Vi har en ny "medlem" i familjen-FASANEN!!!
En förmiddag satt jag i köket och åt. Jag hade satt på en tvättmaskin med kläder i tvättstugan i källaren och Kissen var ute och roade sig på annat håll. Plötsligt hör jag ett metaliskt skångrande ljud "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!", lät det ungefär! Jag flög upp från min stol och rusade ner i källaren, då jag trodde att det var tvättmaskinen som gått sönder!!! Väl nere i tvättstugan var allt lungt, men jag stannade en stund för säkerhets skull, inget konstigt ljud-SKÖNT!
Jag gick åter upp i köket och då kom ljudet igen "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!", nu tyckte jag att det istället lät som att ljudet kom utifrån. Jag reste mig upp och tittade ut genom köksfönstret, men kunde inte se någonting-Hmmmm, MYCKET suspekt :-)
Jag satte mig återigen, och då var ljudet tillbaka "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!", denna gång gav jag inte upp så snabbt, utan jag stod kvar i köksfönstret i några minuter. PLÖTSLIGT ser jag en STOR och mycket vacker Fasanhane komma trippande ut från vår rhodedendronhäck. Det var den som vrålat så ilsket och metalliskt :-) Jag sprang och hämtade kameran och började fotografera genom köksfönstret (därav de lite suddiga bilderna)!
Fasanen var spattig och lite stirrig och steppade runt som "en äggsjuk höna" fram och tillbaka vid Rhodedendronhäcken och vårt fläderträd, och såg allmänt stressad ut!
Snart förstod jag varför Fasanen var stressad...ett litet Smultron var i farten och smög sig långsamt närmre och närmre "godbiten" till JÄTTEPIPPI, som nästan var större än henne själv :-)
Att pippin var STOR var inget som bekom kisse inte, bara lite extra spänning!!!
Jag insåg att kissen knappast skulle klara av att "fälla" ett så stort byte, då hon ibland har svårt att ta död på möss, så precis i kissens "attacksprång" knackade jag hårt på fönsterrutan, så Fasanen fick chansen att fly!!!
Smultron såg ju mig SÅKLART genom fönsterrutan, tittade upp med sitt lurviga anlete och gav mig en "om blickar kunde döda blick" :-) Därefter sprang hon raka vägen in, genom kattluckan och in till mig i köket! Där berättade hon HÖGLJUTT om Fasanen och hur ELAK hennes Matte, var som förstört jaktlyckan!!! Då jag böjde mig ner för att klappa henne lugnande, bet sig kissen fast i min arm och fnözzz :-) Hon vet ju att hon INTE får bitas, så hon gör det sällan särskilt hårt, men jag kan förstå henne at hon var irriterad i detta fallet... :-)
Jag trodde såklart att detta var det sista vi skulle få se av Fasanen, som så enkelt undkommit en snabb död, men där trodde jag allt fel! Bara två dagar efter Smultrons jaktförsök var Fasanen tillbaka igen! Denna gången var även Mannen hemma ovh vi kunde tillsammans stå och titta på hur Smultron och Fasanen gick och spanade på varandra på varsin sida av häcken-MYCKET underhållande faktiskt! Varje gång kissen stack huvudet en bit in i häcken, gav Fasanen till ett HÖGT "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!" och flyttade sig någon halvmeter längre bort.
Skulle vara intressant och se vem som skulle vunnit en riktig fajt, kissen eller Fasanen .-)
Fasanen har därefter hållt sig i vår och våra grannars trädgård, vilket Smultron funnit ganska så irriterande. Den verkar inte heller särskilt rädd, utan nästan dumdristigt nyfiken (Fasanen allts, inte kissen).
I måndags morse, trodde jag dock att Fasanen bestämt sig för att göra sitt liv till en "kort process"... Fasaner har ju som bekant inga fötter eller kropp som är gjorda för att sitta i träd med. De har mer hönslik kropp och fötter, vilket gör att de är lite för klumpiga för att klättra i träd, tydligen INGENTING som "vår" självmordsbenägna Fasan vet något om i alla fall!
Jag stod i vardagsrumsfönstret och drack mitt morgonkaffen, då jag ser Fasanen förvirrat komma studsandes på gräsmattan utanför. Helt PLÖTSLIGT ser jag Fasanen studsa upp i grannens STORA ek, som växer precis utanför vårt fönster! GISSES tänker jag, försöker den fly från någon kisse kanske. Nähäpp, ingen kisse i närheten vad jag kan se i alla fall! Fasanen fortsätter att studsa högre och högre upp i eken, tills den strax har nått toppen-GAHHHHA!!!! Där sitter den sedan guppar lite i vinden innan den UTAN FÖRVARNING, fullkommligt KASTAR sig utför eken, som en Kamikazepilot, med sitt numera karakteristiska "KAAAROOOCCCHHHHHTSCH!!!"
Jag ser till min förskräckelse Fasanen dyka på huvudet i en av våra grannars talldungar med ett "KABRAAAKKK!!!"
Lite lätt snurrig trippar sedan den vimsiga Kamekaze Fasanen iväg, för att "terrorisera" något annat djur som kanske kan ända dess misserabla liv... :-)
Många kramar från mig!