Välkommen till Herkules & optimistiska matte!
Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Juli (2019)
>>


Mary Poppins och födelsedagsmiddag!

I fredags var jag och pojkvän på operan för att se Mary Poppins! Innan föreställningen hade vi tänkt gå ut och äta på en mysig restaurang, men då musikalen började redan klockan sju, blev det istället varsin god pizza på Pizza Hut. Kanske inte så "romatiskt" men det var jättegott! Pojkvän bad om rödlök till sin pizza och han fick några som strängar lök och detta kostade 12 kronor-Hugah, inte konstigt att ekonomin ser ut som den gör i världen :-)

Jag hade fått biljetter av honom i födelsedagspresent och det var sannerligen en mysig tillställning!!!
Scenerna var helt fantastiska och det var mycket färg och dans och 3 timmar kändes som 1 timme! Man gick därifrån med ett stort leende på läpparna!

På lördagen var vädret UNDERBART på dagen. Först var jag på en liten shoppingtur i stan och fyndade några tröjjor och stora mjuka schalar och på eftermiddagen var jag och stallägarinnan ute på en kort ridtur med hästarna i solskenet! På kvällen skulle vi fira min kompis som precis fyllt år. Vi skulle mötas på Vin o tapas vid Skansktorget klockan nio, för en sen middag! Det var verkligen trevligt och mysigt, om än lite trångt kanske :-)
När vi skulle ta oss hemåt vid 24 tiden, var det rena ovädret ute! Regnet vräkte ner och det blåste så kraftigt att vi var tvugna att ta en taxi, för att komma hem. Man känner sig ganska så dum när man kliver in i en taxi blötare än en dränkt råtta, men taxichauffören såg inte besvärad ut ändå!
Min nya vind och vattentäta dunjacka, fick därmed sättas på rejält prov och den klarade testet galant-skönt!

Kram
30 Oktober 2008  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Stackars Herkules mage!

Den senaste veckan har Herkules stackars mage, varit lite krånglig :-( Den har brötat och knorrat högt och han har varit jättelös-han blev till och med rädd för sitt eget magknorr :-)
Det har inte varit så roligt för honom, då hela hans box varit nersölad varje natt. Som tur är har han inte varit allmänt påverkad av det utan har ätit och druckit med STOOOR aptit och busat runt i hagen. Jag fick tips av veterinären att använda Probimin, som är en probiotika som innehåller en mycket stor mängd av de snälla mjölksyrabakterierna. Herkules behandling inleddes i måndags förra veckan (och då hade han varit lite bättre igen under helgen som gått). Jag passade därför på att ta med Herkules till picaderon och träna ett pass fridressyr. Han var jätteduktig, men otroligt pigg och ville galoppera hela tiden. Vi tränade att fatta galopp från skritt och från trav och det gick riktigt bra. Min kompis Knastrubervalack stod i hagen intill picaderon och tjöt högt varje gång Herkules sprang förbi, med det brydde inte Herkules nämnvärt :-)
När vi kom tillbaka till stallet var Herkules svettig, men mycket nöjd och han fick stå i stallgången med täcke och äta hö, tills hans box var färdigmockad.
Påonsdagen hade jag varit på foderbutiken och köpt mineraler till Herkules. Mineralerna är speciellt anpassade till hästar med känslig mage och innehåller mycket jästbakterier mm nyttoämnen. Herules hade i princip blivit bra av Probiminet, så jag trodde inte att det skulle vara någon fara att börja ge lite mineraler-men ack vad fel jag hade :-(
På onsdagen var han som sagt fortfarande OK i magen och vi gick bara ut en liten kort promenad i mörkret, medans duktige husse mockade. På torsdagen, var han tyvärr löösare i magen igen och på lördagen var han KATASTROF!
Så dålig har han ALDRIG varit, sedan han kom till mig. Det fanns ingen hållfast mass alls och det rann bara vatten-stackars Herkules.
Då han ändå var så pigg tog jag och stallägarinnan en kort skritt tur med Hingsten och Herkules. Herkules var snäll då jag satt upp med stegen från gårdsplanen och tyckte det var roligt att komma ut och rida igen-vilket även jag tyckte var underbart!
Solen sken och det var verkligen en mysig hösteftermiddag! När vi kom tillbaka till stallet parkerade jag Herkules vid stegen igen och så klättrade jag ner :-)
Hästarna fick sedan gå ut i hagen och gotta sig i de sista solstrålarna för dagen.
På söndag och måndag fick Herkules vilodagar, då jag inte ville anstränga honom för mycket med tanke på hans lite känsliga mage. Inte roligt om han skulle få vätskebrist och behöva dropp!
På måndagen var Herkules MYCKET bättre och då hade jag tagit bort mineralerna som han börjat få. Troligen är han väl känslig för mineraler just nu, så han får klara sig utan ett tag till!

Kram!
28 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Horoskop!

Jag har ju aldrig igentligen trott på det här med horoskop!
Jag tycker däremot om att läsa dem och skratta lite åt kommentarerna som något "kosmiskt snille" har knåpat ihop!
I måndags fick jag mig ett riktigt gott skratt, då jag vid frukostfikan på jobbet, läste pojkväns horoskop!
(se bilden i blogginlägget)!
Stämmer ju fantastiskt bra in på mig (obalanserad person i din omgivning) :-)
Stackars pojkvän tycker ofta att mina känslor om saker och ting är som en enda "berg och dalbana"!
Ta det här om mina infall vad gäller att FLYTTA FRÅN STAN!!! Jag inte släppa detta förrens det faktiskt har blivit så (går in på hemnet ca 50 gånger/dag och letar lämpligt hus och har gjort detta i 2 år i januari 2009!!!). Då vi åker på visning (vilket inte sker så ofta som vi vill, med tanke på utbudet), är jag förväntansfull och glad innan, blir OTROLIGT skeptisk när vi är där och säger till pojkvän att "såhär kan jag ABSOLUT INTE bo!!!" och när vi väl kommer hem bestämmer vi efter "moget övervägande" att vi tycker PRECIS samma sak!
Efter ca 24 timmar börjar jag dock se potential i det "HEMSKA" huset med; 1) för låg takhöjd 2) ingen dusch 3) mögelfläckar i taket 4) total avsaknad av dränering 5) trädgård på ca 100 kvm och 6) en lätt utvecklingsstörd "blivande" granne, som under hela visningen stått och stirrat med vattning blick, bar mage och ett elektriskt träningsband som skakar hans fläsk!!! Då får jag plötsligt PANIK! SHIT, vi kanske har gjort ett misstag!!!-Gaaaahhhh tänker jag och ber då pojkvän att kontakta mäklaren IGEN. för att vara med på en eventuell budgivning!
Pojkvän ser ofta ganska frågande ut och undrar ju givetvis VARFÖR jag helt plötsligt tycker att mögelklumpen med för låg takhöjd och blivande "skumma grannen" helt plötsligt förvandlats till DRÖMHEMMET!
Själv har jag ingen bra förklaring till mitt tankesätt, men blir oftast ganska ledsen och frustrerad, då pojkvän inte alls begriper vad jag menar (oftast får jag erkänna att han har rätt, högst förargligt). Det slutar ibland med att vi åker på visning igen och att pojkvän då börjar se potentialen i huset och då får jag PANIK IGEN! Fyyyy, inte kan vi bo såhär!!! Stackars pojkvän som då har börjat se potential i det "avskyvärda RUCKLET med den störda grannen" som jag nu benämner "DRÖMHUSET" har inte helt lätt för att hänga med i min nästa svängning :-)

Jahaja undrar om detta är lite typiskt manligt/kvinnligt eller om det bara har med min person att göra!

Många kramar från den "lite obalanserade personen i din omgivning"!
23 Oktober 2008  | Länk | Allmänt | 1 kommentar
Nu händer det grejer :-)

Det brukar bli lite mer glest mellan blogginläggen "allmänt" då jag mest jobbar och på kvällen åker direkt till stallet :-)
I torsdags tog jag mig dock tid till att fika med en kompis och gammal kurskamrat till mig! Vi gick till Café Brogyllen, då atmosfären där är så mysig, samt har de mycket goda kakor och bakverk. Det var en trevlig fika och vi satt och pratade i ca 1,5 timmar, innan vi sa hejdå och jag begav mig till stallet.

På fredagen träffade vi ett par vänner, som vi tyvärr inte har sett på alltför länge!
Vi gick till Bamboo och åt och som alltid när vi träffas käns det som om det var igår vi sågs, trots att det var månader sedan :-)
Det är lustigt hur enkelt och rätt det känns och vi kan prata på om allt mellan himmel och jord, utan att det någonsin skulle fattas oss samtalsämnen-TACK för att NI finns!!!
Nu hoppas vi att vi kan knepa och knåpa lite med tiden, så att vi ska kunna träffas lite oftare igen!
Men som det är med RIKTIGA vänner, så försvinner inte dessa, trots motgångar och lite tid, vilket gör att man inte kan ha den täta kontakt man så gärna vill :-)

När vi suttit på Bamboo ett tag, kommer pojkvän på att han vill ta lite kort med kameran, som han tagit med...det visar sig att kameran har legat i jackan som hängt i den oövervakade garderoben, och då kameran till allas lättnad trots detta hittas i jackan, lovar man sig dyrt och heligt att sååå slarvig får vi inte vara igen!!!
När vi efter några timmar, massor med mat, lite cider och öl, ska gå från Bamboo, lägger vi kameran i garderoben och GLÖMMER den givetvis där IGEN!!!
När vi kommit fram till Grönsakstorget, frågar jag pojkvän om han kan ge mig kameran, då himlen är så vacker och jag ville ta ett foto!
När vi inser att kameran är BORTA igen, blir det panik och pojkvän försvinner som en "skållad råtta", mot Bamboo, med mig och våra kompisar i hälarna!
Tack och lov har personalen hittat kameran och tagit den i förvar...så mycket var det med kommentaren "dyrt och heligt" :-)
Efter denna lilla stressmarsch, bestämmer vi oss för att avsluta kvällen i vår lägenhet och det var mysigt!

På lördagen fyllde jag 31 år...jisses vad fort tiden går ;-) och födelsedagen firade vi hos mina föräldrar och med mina syskon, då pojkväns föräldrar var i Portugal!
Mamma hade lagat min favvoriträtt-kålpuddning, vilket förvånade alla i familjen!
Mammas kommentar när jag berättade vilken maträtt jag ville ha när jag fyllde år var; "men kålpudding kan man ju inte dricka vin till!"
Helt sant, men öl fungerar bra det med :-)
Mor och far har i förra veckan kommit hem från en weekend i New York, och hade givetsvis massor att berätta och blider och filmer att visa, vilket var riktigt roligt att se!
De hade en toppenweekend och jag tror att de är ganska sugna på att bege sig dit igen (i alla fall till USA)!
Jag fick många fina presenter och bland annat mössa, vantar och halsduk i smårandigt på tvären i massor av underbara färger biljetter till Mary Poppins på operan av pojkvän och givetvis I Love New Yorktröjjor av mor och far!
Födelsedagen var riktigt trevlig och efter maten och kladdkakan jag bakat spelade vi Rappakalja och åt en massa godis!
Tack familjen för en UNDERBAR födelsedag!!!

Söndagen ägnade vi halva dagen åt att städa hemma och jag passade på att sortera ut gamla kläder, jag inte längre använder! Det blev en helt full svart sopsäck, som vi sedan lade i en Stadsmissionenkontainer. Skönt att det blir lite glesare mellan kläderna, då kan jag med gott samvete köpa nya...;-)
När jag klagar på att jag inte har något att ta på mig brukar han säga "men du har ju massvis med kläder!!!?" ha ha, nu kan han själv se att jag är i mycket stort behov av att köpa nya :-)
När jag sorterade i garderoben trillade det plötsligt ut en sladdriven hund, från en av hyllplanen-ni vet en sådan man hade när man var liten, som gick några steg, satte sig och skällde och ställde sig på bakbenen. Hunden var en skämtfödelsedagspresent, då jag fyllde 26 år tror jag och jag har inte haft hjärta att göra mig av med den. Nu bestämde jag mig dock för att lägga hunden i soppåsen. Precis när jag som bäst ska slänga den kommer pojkvän och säger att den innehåller batterier, ´så han får börja skruva upp hundens mage, varpå det lilla livet börjar skälla-fyyyy, vad dåligt samvete jag fick!!! Pojkvän var dock benhård och tyckte inte att den lilla sladdstyrda hundens skall, var ett tecken på att den levde, utan mer en bön om dödslängtan och soppåsen-jahaja, då fick jag väl ge med mig då!
När vi städat klart hämtde vi en av pojkväns barndomsvänner och dennes flickvän inne i stan och sedan åkte vi till stallet för att ta en promenad. Det blåste riktigt kallt i vinden och jag ångrade att jag inte tagit på mig min nyinköpta vind och vattentäta dunjacka. Efter promenaden åkte vi till stallet och mockade snabbt och krattade bort lite ekollon, innan vi åkte och handlade mat.
Under promenaden med våra vänner framgick det att de hade varit inne i stan för att titta på och eventuellt köpa en motionscykel!
Aha tänkte jag snabbt, detta är ett gyllene tillfälle att "bli av med" vår motionscykel, som jag tjatade till mig i våras. Cykeln är jättefin, men passar bättre att cykla på än att hänga kläder över ;-), så det bestämdes att de för en billig penning skulle förbarma sig över den stackars klädhängaren :-)
Vi lämnade av våra vänner på hemvägen och åkte sedan hem till oss för att laga middag och baxa ned cykeln från 6 våningen-tur att vi har hiss!
När vi som bäst höll på att lasta ur motionscykeln från hissen, tillsammans med den sladdstyrda hunden och diverse annat skräp, dök våra grannar upp! De tittade på oss som om vi var totalt "knäppa i huvudet", när pojkvän stod och slet i cykeln och jag väntade utanför hissen, med en plyschhund i koppel! Jahaja, inte för att det förvånar oss, men det är så typiskt att det alltid ska dyka upp folk, när vi är i de mest prekära situationerna Ha Ha Ha!!!
När vi väl fått in cykelskrället i bilen och slängt den stackars sladdlösa hunden i soprummet-SNYFT!, bar det av till våra vänner, där det bjöds på film och nybakt äppelpaj-MUMS!

Kram från lilla jag!
21 Oktober 2008  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Longering och promenad!

I fredags kände jag att min rygg var aningen stel efter onsdagens lååånga ridtur på hela 20 minuter, så jag passade på att longera Herkules i paddocken.
Jag har ju bara longerat honom i lina en gång tidigare och då var han riktigt duktig och höll sig fint på spåret, utan att dra i linan.
I torsdags var Herkules väldigt pigg och tyckte att de böjjande övningarna vi började med, gick lite för långsamt. Han trampade på och tuggade och var nöjd, men PIGG!
När jag bad om trav, var han inte sen att hänga med!!! Han travade och travade och travade! Varva efter varv och ville ABSOLUT INTE sakta av, så jag lät honom hållas.
Jag gjorde då som så att jag hade extremt lång lina, som hela tiden var lite slak och lät honom springa på stora varvet i paddocken.
Han tyckte det var jätteroligt och tuffade på som ett ånglok i båda varven. Han var riktigt duktig och stälde sig förvånansvärt bra i hörnpasseringarna och drog aldrig det minsta i linan, utan travade på med god balans.
När vi tränat klart i paddocken tog vi en liten skrittur runt ridvägen, för att sträcka ut muskulaturen ordentligt och varva ner.
Tillbaka i stallet spolade jag hans ben, svans och mage och sedan fick han stå en stund med fleecetäcke, innan han fick sin kvällsmat. Herkules är OTROLIGT snäll nu när man spolar honom och står blick stilla på gårdsplanen!!! Detta har jag ENDAST min underbara stallägarinna att tacka för, som varje kväll spolar hästarnas leriga ben, innan de får komma in i boxarna-Tack, du är en ängel!

På fredagen fick Herkules en ledig dag och jag mockade bara boxen och lade fram Herkules mat, innan vi begav oss in till stan för att gå ut och äta middag med ett par kompisar (se under bloggen "Allmänt").
På lördagen åkte jag med mamma upp till stallet, då hon ändå var inne i stan för att hämta min käre bror som kommit hem från Halmstad på grund av att jag fyllde år :-)
Det var en riktigt skön eftermiddag på stallet och jag började med att mocka ur boxen och därefter stod jag och bortade Herkules en halvtimme medan jag pratade med stallägarinnan och kattungarna busade på som vanligt! Den ena kattungen (Tingeling) passade ett tag på att gömmas sig för en av hundarna på stallet och tyckte då att Herkules framhovar var MYCKET tryggare än stallgången. Den lilla kattungen satte sig ner mellan frmahovarna och slickade tassarna, som vanligt helt oberörd av ca 500 kg häst. Tur att Herkules stod still, tillsTingeling bestämt sig för att traska ut i stallet igen-puuuhhh! Tyvärr hann Tingeling att smita undan, precis då jag skulle fotografera det hela, då det ser riktigt gulligt, men farligt ut.
När jag borstat klart började det givetvis att ösregna, när vi kom utanför stalldörren, men vad gör det :-)
Vi ömsom gick och ömsom joggade en tur på grusvägarna runt stallet och avsultade turen med att gå igenom skogen, där jag på sista tiden alltid gått vilse...
Nu vet jag varför jag gått fel. Jag har valt att vika av mot höger istället för att fortsätta på stigen åt vänster...nu tror jag faktiskt att jag skulle hitta till och med i mörker, men vi får väl se... :-)
När vi kom tillbaka till stallet fick Herkules några morötter och sedan fick han gå ut i hagen igen.
Igår fick Herkules åter vila, då vi träffade ett par kompisar och gick en prmenad med dem istället för med häst :-)
Jag och pojkvän passade dock på att kratta ihop lite av alla dessa OTÄCKA ekollon, vilka hästarna äter och blir dåliga i magen av. Ekollonen innehåller Tannin, vilket är en garvsyra och i stora doser fräter detta på tarmara och orsakar tillslut lever och njurskador, vilka tyvärr är bestående-USCH!
I år är det ett ekollonår och i våra hagar finns det enorma mängder. Vi tror dock att då hästarna har så stora marker att gå på med massor av mat, står de inte hela dagarna och vräker i sig ekollon, och några då och då, skadar dem förhoppningsvis inte.
När vi krattade som bäst började hästarna att busa och stoja, så pojkvän blev lite skrajsen. Marken gungar under ens fötter när tre stora hästar kommer i full karriär, så visst ska man ha respekt för dem och deras enorma krafter!

Kramar
20 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Jag har RIDIT!

Igår var det ju inte världens bästa väder för min premiärridtur, men det finns ju som tur var bra kläder!
Jag har ju inte ridit på 8 veckor, så det skulle verkligen bli spännande att se hur ryggen reargerade på detta :-)
Herkules var ju gansk blöt och smutsig, efter en hel dag i hagen så det blev till att handdukstorka hela honom innan pojkvän hjälpte mig att sadla.
När vi ledde ut Herkules på stallplanen ökade regnets intensitet, men vad gör det :-)
Pojkvän hade burit fram en liten stege, som den osmidiga flickvännen/matte, skulle ha för att ta sig upp på sin fina häst!
Herkules brydde sig inte det minsta om att ha en stege bredvid sig, utan stod lungt och fint på gårdsplanen, med hängande tyglar.
Då klumpen (dvs jag) var på plats på ryggen, bar det av i en rask skritt!
Herkules tyckte det var JÄTTEROLIGT att få komma ut och rida, som omväxling till alla våra promenader.
Det har givit resultat att promenera med Herkules, och för hand träna in öppna och skänkelvikning, såsom jag rider, vilket skiljer sig en del från hans förra mattes ridstil. Herkules förstod precis vad jag menade och var riktigt duktig! Turen blev dock inte så lång, då jag inte vill överanstränga min rygg såhär i början och efter ca 20 minuter, var vi tillbaka på gårdsplanen och den väntande stegen :-)
Herkules var precis lika snäll när jag "klev" av honom med hjälp av stegen som då jag "klev" upp på honom-SKÖNT!
Herkules fick sedan stå i stallgången med fleecetäcke, när jag och pojkvän mockade ur hans box. Sedan i lördags har Herkules tyvärr varit dålig i magen. Han är absolut inte allmänpåverkad av det, men hans box och svans har varit lite otäcka :-(
Han har blivit lite bättre sedan i lördags, men idag ringde jag distriktsveterinären, då jag inte tycker det är bra att han är såpass dålig för länge. Hästar har en MYCKET känslig tarmflora och när den blir rubbad eller störd en längra period, kan det vara mycket svårt att få magen bra igen!
Nu har jag bestället en DYR burk med Probimin (mjölksyrakultur) som kommer med posten imorgon. Veterinären trodde att hans kassa mage berodde på en störning i tarmfloran, samt att han tyvärr kanske pillar i sig för många ekollon. Man vetju själv hur besvärande det är med en bubblig mage, så jag hoppas att detta ska hjälpa honom.
Enligt veterinären kommer han troligen alltid behöva en liten dos av detta dagligen, för att hans tarmflora ska må bra. Tydligen är det vanligt att hästar i stallmiljö behöver lite extra tillskott av bakteriakultur för att må bra och Herkules förra ägarinna har berättat att han var dålig i nästan ett helt år innan hon fick hans mage i schak, då hon köpt honom. Han var bara ett år då hon köpte honom och full med mask! Dessutom hade han en riktigt känslig mage, så troligtvis sitter väl detta gjort att hans mage är extra känslig även nu som vuxen!

Väl inne i boxen var han nöjd och åt sin mat med god aptit, så jag tror inte det är någon större fara med honom!

Kram

Ps. Bilden är från då jag provred Herkules 3 mars 2008 Ds.
16 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 2 kommentarer
En trevlig helg!

I fredags var jag ledig från stallet, tack vare stallägarinnan som ALLTID är så underbar och ställer upp och hjälper mig, då jag inte kan ta mig till stallet av olika anledningar!
På fredag kväll hade vi nämligen middag hemma för min "äldsta" barndomsvän och hennes blivande sambo. Då är det skönt att i lugn och ro komma hem och laga mat och inte behöva stressa till stallet för att mocka osv.
Vi lagde tacos, med alla tillbehör, och hade både chips och mjuka bröd till. Det blev gott och det kändes som om våra "gäster" tyckte detsamma :-)
Efter middagen satt vi i soffan och snackade och åt glass med varma hallon tills klockan blev strax efter 24-Jättetrevligt!

På lördag morgon åkte pojkvän för att klippa sig, vilket normalt sett brukar ta ca 45 minuter. Denna gång var han dock borta i 2 timmar och jag började nästan undra om frisören hade kidnappat honom :-)
Det visade sig att det hade varit jättelång kö på in klippningen och endast 1 frisör!
Nu hade vi tyvärr riktigt bråttom då klockan närmade sig 13 och vi skulle vara på en kompis föräldrars land i Sjuntorp (mellan Lilla edet och Trollhättan) klockan 14-Gaahhh (tidsoptemister)!!!
innan dess skulle jag till stallet och motionera Herkules så det var ju knappast att tänka på!
Klockan 15 kom vi iväg från stallet och då hade jag en sådan huvudvärk, att jag nästan dånade-USCH!
Jag bäljade i mig en massa vatten och 1 kopp kaffe, men inget hjälpte. När vi kom fram till stugan vid 17 tiden, fick vi lite fika och jag pillade i mig en huvudvärkstablett och därefter började värken att släppa-SKÖNT!
Vi tog en mysig promenad i samhället och ner till sjön, innan vi gick tillbaka till huset för att laga mat.
Det blev färsk lax, med rotfruktsmos och en god sås.
Fotbollsmatchen mellan Portugal och Sverige, blev därefter höjdpunkten för grabbarna och jag passade på att laga en äppelpaj (usch vad husmorspyssligt)!
När matchen var slut (blev lika) åt vi en massa äppelpaj och däckade sedan av i sofforna.
Vid 1 tiden begav vi oss hemåt, mycket nöjda och glada efter en mysig dag!
Pojkvän körde och jag satt i framsätet och halvsov. Plötsligt känner jag ett "bapump" under framhjulet och pojkvän har åter lyckats med ett "roadkill"!!!
Denna gången en fet råtta eller kanske en förvirrad mullvad!

Kram
15 Oktober 2008  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Jag har mockat och kratsat hovar själv!

I lördags skulle vi till en kompis föräldrars sommarstuga i Sjuntorp, så pojkvän fick mocka Herkules box medans vi var ute på en promenad i skogen. Herkules var riktigt pigg och uppskattade promenaden, trots att det regnade. Jag har börjat träna öppna och bakdelsvändning från marken, när vi är ute och promenarer och det tycker han är roligt. Han börjar genast att tugga, även om han inte har betsel i munnen, utan bara grimma och det är ju ett tecken på att han arbetar även med hjärnan.
Herkules har alltid har fått godis av sin förra matte, då han varit duktig. Jag vill ju helst inte mata honom för mycket ur handen, då jag märker att han ganska så snabbt blir naffsig (tetsra väl chansen till ledarskap lite). Om han inte får godis direkt han utfört sin övning, ser han faktiskt ganska så sur ut. Jag försöker att ignorera honom och det brukar gå bra. I lördags, var han dock på lite bushumör och efter vi tränat "öppna" på vägen strax innan stallet, naffsade han efter mig, då han inte fick godis!!! Han fick ett litet tag i min rygg och jacka och jag blev fullkomligt VANSINNIG-så får en häst ABSOLUT INTE göra! Jag flög mot honom och röt till och kastade grimskaftet på honom. Herkules insåg i samma stund som han naffsade efter mig, att det inte var en bra idé och då jag reargerade som jag gjorde, höll han på att sätta sig på bakhasorna av förskräckelse och skam!
Efter denna lilla "attack" från mattes sida, var han OTROLIGT lyhörd och lydig och det gör ju att man nästan får lite dåligt samvete, men det är mycket viktigt att han får veta att han gjorde rejält fel!
Han tvärstannade då jag stannade och backade jag mot honom backade han. På gårdsplanen stod han som ett ljus (helt lös) när jag bortsdae honom efter promenaden och han försökte inte ens att plocka ett äpple från marken påväg till hagen.
I hagen kelade jag en stund med honom, så han förstod att jag inte längre var arg på honom. Hela lördagen hade jag sedan dåligt samvete, men om det varit en annan häst han hade naffsat efter, skulle han säkert ha fått sig en rejäl känga, så igentligen är jag bara onödigt blödig-USCH!
Inan vi åkte från stallet mockade jag nästan hela hingstens box själv och det fungerade fantastiskt bra!
Jag har visserligen fått aningens träningsvärk, men det kan man ju absolut stå ut med!

På söndagen var Herkules fortfarande aningen spak efter matte tillrättavisning på lördagen och han var mycket följsam och foglig. Han är ju i och för sig alltid följsam, men jag märkte att han var lite extra uppmärksam på allt som jag gjorde och sa till honom. Husse följde med på promenad och vi gick en kort skogstur och sedan runt stallet på grusvägarna.
Vi joggade några sträckor och Herkules tycker att det är jätteroligt att jogga med matte. I början förstod han inte att han skulle börja springa när jag gjord det, men nu förstår han ögonblickligen vad som är på gång.
När vi kom tillbaka till stallet mockade jag nästan hela boxen och kratsade Herkules hovar för första gången på snart 8 veckor-helt underbart!!!

Måndag var en mörk och regning dag. Det verkade som om solen aldrig mer skulle komma tillbaka. Vid tvåtiden var det så mörkt ute att man med lätthet hade kunnat tro att klockan var 7 på kvällen. Jag hade planerat att rida för första gången, men då vi kom till stallet och Herkules var dyblöt och längtade efter att få komma in, så sköt jag på ridningen tills på onsdag istället!
Jag snabbade mig att göra iordning Herkules (inte mycket att bortsa på en genomblöt häst) och sedan pyntade jag oss med massor av reflexer och begav mig ut i bostadsområdet för lite miljöträning. Herkules var jätteduktig och trampade på bra i ösregnet. Jag hade tagit på mig min pannlampa och tänkte att nu kan jag nog klara av att gena genom skogen vid stallet (se tidigare inlägg "vilse i mörkret".
Så var ju givetvis INTE fallet och när jag började inse att vi inte var på rätt väg, var jag riktigt förvirrad! Att gå med pannlampa i tät skog, ösreg och glasögon är ingen bra kombination, då allt immar igen och man ser väldigt kort framför sig.
Skogen vid stallet har även diverse små "bergstoppar" och dessa vill man ju inte halka eller ramla nerför i bäckmörkret! Herkules var som vanligt cool, men matte började känna sig smått förtvivlad efter att ha traskat runt i skogen i ca 40 minuter utan att hitta ut. Det mest patetiska är ju att man på avstånd kan se ljuset från kringliggande hus, men då skogen är så kuperad är det inte bara att följa ljuset, utan man måste verkligen gå rätt väg.
När jag började ge upp hoppet (hade ingen mobil med mig heller såklart), ser jag eltråd från en av skogshagarna-HURRA!
Jag tänkte att om jag följer eltråden, kommer vi ju definitivt att komma ut vid stallet. Detta visades sig inte vara så enkelt som jag först trott och det slutade med att jag och Herkules fick hoppa över en gärdesgård på ca 50 cm och klättra (glida) ner för ett mindre stup, innan vi ÄNTLIGEN var på rätt väg igen!
Herkules är mycket tålmodig vid sådana strapatser och följer mig verkligen som en hund i hälarna. Han är mycket modig och skulle aldrig komma på tanken att inte följa matte över "höga berg och djupa dalar" :-)
När vi kom tillbaka till stallet spolade jag Herkules ben och sedan fick han komma in och äta en välförtjänt kvällsmat!
När Herkules ätit upp sitt kraftfoder passade jag på att ge honom A-fil i hans krubba, då han tyvärr varit lite dålig i magen de senaste dagarna. Herkules som annars äter ALLT! blev mäkta äcklad över A-filen och slängde runt med den i boxen, klenade av sig på väggar och glov och sedan gav han matte en gosig filmjölkspuss, rätt i ansiktet, då jag inte var beredd :-)
Stackars herkules, filmjölk var visst inte riktigt hans grej!

Kramar från mig!

Ps. Bilden visar Herkules då han med AVSMAK äter filmjölk. Han stod inte still 1 sekund, därav den dåliga bildkvaliteten Ds.
14 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Herkules och husse!

Herkules har under min "sjukdomstid med ryggen" fått hanteras en hel del av husse dvs. pojkvän! Herkules och husse har en mycket fin kontakt, som husse inte gärna medger, då han tror att jag ska "tvinga" honom att bli hästintreserad på riktigt :-)
Då jag inte har kunnat böja mig på ett tag, har det varit husse som fått kratsa Herkules STORA hovar, lägga på honom eventuella täcken, mocka, bära vatten och ge honom kvällshö!
Herkules är alltid lite extra "fjäskig" för husse och man märker att han tycker att det är mysigt. Husse som är en mycket trygg, lugn och förtroendeingivande kille liknar Herkules OTROLIGT mycket till sättet att vara. De kan båda två bli lite oroliga för saker och ting, men om bara människorna runtom är lugna och vänliga, brukar det alltid lösa sig för dem båda två :-)
Igår var vi ute tillsammans på en liten promenad med Herkules och då kan han ibland bli lite förvirrad över det här med "matte" och "husse". Om Herkules tycker att något är lite läskigt längsmed vägen, brukar han alltid gå in bakom mig, för att "ta skydd" (känns bra när en häst på 550 kg väljer lilla mig att ta skydd bakom Hi Hi Hi). Då han nu även lärt känna husse riktigt bra, blev han igår lite förvirrad, när han skulle välja person att "ta skydd" bakom! Det har ju regnat en del på sista tiden och vattenflödet i bäckarna runtomkring har stigit rejält. Det som brukar vara ett ganska lugnt litet "vattenfall" under bron, dundrar och plaskar nu för fullt-högst OROANDE tycker Herkules :-)
När vi således skulle passera bäcken på hemvägen, gick Herkules fint fot vid min sida, men då han hörde bäcken mullra (knappast värre än ett sågverk eller en luftballong och dessutom så mycket mer naturligt :-), men, men), gick han snabbt in bakom mig. Då jag alltid har så långt grimskaft (ca 6 meter och alltid ca 3 meter löst hängade, så man inte har direkt kontakt med grimman), kom han ju in bakom både mig och husse! Herkules blev mäkta förvirrad och kunde inte välja vem han skulle gå precis bakom, "matte" eller "husse"??!.
Herkules brukar alltid gå väldigt nära med huvudet då han går in bakom, så att ham kan puffa lite försiktigt med mulen mot min hand eller rumpa, för att känna närhet och kontakt. Igår visste han inte riktigt vem som var det bästa stödet, så efter lite förvirrat velandes bakom först husse och sedan matte, valde han helt sonika att försöka gå bakom oss båda två!
Han är verkligen en klurig liten häst :-)

Efter promenaden gick vi in i piadocken och byggde en picadero. Då jag bygger picaderon, brukar pojkvän (husse) numera gå runt med Herkules och det tycker Herkules VERKLIGEN om! Han är mycket uppmärksam på husse och följer honom precis som en hund i hälarna! Husse/pojkvän, vill inte riktigt erkänna att han tycker att det är ganska så häftigt, att Herkules följer hans rörelser, men på sikt tror jag nog att han kanske vågar sig på att pröva lite fridressyr, från marken i alla fall!
Det är ett så underbart kommunikationsmedel att med små rörelser och små ljud, kunna få sin STORA häst att dansa fram i picaderon och utföra diverse "konster".
Igår tränade vi att gå i mycket kort trav. Det slutade nästan med att Herkules snubblade fram, så kort trav, gick han i! Då det stod ett gäng Shettisar precis utanför paddockstaketet (deras hage angränsar tillpaddocken), ville Herkules gärna hälsa på dem, men det räcker med att mjukt och lungt säga, Nej, så går han vidare.
Väl tillbaka i stallet var Herkules lite svettig, så han fick på sig sitt nya fleecefodrade regntäcke. Sedan fick han fick gå ut i hagen i ca 1 timme, innan det var dags för kvällsmat!

Kram!
10 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Luftballongen och sågverket!

Hästar är ganska så underliga djur ändå :-)
Herkules är ju i och för sig en förnuftig herre, men igår kväll måste jag ändå säga att jag blev smått överraskad, två gånger!

Jag kom till stallet vid 17.30 och snabbade mig ut i hagen för att hämta Herkules innan det blev allt för mörkt ute.
Oftast brukar han komma springandes, men igår fick jag gå hela vägen genom hagen för att hämta honom och när man kommer fram till honom lyfter han på huvudet och ser ut som om han tänker "hoppsan, kommer du! Det hörde jag inte" :-)
Jag borstade bara av Herkules innan jag pyntade oss med en massa reklamreflexer (snapreflexband) från Bostadsrättsmässan, med företagets namn på (det jag jobbar på)-RIKTIGT SNYGGA BLEV VI ;-) (billigt i alla fall, då reflexerna var gratis, Ha Ha Ha!!!).
Då vi precis lämnar gårdsplanen hör jag ett väldigt brööööt och över grantopparna kommer en GIGANTISK LUFTBALLONG flygandes!!!
Det såg ut som om luftballongföraren (eller vad det nu heter) hade problem med ballongen, för den sjönk alltmer mot fältet precis utanför stallet. Man kan ju nu tro att Herkules skulle bli mäkta upprörd över en GIGANTISK ballong som sprutar eld och seglar förbi honom på max 100 meters avstånd, men ICKE! Han var totalt ointresserad av vad som hände runt honom och knatade på i godan ro!
Jag försökte tvinga honom att studera ballongen (ett sådant tillfälle kommer ju inte direkt varje dag), men han var mer intresserad av att studera en vissen lupin vid vägkanten! Jätteskönt med en så trygg häst, men ganska komiskt ändå, då JAG nästan kände mig lite trängd av ballongen :-)

Vi fortsatte promenaden och närmade oss badsjön! Här sprang det runt ett gäng glada kor i skymmningsljuset och dom var däremot ganska så läskiga, tyckte Herkules och ville gärna studera dem en stund!
Herkules är faktiskt riktigt smart! Ibland låtsas han vara rädd eller nyfiken på något, för då vet han att jag låter honom stanna och titta en stund! Han har nu lärt sig att om han stannar och tittar, fnyser lite och ser intresserad ut, så kan han, snabbare än en oljad blixt, dra ner huvudet och ta en tugga gräs :-)
Man kan ju inte säga att han inte har humor i alla fall :-) han vet ju att han inte får äta när vi är ute och motionerar, mer än om jag säger "varsågod", så man får väl berömma hans påhittighet!
När vi fortsatte vår promenad kom vi strax fram till ett sågverk! När vi står precis utanför, drar hela sågverket igång med TJUUUT och VRÅÅÅL! Herkules tittar intresserat på maskinerna och på den mängd av rök som stiger upp ur en närliggande skorsten, frustar lite och börjar sedan att beta -OTROLIGT tycker jag!!! Då han kan bli rädd för något så banalt som en växt (som kastar skugga i asfalten), en soptunna eller en självgående TYST gräsklippare! mannen som äger och jobbar på sågverket berömde Herkules för att han var så trygg och stabil och sa att han tyckte mycket om "stabila kloka kallblod"! Herkules såg mer än nöjd ut!
På hemvägen hittade vi ett äppelträd med fallfrukt, så Herkules fick givetvis stanna och plocka ett äpple, för han varit så duktig!

Kram från mig!
7 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Helgerna v. 39 och v. 40!

Efter två ganska så lugna och händelselösa veckor (med undantag sjukgymnast och stallbestyr), har det i alla fall varit mer händelserika helger :-)
Det är väl i och för sig inte så konstigt att man inte hittar på så mycket mitt i veckan, då jag som sagt alltid har stallet på kvällen.
När man bor så långt bort från hästen som vi gör, blir det ett måste att åka direkt efter jobbet, om man ska få ut något vettigt av det och inte vara hemma mitt i natten!
Jag har inte uppdaterat bloggrubriken "allmänt" på ett tag, så jag tänkte "köra igenom" vad som hänt de senaste två helgerna i alla fall :-)

Förra helgen fyllde min pappa år så vi var hos mor och far och åt en helt underbar middag! Till efterätt fick vi själva gå ut i trädgården och plocka lite äpplen från trädet och därefter satte vi igång att tillverka våra egna efterätter. Pappa har för en tid sedan införskaffat en "äppelsvarv" (se bild i blogginlägget)och den är verkligen jätterolig att använda! Man sätter fast äpplet på tre piggar som sticker ut och därefter vevar man på veven och samtidigt som äpplet skalas, tas även kärhuset bort! Äpplet blir därefter skivat och skalet i en enda lång spiral-häftigt!!!
Vi fick tillgång till mandelmassa, kanel och socker och gjorde lite olika kreationer. Själv fyllde jag mitt äpple med mandelmassa (vilket var den dominerande varianten) och pudrade kanel och socker ovanpå! Vi gräddade sedan äpplena i ugnen och åt dem med glass och vaniljsås-MUMS!

På söndgen träffade jag min barndomskompis och vi gick till Franska bageriet och tog en fika. Efter fikan gick vi en tur på stan och jag köpte en brun tunika/klänning för bara 64.50-ett riktigt FYND! Hi Hi Hi

Denna helgen var det tjejmiddag hos samma vän som jag var ute och tog en fika med förra söndagen!
Vi var 5 tjejjer totalt och de flesta av dem hade jag inte träffat sedan vi fyllde 30 förra året-Hugahh!
Det var en jättetrevlig middag (mycket god tacogratäng) och massor med vin och nostalgisnack! Vi lyssnade på diverse, kanske man skulle säga "mindre bra" låtar, men med högt nostalgiskt värde!!! Eller vad sägs om Woodpeckers from space, med Video Kids eller Yaki Da!!!
Jag var inte hemma igen förrän vid halv tvåtiden och då tog jag en snabb dusch och hoppade direkt i sängen! Pojkvän som haft en helkväll med sitt X-box, öl och några vänner kom insläntrandes vid tretiden på natten och såg fyrkantig ut i ögonen, men nöjd :-)

Igår morse (söndag) bakade vi scones till frukost och sedan gick vi till Svenska Mässan för att beskåda "Bostadsrättsmässan"! Vi har ju ABSOLUT inga planer på att köpa en bostadsrätt, men företaget jag jobbar på hade en monter på mässan, så vi ville i alla fall ta en tur dit för att beskåda "spektaklet".
Det var väl kanske inte i den bästa av tider att ha en bostadsrättsmässa just nu, med tanke på den svajjande ekonomin i världen/landet, men men, det var ju inte mycket att göra!
Mässan var ganska så tom på folk när vi dök upp vid 11 tiden och vi trodde först att de inte hade öppnat! Tillslut insåg vi att mässan var längst bort och inte vid entréen där vi stod-fånigt va? :-)

Väl inne på mässan var det i och för sig inte så mycket folk heller, så vi kunde i godan ro strosa runt och plocka lite reflexer, godis, pyttesmå papperskorgar i plast (att ha pennor i) mm :-)
Efter mässan promenerade vi in till stan för att leta kläder till pojkvän!
Detta visade sig tyvärr vara helt omöjligt och efter 5 timmar var det bara att inse att vi inte skulle hitta något bra (jag hade i alla fall köpt en fin grånblå ögonskugga) och ta bussen hem igen!
Att det ska vara så svårt att hitta snygga kläder till killar som inte bara är i brunt, beige och grått-helt otroligt tycker jag! Ja ja, vi får väl försöka nästa helg igen :-)
När vi kom hem slängde vi in lite tvätt i tvättstugan (i tvättmaskinerna såklart) och därefter åkte vi till stallet för att mocka. Herkules fick vilodag och när vi kom hem igen lagade vi mat och somnade sedan på soffan :-)

Kram kram!
6 Oktober 2008  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Tiden går så fort!

Nu rinner bara tiden iväg och jag har inte ens hunnit med att uppdatera bloggen :-)
Då kvällarna blir allt kortare och vädret tråkigt och blött, får man verkligen skynda sig till stallet efter jobbet för att få ut något vettigt av eftermiddagen och kvällen!

Efter vår lilla strapats på tisdagen, fick Herkules slå dank i hagen på onsdagen och torsdagen, då jag kände mig lite förkyld och VERKLIGEN INTE vill åka på något mer nu!!!.
På fredag hade jag planerat för lite träning i picaderon, där Herkules på sista tiden, har testat att göra "lite som JAG själv vill" och inte direkt lyssnat på mattes förmaningar om att sakta ner farten osv.
Då vi precis parkerat bilen vid stallet hör jag gallopperande hästar och ser Herkules, Valacken och Hingsten storma som tokar igenom vinterhagen och ut i stora sommarhagen!
Som tur var var det inget rymningsförsök, utan stallägarinnan hade öppnat upp en passage in till sommarhagen, så de får gå där ett tag till! Vinterhagen blev så otroligt snabbt lerig och ni kan GISSA att hästarna blev glada som fick komma ut och springa av sig och beta igen!

Då vi (pojkvän mest, som blivit riktigt duktig dessutom) mockat klart gick jag för att hämta Herkules i hagen. Han kom springandes när jag ropade på honom och alla hästarna var helt uppskruvade och busiga. Herkules var fullkomligt genomsvettig, så jag beslutade mig snabbt för att skippa träning i picaderon och istället gå ut på en promenad.
Det var inte heller någon bra idé att borsta honom, då en blöt päls inte är så trevlig att bosta på för hästens välbehag.
Vi började promenaden med lite skog och LERA och lite klättring och avslutade sedan med lite miljöträning, på en väg vi inte tidigare gått på.
Denna väg går runt sjön och är ganska så trång, så innan jag lärt känna Herkules och hur han reagerar i trafik, har jag inte velat gå här tidigare. I torsdags var det då dags, och han skötte sig exemplariskt!
Det enda som var värt att "fnysa ut" var en bit geotextil som stack upp ur ett dike
och så tyckte han att vågskvalpet var lite konstigt, men annars var han lugn och trygg. På hemvägen började det skymma och nu hade jag tagit på mig min pannlampa, efter vår senaste strapats i mörkret :-). Herkules tyckte inte att pannlampans sken var otäckt, men det ska bli intressant att se hur han reagerar, då det är becksvart ute och pannlampan bara lyser upp enstaka saker längsmed vägen-får nog testa detta snart!
När vi kom tillbaka till stallet hade Herkules päls torkat, så jag passade på att borsta honom och tvätta bort några fläckar han fått på den "vita" magen, innan han fick komma in i boxen och äta kvällsmat!

På lördagen var jag helt inställd på att träna ett pass i picaderon! Tyvärr var paddocken upptagen, så vi började med att gå en promenad, istället för att bara vänta på att den skulle bli ledig. Vi tog en ganska så lång promenad och gick återigen genom bostadsområdet. Kan låta lite tråkigt kanske, men jag tror att det är mycket nyttigt att upprepa samma saker flera gånger på kort tid, så att Herkules verkligen känner sig trygg.
Han var duktig, men då det blåste ganska så kraftigt, såg och hördes ju saker lite annorlunda, än han vant sig vid så det var en MYCKET nyttig tur för honom!

När vi närmade oss paddocken hade de som red där precis blivit klara, så jag ringde efter pojkän, som kom och hjälpte mig att ställa iordning picaderon.
Herkules var verkligen JÄTTEDUKTIG och jag tror att mycket beror på att han inte hade så mycket spring i benen som senaste gången vi tränade tempoväxlingar. Han var lyhörd och samarbetade UTMÄRKT! Det var kul, då jag sedan tidigare haft en häst som ALDRIG lyssnade på mig och därför hade varit lite orolig att Herkules kanske börjad med någon sorts "testa och trotsa" period. Nu vet jag ju att Herkules inte är den typen av häst, men då man sedan tidigare aft RIKTIGT dåliga erfarenheter, är det lätta att bli lite fundersam i alla fall!

På söndagen fick Herkules vilaoch det tyckte han nog var sknt, då vädert var milt och det inte började blåsa förrens till kvällen :-)

Kram!
6 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Bädden och Vilse i mörkret 30/9!

Mamma var igår snäll och följde med mig till stallet, då vi denna vecka måste ta in hästarna på natten på grund av det dåliga vädret!
Herkules som tidigare inte har stått i en egen box, är en MYCKET stökig herre :-)
När man tar in honom på kvällen är han lugn och fin och han trivs väldigt bra med att få komma in i sin box. Under natten håller han dock på och bäddar, bajsar och kissar lite varstans och sprider sedan allt i en enda röra :-)
Nu ska jag testa att anlägga en bädd till honom, då detta fungerade på min Fjordhäst som också var lite stökig i boxen.
Mamsen fick därför följa med för att hjälpa mig att "fixa" i ordning bädden. När man ska anlägga en bädd börjar man att strö ett ca 1-2 cm lager med kalk på golvet. Därefter strör man ut använt spån (ca 20 cm), gärna innehållandes lite hö och/eller halm och stampar det väl, sedan på med kalk igen och därefter ett mycket tjockt lager av nytt spån.
Det tar sedan ett par veckor innan bädden blir riktigt bra, då den ska packas och brännas ordentligt. En bädd som sköts på rätt sätt är sedan luktfri och fräsch för hästen att stå och ligga på och då det hela tiden pågår en process i bädden, blir det även lite värme i den.
När man mockar i bädden är det viktigt att bara ta bort synligt kiss och givetvis bajsarna. Det är viktigt att aldrig gräva sig ända ner till golvet, då man förstör bäddens botten. Om man har lite kiss i ovanytan av bädden, strör man ett ca 1-2 cm lager mad kalk på fläcken och därefter lägger man över spån igen. Det är meningen att bädden ska bli ca 20 cm tjock, då den ska kunna suga upp allt kiss som hästen producerar över natten. Då man har en häst som är stökig i boxen brukar en bädd lösa problemet med att allt sprids runt i en enda röra. Kissen försvinner ner i bädden och bajsarna är mycket lättare att sortera ut från spånet än vad kiss är. Dessutom är hästar extremt känsliga mot ammoniak, vilket gör att en häst som är stökig i boxen och sprider runt sitt kiss alltid kommer att stå i ammoniakångor-INTE BRA!
En bädd är även husses och mattes ekonomiska räddning, då man slipper slänga hälften av ströet vid varje mockning :-) !

Efter Mamsen hjälpt mig med bädden (vilket hon faktiskt tyckte var riktigt roligt) bestämde jag mig för att testa att longera Herkules med kapson i paddocken. Jag har ju bara tränat fridressyr med Herkules tidigare, men nu tänkte jag att det var dags att testa med honom i lina också. Vid longeringsarbete är det många som böjer hästen fel. Hästen ska gå med böjning genom hela kroppen och får inte gå på volten böjd som ett S. Longering kan vara mycket slitsamt på kroppen om det utförs på fel sätt. På rätt sätt är det dock en mycket bra metod att lära hästen att gå i rätt form och trampa under sig ordentligt, då man har en god överblick från marken och lätt kan korrigera eventuella felaktigheter.
Jag började träningen med lite ”öppnaövning” från marken. Herkules är jätteduktig på ”öppna” och han förstod ganska så snabbt vad det var jag bad honom om. När man tränar för hand, är det viktigt att man står vänd mot hästen, har höger hand nära bettet eller kapsonen (om man ska gå i höger varv), lägger tyglarna om hästens hals och ser till att man har sin vänster hand ungefär vid sadelgjordsläget, så att vänsterhanden kan agera som skänkel vid behov. Vad som även är viktigt är att inner tygel alltid hänger löst och att man bara plockar i hästen vid bettet/kapsonen, annars kommer hästen använda tyglarna att ta stöd emot, då man utför övningen uppsutten. Herkules tyckte att övningen var rolig, men man märkte att det var jobbigt att "trampa under sig", så efter några minuter avbröt jag övningen.
Jag vet inte om Herkules har gått i lina tidigare, men han förstod relativt snabbt att jag skulle stanna kvar i mitten och han förflytta sig ut på volten. Kapsonen fungerade bra på Herkules och han ställde sig till och från väldigt fint. När han gick ställd på spåret bad jag om lite böjning och det verkade som om det var lättare att förstå än att ställa sig. Vi prövade i båda varv och därefter fick Herkules trava av sig lite för att släppa loss eventuella spänningar i kroppen. Han var väldigt duktigt i linan och drog sig inte alls utåt på volten.
Även jag har mycket att lära om denna typ av arbete, men det är ganska så lätt att se om hästen går felställd eller böjer sig inkorrekt, så jag hoppas att vi är en liten bit på väg i alla fall.
Efter longeringen tog vi en ganska lång promenad i skymningen. Vi gick ut bland hus och bilar (iförda reflexer såklart) för att göra lite miljöträning! Herkules skötte sig utmärkt under hela turen, då vi i fredags kväll hade gjort exakt samma promenad med min kompis och 2 av hennes hästar, se tidigare inlägg-stadspromenad!
Det ända Herkules hoppade till för under hela turen var en blomma som växte vid vägkanten-MYCKET LÄSKIG :-) och en stor sten, som kastade en HEMSK skugga! När matte la en morot på stene, var den dock ganska snäll ändå!
När det började bli riktigt mörkt, närmade vi oss skogen, där vi tidigare stött på den snälla tanten (skogsrået). Tyvärr dök hon i nte upp denna kväll, då jag helt plötsligt insåg att jag inte visste var vi var...någon lampa hade jag ju inte heller, så där stod vi just bra till!
Jag tog min mobilkamera och försökte fotografera lite in i skogen och i ca 1 sekund kunde jag åtminstone skönja vägen vi kom ifrån-TACK OCH LOV! Herkules var totalt oberörd med att vara fast i skogen i bäckmörker och stod nöjt och tuggade på (vad jag tror det var i alla fall) en grankvist!
Lite darrbent var jag i alla fall då jag efter ca 20 minuters virrande i skogen ÄNTLIGEN kom ut på den mörka landsvägen igen!
Därefter genade vi i mellan grannarnas hagar och lyckade efter en promenad på över 1 timme att ta oss tillbaka till stallet! Herkules var glad att vara hemma och stod länge och blinkade i boxen innan hans ögon åter vande sig vid ljuset :-)
Ett antal morötter senare och lite hö, såg han nöjd och trött ut och jag lämnade stallet!

Kram från mig!
2 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
"Newtons äpple" ger Herkules egna idéer 27/9-28/9!

I lördags (27/9) var det varmt men riktigt blåsigt då vi kom till stallet!
Hästarna går nu i sin höst/vinterhage som ligger närmre stallet. Precis vid ingången till hagen finns det ett gammalt hönshus med plåttak! bakom hönshuset växer det en stor ek, som nu har fullt med ekollon! Då det blåste kraftigt föll ekollonen från trädet och ned på plåttaket med "klonkande" ljud!
Hingsten som bott på stallet längst tid brydde sig inte det minsta om detta ljud, men Herkules och valacken utgjorde en mycket samstämmig och frustande kör!
Varje gång det sa klonk på plåttaket reste Herkules och valacken på huvudet och sa Fnyyyys-Det såg och lät verkligen jätteroligt; Klonk-upp med huvudet-Fnyyys-Klonk-upp med huvudet-Fnyyys!
Tur att jag tog in Herkules innan de båda fick nackspärr :-)
På vägen in från hagen har Herkules en ny favvorit syssla! Det växer ett stort äppelträd med mycket små och sura äpplen, några meter från stallet! Herkules bryr sig inte det minsta om att äpplena är sura, utan han dyker alltid ner med mulen för att plocka sig ett äpple eller två! Jag brukar inte låta honom äta fler, då de är så sura och jag är rädd för att han ska få ont i magen om han äter för många!
På lördagen blåste det som sagt kraftigt och när Herkules väl passerat det "Klonkande hönshuset", kände han att det var dags att tröstäta ett äpple eller två :-)
Vad han inte tänkt på, var att det inte bara är ekollon som släpper i vinden, utan även små sura äpplen kan lossna! När han som bäst stod och tuggade på ett litet äpple, blåste det till, och ett flertal äpplen föll ner från trädet och träffade Herkules i huvudet och på ryggen-pojkvän höll på att vika sig dubbel av skratt och Herkules såg aningen förolämpad ut, men flyttade inte heller på sig-underligt djur det där :-)
Väl inne i stallet såg Herkules fortfarande lite förvånad och förolämpad ut, så istället för att borsta alltför länge tog jag med honom bort till picaderon, för lite fridressyrträning!
Jag tror att äpplena som föll i huvudet på Herkules, väckte idéer hos den lille mannen (precis som det gjorde hos Newton, ni vet han med gravitationsteorin), då han helt plötsligt började tänka helt själv :-)
Herkules som alltid är en lydig häst, var i lördags lite väl självtänkande :-)
Jag brukar alltid börja våra pass med uppvärmning i form av skritt i olika hastighet därefter fortsätta med tempoväxlingar i trav, varvbyte mm. innnan han får galoppera (vilket är det bästa tycker Herkules).
I lördags "lydde" Herkules fint i ca 5 minuter, men sedan tyckte han "det här ordnar jag själv" och utförde således halva passet i helt egen regi!
I sådan här fall är det ingen idé att bli arg eller försöka få hästen att lyda, utan det är bättre att gå för sig själv i picaderon och totalt ignorera hästan. Ha blicken sänkt och inte ge ifrån sig några ljud, tills hästen busat klart och ber om uppmärksamhet igen.
Jag ska villigt erkänna att jag hade MYCKET SVÅRT att hålla mig för skratt, när jag gick där, och "inväntade" Herkules-han körde nämligen ett JÄTTEFINT litet program med tempoväxlingar i trav och därefter fattade han en rund och fin gallopp, för att sakta av till trav och sedan till skritt och därefter till och med BYTA VARV-Innan han helt plötsligt kom på att "matte är ju inte med mig alls"!!! Då saktade han av traven till skritt, skrittade ett varv och därefter närmade han sig mig, snett bakifrån, och stannade ca 2 meter ifrån mig, för att be om ursäkt och lov att få komma fram!
Självklart "bjöd" jag in honom till mig och vi stod där och småpratade och jag kliade honom en stund, innan vi fortsatte övningarna, med en helt klart mer lyhörd Herkules igen :-)
Han är så otroligt rolig när han gör sådana saker som att ta eget initiativ. Han vågar inte riktigt, men kan ändå inte låta bli, och efteråt är han helnöjd, om än lite skamsen :-) Då hans försök att vara lite mer självständig, inte är i negativ bemärkelse, tycker jag att det är roligt att han är lite spontan och levande!
När vi kom tillbaka till stallet var han mycket nöjd och ganska så svettig, så han fick stå inne en stund och äta lite hö, innan det blev dags för hagen med det "klonkande hönshuset" igen!
Igår (28/9) hade jag tänkt att återigen träna lite fridressyr, då Herkules lilla "ryck" på lördagen, även berodde på att han var så pigg och ivrig. Tyvärr hölls det på med grävskopearbeten precis intill paddocken, så istället blev det en jättetrevlig promenad med stallägarinnan och Hingsten.
Herkules är en mycket modig häst, när han har sällskap med sig ut, så i fortsättningen kommer jag inte att rida i villaområdet och vid "otäcka ställen" utan att ha med mig en kompis till honom, tills han själv känner sig helt hemma. Den som vanligt läskiga bron och det farliga ridhuset vid herrgården, knatade han fint över och förbi, kanske lite spänd, medans Hingsten ville stanna upp och lyssna lite. Herkules är lustig på det sättet att om han är helt själv, så blir han ofta rädd vid bron och ridhuset, men om han har sällskap med sig som är lite nervösa, så blir Herkules istället lugn :-), så igentligen är han en trygg och förnuftig herre!
Jag tror bara att han är lite spänd då han tvingas möta "faran själv" och att detta nog kommer att gå över med tiden!

Kram från mig!
2 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Stadspromenad 26/9!

I fredags kväll hade jag tänkt mig att nu var det dags att presentera Herkules för bostadsområden och dessutom var det lite skymning!

Pojkvän följde med oss på promenaden och som stöd åt Herkules var även min kompis 24-åriga Knastrubervalack och ett 3-årigt shetlandssto med!
Herkules var verkligen jätteduktig under hela turen och han vågade till och med att tillslut kliva på A-brunnar. Då han har så stora hovar ekar det verkligen när han sätter ner sina metallskor, men han brydde sig tillslut inte det minsta! Det enda som han tyckte var lite otäckt var en stor hög med brädor utanför en villa-huuuhh!!! Då hoppade han till lite och fnöööösssss som en drake, men lugnade sig precis lika snabbt igen :-), med en klapp och några lugnande ord!

Då det snart blir vinter och mörkt större delen av tiden, kan det vara bra att ibland kunna rida i bostadsområdena i närheten till stallet. Vägarna här är mycket kuperade och dessutom finns det ju belysning. Kanske inte de mysigaste turerna, men ibland kan det bli tjatigt att bara rida i skogen med pannlampa.
Miljöträning är ju då ett måste och Herkules brukar tycka att nya upplevelser är roliga, bara han får ha med sig någon eller några hästkompisar.

Man såg att Herkules blev trött efter turen, även om vi bara var ute en knappt timme, men med så många upplevelser och så mycket att titta på, är det inte så konstigt!

Kram
2 Oktober 2008  | Länk | Herkules | 0 kommentar
Sjukgymnasten!

Så var det då dags för en bedömning av min onda rygg! Jag har ju hela tiden blivit stadigt bättre och nu tyckte jag det var dags att träffa en sjukgymnast, för att ta reda på hur och vilka övningar jag kan och ska utföra för att stärka upp ryggen igen!

Jag som då inte direkt älskar läkare tyckte att det hela var ganska olustigt, men insåg ju givetvis att jag ändå måste gå dit! Som vanligt hade jag inte tagit reda på vad jag skulle göra hos sjukgymnasten (typsikt mig) och tänkte att det blir nog bara ett samtal och lite information på lämpliga övningar...

Då jag kommer dit blir det givetvis en utfrågning om vad jag gjort och sjukgymnasten (gråtrist men vänlig man i 60 års åldern) verkade inte så förvånad över att jag fått ont, då han hörde min historia!

Efter utbytet av information säger han sedan lungt "då går vi in i undersökningsrummet och gör en fullständig ryggundersökning"-gaahhhh, hinner jag tänka, hoppas inte det innebär att jag måste klä av mig...givetvis måste jag ju det för att han ska kunna titta på ryggen, det säger ju sig självt!

Sjukgymnasten lämnar mig då jag klär av mig och då jag ABSOLUT inte planerat att visa upp mig i underkläder för någon, hade jag för dagen en riktigt gräslig "missmatch" på mig...!!!

Vad sägs om urtvättade ljusrosa boxertrosor, med ett flagande tryck av en ängel och några spridda röda stenar och svart kantband, svart BH med röda knappar fram och röda axelband, samt orange strumpor med svarta hälar och tår (stickade så, inte smutsiga) och stora getingar!
Jag kunde ju i och för sig ha tagit av mig strumporna, men då man inte kunnat böja sig ned för att fixa till tånaglarna på några veckor valde jag att låta bli! Min vänstra stortånagel är ju fortfarande blå, sedan Herkules stämpling och den högra stortånageln är av nästan på mitten, då Herkules har sladdat även på den för några veckor sedan, då han halkade i hagen (1:a gången jag gick utan stålhättor sedan förra stämplingen-TYPISKT va!!!), dessutom fanns det fult flagande chockrosa nagellack på samtliga tår!

Var var vi nu då...

Just det ja! När jag hade klätt av mig och kände mig riktigt ful och lite nervös för undersökningen, dyker sjukgymnasten upp och ber mig utföra diverse övningar!
Det började med att jag skulle kliva upp och ned för en stol och stå på ett ben-vem i hela världen är bra på sådana övningar :-). sedan kollar han alla reflexer. Jag ska vrida mig i alla håll och riktningar, böja mig framåt mm.
Därefter skulle jag upp på en brits och stå på alla 4 och SVANKA-fyy vad pinsamt att stå på alla 4 på en brits (med en spegel framför mig) och svanka för en främmande karl, iförd den munderingen jag hade :-)
Tack och lov var sjukgymnasten mycket saklig och proffsig, så jag lyckades hålla mig för skratt, men jag var lite lätt röd i ansiktet :-) och kände mig, typ fulast i hela världen!

Ja ja, nu har jag fått min bedömning och det visade sig att jag är FÖR rak i ryggen samt har lite ichias i vänser sida! Jag har därför fått övningar där jag ska lära mig att svanka!

Sjukgymnasten sa till min stora glädje att jag kunde återuppta min ridning igen, så till helgen tror jag det blir en premiärtur för mig och Herkules!

Kram från "Miss match"!
1 Oktober 2008  | Länk | Allmänt | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Herkules Matte                                             Skaffa en gratis hemsida