Igår ringde Herkules medryttare och berättade att Herkules fått värmeslag...stackars liten.

Hon hade bara ridit en kort bit från gårdsplanen då hon märkte att Herkules var trött och matt och slokade med öronen. Hon satt genast av och gick hem med honom, där Mamma Mat väntade. Herkules var skållhet och de hjälptes åt att spola av honom med kallt vatten och tvättade ljumskar och andra ställen med körtlar och tunn hud. Efter ett tag började han återhämta sig och mumsade på en hötot de givit honom. Han hade lagt mulen tungt mot Mamma Mats axel, som ett tack över deras tilltag :-) Sötingen!

UNDERBART att ha en så ansvarsfull och lyhörd medryttare att hon bara sitter av och går hem med honom-TUSENTALS TACK!

STORT TACK även till Mamma Mat, som ställde upp att duscha och pyssla med Herkules, vad skulle vi göra utan dig!

Jag trodde att det skulle vara jobbigt att låna ut Herkules, då han är min ögonsten, men då jag vet hur väl han tas om hand, känns det bara roligt att även någon annan får glädjen av honom.

Jag tog en tur till stallet lite senare för att försöka truga i herkules salt. Har aldrig haft en häst förrut som totalvägrar att äta salt!

Inte så käckt när det är så varmt som det är nu på dagarna. Jag har till och med köpt elektrolyter till honom och blandat minsta dosen i kraftfodret, men han känner det direkt och vägrar då att äta-INTE typiskt för Herkules direkt :-)

Igår tog jag ut hans saltsten i hagen och knackade sönder den mot en av stolparna i hagen. Jag var lite elak och sträckte fram en ca 2X2 cm stor saltbit tillsammans med en morot och vips hade han tuggat i sig både salt och morot-Hi Hi Hi, överskatta inte Mattes list :-)

Tyvärr spottade han ut en del av saltet igen, men han fick i alla fall i sig något. Då jag sedan skulle lägga resten av den uppknackade saltstenen i saltstenshållaren i hagen, blev Herkules nyfiken på vad för gott Matte hade i handen. Jag sträckte fram en del av saltstenen och han tog sig ett rejält bett och SVALDE faktiskt allt, till Mattes STORA lycka!!!

Nu har han nog fyllt på sin saltdepå för några varma dagar till :-)

När jag var påväg ut ur hagen såg jag Herkules gå med raska kliv mot vattenkaret, han var nog ganska så törstig :-)

Såhär beter sig en nyduschad och lycklig Herkules då han kommer ut i hagen... :-)

Hmmm, kanske ska jag rulla mig...

Jag tror bestämt att jag gör det :-)

Skak och rusk! Nu känner jag mig som mig själv igen :-)

Kramar från mig!!!

Då man flyttar till nytt hus med en redan uppvuxen trädgård är det riktigt spännande att se vad som kommer upp i rabatterna. Utanför källarfönstret har dock mindre spännande växter kommit upp-röd Studentnejlika-USCH!!!

Egentligen är de fina och har en vacker röd färg, men läget de står på gör dem absolut inte rättvisa. De är nu ca 1 meter höga, gängliga och blåser sönder bara man tittar på dem :-) Egentligen kallas monstren för "Brinnande kärlek" men hos mig har det nog mest blivit "brinnande hat" :-) Mitt i mellan dessa monster växer det underbart vackra ljusrosa pioner av sorten Sara Bernhard (som jag hade i min brudbukett) och dessa matchar inte vidare snyggt till den röda färgen.

Dessutom gör Studentnejlikan att även pionerna lägger sig, då de drar med sig pionerna i fallet-dumma dom!!! Igår fick jag ett mindre anfall på dem och började gallra mellan dem, då man faktiskt inte ens kan se ut genom källarfönstre längre, då de är så höga Jag var riktigt stygg, men resultatet blev klart bättre! Mitt i min gallring råkade jag dock klippa med mig en av mina röda Fransvallmo, som jag sådde i våras och som bara väntade på att få spricka ut, full med knoppar-Morrrr!!!

Idag har jag bestämt mig för att de röda monstren ska väck och att rosor ska införskaffas istället :-) Monstren ska få en ny (förhoppningsvis) bättre plats intill hallonsnåret, då jag trots att de inte är mina favortiter, inte bara kan gräva upp och slänga dem. Ikväll ska vi därför ta oss en tur till Mölnlycke Gardencente för att leta efter vackra trädgårdsrosor som bara blir ca 0,6 meter höga-UNDERBART!!!

Vi fick tag på 3 vackra exemplar med gula rosor, som jag ser fram emot med spänning!

Kramar från mig!

På stallet har vi nu 6 stycken UNDERBART söta kattungar. Jag bearbetar givetvis Mannen varje dag till att vilja ha en katt, trots att han faktiskt är allergisk mot dem...

Jag hade ALDRIG kommit på tanken att skaffa en kisse om vi hade bott i en trång lägenhet, men då vi nu bor i ett stort hus, känns det hela lite annorlunda. Katten kommer ju givetvis i sådana fall kunna komma och gå som den vill genom en framtida kattlucka (även denna är mannen något skeptisk till) och därför behövs det ju ingen allergiframkallande kattlåda inomhus heller.

Tanken är även att i så fall ha sovrumsdörren stängd, så kissen får sova i en korg i annat rum. På natten kan det ju vara bra att inte ha kissen i sängen. Jag har även lovat att ALLTID damsuga, så eventuella hår inte besvärar honom. Tror även att Mannen delvis är rädd att kissen ska utvecklas till någon form av rabiat monster som klöser, väser och bitts :-)

Sedan han träffade på Mamma och Pappa Mats ljuvliga kisse Nisse, har han dock börjat ändra sig i frågan om att de är små ilskna rovdjur! Nisse är den goaste kissen jag/vi någonsin träffat. Man kan nog i princip göra vad som helst med honom och han är lika nöjd ändå :-)

Hmmmmm, får se hur det hela artar sig. Om det skulle bli så att vi provar att ha en liten kisse hemma, har Mamma Mat lovat att vi kan lämna tillbaka den till henne om det inte skulle fungera. annars hade jag inte heller vågat prova.

I morse när jag som best stod och väntade på bussen till jobbet (Mannen var tvungen att börja extra tidigt idag), dök det upp en jättesöt ekorre. Jag hann precis att ta två bilder med min mobiltelefon och jag fick tyvärr zooma en del. Bilderna är inte så bra, men tar med dem i bloggen ändå :-)

Många kramar från mig!!!

Då vädret varit så omväxlande den senaste tiden har det varit svårt att bedömma hur mycket vatten trädgården behöver... Just märkt att den nog behövt mer vatten än vad den fått, då all den vackra lungörten plötsligt insjuknat i mjöldagg-mitt absoluta hat :-) Det var ju detta som mördade mina Saint Paulior i höstas, så nu tänker jag INTE vara snäll mot lungörten.

De senaste två kvällarna har jag trotsat knotten och suttit på huk och klippt ner lungörten till rötterna. Hoppas att den överlever trots detta tilltag... Den jag klippte ner i förrgår har redan börjat sätta nya små blad, så jag tror nog att det kommer gå bra. Viktigt nu är att inte glömma bort att vattna, så de bränner sönder i värmen eller oxå får mjöldagg...

Då mjöldagg är en svampsjukdom är det mycket lätt att det sprids snabbt i trädgården, då sporerna enkelt flyger iväg och går till attack. vi har många vackra rosor nu och dessa vill jag INTE att sporerna angriper. Läste någonstans att man kan spraya med bikarbonat (bakpulver) för att döda svampen, men vi får väl se hur det går med de stackars nya bladen först!

Kramar från mig!

Sedan vi flyttade till huset har mina Saint Paulior börjat trivas igen-HURRA!!!

De flesta strök ju tyvärr med i höstas i mjöldagg...inget roligt, men nu har jag börjat samla på mig nya älsklingar igen.

De flesta bladen köper jag via tradera och det brukar fungera utmärkt.

Mina senaste älsklingar är Green Dragon, Bewitchin Blue och Buckeye Ballerina. Kan visa bilder på de vackra bladen, men blommorna väntar nog en stund på sig.

Green Dargon

Buckeye Ballerina

 Vad som blommar just nu är följande bilder nedan;

Ska ta reda på vad den heter...:-)

Silvergalde Appels

Saint Paulia Rupicola, en söt vildart som ofta blommar överdådigt!

Rhodeo Showgirl med sina fantastikt skimmrande blommor!

Namnlös stackare, som jag snart återkommer med namnet på, men UNDERBAR i mina ögon!!!

Samt blommar även mitt Sammetsöga (Streptocarpus saxorum), som visserligen inte är någon Paulia, men påminner mycket om dem i utseende och skötsel!

Detta var några bilder på mina Paulior!!

Kramar från mig!

Jag har nu ÄNTLIGEN kommit igång och börjat träna Herkules igen. Tack och lov blir han ju riden ca 2 dagar i veckan nu, så helt still har han inte stått i alla fall. Han har börjat sätta fina muskler på bog, rygg och rumpa och det är riktigt roligt att se hur fin han blivit.

Själv har jag ju inte kunnat rida ännu, men det har blivit lite promenader och träning i piccaderon för min del istället. I förrgår tränade jag honom i picaderon och det var en trött Herkules som följde mig i hälarna. Vi brukar leka "följa John" och Herkules är riktigt duktig på att följa mig. I förrgår var han dock MYCKET trött och då jag ökade tempot till trav, var han som ett segt tuggummi bakom mig. Då jag vände mig om för att titta på honom, saktade han genast av till skritt och försökte tigga godis :-)

 Vi tränade lite till på skänkelvikning, öppna och bakdelsvändningar innan jag gav signalen för galopp! som vanligt, sköt han iväg som skjuten ur en kanon och då även jag sprang runt och gjorde glädjeskutt i piccaderon, rasade han för fullt! Då det ALDRIG skulle falla honom in att bocka eller sparka bakut (ens när han springer själv) har han i alla fall börjat med att ruska lite busigt på huvudet när han är glad och busig. Härligt att se honom så glad och självsäker att han vågar tänja lite på gränserna. Då jag bad honom att bryta av till skritt, tvärnitade han och kom direkt in till mig i mitten av picaderon, där han gav ut ett mycket högt FNYZZZ, så de betande hästarna i hagarna runtomkring stannade upp och slutade äta. När han fått pusta ut en stund med lite fler mjukgörande övningar, fick han även galoppera i andra varvet. Där gjorde han exakt samma sak och FNÖZZZ högt igen då han kom fram till mig-PLUTTEN! Efter detta var han ganska så trött och vi traskade hemåt för att äta kvällsmat.

Igår hade vi besök av några vänner och en av deras mammor. De var för att titta på Tuffingtons kattungar (den svarta hannen), som mamman ska köpa då det är dags för avvänjning. Då de inte tidigare har varit och hälsat på oss i huset fick de även en rundvandring där samt fick de träffa Herkules. Då de inte är hästvana är Herkules en utmärkt häst att stifta bekantskap med. Han är ju så himla lugn och snäll och stod lös på gårdsplanen och njöt av uppmärksamheten. Efter ett tag ville han dela ut några av de berömda "Herkulespussarna", men jag lyckades hindra honom från detta i sista stund :-) Matte fick sig istället en go gräspuss mitt i ansiktet, men det är hon ju van vid :-) På det hela taget tyckte de om Herkules och han uppförde sig exemplariskt.

Kramar från mig!!!

Ojdå, nu har jag fått hjälp av min kära vän Erika om hur man redigerar sin text och lägger in flera bilder i sin nogg blogg-SUPERKUL!!!

Nu kommer nog min blogg att se lite anorlunda ut i framtiden he, he, he!!!

Dagens tidigare inlägg råkade jag i och med ändringen av redigerare på bloggen att radera... :-( Jag försöker mig därför på att skriva om ungefär samma inlägg igen, men det kommer nog att dörja några timmar innan inspirationen faller på mig igen!

Lägger in en bild på Cikoria, som jag just nu väntar med spänning på hemma i trädgården.

Tills dess, ha en skön dag i värmen!!!

Kram från mig!!