i lördags. Det var trevligt och jag hade fixat en Tacopaj-GOTT. Smultron och Harley börjar bekanta sig mer med varandra. Harley är ju som sagt tidigare en mycket tålmodig och snäll hund, men Smultron har varit lite mer misstänksam, man är väl inte kattdrottning för inte, tycks hon tänka. Hon blänger lite avhållande på honom, men morrar inte längre. Svärfar lyfte upp Harley i sitt knä, då vi ätit klart. Smultron satt då mycket nära på fönsterbrädan och då Harley fick äta lite Tacopaj från Svärfars tallrik, så blev Smultron MYCKET brydd, så nästan förolämpad ut! Hon hukade sig och ville oxå komma fram till pajsmulorna. Hon tittade förebrående på Mannen som att fråga "du har ju sagt att jag INTE får äta något från bordet, och så får en dum hund det?" Hon kom riktigt nära tillslut, men tyvärr lyckade jag inte få med det på kort. Nöjd Vovve, misstänksam kisse...som istället fick äta på sin egna Ampellilja!

Senare under dagen då vi satt i soffan och jag höll Smultron i knät, fick Harley i alla fall chansen att slicka och nosa lite på henne och det tog hon med ro, roliga små individer det där!

Kramar från mig, som LÄÄÄÄNGTAR efter vår! 

Nu har vi fått oss en RIKTIG elchock...Vi hade ju en elektriker hos oss för några veckor sedan. Han gjorde en besiktning av elen i vårt hus och tyckte att det såg RIKTIGT bra ut. Vi var helt chockade av detta besked, då vi trott att elen var katastrofdålig, då vi bytt proppar i huset som andra byter underkläder... :-). Elektriken gick igenom de flesta ställena i vårt hus, öppnade skyddslock och tittade in. Samtliga sladdar som gick mot kontaktuttag osv. såg relativt nya och fräscha ut! HURRA tänkte vi, vad skönt. Vi har varit SÅ oroliga för elen och tyckt att det känts obehagligt, då det slått blå gnistor ur kontakter osv. Igår kom då elektrikern för att fixa lite småsaker som en jordfelsbrytare, skåp med säkringar istället för proppar och lite annat smått och gott. Då elektrikern påbörjar sitt arbete upptäcker han "FUSKET". Varför elen i huset såg så bra ut, vid hans första besiktning berodde på att de som bott där tidigare bara delvis har förbättrat elen. De har således bytt ca 0,5 meter av sladden i väggen och skarvat på den gamla elen-SUCK! Elektrikern trodde att det berodde på att systemet varit överbelastat och därför, hade man bytt det närmst kontakterna, för att elkabeln blivit skadade närmst uttagen. Egentligen kan man kanske inte kalla detta för fusk, men lite slapphänt är det ju i och för sig att inte byta allt, då man ändå håller på!

TACK och LOV för DUKTIGA och KOMPETENTA hantverkare i alla fall!!! Tänk om han INTE hade upptäckt detta-USCH! Då hade vi suttit fint där med urusel el och känt oss lugna. Nu innebär ju detta att ALL el i HELA huset måste dras om (då de gamla ledningarna är så dåliga att isoleringen bara blir till pulver, då man tar i dem), men hellre det och vara lugn och trygg, än att huset brinner ner! Så det var gårdagens lilla elchock det :-)

Nu över till lilla Smultron. Mattes favoritordspråk är; "Det är bara döda fiskar som flyter med strömmen" Vilket innebär att om man inte har en egen vilja, följer man bara alla andra. Jag har ju ALLTID gjort det som jag själv ansett bäst, utan att bry mig om så mycket vad andra tänkt. Jag har ALDRIG gjort det för att vara elak mot någon, men tycker jag tex att något är orättvist eller jag inte tror på det, ja då kan jag helt sonika inte följa strömmen. Hur kom vi nu in på detta spår, just det Smultron var det...:-)

Smultron har numera ett eget ordspråk! " Det är bara döda fiskar som glider mot golvet".

Detta innebär i Smultrons lilla värld, att om man får sig en liten torkad fisk (modell ansjovis) så ska den lekas med och INTE ätas :-) Hon blir totalt skogstokig när hon får sig en torkad fisk, tor jaktinstinkten triggas igång! Hon kan hålla på i EVIGHETER och leka med den lilla firren. Skjuter den längsmed golvet, gömmer sig och attackerar den, bär runt på den i munnen och...lägger den i våra sängar-MUMMA! Vem vill inte vakna med en liten torkad ansjovis i sängen...? Tillslut brukar dock det lilla rovdjuret tugga i sig sin ansjovis, men det tar LÅÅÅÅÅNG tid, ibland några dagar och då brukar hon ändå pilla bort ögonen, lilla kissen. Mysigt är det oxå att råka trampa på en torkad ansjovis på köksglovet. Krasar gott under tofflan och luktar gott...mmmmmm!!!

Smultron har även bestämt sig för att moderna och hippa kissar tvättar sig enligt bilden nedan...

Hon gillar som sagt vår diskmaskin och är snabb som en liten vessla, då man fäller ner luckan. Man får bara passa sig, så man inte stänger in henne, då blir nog processen kort :-(

Som min svärmor berättade om ett kort hon fick av en väninna för längesedan. Det var två hundar på kortet som stod och tittade på en torktumlare. Den ena hunden säger till den andra "you cannot believe how fluffy they come out" och så ser man en liten kisse, som tumlar runt i torktumlaren. Det vill nog Smultron INTE vara med om, även om detta är en diskmaskin och ingen torktumlare... :-)

Kramar från mig! 

Helgen har avlöpt ganska så lungt. På fredag kväll satte jag igång att baka surdegsbröd, för hela slanten :-). Då vi var hemma så sent och bröden med jäsning och gräddning tog ca 5 timmar-PUH, var det tur att de blev så lyckade och goda! Detta ska jag fortsätta med!

I lördags morse var jag lite småkass, men piggnade till framåt förmiddagen. Mannen var inne i stan på båtmässan och en av IFK:s träningsmatcher, så jag passade på att åka en sväng till Allum med mor. Egentligen skulle vi inte köpa något, men var lite sugna på en liten utflykt. Vi passade på att titta i inredningsaffärer och skaffa lite vårinspiration. Jag införskaffade även en stång att hänga i dörren, så jag kan sträcka ut min rygg-SKÖNT!

På kvällen åkte vi hem till ett par kompisar för att äta Fajitas och se melodifestivalen, det var trevligt, men melodifestivalen var väl ungefär lika kass, som alltid :-)

På söndag, var det ju alla hjärtans dag! Vi brukar inte göra något särskilt för att uppmärksamma dagen, utan brukar bara äta lite gott och passa på att ringa runt till syskon och föräldrar, för att sända en liten kärlekstanke. Egentligen ska man ju uppmärksamma detta VARJE dag, men ibland är det roligt att mysa lite extra. Av Mannen fick jag faktiskt en present...jag fick en helt egen bytta med laktosfri gammaldags vaniljgräddglass-SUPERGOD! ÄNTLIGEN har det börjat komma lite ny laktosfri glass, vilket gör mig glad. Då jag inte heller tål soja, är ju inte sådana galssar bra för mig heller, och havrebaserad glass, smakar ganska otäckt!

Efter att ha källsorterat, hur mycket skräp som helst, åkte vi hem för att sätta upp knopparna i sovrummet! Det blev KANON (ska lägga in en bild på underverket senare). Nu väntar vi som sagt bara på elektriken och brädväggen, så kan vi inviga rummet!

Jag passade på att plantera och studera mina stackars Pelargonior...tyvärr hade min röda rospelargonia strukit med, men det är sådant som händer. Även en Ljuvlig Pensépelargonia och en äppelblomspelargonia (Appleblossom rosebud) hade taklat av, men annars var det en OK utdelning.

Jag blev så glad att min vita Stjärnpelargonia, jag fick av Mamsen förra året hade klarat sig. Nu har jag varit stentuff mot de små liven...klippt ner dem rejält och sedan givit dem ny jord. Jag lät samtliga få ganska så små krukor, då jag upptäckt att det blommar bättre om de har det lite trångt om fötterna. Då Pelargoniorna var bearbetade gick jag lös på mina Saint Paulior. De har sannerligen haft en tuff vinter, då det fått mycket lite vatten. Dock tror jag att det gör dem ganska så gott att få vila och komma igen till våren. Jag våldförde mig ganska rejält på dem och klippte bort gamla blad, delade plantor och rumsterade om dem :-)

Nu ser mina växter ganska förskrämda ut, men jag vet att i det stora hela är det ju det bästa för dem. Min lilla Chirita, verkar ha klarat sig bra, så jag hoppas det blir MÅNGA söta blommor på denna lilla varelse.

På kvällen försökte jag mig på att baka mer bröd infr kommande vecka. Tyvärr hade det hänt något med den jäst som jag hade kvar sedan i fredags så degen ville INTE jäsa :-( Får ta nya tag på tisdag istället! Då brödbaket gick åt skogen, bestämde jag mig istället för att sätta igång med den nya sovrumslampan!

Jag strök alla mina nytvättade virkade dukar (tog ca 1 timme) och därefter blåste vi upp badbollen! GAAHHHHH, den var på tok för liten, tyckte jag! Hade nog behövt en badboll med 80-1 meters omkrets och denna var bara 50 cm. Ja ja, får väl försöka hitta en ny badboll igen. Då det kliade i skaparnerverna, testade jag istället att göra en skål av en virkad duk. Det blev riktigt häftigt, så jag får ta och fotografera underverket och visa upp på bloggen!

Måste bara visa en häftig bild från stalltaket! Snön har börjat glida av taket och sedan har det frusit på igen. Istapparna ser RIKTIGT elaka ut, som huggtänder-Hauh!

Många Kramar från mig!

Det ska bli sååååå sköööönt med helg! Synd bara att helgen går så snabbt, men det ska man INTE tänka på på en fredag! Fredagar har ALLTID varit min favvoritdag. Jag tycker att helgen börjar på fredag kväll, och då har man hela helgen väntandes framför sig-GOTT! I kväll ska jag baka surdegsbröd, för första gången i mitt liv. Jag har ÄNTLIGEN fått tummen ur och satt en liten surdeg, så kallad Herman! Receptet hittade jag på nätet och är en surdeg gjord på vetemjöl. Tänkte testa detta recept, innan jag går in på surdegar av grovt mjöl. Detta för att vänja Mannen vid tanken om hembakt bröd :-) Han har ju annars en förkärlek för så kallat "tarmstopparbröd", som är lite segt och degigt-Huah! Detta har gjort att vi för det mesta har varsitt bröd i skafferiet. Om mitt surdegsbröd blir lika luftigt och gott, som Vänskapskakan, jag gjorde i somras (som Mannen ÄLSKADE), så får vi hoppas att hembakt går hem lika bra. Det är ju sååååå mycket nyttigare att baka brödet hemma och dessutom ska surdeg vara toppen för tarmarna med sin lilla "kultur" av nyttigheter. Väntar med spänning på resultatet...

Till helgen ska jag även försöka påbörja mitt lampprojekt...har tvättat alla virkade dukar och ska nu stryka dem, innan det är dags dränka dem i trälim och klä badbollen med dem. Jag ska försöka att ta lite kort under processens gång, om någon skulle vara intresserad av att se det :-)

Vi ska även passa på att sätta upp våra nya turkosa knoppar på sovrumsdörrarna. Hoppas det blir lika fint som vi tror!!! Läste i en tidning i morse att turkos var årets färg 2010! Ha ha, nu kanske det inte är någon som skulle skratta åt vårt gamla vardagsrum i lägenheten, som vi målade turkos för några år sedan. Det var en ljus turkos färg, som vi tyckte blev SUPERSNYGG! Mer åt det turkosblåa, än det turkosgröna. Vi hade många spridda kommentarer om vårt färgval, men jag och Mannen kom att tycka om den hela tiden och har sedan dess varit lite fast i det här med turkos som accentfärg. Valet av färg på knopparna, till vårt annars i princip vita sovrum, var därför inget som behövde vidare diskussion. Jag har även sett några riktigt snygga turkos kuddar på Indiska, som skulle kunna vara snygga att pryda sängen!

Har även en liten tanke om att ha några knallcerise orkidéer i sovrumsfönstret (såklart i vita krukor), men sedan får det räcka med färg, för vår del. Lääääääängtar nu tills eletriken kan komma och fixa våra uttag i sovrummet, så vi kan sätta upp väggen med liggande träpanel. Då kan vi sedan såpa golvet och börja flytta in-HÄRLIGT!

Har en liten tanke om att köpa hem lite vit cement, så jag kan gjuta fler krukor i helgen, snacka om blodad tand! De jag göt i måndags visade sig bli kanonsnygga och jag lägger in en tyvärr urkass bild, från mobilkameran i morse.

Lägger även in en ännu sämre bild på den lilla lilla plattan, som jag göt. Blev väl inte helful då den torkat till, men ska som sagt välja ett litet tätare spetsmotiv till nästa prov.

Förresten har jag helt plötsligt upptäckt en "ny" växt som jag VILL HA i  min skuggiga "promenadrabat" och den heter TOLVGUDABLOMMA! En UNDERBAR liten skönhet, som till blomman mycket liknar en Cyklamen. De blommar tyvärr bara under maj-juni, men det är smällar man får ta. Bilden kommer återigen från Impecta.

Kramar från mig!

Nu börjar i alla fall jag att mentalt planera för våren...Det känns ju inte direkt som vår ute, med tanke på all snö och att vi hade 15 minusgrader i natt, men känslan om vår finns där ändå...

Nedan visar jag en bild från del av trädgården i morse :-). Man kan "nästan förstå" att här ska växa cerise klätterrosor, blå hortensia, gullvivor, lila primula, äpplen, päron och många fler...

Jag har börjat planera lite smått inför trädgården 2010 och det är ju ALLTID roligt och till helgen ska jag se om jag kan skaka liv i några av de pelargonior som jag köpte förra året. Just nu ser de verkligen skabbiga ut, men skenet kan bedra!

I somras "skövlade" jag mig fram i rabatten vid vardagsrummet och rensade bort en hel del buskar och halvkassa perenner. Nu ska jag anlägga en stig genom buskaget och plantera dit skuggälskande nya växter! Jag har redan beställt fröer av blå bergsvallmo och funkia, hi hi!!!

Skulle även vilja ha hasselört som marktäckare samt några kraftiga bergenior, men funderar på att köpa dessa som färdiga växter istället.

Däremot har jag tankarna till att själv driva upp några rosa och svarta krolliljor....får se hur det går :-)

Dessa gillar ju skugga och kan passa bra ihop med bergenian, funkian, den blå bergsvallmon och de knallblå ormögonen, som växer i mitt buskage... Egentligen skulle man kanske satsa på lite mer ovanliga växter, då det är spännande, men i år tror jag att jag ska ta det säkra före det osäkra och bara försöka få en vacker plats att promenera igenom. Bilderna på växterna kommer från den helt OSLAGBARA hemsidan Impecta, där jag köper de flesta av mina fröer! 

Plattorna som jag ska lägga funderar jag på att gjuta själv. Såg en helt FANTASTISK bild, där man gjutit plattor och använt virkade dukar under, som bildade ett vackert mönster. Det tror jag passar mig UTMÄRKT. Då jag nu lyckats samla ihop en massa dukar till min blvande sovrumslampa, kan jag säkert avvara några till cementgjutning oxå. 

I måndags provade jag faktiskt på att gjuta 2 krukor och en liten liten testplatta. Krukorna blev kanonsnygga, men plattan blev väl sådär. Hmmm, tror att jag ska ha ett tätare spetsmönster, på de jag ska gjuta till gången. Nu blev det för lite mönster på plattan och därför inte riktigt så fint som jag tänkt mig. Har även planerat att köpa vitcement till nästa krukalster, då det känns mer som rätt "färg" för vår inredning.

Summa sumarum har det annars inte hänt så värst mycket denna vecka. Skulle väl möjligen vara det lilla "misstag" som Smultron råkade ut för då... :-) Hon höll på att busa som en tok i källartrappan och sprang upp med munnen full av pelargoniablad från källaren, som hon stolt visade upp och spottade ut i hallen. Vår katt är nog inte riktigt som andra kissar...hon fullkomligt ÄLSKAR då man jagar henne! Man ska springa bakom henne, stampa med fötterna, klappa i händer och säga SPRIIIING!!! Då flyger hon rakt upp i luften, tjuter till, reser ragg och springer som en toka! Därefter lurpassar hon på oss, skuttar fram och vill bli jagad igen-JÄTTESÖT! och om hon får som hon vill, kan hon hålla på i timmar...Hur som helst, i tisdags lekte vi just denna lek, då hon kom upp från källaren med munnen full av blad. Jag skrek SPRIIIING, då hon släpte sin lövhög och kissen tokrusade ner i källaren igen, åtminstonne var det vad vi trodde...

Efter sisådär 5 minuter hör man ett raffsande ljud från källaren-Hmmmmmm??!. Därefter hör vi HÖGA klagande tjut, vilket hon oxå är EXPERT på. Efter ytterligare någon minut, började vi undra varför hon inte kom upp från källare istället för att sitta där och tjuta! Då gick jag fram till källartrappan och ser kissen sitta HÖGST UPP på vävtapeten i trappan (ca 3 meter upp) och inte vågar hoppa ner. Då hon ser mig skriker hon ÄNNU högre och vill givetvis bli nedlyft. Jag sträcker armarna emot henne från det översta trappsteget, men når inte upp. Jag får ropa på Mannen, som tillslut förstår vad som hänt och kommer springandes, till Smultrons räddning. Det var en ganska så skamsen och trött kisse, som plockades ner från väggen, likt en GIGANTISK spindel :-)

En bild på Herkules från igår kväll får avsluta blogginlägget för denna gång!

Kramar från mig!

Hoppsan! Jag tror nästan att min blogg börjar förvandlas till någon typ av renoverings/inredningsblogg, istället för en blogg om Herkules träning, som det ju var tänkt från början :-)

Detta beror INTE på att jag tappat mitt hästintresse på något som helst sätt, utan beror tyvärr på att jag konstant är skadad i kroppen. Just nu kan jag inte vara alls på stallet på grund av mitt knä, och därför försöker jag medvetet att inte skriva eller prata om Herkules för mycket, för att inte bli ledsen eller känna för stor saknad! Hoppas att jag kan återkomma till våren igen. Just nu får Herkules husera med hans nya medryttare och Mamma Mats syster (Moster Mat), som oxå tagit sig an den "lilla containern":-) Har fått höra och se foton av Mamma och Moster Mats senaste hästutflykt, då Herkules lyckades norpa till sig ett Moster Mats Winerbröd-MUMS!

Är man en Herkules så är man!!! Man skulle kunna säga att Herkules är MYCKET VÄLMÅENDE (läs tjock)! Det är JÄTTESVÅRT att motionera hästarna i kylan och det hala väglaget, så även han får sättas igång ordentligt när snön försvinner :-)

Tills dess får ni stå ut med mina inredningstankar och funderingar (som är MÅNGA)!

Nu har vi i alla fall ÄNTLIGEN bestämt oss för vilka knoppar vi ska ha till garderoberna! Det blir knopp nr två, som jag visade i det tidigare inlägget (den som ser ut som en vitlök...). Vi tror och hoppas att detta kommer bli RIKTIGT snyggt (måste det bli med tanke på att de kostar 550 kronor tillsammans-GAAHHHH, men har man hittat något man vill ha, måste man köra på det  :-)!

Nu har jag/vi istället tankarna vända till takbelysning. Då vi kör på en gammaldags och romatisk känsla i sovrummet, känns det som om en mordern lampa skulle förstöra hela intrycket. Jag har hittat några lite enklare kristallkronor, som skulle kunna bli fina. Är dock lite osäker på hur väl metallen i takkronan kommer att matcha metallen på dörrknopparna? Jag är HYPERKÄNSLIG mot saker som missmatchar :-) ganska lustigt att jag i inredningssammanhang vill ha vitt, vitt, vitt (med vissa accentfärger som turkos och cerise), medan jag i min klädstil och smak ÄLSKAR starka och knalliga färger och har inte så mycket emot att saker missmatchar där   :-)

Ja ja, lite knäppigheter får man väl ha för... sig :-)

Åter till det här med lampa! Då jag inser att det kan vara svårt att passa ihop olika metaller med varandra...funderar jag nu på att göra min egna lampa!!!Idén kommer från det nyaste numret av 101 idéer och jag tror att modellen blir som klippt och skuren för vårt sovrum! Det gäller att samla ihop gamla broderade dukar i bomulsgarn, dränka dukarna i trälim och klä en badboll med dukarna, Hmmm! Efter ca 1 dygn, har dukarna trokat till en hållbar boll av spets! Då släpper man ut luften ur bollen och VIPS, så har du en klotlampa i spets! JÄTTEFRÄCKT tycker jag :-)

I ondags var vi därför på jakt efter gamla virkade dukar på marknader i Göteborg. Jag lyckades få ihop ett antal dukar som jag hoppas räcker till både en lampa och ett fat, som man gjuter på ungefär samma sätt, fast man har en skål som mall och inte en badboll :-)

Över till nästa delikata problem! VAR hittar man en badboll i februari?...om jag inte menar Herkules förstås, utan en RIKTIG badboll ;-) 

Det visade sig vara ytterligare ett problem som jag inte tänkt på...samtliga leksaksaffärer har detta som säsongsvara och det kan man ju inte påstå att det är just nu...-SNÖ!!! Om man letade efter badbollar på nätet var det oxå ganska meningslöst. Visserligen kunde man hitta badbollar, men då kostade badbollen ungefär mellan 10-40 kronor och frakten 79 kronor-HUTLÖST! Dessutom skulle det inte förvåna mig ett dugg om jag råkade ha sönder badbollen, då jag ska lirka ut den ur "lampan" och då känns det ganska så dyrbart.  Räddningen blev då tillslut Tradera, som har ställt upp och hjälpt mig MÅNGA gånger innan :-)

Hoppas bara nu att vi vinner auktionen, så jag kan påbörja mina alster som lampmakerska!

Många Kramar från mig!

Kramar från mig!

Nu har vi ÄNTLIGEN varit iväg och köpt golv och brädor till vår vägg i sovrummet!

 I lördags fortsatte vi att tapetsera och på söndag kväll hjälpte min mor och far oss att fixa de sista svåra vårderna intill dörren. Det är lite pilligt att tapetsera i sådana vinklar, då man gör det för första gången. Min mor och far är dock RIKTIGA tapetexperter så det hela blev SUPERSNYGGT. Tyvärr inga supersnygga foton, då de är tagna med mobilkameran, men det får gå!

I söndags morse lånade vi Mannens föräldraras bil, då vår fortfarande inte har någon dragkrok....vi hyrde ett långt gallersläp och begav oss till Hornbach, för att köpa furugolv. GISSES vad kallt det var ute!!! Jag höll nästan på att gå under i den råa kylan. Då jag fortfarande inte får använda mitt knä, kunde jag ju inte hjälpa till att bära brädor, så jag fick stå vid sidan om och se Mannen slita halvt ihjäl sig. han blev ju givetvis jättevarm istället :-) Då vi väl fått i golvet i släpvagnen, var det dags att välja ut råspont/ändspont till vår blivande brädvägg. GIVETVIS hittade vi inga brädor som vi ville ha, så det var bara att bege sig vidare till vårt kära K-rauta.

I bilen satte vi på högsta värmen och jag fick tinat upp mina helt genomfrusna tår. Visst är det HEMSKT då man förfrusit sig så att känseln har försvunnit. Känns RIKTIGT illa, som om man hade små klumpar istället för tår på fötterna. Svårt med balansen är det oxå och för att inte tala om SMÄRTAN då de börjar tina igen-HUAH :-) Nog om detta... Väl på K-rauta fick vi tag på fina råspontbrädor, som var 5 meter långa... inte helt lättlastade i vår lilla gallervagn, då vi behövde köpa 20 stycken. Vi var tvugna att köpa oss ett spännband för att surra fast dem.

Lite otäckt var det ju oxå att transportera hem lasset i snömoddet, speciellt i slutet av vår branta backe, där vi började slira en aningens. Tack och lov gick allt bra och efter att Mannen slitit hårt, hade vi då allt material inne i huset..., eller ja...problemet var att vi inte fick in våra fina 5 meter långa brädor i vardagsrummet, där vi planerat att stå och måla dem. I stället fick vi lägga dem i hallen, rakt genom korridoren och in i TV-rummet :-) kanske inte helt praktiskt, men det var det enda att göra för stunden.

Smultron var först MYCKET misstänksam mot den ca 80 cm höga brädhögen som kattstackarn tvingades att hoppa över, varje gång hon ville passera hallen. Förtsa gången fick jag lyfta över henne, då hon är en klok kisse och inte litade på vad som fanns på andra sidan. När hon väl hade hoppat över brädhögen några gånger (är det inte FANTASTISKT att man kan ha en brädhög inomhus...) tyckte hon istället att det var JÄTTEROLIGT och kunde inte få nog av att hoppa över och gömma sig bakom högen. VE den stackare som inte visste att kissen låg där och lurpassade, som en liten barracuda i sitt näste :-)

I går kväll var Mannen duktig och sågade till samtliga 20 brädor, så vi kunde få in dem i vardagsrummet. Väggen vi ska sätta upp brädorna är ju inte mer än 3.65 meter, så vi kapade dem i 4 meters längder, så får vi finjustera varje bräda, då vi sätter dem på plats. Ikväll eller imorgon, ska vi ÄNTLIGEN börja måla brädorna vita och till helgen hoppas vi kunna börja lägga in golvet. Golvet måste ju ligga till sig i minst 72 timmar (3 dagar), för att anpassa sig till husets/rummets luftfuktighet, så man slipper sprickor och skeva golv. I kväll ska jag nog passa på att beställa taklister och takrosett-ska bli SPÄNNANDE! Sedn ska vi även försöka oss på att bygga elementskydd, kan bli ÄNNU mer spännande...:-)

Kramar från mig! 

Nu ska jag göra lite reklam här på bloggen... :-)

Blev tipsad av en kompis att det finns en FANTASTISK hemsida, där man enkelt och lätt skapar sin egen kalender/almanacka! Det tycker jag är en UNDERBAR idé! Det är samma visa varje år. Kalendern är för stor, för liten, fel färg, står fel saker i den, är för mycket inriktad på träning, eller för lite inriktad på träning osv. osv.

Länken till denna UNDERBARA sida hittar du här; personligalmanacka!

Kan LOVA att du inte blir besviken. Dessutom JÄTTEROLIGT att sitta och knåpa ihop sin egen kalender, välja färger, innehåll osv. Min blir rosa, med en liten fågel, som bilden ovan. Innuti är det rosa och ljusgult, samt har jag 10 hela sidor med Sudoku-HURRA!

Kramar från mig!

Efter låååångt uppehåll på min blogg, återkommer jag nu. Orsakerna har varit många och jag orkar just nu inte gå in på detaljer, men det mesta rör mitt vänster knä, vars ledband har tänjts ut och jag inte har kunnat gå ordentligt på snart 6 veckor-SUCK!

Julen var RIKTIGT trevlig och jag och Mannen firade ihop, för första gången sedan vi träffades för ca 11-år sedan. Vi hade julen hemma hos oss i huset och vi blev hela 12 personer. Syskon, med respektive, föräldrar, farmor och farbror, kissekatt och vovsing. Katt och hund skötte sig EXEMPLARISKT hela kvällen, så det var RIKTIGT skönt. Vi var ju lite oroliga för hur Smultron (kissen) skulle ta det att ha 12 personer och 1 hund i huset, men hon brydde sig inte ett dugg! Lilla Smultron var istället med i köket då vi målade julgranskulor, vilade under matsalsbordet, då vi åt julbord och sov med Mannens farmor, då hon vilade ryggen. Katt med bättre temperament, får man nog leta efter! Endast en gång blev det en liten missuppfattning mellan katt och hund. Det var då Smultron lade sig till rätta under min kära svärmors stol, då vi åt julbord. INTE helt populärt hos Harley (Vovsingen), då han tycker att det finns gränser för hur mycket kontakt man får ta med HANS Matte. Tack och lov är han ju en MYCKET snäll hund och det enda han gjorde var att säga ett dovt GrrrVoooff!, Det räckte dock för att lilla Smultron skulle ta sin tillflyckt till källaren-SVISCH sa det. Efter några minuter gick Mannen ner för att hämta henne. Då kom hon högljutt och upprört tjutandes, hoppade upp i hans knä och berättade hur orättvist hon blivit behandlad, stackars kissen... :-)

Vi tyckte alla att julen blev en riktig "Fanny och Alexander jul" som Mannens mor uttryckte det. Jag får lägga in lite mysiga julbilder här på bloggen. Vår kära julgran var ju en av julens roliga detaljer. Att köpa julgran i 14 minusgrader är INTE enkelt. Samtliga julgranar var STELFRUSNA och dessutom platta, då de legat ner på den frusna backen. Granen vi valde var därför svår att se i förväg hur den skulle se ut. Den blev ju såklart världens finaste julgran ändå, med allt vårt kärleksfulla pyntande, men ska en gran verkligen ha 6 toppar? :-)

Kissen var MYCKET intresserad av granen de första timmarna, så vi var lite rädda för att det inte skulle fungera så bra...vi förankrade därför granen med en rejäl bindtråd och skruvar i väggen.

Efter några spridda attacker av granen, en då hon betedde sig som en rabiesdrabbad flyg-ekorre, vågade vi oss trots allt på att pynta granen, som blev RIKTIGT fin, trots sitt suspekta utseende.

I jul har jag även nåltovat en hel del, små detaljer. Dels gjorde jag en mobil med två fåglar att ha i köksfönstret och dels gjorde jag bordsplaceringshjärtan och lite andra små hjärtan. RIKTIGT roligt att tova, måste jag säga, då det är ganska så enkelt.

Jag har även gjutit i betong för första gången. Lyckades göra de där två granarna, jag nämnt i ett tidigare inlägg. De blev söta, och katten tyckte att de var goda :-) MYCKET bitterspray gick åt till att hålla kissen från mina granar :-)

I övrigt har jag satt igång att sticka på allvar. Jag har hunnit med att göra klart min halsduk, två mössor samt påbörjat vänster framstycke på min blivande kofta. Det finns en FANTASTISK sida på nätet jag måste tipsa om. Där kan man hitta gratis stickmönster, som man enkelt skriver ut-TOPPEN! Här kommer länken till garnstudion på den kofta som jag nu stickar. Enda skillnaden är att min kofta blir helgrå.

Under julledigheten har vi även hunnit med att renovera i vårt blivande sovrum....Kissen har hjälpt till på sitt lilla sätt...Fick TOKBRYT på en av tapetvårderna...tur att det var en skarvtapet hon gick lös på, annars hade vi nog haft problem att få tapeten att räcka till. 

Mestadels har hon dock legat uppe i ett av våra skåp eller suttit på målarstegen och kommit med spridda tjut och klaganden, om hon inte varit helt nöjd :-) Bra med en liten arbetsledare :-)

Vi har nu målat klart allting, kanske taket behöver någon mer strykning. Mamms och Papps var hemma i helgen och hjälpte oss att börja sätta upp våra vita tapeter med vita fjärilar på. Det blev KANONSNYGGT och nu till helgen ska vi åka och köpa furugolv och brädor till huvudändan av rummet. Vi har även hittat taklister och takrosett på nätet som jag ska beställa, sedan är rummet klart! Har även bestämt mig för att göra en mobil med fjärilar att hänga i rummet. Tror jag ska göra dessa i vit- och kanske ljusrosa- och turkos filt´. Fjärilarna ska jag brodera pärlor och paljetter på. Får se om jag vågar visa upp mitt blivande resultat, ROLIGT och romatiskt ska det i alla fall bli! Undrar om Mannen tycker detsamma...:-)

Kramar från mig!

Sitter just nu på jobbet och har en ganska tung dag framför mig. En himla MASSA jobbiga och komplicerade beräkningar av släntstabilitet, vilket jag INTE är sugen på just nu! Har STORT behov att bara få vara ledig och kunna kurera mig från min senaste bravad med benhinneinflammation i revbenet-USCH! Vissa dagar vill man bara dra ett täcke över huvudet och gömma sig :-( Riktigt TRÅKIGT att inte ens kunna ens Herkules utan att få HYSTERISKT ont!!!

Nog pratat om detta :-)

Tur i alla fall att det finns snälla och hjälpsamma människor i min närhet och att vi har en liten MYSIG kissemiss, som GÄRNA lägger sig och purrar nära sig :-) Hon är så OTROLIGT mysig och gosig och det är RIKTIGT svårt att slita sig och gå till jobbet varje dag.

Just nu är jag även sugen på att baka och att börja julpyssla på allvar! Har hittat en rolig beskrivning på hur man gör FINA julgranar av plywood, grön mossa, pärlgirlanger och betong! Ska försöka mig på att gjuta betong ikväll eller imorgon, beroende på om jag hittar några bra "stammar" till mina planerade alser. Jag får lägga in blider senare, om det blir bra utdelning på projektet vill säga...:-) Det är ju inte så enkelt att ha julblommor hemma i år, då lilla Smultron mer än GÄRNA provsmakar det mesta. Tyvärr är ju SAMTLIGA "vanliga svenska" julblommor giftiga för katter, så det blir mycket lite av denna vara i år. Funderar dock på att hänga lite hyacinter och tazzetter i amplar, som hon inte kan nå, så man får in den GODA lukten i huset i alla fall. Man kan ju faktiskt hitta på mängder med andra helt giftfria och ofarliga julpynt för små kissar, så det får nog bli av denna vara i år. Förra helgen planterade jag i alla fall små enar i mina balkonglådor på framsidan. Jag täckte jorden med mossa från trädgården (det har vi i överflöd i gräsmattan) och sedan dekorerade jag enarna med röd buljontråd och små röda kulor. Jag lade även dit kvistar med renlav och små torkade apelsninskivor. Det blev riktigt juligt och ganska så gulligt :-) Bilden är tyvärr dålig, men får fungera ändå. Därefter satten vi upp en konstgjord grangirlang med belysning längsmed balkongräcket, som vi fått låna av mina föräldrar-MYSIGT!

Nästa vecka ska vi ta vår årliga jultripp till Ullared, för att inhandla lite smått och gott inför julen. Kanske hittar vi lite roliga småpresenter till "elaka julklappsleken", lite fina servetter och annat smått och gott. Vi har faktiskt även lyckats med bragden att se samtliga avsnitt av dokusåpan Ullared-PINSAMT, jag vet...:-) Dock var den ganska så underhållande och det var med ett visst vemod vi såg sista avsnittet i måndags kväll. Jag tycker egentligen INTE om dokusåpor, då jag känner att allt blir så konstlat och överdrivet. I "Ullared" är ju allt redan konstlat och överdrivet, så där tyckte jag att det gick hem. Tror och hoppas dessutom att de som medverkade i såpan var både välbetalda och frivilliga, då man får leta efter mer kufiska personer :-) En annan orsak till att såpan Ullared gick hem hos mig, är att man helt klart blir ganska puckad själv då man är där. Köper en massa skit som man egentligen inte skulle ha, bara för att det är billigt... Mitt sämsta Ullaredsköp är nog, inte inhandlat ännu, men lär väl strax dyka upp. Skulle kanske kunna vara en UTMÄRKT uppfinning för att kitta fönster med i så fall. Såg praktiskt och bra ut, men fungerar nog tyvärr inte lika bra, då gummiskrapan som ska vara mjuk, är STENHÅRD :-)

I kväll blir det lite shopping i stan med Mor, då det SANNERLIGEN är dags att börja inhandla julklapparna. Skulle vara JÄTTESKÖNT att vara klar till senast den 20:e i år, då vi för första gången ska fira julen tillsammans, Mannen och jag. Vi ska vara i vårt hus och både Mannens och mina föräldrar och syskon med respektive dyker upp. Ska bli KANONKUL och vi blir hela 12 stycken. Det var LÄNGESEDAN jag firade jul med så många människor då mina mor och farföräldrar gick bort för många år sedan nu. Hoppas bara att vår lilla kisse och mannens föräldrars hund Harley, också vill ta del av julfriden...:-)

Harley ska komma på besök några gånger nu innan jul, så vi får hoppas att de lär känna varandra och kan hålla sig lugna på varsitt plan under julafton. Kan bli ganska spännande annars med "ilsken raggresande Sibirisk katt" och "vansinnig fluffig vit Bichon frisé" som jagar varandra från rum till rum! Tänk er den synen alla, tänk er den...:-)

Kramar från mig!

Nu börjar det ÄNTLIGEN närma sig jul (favvorit högtiden) och då blir i alla fall jag inspirerad av att pynta och julpyssla! Jag är nog ganska konservativ och gillar inte för mycket glitter och bling bling, utan mer naturnära färger och naturliga material. I år har jag bestämt mig för att försöka tova små hjärtan att ha framför öppna spisen och kanske i julgranen (om Mannen går med på det förstås...). Vi har nämligen upptäckt att vi tycker HELT olika ifråga om hur en julgran ska se ut :-)

Vad vi tycker lika är följande;

• en tät gran
• massor av kulor i matchande färger, typ det mesta i rött, silver eller vitt!

Sedan tog likheterna slut...:-)

Jag vill ju då GÄRNA ha lite annat i granen än bara kulor...tycker det är JÄTTEFINT med små tovade hjärtan, polkagrisstänger och prismor, vilket Mannen tycker är PRÅL! Jag vill ABSOLUT INTE ha glitter som är tjockt och som man slingrar runt granen, men det VILL Mannen ha!!!

Själv är jag uppvuxen med att antingen ha pärlgirlanger i granen eller islametta. Islametta av den gamla sorten är nog TYVÄRR bara att glömma. Vi har försökt att i flera år leta efter detta i Tyskland (då släkten på mors sida kommer därifrån), men det verkar tyvärr inte finnas där heller längre :-( För er som inte vet vad islametta är, ska jag försöka förklara. Det är lite tjockare tunna strimmlor av folie, som man hänger i granen. Det ser ungefär ut som istappar och blänker RIKTIGT vackert! Då de är tillverkade av folie, blir de även lite skrynkliga, vilket nutidens plastlametta INTE blir och är därför inte lika vackert (tycker jag...). Jag har LYCKATS med att övertala Mannen om att skippa det tjocka glittret i alla fall och ersätta det av pärlgirlanger...under PROTESTER förstås :-)

Därefter började vi diskutera vad man skulle ha i toppen av granen... vi har i år bestämt oss för att ha en röd och silvrig julgran. Röda kulor, silvriga hjärtan, istappar och pärlgirlanger i silver. Då tycker jag SJÄLVKLART att man ska ha en toppstjärna i silver...!

Mannan tycker att det är PRECIS lika SJÄLVKLART att toppstjärnan ska vara i guld! Han menar på att annars ser den inte "kunglig" ut och tycker att det tre vise männen inte sprang efter en silverstjärna utan efter en guldstjärna..:-) Undrans jag om de överhuvud taget sprang efter en toppstjärna i en julgran...;-) Jag tycker att det är RIKTIGT FULT att blanda guld och silver tillsammans (hoppas jag inte trampar någon på tårna nu). Det skär sig på något sätt jag inte kan förklara. Tycker inte om smycken heller som är med både guld och silver, det ser pråligt ut :-)

Vi får väl se vem som VINNER "kampen om toppstjärnan". Känns lite som om jag borde släppa efter här och låta Mannen få sin toppstjärna i guld, då jag faktiskt fick mina pärlgirlanger!!! Usch, inte lätt det här, då man har en inre bild och vana hur saker och ting ska se ut! Snacka om I-landsproblem :-)

Över till det här med julpyssel! Jag ÄLSKAR att pyssla med det mesta och julpyssel är ju då inget undantag!!! Förra helgen fixade jag till en dörrkrans. Jag piffade upp en kottekrans, med lite grönmossa, torkade apelsinskivor och söta frostade äpplen. Det blev riktigt lyckat och jag får väl lägga ut en liten bild :-) 

Jag ordande även med en adventsljusstake med grön- och vitmossa och små svampar i. Jag är som sagt gammalmodig och kan inte för min värld använda mig av flammsäker vitmossa. Det är säker TOPPEN, då den inte är lättantändlig, men den får så obeghaglig lukt och ett konstlat utseende. Kissemiss, tyckte dessutom att det var MUMMA att snaska på mossan, så det var nog bra att det blev den gamla hederliga brännbara varianten. I helgen tänkte jag fixa till vår takkrona med rönnbärsgirlanger och lummer. Jag köper lummer på blomsteraffären, då vissa sorter av den är fridlyst. Även mossa ska köpas i butik och INTE plockas i naturen-Jajja! Jag har även funderingar på att ta mig till Panduro  och införskaffa nålar och ull, för att se om jag kan tova ihop något...

Igår införskaffade jag tidiningen "101 nya ideer", där de hade julpysselspecial! Vissa av ideérna tyckte jag var UNDERBARA och vissa inte fullt så underbara, men så är det väl med det mesta! Man kan inte tycka om allt! Inspirerad blir man i alla fall! Ska även försöka mig på att baka lite om tiden räcker till. Dessutom är det dags att börja fundera på "årets julkort". Tror jag vet hur jag vill ha det i år, men har inte riktigt spånat färdigt ännu! Lägger in en bild på förra årets julkort.

Många kramar från "den gammalmodiga"! 

I onsdags fick vi äntligen vaccinerat oss mot svininfluensan! Man har ju gått och tänkt på det ett bra tag nu, men tyvärr inte fått möjlighet till att vaccinera sig av många olika orsaker. Vi tillhör ju ingen riskgrupp heller, men då jag i princip varit sjuk sedan augusti 2008 i diverse olika åkommor, kände jag att svininfluensan kan jag klara mig utan :-)Vi tog vår spruta vid 16-tiden i onsdags och själva sprutan gjorde ju inte direkt ont. Jag tycker ju inte direkt om sprutor, då jag tagit ett antal i mitt liv, men hellre ett stick i armen än en jobbig influensa! Efter sprutan fick vi stanna kvar för observation i 20 minuter, för att se så man inte fick någon allergisk reaktion. Varken jag eller Mannen kände några direkta symptom, möjligen lite yrsel i ca 10 minuter. Däremot gjorde det RIKTIGT ont i armen!

Efter sprutan åkte vi till foderbutiken och köpte mat till Herkules och kattsand till Smultron. Därefter begav vi oss till Rusta för att införskaffa något "julpynt" att hänga i fönstrena i vardagsrummet. Det visade sig inte vara särskilt lätt...visserligen fanns det ju ett ganska stort utbud av stjärnor, kulor med ledlampor och andra små bollar med ljus i (kallades akrylboll, låter inte direkt juligt tycker jag, mer som något i form av hårboll-USCH), men tyvärr hade de alla för kort sladd! JÄTTEDUMT då vi har tre STORA fönster att hänga upp belysning i och behöver minst 5 meter sladd för att komma någon vart. Dessutom går det ju inte att skarva sladden, då den ska kopplas till en transformator. Vi försökte oss även på en tur till Jysk och Jula, men där var det samma sak-KORTA sladdar!

Vi 20-tiden på kvällen, började jag frysa som en tok! Jag fullkommligt skakade i hela kroppen och kände mig som att jag började bli sjuk. Mannen frös han oxå, men kände sig annars bra. Vi tyckte nog att vi var aningens tröttare än vanligt, men jag trodde nog att det inte skulle bli så mycket mer med det...

På torsdag morgon hade jag RIKTIGT ont i kroppen. Jag svettades och frös, omvartannat och kände mig på alla sätt i urusel form. Då jag har mycket att göra på jobbet, kände jag att jag inte kunde stanna hemma. Man visste ju dessutom vad orsaken till att man mådde uselt kom ifrån, så någon "smittorisk" var man ju inte :-)

Väl på jobbet blev jag givetvis ännu sämre och hade så ont i kroppen att jag knappt kunde sitta på min annars sköna kontorsstol! JISSES vad jag mådde pyton. Vid lunchtid hade jag nog även fått en del feber och jag kände mig vimmelkantig och nästan lite förvirrad-INTE bra, då jag skulle sitta på ett viktigt möte på eftermiddagen :-)

Jag ringde Mannen och Mamsen och beklagade mig och de tyckte såklart synd om mig-då kändes det bättre :-)

Vid 16-tiden började jag plötsligt må lite bättre. Det var som om dimman jag haft runt mig släppte och det gjorde inte fullt så ont i kroppen och armen längre-SKÖNT!!! Mötet gick relativt smärtfritt och jag fick nog sagt det mesta av det jag planerat...HOPPAS jag :-)

På hemvägen tog vi en snabb sväng förbi K-RAUTA, för att se om de möjligen hade något kul till fönstren, med längre sladd!!! Det hade de förstås inte och vi var påväg att ge upp! Då hittade vi helt plötsligt stjärnor i metall, som man satte ett värmeljus i. De är 20*20 cm i storlek och vi valde vita-HURRA!!! Detta kändes toppen. Vi köpte 3 stycken, 1 till varje fönster och kände os SUPERNÖJDA! Dessutom gjorde det ju inget att de var nedsänkta till 59 kronor styck-Hi Hi!! När vi satt oss i bilen och börjat köra bort från parkeringen, insåg vi att det hade nog varit ännu finare om vi hade stjärnor i alla 5 fönster i vardagsrummet (nu när de var så billiga...). Hastigt och lustigt vände vi därför om och köpte oss 2 stjärnor till :-)

Jag hängde upp dem i går kväll och det blev verkligen JÄTTEFINT! Inte så pråligt och stökigt, utan stilrent och enkelt som vi gillar. Under kvällen kände jag mig återigen VÄLDIGT matt och trött och även Mannen var trött och lite småruggig. Vi stupade därför i säng redan vid 22.30, och det är TIDIGT för att vara oss. Stackars lilla Misch Mosch, tyckte att Matte och Husse var dödstråkiga, då hon ville busa och rasa, men vi orkade verkligen inte!!! I morse gick jag därför ut på en liten promenad med henne i mörkret och det uppskattade hon mycket! På 15 minuter hann hon i alla fall att klättra upp i 2 träd och smyga lite i vinbärsbuskarna, innan det blev dags för oss att åka till jobbet!

Kramar från mig!

Nu har jag RIKTIGT tappat stinget med att uppdatera bloggen! Det beror INTE på att jag ska lägga ner bloggen, mest på att det inte har hänt så värst mycket spännande på sista tiden...:-)

Visserligen har vi ju fått hem vår lilla rara katt och det är en STOOOOR händelse, men innan jag vet att det fungerar till 100 % med allergier, vill jag inte presentera henne närmre :-)

Jag har ju tyvärr varit RIKTIGT dålig en tid igen, med benhinneinflammation i revbenet!!! Så TRÅÅÅÅKIGT är det, då jag inte klarar av att utföra något som helst stallarbete själv. TACK och LOV för Mamma Mat, som sliter hårt i gyttjan med våra tappra hästar, det skulle ínte fungera utan dig!!! Mannen har ju oxå fått börja agera hästskötare igen och är numera RIKTIGT haj på att mocka och väga upp hö-UNDERBARA är ni (både Mannen och Mamma Mat) som ställer upp så för mig-MILJONER KRAMAR!!!

Tyvärr har jag ju därför inte kunnat umgås särskilt mycket med Herkules, de senast 2,5 veckorna och det är JÄTTETRIST! Man får så OTROLIGT dåligt samvete och saknar honom fruktansvärt mycket. Igår fick jag i alla fall spolat av honom leran själv och tagit av honom täcket. Efter att ha borstat honom i ca 5 minuter fick jag åter ont i revbenet, så mer än så blev det inte :-( Man får istället vara GLAD för det lilla, som Mamma Mat alltid säger:-)

Förra veckan var jag och Mannen på geoteknikkurs i Stockholm. Kursen var RIKTIGT bra och vi lärde oss massor matnyttigt!!! Föreläsningarna var tuffa och startade 8.30 och avslutades 18.30 från tisdag-torsdag, så man var ganska så mör i huvudet under fredagen :-). På vägen upp till Stockholm (vi åkte på måndag kväll) passade vi på att hälsa på och sova över hos Mannens syster och sambo i Örebro. Det var som vanligt JÄTTEROLIGT att träffa dem och det var skoj att se hur fint de fått det i sin lägenhet. Jag har ju tyvärr bara varit där en gång och det var då vi hjälpte syster att flytta sina möbler från Göteborg. Vi käkade lite pizza och satt och pratade några timmar och det var mysigt! Systern har två JÄTTEVACKRA och GIGANTISKA katter av rasen Brittiskt korthår! Jag och Mannen imponerades över hur STORA och rejäla de var. Vi är ju vana vid vår lilla "misch mosch" nu och hon är nog ganska så näpen i utseendet. Hon har lite sneda ögon och ganska tätt mellan dem, dessutom är hon ju långhårig oxå och det ger ju givetvis ett annat utseeende.

Systerns ena katt Callista, var MYCKET sugen på mina pizzarester och det var inte helt lätt att hålla emot 5 kilo kisse som ligger på lur :-).

I lördags hade jag en tjej ute för att provrida Herkules. Tanken är att finna en ny medryttare till honom, då den förra tjejen fick sluta på grund av graviditet. Provridningen gick JÄTTEBRA och Herkules var helnöjd och glad. Han är så OTROLIGT snäll, inte riden sedan 18 oktober och dessutom ny ryttare, och han bara trampar på som ingenting-FIIIINA hästen :-) Det som är så bra med den nya medryttaren (om hon vill fortsätta förstås, vilket jag hoppas), är att hon är ganska så kort. Herkules tidigare ägarinna var ju kort och han tyckte i början att det var tokigt att bli skänklad så långt ner på magen, som mina ben kom. Med den nya tjejen märkte man att han trivdes gott med det "återfunna" skänkelläget. Hon var dessutom mild och lugn och red med mjuka händer och små lätta hjälper som Herkules ÄLSKAR! Det bådar gott för framtiden :-)

Många kramar från mig, som lovar att återkomma med roligare uppdateringar snart :-)!!!

I söndags köpte vi en nygammal soffa till vårt "för närvarande" TV-rum. TV-rummet är ett ganska fult rum med beiga vävtapeter och en RIKTIGT OTÄCK heltäckningsmatta, som jag tror har varit ljust beige i tidernas begynnelse! Skulle kunna tänka mig att det bor och lever en helt egen civilisation i denna matta-HUAH :-)

Inom snar framtid ska mattan väck och ett nytt och fräscht furugolv läggas in, men allt har ju sin tid tyvärr...Just nu får rummet husrea fläkt- (inomhusenheten till frånluftsvärmepumen sitter i taket) och TV-rum och det fungerar utmärkt! Tyvärr har vi inte haft några bra möbler att sitta i, så i helgen slog vi till och skaffade en tygsoffa-MYCKET bra idé!!!

Innan har vi haft två RIKTIGT omaka fotöljer, som vi båda varit för envisa för att göra oss av med, då det finns MYCKET minnen från våra respektive barndommar i dessa ohyggliga ting... :-)

Mannens fotölj är en snurrbar brun skinn-imitationsfotölj, som är sprucken PRECIS där man har huvudet, så jag ALLTID fastnar med håret-USCH-tycker jag såklart, löjligt tycker Mannen :-) Det finaste med fotöljen (som Mannen tycker...) är att det är hans morfars gamla fotölj och att hans farfar har hjälpt morfar att snygga till och lacka armstöden på fotöljen för MÅNGA år sedan :-) Kan förstå att det känns bra för honom att ha denna OHYGGLIGT fula fotölj som minne från hans underbara morfar och farfar, men det är synd, tycker jag, att det inte var typ en liten, liten pall eller något annat enkelt (och lätt att gömma undan), som de tillsammans hade renoverat... :-)

Min fotölj utgjordes av en tygfotölj, som man ALDRIG kunde sitta bekvämt i, hur man än reglerade ryggstödet. Det fina med fotöljen var att den hade mina föräldrar då jag var riktigt liten, så den har liksom funnits med i hela mitt liv. Då jag flyttade till Kristianstad 1998, för att studera, hjälptes jag och Mamsen åt att klä om fotöljen. Jag valde ett rutigt tyg i mild turkost, grönt och orange färger, som jag fortfarande ÄLSKAR, och fotöljen ser verkligen skönare och finare ut, än vad den kanske är...:-)

Vi har från första stund vi flyttade ihop, krigat om dessa två USCHLIGA fotöljer och försökt övertyga varandra om "visst är min fotölj fin?", "visst är min fotölj bekvämast?", "visst är det ett vackert tyg i min fotölj?" osv. osv. Det har oftast slutat med att vi har FÖROLÄMPAT varandras fotöljer och därefter fått lite dåligt samvete, kan låta ungefär såhär; "din fotölj är HEMSK att sitta i, mitt hår fastnar i sprickan och dessutom avskyr jag konstläder!!!", "din fotölj har ohyggligt fult och skrikigt tyg!!!", "jag HATAR när sladden till min ryggvärmare trasslar in sig i fotöljens snurrkonstruktion!!!", "din fotölj är ju så STOR och obekväm, att man skäms över den-ALLTID ivägen!!!" osv. osv, går vi på-HELT STÖRT, Eller hur??! :-) :-)

Jag förstår Mannens nostalgiska värde och han förstår mitt, men ändå kan man inte låta bli att pika fotöljerna :-) I TV-rummet har de inte bara varit obekvämat att sitta i, de har dessutom dragit ner och fulat till rummet ytterligare, så i helgen fick vi nog!!! Vi hittade en Tomelillasoffa (från IKEA) på Blocket, och slog till direkt! Det är en beige tvåsittsoffa, som passar UTMÄRKT in i det beige TV-rummet. Den var riktigt fräsch och fin i tyget och knappt använd. Dessa soffor har ju även avtagbart tyg som kan tvättas, samt kan man ju köpa nytt överdrag på  Bemz om man tröttnar på färgen!

Det BÄSTA med den nya soffan är dock att, dels ser hela rummet PLÖTSLIGT OK ut...visst är det fortfarande sunkigt och slitet, men nu matchar åtminstonne möbler, väggar och golv med varandra, och dels att vi slutar upp med att lägga energi och tid på att pika våra fotöljer :-)

Ett fotöljkrig på över 7-år, har ÄNTLIGEN tagit sitt slut! Igår bar vi ner fotöljerna i garaget och det kändes som ett bra avslut. Nu har vi BARA kvar diskussionen om vad som sedan ska ske med dessa "LJUVLIGA" ting, men den får nog vänta ett tag...:-)

Kramar från fotöljfascisten!!!

Efter förra söndagens långritt, fick jag ont i den dj......vla ischiasen igen-USCH!!! RIKTIGT ont gjorde det och hade STORA problem med att sitta och att ta hand om Herkules-TYPSIKT!!! Jag har ju inte haft ont i ischiasen saden i april, då Mannen var i Thailand, så jag hade hoppats att det inte skulle återkomma, men tji fick jag :-(

På måndagen var det ganska överkomligt, men under tisdagen blev det bara värre och värre. Då jag inte heller får äta värk- och inflammationsdämpande medicin på grund av min svåra IBS, kändes allt ganska hopplöst. Ringde till min sjukgymnast och dit kunde jag tidigast få komma om en vecka. Testade att ringa en napprapat i hemkommunen, men dit kunde jag komma först vecka 45, så det såg INTE särskilt ljust ut för mig!

På torsdag morgon, tyckte jag att det kändes något bättre, men testade i alla fall att ringa till en kiropraktor i Göteborg, som dessutom var utbildad sjukgymnast. Jag har ju varit skeptisk till att gå till en kiropraktor, napprapat och/eller osteopat, då detta är alternativa medicinska behandlingsmetoder. I torsdags hade jag dock "FÅTT NOG" och tänkte att det får bära eller brista! Jag fick en akuttid samma dag vi ett, så det var ju spännande. Jag menar, hade ju ALDRIG trott att jag skulle få komma samma dag, så underklädsvalet för dagen var väl kanske inte på topp precis...hade vit enkel BH, den var ju OK, till det ett par extremt fula svarta trosor, men i alla fall hela och rena :-), och därefter, det FATALA MISSTAGET, svarta nylonstrumpor och knähöga grönrutiga ridsockar, som jag ofta har under jeansen på hösten/vintern. Dessutom hade jag INTE rakat mig under armarna... kände mig "ganska så NICE", med andra ord :-) 

Kände mig RIKTIGT nervös, då jag gick till besöket, då jag var rädd att kiropraktorn skulle ge mig besked att det var en förslitningsskada jag hade, och att det skulle vara svårt för mig att rida i framtiden....HUAH!!!

När jag väl var där hade han en liten intervjuv om mitt ryggonda. Jag förklarade att det inte längre kändes som om smärtorna kom från ryggraden, utan mer från en punkt i mitten och vid sidan av ryggen. Denna smärta har sedan strålat ut i en punkt i korsryggen och därefter till min vänstra sittknöl och ner i vänster ben.

Kiropraktorn tittade fundersamt på mig och bad mig att ta av mig ytterkläderna och behålla underkläder på...Hmmmm! Då han såg mina svarta nylonstrumpor och mina knähöga rutiga sockar, såg han lite skrattbenägen ut och sa "behåll du de där byxorna och höga strumporna på"... ;-)

Därefter bad han mig att ställa mig framför honom och resa armarna ovanför huvudet-SHIT, nu skulle mina "INTE så snygga" små begynnande "buskar i armhålorna" oxå synas!!! Precis då jag ställer mig framför honom och ska sträcka armarna ovanför huvudet, ber han mig TACK och LOV att vända mig med ryggen mot honom-puuuhhhh, LITE värdighet kvar i alla fall... Han stirrade på mig då jag stod "rätt upp och ner" på golvet, med ryggen vänd mot honom. Jag fick lägga mig ner, han var fortfarande tyst och granskande. Han lyfte mina ben, ett i sänder, bad mig att lägga mig på sidan, fortfarande utan att ha sagt ett ljud och HELT PLÖTSLIGT-KABOOOOM, han KASTAR sig på mig och TRYCKER till mitt bäcken, så det KNÄCKER till HÖGT i ryggraden-HJÄLP!!! Där ligger man i "godan ro" iförd "sexig" outfit och fattar INGENTING, när ca 80 kg "okänd karl", helt PLÖTSLIGT kastar sig över en och knäcker till HELA ryggen-HJÄLP!!! Jag blev faktiskt så rädd över attacken och knaket (trodde jag fått ryggskott igen) att jag började gråta...PINSAMT! "Hoppsan" sa kiropraktorn och såg "pillimarisk" ut, jag kanske inte var så psykologisk nu, men då du kändes så spänd, ville jag inte berätta att jag skulle knäcka till dig, då dina muskler nog skulle göra motstånd. Kan jag mycket väl tro på... :-) Jag var ju spänd som en filosträng!!! Då han knäckt till mig på högra sidan gjorde han det även på vänstra sidan samt mitt på ryggen och i nacken. Han förklarade att jag hade fått "låsningar i bäckenet" och mitt på ryggen, efter mitt ryggskott förra året och att det var detta som gjorde att jag fick ischiasliknande smärtor och spända muskler. Han höll nog på att knäcka och knåda mig i minst 40 minuter och därefter bad han mig att resa mig  upp. Jag var LIVRÄDD, trodde att jag skulle få ryggskott och falla ihop på golvet i "geléliknade klump", men så gick det som tur var inte :-) Min smärta var BORTA!! helt SANNSLÖST!!! Efter att ha haft så ont i så många dagar och månader, kändes det som en lättnad. Jag TACKADE kiropraktorn, som dessutom  trodde att det nog skulle räcka med en enda behandling, JISSES! Dessutom sa han att detta INTE var en förslitningsskada, så det var ju UNDERBART att få höra!

Framåt kvällen och följande dagar, har jag känt mig ganska mörbultad, vilket i sig inte är så konstigt... Jag kan dock utföra mina sjukgymnastiska övningar UTAN att vänster ben stramar och gör ont-UNDERBART! Hoppas snart att all muskelspänning ska försvinna bort, men det kan nog ta sin lilla tid efter ett års spänningar!!!

Kramar från mig!!!

I söndags fyllde jag år!!! Det innebar STÄDNING av HELA huset på lördag förmiddag, då det var då vi skulle fira mig :-) Mannen var smart och försvann iväg redan vid niotiden, för att hjälpa sin far att ta upp segelbåten :-) Det var FANTASTISKT väder HELA lördagen (och även söndagen), så det var väl lite trisst att vara inne hela dagen, men det är smällar man får ta om man ska firas :-)

När jag hade städat det mesta, bakade jag en sockerkaka med apelsinsmak och började märka upp lapparna till mitt lapptäcke. Dessa har ju drällt på vardagsrumsglovet den senaste månaden och samlat gott med damm...Det tog ca 1 timme att märka upp de 99 lapparna i ett fungerande system. Hoppas att jag snart ska få tid till att börja sy på det igen. Vid tvåtiden dök Mannens föräldrar och deras hund Harley upp och strax därefter kom mina föräldrar och min lillasyster. Tyvärr kunde inte min käre bror komma hem från Halmstad, då han hade en hop med tentor hängandes över sig. Det känner vi ju till hur det är-USCH!!!

Istället för tårta bjöd vi på äppelpaj, med äpplen från grannens trädgård... detta låter värre än vad det var, vi hade fått lov att plocka äpplena, så det var inte pallad frukt :-)

Av mina kära svärföräldrar fick jag ett par UNDERBARA örhängen i brons i form av mycket detaljerade drakar!

Jag har ju en viss förkärlek för drakar och dessa utgjorde sannerligen INGET undantag och en VACKER bukett med orange rosor. Av mina söta föräldrar och syskon fick jag ett armband med en berlock från Thomas Sabo, som just nu är min favvoritdesigner, vad gäller smycken. Jag har ju tidigare en silverring med gröna stenar i som jag fick av Mannen då jag fyllde 30, så det var roligt tt kunna komplettera med ett armband oxå.

Jag fick även pengar till att köpa en ny VARM ulltröjja, stickor och garn till en mössa och halsduk samt fina blommor. Av Mannen skulle jag egentligen inte ha någon present, då vi bestämt oss för att katten var present nog. Han kunde dock inte låta bli att ge mig något, så jag fick ett par öronvärmare som jag kan ha då jag rider och en Guitar Hero!!! Nu kan vi spela samtidigt och det är MYCKET roligare än att bara sitta och vänta på sin tur-Hi Hi!!!

På kvällen var vi hemma hos mina föräldrar och åt en GOD middag med lax och diverse tillbehör. Det var en KANONBRA födelsedag och jag vill TACKA ALLA, man känner sig RIKTIGT bortskämd!!!

Många kramar från mig!

Igår var jag på mitt andra kurstillfälle i Yoga. Jag var ju ganska skeptisk efter första kursomgången, men nu är jag nog fast :-) Igår var jag med på samtliga övningar, då jag hade passat på att värma upp mig lite bättre än förra gången. Jag lyckades utföra de flesta positionerna och efter ca 20 minuter spreds en skön värme i hela kroppen-UNDERBART! Jag måste villigt erkänna att jag var ganska rädd förra söndagen, för att slå upp min rygg igen. Igår vet jag inte vad som flög i mig, men jag tänkte att "nu får det bära eller brista". Vet ju att det är muskulär värk jag har numer och inte ont från ryggraden, men lika skrajsen blir man ändå efter att ha haft ont i över 1 år nu.

Som sagt har jag ENDAST Yogan att tacka för att ryggen blev mjuk och rörlig igår!!! Visst stramade det och gjorde ont en stund i början igår, men vips var smärtan borta och jag kände mig OTROLIGT mjuk och rörlig igen-helt FANTASTISKT!!!

Kramar från Lillyogi!

I helgen hade vi stora höststädningen av landet. Vi brukar ALLTID lyckas med att tajma in RIKTIGT dåligt väder, och så var det även denna gång... Tack och lov att det finns varma kläder, gummistövlar och regnjackor, annars hade vi nog drunknat :-)

Med på landet var Mannens farmor, hans syster och hennes sambo samt Mannens faster och hennes två barn. Det var riktigt mysigt och vi fick faktiskt gjort en hel del, trots vädret... Diken krattades ur, sly togs ner, hängrännor rensades och så passade vi på att elda-JÄTTEROLIGT!!! Man behöver ju inte vara särskilt rädd för att smitande eldloppor ska sprida sig till kringliggande träd, när det regnar som det gjorde. Vi passade därför på att elda sådant som det vanligtvis blir mycket "loppor" av såsom enris och ljung. Det kändes nästan som nyårsafton då elden sprakade och tjöt och lopporna dansade runt oss-högts förnöjsamt! Det är OTROLIGT vad "hypnotiserad" man blir av en eld. Man kan stå och stirra in i den i evigheter och varje gång man slänger i något nytt i elden, är det med respekt och skräckblandad förtjusning som man ser lågorna ta fart igen.

Efter eldningen gick vi in för att fika, då sken solen-helt FANTASTISKT :-) Efter fikan hade ingen lust att sätta på sig halvblöta kläder igen, så vi stannade inne och mös istället. Till kvällen lagade Mannens syster fiskgratäng och sedan satt vi uppe och pratade till sent vid den öppna spisen med godis och chips.

På söndag eftermiddag var det så dags för min första gång med YOGA...som de flesta vet så är jag ju INGET träningsfreak direkt, men med tanke på ryggskottet förra hösten, tänkte jag att det kanske kan vara bra att öva upp rörligheten...

Kursen började klockan fem och på parkeringen mötte jag grannfrun som bor mitt emot oss. Hon hade oxå anmält sig till kursen, så vi slog följe till den pyttelilla gymnastiksalen. När vi kom in var det mystisk musik och levande ljus tända. Hmmmm tänkte jag, det här kan ju bli MÄKTA intressant! Helt plötsligt stiger vår tränare fram i löst sittande orange byxor, halvlångt hår och en för kort långärmad grön tröja. Han paratar lite löst om filosofin kring yoga och förklarar för oss att man ska INTE träna yoga om man har mens, är gravid eller har ont i ryggen-Jahaja, gravid är jag ju inte men de två andra sakerna passade ju givetvis in på mig. Jag fick räcka upp handen och förklara min situation bland den lilla skaran av 10 personer. Läraren tyckte att jag skulle ta det mycket lungt med kvällens övningar, då frisläppandet av harmoniska hormoner kan leda till strötblödningar, återigen Hmmmmm??!. Gymnastiskalen var ISKALL och luktade "barnsvett" :-) läraren ville att vi skulle ta av oss strumporna (varning för vårtor...) och lägga oss ned på våra yogamattor för att börja lektionen med avslappning. Hmmmmm åter igen, jag har ju aldrig varit direkt bra på att ligga still, och framförallt inte då jag fryser och hellre hade velat ta en ridtur eller annat, men jag fick lungt sansa mig. När läraren således började tala om kontakten med moderjord och bad oss inta lotusställningen och blicka upp mot solen, och känna att vi sa JAAAAAAA till ALLT!!!!, började jag ju givetvis att fnissa.

INTE bra, då man bara är 10 personer i ett rum, men det kändes så OTROLIGT fånigt att ligga i den ganska läskiga gympasalen och stirra upp i taket (solen) och höra regnet piska mot rutorna :-) Efter avslappningen och inledningen påbörjades yogapasset med diverse övningar i fällknivsposition, dvs. att böja ryggen farmåt, vilket jag fortfarande har lite problem med ibland. Jag tog det därför VÄLDIGT lungt, för jag ville ju inte slå upp ryggen som ÄNTLIGEN börjat läka. Efter ca 20 minuters övningar utbrister läraren hurtigt-inte visste ni att yoga var SÅÅÅÅ jobbigt va? Nu är ni allt bra svettiga-Jag frös ju givetvis som en blöt hund och kunde knappt sitta still av frossa :-) Fick ta på mig en ylletröjja och mina strumpor igen. Därefter gjorde vi lite fler övningar som jag kände att jag klarade av att utföra någorlunda i alla fall. Man skulle knyckla ihop sig till diverse bolliknade skapelser och han kallad dem för t ex. krokodilen, kobran, apan, hunden, solhälsningen mm. Själv lyckades jag utföra; valrossen, knubbsälen, sengångaren, slamkryparen och "morsning och goodbye hälsningen", INTE så smidig kanske...:-)

TACK och LOV var det vissa av deltagarna som såg ännu värre ut, så kanske kan jag få min kropp att utföra övningarna någon gång i framtiden.

På det hela taget kändes kanske inte yoga riktigt som min grej, men jag kan väl inte ge upp efter bara en kursgång. Det är ju bara sex gånger totalt, så jag kanske får foga mig i detta. Intressant nog är det ju faktiskt yoga som jag sysslar delvis med i Herkules träning. Avslappning och andning, vara öppen och mottaglig för nuet och inte tänka på framtiden-INTE så lätt alla gånger, men det är ju så hästarna lever i vår stressade tillvaro. Kan vara nyttigt för Matte att lära sig avslappning och öka rörlighet och smidighet inför kommande ridning.

Resultatet från söndagens övningar har resulterat i lite nackspärr, då vi i de avslutande avslappningsövningarna skulle ligga plant på golvet med huvudet bakåtlutat och tänka JAAAAAAA, jag vill och säger JAAAAAAAA till universum... :-)

Kramar från "the yoga master"!

I helgen fick vi ÄNTLIGEN klart med dräneringen. Det tar alltid ca 14 gånger längre tid att utföra vissa saker, än vad man räknade med från början :-) I vårt fall, var det monteringen av listerna och geotextilen som tog NÅGOT längre tid än vad vi trott... geotextilen var FRUKTANSVÄRT seg och svår att göra hål i och källarväggen var RIKTIGT hård att borra genom, torts hjälp av Pappas slagborrmaskin. När vi väl brottats klart med geotextilen och fått listerna på plats, såg det riktigt proffsigt ut :-) Sönsdagen ägnade vi till största delen med att täta listen och att fylla igen schaktgropen-FIIIINT blev det!

På lördagen firade vi pappas 60-årsdag hemma hos mor och far. Det var riktigt trevligt och vi barn hade fixat en scrapbook med typiska "pappauttryck" som blev rolig att läsa, vad menas exempelvis med "goccor" (skor) :-)

Kramar från mig!

I helgen som gått har vi på allvar satt igång med att dränera söderfasaden. I fredags morse kom en lastbil och lämnade av 8 ton grus på vår uppfart och Mannen var iväg och köpte pordränskivor, lister, medium, pensel mm.

På lördag morgon tog vi bilen till K-rauta för att inhandla dräneringsrör. Då vi stannade bilen på parkeringsplatsen upptäckte Mannen att vi inte hade någon luft i bakdäcken på bilen-SKUMT!!! Vi blev lite stressade och bestämde oss för att åka och pumpa däcken innan vi gick och handlade. Det visade sig att vi hade en spik i ena däcket och en skruv i det andra-SUCK!!! Vi vet inte hur de har hamnat där, men hoppas inte att det är ett busstreck, INGET roligt alla i sådant fall.

När vi väl kom hem var det ju lite kvar att gräva innan vi kunde börja sätta upp skivorna vilket  Mannen sysselsatte sig med under lördagen i det HÄRLIGA vädret. Det var lite tur i oturen att Herkules hade tappat sina skor, då jag inte kunde ha dåligt samvete med att vara hemma och grejja hela dagen utan att motionera honom. En kompis och hennes pojkvän dök upp en stund för en snabb fika, men annars gnodde vi på bra under större delen av dagen. Jag fick även höststäda i en stor del av trädgården och vi passade på att tvätta husgrunden inför morgondagens uppsättning av plattorna.

Min kära far hade under dagen hittat en PERFEKT present till Mannen, vilket bestod av en spindeldamsugare!!! Visste inte att det fanns sådana saker. Sedan vi brutit upp lite av golv och väggar i bastun, på jakt efter en gammal vattenläcka, har vi haft påhälsning av STOOOOORA Husspindlar på ca 10 cm-INTE populärt hos Mannen. Med sin nya spindeldamsugare, kan han i alla fall känna sig tryggare :-)

På kvällen var vi JÄTTETRÖTTA och det blev bara en snabb tur till stallet och sedan tittade vi på film och halvsov :-)

Kramar från mig!

Igår fick vi det hemska beskedet att Mannens föräldrars ena hund har varit tvungen att avlivas FYYYYYYYY!!!! Känns riktigt overkligt och sorgligt, då hon inte var särskilt gammal. Hon har precis som Herkules alltid haft en förkärlek för att tugga i sig det mesta hon hittar, både inomhus och utomhus. Hon blev dålig i förra veckan och trots operationer och öm vård, gick det inte att rädda henne. Hon kommer att saknas, då man sannerligen får leta efter mer oskyldig och snällare hund. Då hon var så snäll kommer hon garanterat få ett vackert änglaliv i hundhimlen med fullt av smaskiga och helt ofarliga saker att tugga i sig!

Nu har jag VERKLIGEN fått inredningsdille på allvar. Jag letar efter saker på blocket VARJE dag och blir alltid lika besviken då jag inte lyckas hitta något. Just nu är jag på jakt efter ett riktigt gammalt och slitet ekbord, som kan passa till våra ekstolar som vi fick av min mors arbetskamrat.

Jag har än så länge inte hittat något, men fick idag tipset av Mannens arbetskamrat att man kan titta in på en auktion i Rävlanda. Det hålls ca 2 gånger i månaden och ska tydligen ha en massa kökssoffor och vackra gamla bord mm. LÄNGTAR!!!

Jag har ju länge velat ha en liten katt. Problemet är ju det att Mannen har kattallergi. Dock har han inte varit allergisk mot alla katter han stött på utan bara av vissa. Lite konstigt, men olika individer är ju såklart olika allergiframkallande. Då han inte är pälsdjursallergiker (tack och lov) hittade vi den mysiga rasen Sibirisk katt, på nätet. Det är många kattallergiker som tål rasen, men dock brukar inte pälsallergiker klara av den, då den är långhårig. Vi har träffat en trevlig uppfödare i Bollebygd, som hade sex kattungar till salu. Vi har varit där två gånger nu. Dels för att testa om Mannen blir allergisk och dels för att välja ut en liten katt som ka komma och bo hos oss. Första gången vi var där fick vi även med två påslakan som kissarna hade sovit på. Mannen fick ha påslakanen i sängen över natten och han kände INGENTING!!! Hurra :-)

Senast vi var där valde vi ut en lite kisse, som vi hoppas ska trivas hos oss. Vi har även lov att lämna tillbaka henne om det visar sig att mannen skulle bli allergisk efter 2-3 veckor hemma hos oss. Vi hoppas ju GIVETVIS att han INTE känner av något hemma heller. Kissen heter Zemlianika (Smultron, på ryska) och är nu ca 7 veckor, så det dörjer ett tag innan hon kommer hem till oss. Ska bli SÅÅÅÅÅÅÅÅ spännande. Vi har ju aldrig haft någon katt, någon av oss, så det är lite att läsa på och lära sig nu. Då jag är så extremt blödig och petig med Herkules, kan jag tänka mig att det blir likadant med den lilla kissen :-)

Kramar från mig!  

Jahaja, nu straffas man för sin lathet :-) Vi har ju på senaste tiden sysselsatt oss med att måla dörrar...MÅNGA dörrar har vi...och mycket jobb har det varit! Dock blir man nöjd och glad då man ser resultatet och jag har kommit på att jag faktiskt tycker att det är riktigt roligt att måla dörrar, tro det eller ej! Vad som INTE var så roligt var det som inträffade igår... :-) Vi har ju blivit lite lata med att stänga dörrarna till stallet/garaget, då vi ändå springer som tättingar fram och  tillbaka och vänder dörrar och målar, hit och dit! Det började med rastlöshet i går kväll vid niotiden. Jag bestämde mig för att gå ut och måla SISTA lagret på garderobsdörrarna-HURRA! Då jag famlade mot garagedörren i bäckmörkret (Papsen ska hjälpa oss att sätta upp utebelysning i helgen), såg jag något stort, liknande ett lönnlöv, som låg precis intill dörren. Konstigt hann jag att tänka, då jag slängde upp dörren, vi har väl inga lönnar i närheten? Samtidigt som dörren flyger upp hör jag ett uppgivet och klagande KWWWÄÄÄÄÄKKK!!! Jag har nästan dödat KERMIT!!!

Jag som trodde att det bara var ett löv-stackars "lilla" padda (kermit är väl i och för sig en groda kanske, men hemskt var det ändå)!!! Den lomade förolämpat iväg i mörkret och jag hoppas verkligen inte att den blev alltför skadad av smällen... Då jag tände i stallet/garaget, fick jag mitt straff-naturens hämnd, kan ni kalla det om ni vill :-)

Mitt på en av garderobsdörrarna hade en en fågel BAJSAT!!! Antagligen har det stackars kräket flugit in då vi haft dörrarna öppna, blivit nödig och hittat en bra plats på dörren :-( som om det inte räckte med bajsen-USCH, så hade kräket dessutom käkat av våra blå bär (har ett träd med blå bär utanför stallet/garaget) så fläcken belv inte av denna värld! Jag försökte att måla över fläcken, men den kom envist tillbaka. Vi får väl se hur många övermålningar det krävs innan den är helt borta-SUCK!!!

För att byta samtalsämne till något mycket trevligare så har jag fått för mig att sy ett lapptäcke! Jag har länge letat efter överkast till vårt planerade sovrum, men inte hittat något under 5000 kronor (vilket jag ALDRIG skulle betala) som varit snyggt. Jag vill ju ha det mesta i vitt i sovrummet, så tanken är att köpa flera olika vita tyger med vita mönster på. Eventuellt kan de kimmra något mot guld och brons oxå, men stilrent måste det vara! Ikväll ska vi åka till ett textillager i Kållered, där jag hoppas att jag kan djupdyka mellan stuvarna :-)

Igår var vi på Blomsterlandet och köpte påsk- och pingstliljelökar. Det fanns ju bara 1 enda stackars pingstlilja i trädgården i våras och de är ju synd och skam, tycker jag! Vet att många INTE tycker om dessa blommer, men jag tycker de är JÄTTEVACKRA! Gula och glada och kommer ganska så direkt efter krokusen i rabbaten, innan något annat knappt hunnit upp ur jorden. Vi kompletterade även med lite mörkgula krokus, som jag hoppas att rådjuren inte äter upp för oss. I dag fick jag även ett stånd med höstaster av en snäll kollega. I helgen ska det med andra ord planteras och grejjas i trädgården!

Kramar från mig!!!

I fredags var det dags för gatufest i området dit vi har flyttat till.

De senaste 8 åren har folk som bor i vårt område träffats en kväll i augusti för knytkalas på gatan hemma. Vi tyckte först att det skulle bli lite jobbigt, då man blir lite granskad som nyinfyttad och funderade åtskilliga gånger på om vi skulle gå. Dock känns det ju viktigt att visa att man är "intresserad" av sina grannar, så givetvis beslutatde vi oss för att komma såklart!

Man skulle ta med sig något att sitta på, något att äta vid och givetvis mat såklart. Vi har ju inte så mycket bord och stolar som är vänliga att släpa med ut på gatan, så där hade vi först ett litet problem...Mannen löste dock det hela med att ta två av våra sågbockar (som bordsben) samt två av överluckorna till garderoberna i sovrummet som vi renoverar (som bordskiva). Vi fick även ta två av våra stolar i köket att sitta på. Då vi samlat ihop alla våra ateraljer, hade vi bara problemet kvar hur vi skulle få dit allt på en gång. Tillslut kom Mannen på att vi kunde ju lasta på vår skottkärra...familjen Taikon :-)

Vi tänkte att det är väl lika bra att visa grannarna hur kokko vi är på än gång, så de inte förväntar sig annat ;-)

Då vi närmade oss gatan där vi skulle duka upp lånborden, såg vi människor som kom från alla håll med stolar och bord lastade på just SKOTTKÄRROR :-) Vi hade gjort rätt, utan att veta om det   :-) :-) :-) Vid sidan om borden blev det en rolig parkering för alla skottkäror, då folk började finna sig tillrätta med sitt möblemang.

Festen var faktiskt riktigt trevlig och vi gick runt och presenterade oss för alla våra nya grannar. Då vi är riktigt dåliga på att komma ihåg namn, kan jag väl inte påstå att några riktigt fastnade, men det var väldigt många barn som hette Erik i alla fall. Enkelt och br att komma ihåg. Det är ju faktiskt oftast trevligt att gå på sådana tillställningar, även om man är lite skeptisk i början. Alltid bra att få ett ansikte på sina grannar, så man har någorlunda hum om vilka som rör sig i ens område. Då regnet började falla vid 10 tiden, drog sig de flesta tillbaka till sina hus. Ska faktiskt bli riktigt trevligt att följa områdets diverse traditioner, då det finns ett antal föreningsfester, påskbrasor, valborgsbrasor, midsommar arrangemang mm.

Kramar från oss, som blivit RIKTIGA Svenssons (men trivs gott med det)

Efter semestern tog sin ända har vi fortsatt att tappert måla dörrar och har nu börjat att måla garderobsdörrarna till vårt bilvande sovrum (om vi någonsin får tummen ur att börja i rummet invändigt oxå). Just nu har vi ett mycket mindre rum som sovrum, än det som är det tänkta "Master bedroom", men det fungerar utmärkt ett tag till. Det är något "flarne" som tyckte att det var sååååå chick med tapetserade tak invändigt, att innan vi kan sätta igång och jobba med rummet, måste vi sätta in nytt tak-lite jobbigt med andra ord :-)

Nu har vi dock fått lära oss av bekanta till mina föräldrar att det finns något så bra som "renoveringsgips" som inte är tjockare än 7 mm. Det tycker vi låter bra, då man inte vill sänka takhöjden i rummet alltför mycket. Nu ska man bara lära sig hur man hanterar gipsplattor, samt hur man fäster dessa i taket...får nog hyra någon form av gipslyft, som hjälper till att lyfta plattorna på plats, kan jag tro. När vi väl fått taket på plats, ska vi ha liggande vitmålad träpanel i huvudändan av rummet, vita tapeter med ett mycket svagt skimmrande mönster av vita fjärilar, oljat furugolv och UNDERBARA gamla lister i taket och takrosett, som jag hittat på en fantastisk butik på nätet taklister. Det kommer bli sååå romantiskt och gammaldags Hi Hi Hi!!! Bara längtar tills det blir klart :-)

Igår kväll då jag stod i garaget och målade garderobsdörrar skulle Mannen snabbt och lätt montera ihop en pall vi köpt på IKEA häromdagen.

Då jag sedan många år tidigare har dille på turkost, hade jag givetvis målat pallen turkos och den blev jättefin (undantaget lite missar med färg här och där, förstås).

Mannen som ju tidigare har jobbat på IKEA tyckte väl inte att det skulle vara någon större match att montera ihop palleleändet...man kan säga som så att det kanske inte riktigt gick som han tänkt sig :-) Först hade han glömt att skruva fast det andra trappsteget på pallen och fick därför skruva upp nästan allt han redan skruvat ihop. Då trappsteget var på plats och pallen såg i princip klar ut att användas, upptäckte han att han vänt ett trappsteg åt fel håll och fick således börja om igen...allt helt utan ilska, vilket jag måste säga imponerade på mig ENORMT :-) hade det varit jag som skruvade på pallelendät, hade vi inte haft någon nu, då mitt tålamod brukar tryta ganska så fort då saker jävlas för mycket med mig. Tror att pallen hade förpassats rakt ut genom ett fönster eller liknande :-) Då Mannen ÄNTLIGEN fått ihop pallen, stod han och studerade sina blå fingrar som han överansträngt ganska så bra, då skruvarna varit tröga att skruva i med IKEA:s lilla insexnyckel och upptäcker att i lådan till pallen fanns det en färlängning (hävarm) till insexnyckeln som hade gjort jobbet betydligt enklare! Då blev han faktiskt lite arg på plaadj...ln, men var i stort sett lugn ändå :-), som sagt innan IMPONERAD!!!

På kvällen lagade jag äppelkompott av våra falläpplen. Det blev tyvärr så att de flesta av våra äpplen, hann att falla av spontant innan vi hann med att plocka dem-typiskt dumt! Nu har jag i alla fall lite infryst äppelkompott till höstens regninga och kalla dagar och det får man ju vara tacksam för ändå!

Kramar från mig!!!

Vi har en FANTASTISK trädgård!!! Det fullkomligt kryllar av olika sorters blommor och buskar och det märks tydligt att den tidigare ägarinnan har haft ett stort intresse för sina växter. Då hon nog inte riktigt har orkat med att gallra mellan plantorna och buskarna, har det dock varit ganska övervuxet i år. Vi har satt igång en hel del projekt i trädgården och har rensat och gallrat som tokar. Nu börjar man se resultat, men det kommer nog att dröja ett bar tag innan man blir helt nöjd och det är ju det som är det roliga med trädgårdsarbete-man blir ALDRIG färdig :-)

Mannen ÄLSKAR att gräva och jag gillar att klippa och rensa ogräs, så vi kompletterar varandra ganska så bra.

Var tvungen att lägga in lite bilder från trädgården, i lite olika skeden under vår och sommar. Jag lägger även in en del nya bilder under fotoalbummet om någon är intresserad av att se mer... :-)

Kramar från mig!

Nu har jag varit riktigt dålig på att uppdatera min blogg. Det beror främst på att vi har haft semester!Typiskt nog har det regnat varje dag, men det har det ju faktiskt gjort för alla andra oxå, som har semester, så jag ska inte klaga.Istället får jag nästan säga att vädret passar oss bra, då vi har börjat med diverse renoveringssysslor av huset...

Då vi inte är av den mest händiga sorten...händer det en massa lite lätt oförutsedda saker just nu :-)

Första dagen på semestern tvättade vi taknocken på "stallet" och jag började klösa bort tapeter på alla dörrar inne (6 stycken spegeldörra på ovanvåningen tapetserade med vävtapet-usch). Vi upptäckte snabbt att dörrarna inte såg särskilt snygga ut utan tapet, då det hängde kvar klisterrester och tapetduttar. Vi börjde därför att måla samtliga 6 spegeldörrar (som finns på ovanvåningen). Egentligen skulle vi ju ha fixat med alla fönster som behöver kittas om och bytas glas på, men detta är INGET roligt jobb då det regnar :-)

Dörrarna var ett ganska bra slitgöra. De skulle tvättas bort från tapetklisterrester, slipas, tvättas med målarsoda och därefter grundmålas. Då detta var gjort hade det nästan gått en hel vecka av semestern. Man kan ju tro att det sedan bara ska vara att måla på grundfärgen, men icke då, så lätt ska det INTE vara :-) Den gamla färgen ville ideligen tränga igenom (dessutom fläckvis) och dörrarna såg allmänt gulflammiga ut, inte särskilt snyggt. Vi fick därför inhandla kvistlack, som vi fick måla på diverse fläckar på dörrarna. Efter ca 5 strykingar med grundfärg på varje dörrsida (snabbt uträknat till ca 60 färgstrykningar totalt) var dörrarna ÄNTLIGEN färdiga, och resultatet blev riktigt lyckat-PUUUUHHH!!!

Mellan målningarna av dörrarna, passade vi på att fixa i trädgården och Mannen fick börjat gräva för dräneringen på husets söderfasad. Nu har vi en STOR vallgrav som är ca 1 meter bred och 1,5 meter djup samt en gigantisk jordhög, som Mannen givetvis är mäkta stolt över :-)

Då vi letade hus var det tre saker som stod på högst upp på Mannens önskelista;

1. Flaggstång (tyvärr nersågad)
2. Häck att trimma (har han sannerligen fått)
3. Plommonträd (fanns det tyvärr inte heller...)

trodde vi...

Då hallonen, krusbären och vinbären mognat i stora saftiga klasar har jag passat på att göra mycket gelé, marmelader och sylt. Då jag som bäst höll på att plocka svarta vinbär blev jag irriterad över ett ghängligt och fult träd, som växte mitt bland vinbärsbuskarna. Jag ropade på Mannen att nu kunde han få komma med sågen och ta ner det förbenade trädet... Han kom glad i hågen med nya sågen och sågade snabbt och enkelt av trädelendet, vilket visade sig vara ett PLOMMONTRÄD, då offret föll till marken-GAAAHHHHH!!! Det hade ju inte gått att se de omogna plommonen i trädet, då dessa var lika ljusgröna som bladen. Då trädet låg ner på gräsmattan, såg man dock ett 20-tal vackra plommon, som vi mördat :-) Vi fick riktiga ångestkänslor och hade svårt att smälta vårt dumma tilltag på flera dagar. Ja, ja, tänkte vi, där fick vi för det drastiska beslutet! Senare under veckan fick vi för oss att fälla ett annat träd, som såg halvkasst ut. Precis när mannen skulle sätta sågen i trädet, upptäckte jag att det hade små gröna plommon-HURRA!!! Vi har ett plommonträd ändå, trots vår dumhet! Semestern var räddad :-)

När vi lugnat ner oss och glatt oss över vårt "nyfunna" plommonträd, var det dags att ta itu med det droppande röret i bastutaket. Mannen hade mätt rörets diameter med ett skjutmått och Svärfar kom en söndagkväll för att hjälpa oss att såga av det gamla röret och skarva på ett nytt. Ett enkelt tilltag menade han på och jag och Mannen var mycket tacksamma över hjälpen vi kunde få. När klockan var runt halv nio på kvällen var vattnet avstängt och röret avsågat! När Svärfar skulle skarva på röret upptäckte han snabbt att Mannen (sonen) hade använt skjutmåttet fel och läst av fel diameter på röret-GAAAHHHAHAH!!! Där stod vi med avsågat vattenledningsrör och inget att skarva på det med. Inte hade vi fyllt upp vatten i tillbringare heller, utan vi var totalt vattenlösa! Mannen fick således sätta på vattnet och Svärfar höll en påse framför det sprutande röret medans jag tömde vattnet från påsen i hinkar och tillbríngare...blev inte alls blött ;-)

Mitt i värsta vattenhysetrin ringer några vänner som bor i Borås och undrade om de kunde komma förbi en sväng. De skall nämligen köpa en av Mrs Tuffingtons kattungar och då passade de på att komma förbi när de ändå var i närheten.Just snyggt att visa upp huset de inte har sett innan i värsta tänkbara poolmiljön, men sånt är livet!

I övrigt har semestern mest gått ut på att ta det lungt och pyssla i trädgården. Vi har varit en natt på landet, en tur till Ullared, Borås och lager 157 samt har vi varit på Nordiska akvarellmuseet och tittat på Elsa Beskows fantastiska akvareller.

Kramar från mig i kaoset!

igår kändes det som om det var lite svalare ute och vi bestämde oss därför för att ÄNTLIGEN plantera våra nyinköpta gula slottsrosor!

Vi (Mannen) började med att gräva bort mina röda "hatobjekt" och flyttade bort dem till hallonbuskaget, där jag tänkt mig att de skulle få fortsat liv :-)

Det blev faktiskt riktigt vackert med de röda blommorna intill hallonen och resterande röda blommor fick en "charmig" plats intill den alltför snabbväxande komposthögen :-)

Då vi efter att de röda växterna rensats bort började studera källarfasaden, fick vi geotekniker lite lätt ångest! Vi KAN INTE plantera växter så nära huset igen...inte så roligt att ha rosor intill husväggen som behöver vattnas, när man veta Att vattnet går rakt in i huset!!!

Jahaja, då har vi 5 rosbuskar utan växtplats nu...

I-LANDSPROBLEM :-)

Vi började med att gå runt i trädgården för att hitta en lämplig plats för rosorna. Inte så lätt, då trädgården är ganska så välvuxen av diverse blommor och buskar. Tillslut hittade vi ett bra läge intill grannens staket. Tyvärr var djup till underliggande berg bara ca 30-40 cm och det är ingget bra altenativ för ömtåliga rosrötter.

Medan vi funderade så det knakade fick jag idén att vattna våra omplanterade röda blommor, då de började sloka i värmen.

Mannen gick ner i källaren för att sätta på vattnet till trädgårdsslangen och kommer snabbt upp i trädgården och ser aningens blek ut om nosen-HUAH

Vi har en VATTENLÄCKA i bastutaket-SHIT, SHIT, SHIT, hann man att tänka medans vi tillsammans rusade ner i bastun för att beskåda de blöta takbrädorna!

Vi fick bråttom att börja bryta upp bastutaket, för att reda ut var läckan kom ifrån och blev mer och mer nervösa och stressade!!!

Tillslut hittar vi boven i dramat. Det är ett ca 15 mm kopparrör som har sprungit läck. Det är precis vidd upphängningen av röret som hålet är och det droppar endast mycket lite-PUUUUHHHH!!!

Vi blev riktigt glada över att det inte var värre än så. detta fel kan vi ju till och med ordna upp själva :-)

Summa sumarum av söndagen är;

Uppgrävd och numera ännu fulare rabatt, 5 stycken underbara rosor utan växtplats, inget tak i bastun samt en brädhög med svarta och blöta bastubrädor i trädgården :-)

Man får väl ändå vara glad och nöjd med att vattenläckan var så liten, det kunde ju vara MYCKET VÄRRE!

tror att rosorna ska få en plats mitt i gräsmattan istället, där vi har en annan liten plantering nu. Denna plantering var jättesöt på våren, men nu är den ganska så meningslös. Vi får väl kanske skydda rosorna mot rådjuren till våren, men det ska nog gå bra.

Vi kom dessutom på att vi ska fylla igen rabatten vid huset med något snyggt grus på ovanytan och sedan lägga grus över de framgrävda betongplattorna i en annan färg.

Mannen höll på med ritningsplaner till långt in på kvällen igår och det kan nog bli jättsnyggt.

Flädersaften tappades dessutom på flaskor i går kväll och den blev HIMMELSKT god!

Kramar från mig

Igår kände vi att det var dags att gå ner till sjön för att ta oss ett bad...ILLA att vi inte har gjort det på hela veckan (undantaget söndags), då vi nu bara har 8 minuters promenadväg till badplatsen vid herrgården-hemmablind kanske :-) Nej, så illa har det inte blivit ännu. Det har varit mycket att stå i hela veckan och två turer till Mölnlycke Gardencenter för att köpa rosor, har ju oxå gjort sitt till. När vi var i Mölnlycke passade jag på att fråga om vårt vackra och lustiga träd som vi har utanför pensionärsterrariet. Det har lustiga stjärnformade limegröna frukter och ett skirt och vackert bladverk. Tyvärr verkar det som om vissa grenar drabbats av spinnkvalster-USCH! Beror säkert på de suspekta klimatvariationerna som har varit de senaste veckorna. Ösregn-värmebölja! Det visade sig att trädet är en ovanligt stor Benved och personalen tyckte att det såg väldigt fint ut-JÄTTEROLIGT att få höra! Mot spinnkvalster fungerar ju numer Pyrex, men det känns inte roligt att behöva ta till "gift" i trädgården, så istället föreslog de att vi skulle gödsla trädet med benmjöl och vattna det regelbundet, så det får motståndskraft mot kvalsterna. Ska bli så himla spännande att se om frukterna håller i sig till hösten, då de kommer att bli såhär vackra, se bilden nedan.

Hoppsan...där kom jag visst ur spåret om vår badutflykt-dessa växter som Mannen skulle säga :-) I alla fall så skyndade vi oss hem och bytte om till badkläder! Vi traskade i raskt tempo ner till sjön och lade oss för att sola. efter ca 10 minuter var vi JÄTTEVARMA och tog oss ett dopp isjön. Det var riktigt härligt och gjorde gott efter snart en hel vecka på instängd på kontoret. Då vi precis lagt oss på våra handdukar för att torka oss en stund i värmen, tornar GIGANTISKA åskmoln upp över sjön. De kom snabbare och snabbare emot oss och vi fick bråttom att packa ihop oss och vandra hemåt. Nästan precis då vi kommit innanför dörren hemma, brakade det loss! Jag har nog aldrig hört en så ljudlig åskknall förut. Blixten måste ha slagit ner bara några hundra meter från huset och hela huset skakade till-HÄFTIGT, men lite skrämmande oxå :-) Jag blir alltid exhalterad av stora åskoväder, då naturens krafter släpps lösa. Jag förstår precis hur Hattifnattarna i Tove Janssons Mumintroll upplever fenomenet!

Ovädret drog förbi på bara några minuter och följdes av ett kort regn, som man trodde skulle vara uppfriskande. Det blev det dock inte utan hela naturen blev som en ångbastu och det var varmare än någonsin tidigare! Vi passade därför på att åka ner och handlaingredienser till vår fläderblomssaft som vi fått för oss att göra.

I mataffären hade det blivit strömavbrott efter åskan, men det ordnade ganska snabbt upp sig. Väl hemma igen plockade vi ca 120 blomklasar av flädern i en 10 liters hink. Därefter började det mödosamma jobbet att klippa ner klasarna utan att förstöra blommorna. Om man lämnar mycket kvar av blomstänglarna kan saften bli väldigt besk och det vill man ju inte.

När blommorna var rensade kokade jag 4 liter sockerlag med citronsyra och natriumbenzoat och hällde på blommorna, som jag innan blandat med tunna skivor av 4 citroner och 4 lime. Det luktade ljuvligt och såg riktigt vackert ut, tills blommorna vissnade av den varma sockerlagen... :-) Ska bli spännande att se hur saften kommer att smaka om ca 3 dagar då den är färdig!

Kramar från mig!

Då man flyttar till nytt hus med en redan uppvuxen trädgård är det riktigt spännande att se vad som kommer upp i rabatterna. Utanför källarfönstret har dock mindre spännande växter kommit upp-röd Studentnejlika-USCH!!!

Egentligen är de fina och har en vacker röd färg, men läget de står på gör dem absolut inte rättvisa. De är nu ca 1 meter höga, gängliga och blåser sönder bara man tittar på dem :-) Egentligen kallas monstren för "Brinnande kärlek" men hos mig har det nog mest blivit "brinnande hat" :-) Mitt i mellan dessa monster växer det underbart vackra ljusrosa pioner av sorten Sara Bernhard (som jag hade i min brudbukett) och dessa matchar inte vidare snyggt till den röda färgen.

Dessutom gör Studentnejlikan att även pionerna lägger sig, då de drar med sig pionerna i fallet-dumma dom!!! Igår fick jag ett mindre anfall på dem och började gallra mellan dem, då man faktiskt inte ens kan se ut genom källarfönstre längre, då de är så höga Jag var riktigt stygg, men resultatet blev klart bättre! Mitt i min gallring råkade jag dock klippa med mig en av mina röda Fransvallmo, som jag sådde i våras och som bara väntade på att få spricka ut, full med knoppar-Morrrr!!!

Idag har jag bestämt mig för att de röda monstren ska väck och att rosor ska införskaffas istället :-) Monstren ska få en ny (förhoppningsvis) bättre plats intill hallonsnåret, då jag trots att de inte är mina favortiter, inte bara kan gräva upp och slänga dem. Ikväll ska vi därför ta oss en tur till Mölnlycke Gardencente för att leta efter vackra trädgårdsrosor som bara blir ca 0,6 meter höga-UNDERBART!!!

Vi fick tag på 3 vackra exemplar med gula rosor, som jag ser fram emot med spänning!

Kramar från mig!

På stallet har vi nu 6 stycken UNDERBART söta kattungar. Jag bearbetar givetvis Mannen varje dag till att vilja ha en katt, trots att han faktiskt är allergisk mot dem...

Jag hade ALDRIG kommit på tanken att skaffa en kisse om vi hade bott i en trång lägenhet, men då vi nu bor i ett stort hus, känns det hela lite annorlunda. Katten kommer ju givetvis i sådana fall kunna komma och gå som den vill genom en framtida kattlucka (även denna är mannen något skeptisk till) och därför behövs det ju ingen allergiframkallande kattlåda inomhus heller.

Tanken är även att i så fall ha sovrumsdörren stängd, så kissen får sova i en korg i annat rum. På natten kan det ju vara bra att inte ha kissen i sängen. Jag har även lovat att ALLTID damsuga, så eventuella hår inte besvärar honom. Tror även att Mannen delvis är rädd att kissen ska utvecklas till någon form av rabiat monster som klöser, väser och bitts :-)

Sedan han träffade på Mamma och Pappa Mats ljuvliga kisse Nisse, har han dock börjat ändra sig i frågan om att de är små ilskna rovdjur! Nisse är den goaste kissen jag/vi någonsin träffat. Man kan nog i princip göra vad som helst med honom och han är lika nöjd ändå :-)

Hmmmmm, får se hur det hela artar sig. Om det skulle bli så att vi provar att ha en liten kisse hemma, har Mamma Mat lovat att vi kan lämna tillbaka den till henne om det inte skulle fungera. annars hade jag inte heller vågat prova.

I morse när jag som best stod och väntade på bussen till jobbet (Mannen var tvungen att börja extra tidigt idag), dök det upp en jättesöt ekorre. Jag hann precis att ta två bilder med min mobiltelefon och jag fick tyvärr zooma en del. Bilderna är inte så bra, men tar med dem i bloggen ändå :-)

Många kramar från mig!!!

Då vädret varit så omväxlande den senaste tiden har det varit svårt att bedömma hur mycket vatten trädgården behöver... Just märkt att den nog behövt mer vatten än vad den fått, då all den vackra lungörten plötsligt insjuknat i mjöldagg-mitt absoluta hat :-) Det var ju detta som mördade mina Saint Paulior i höstas, så nu tänker jag INTE vara snäll mot lungörten.

De senaste två kvällarna har jag trotsat knotten och suttit på huk och klippt ner lungörten till rötterna. Hoppas att den överlever trots detta tilltag... Den jag klippte ner i förrgår har redan börjat sätta nya små blad, så jag tror nog att det kommer gå bra. Viktigt nu är att inte glömma bort att vattna, så de bränner sönder i värmen eller oxå får mjöldagg...

Då mjöldagg är en svampsjukdom är det mycket lätt att det sprids snabbt i trädgården, då sporerna enkelt flyger iväg och går till attack. vi har många vackra rosor nu och dessa vill jag INTE att sporerna angriper. Läste någonstans att man kan spraya med bikarbonat (bakpulver) för att döda svampen, men vi får väl se hur det går med de stackars nya bladen först!

Kramar från mig!

Ojdå, nu har jag fått hjälp av min kära vän Erika om hur man redigerar sin text och lägger in flera bilder i sin nogg blogg-SUPERKUL!!!

Nu kommer nog min blogg att se lite anorlunda ut i framtiden he, he, he!!!

Dagens tidigare inlägg råkade jag i och med ändringen av redigerare på bloggen att radera... :-( Jag försöker mig därför på att skriva om ungefär samma inlägg igen, men det kommer nog att dörja några timmar innan inspirationen faller på mig igen!

Lägger in en bild på Cikoria, som jag just nu väntar med spänning på hemma i trädgården.

Tills dess, ha en skön dag i värmen!!!

Kram från mig!!