Välkommen till Herkules & optimistiska matte!
Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2019)
>>


Semester!!!

Nu har det varit lååångt mellan uppdateringarna, vilket beror på att vi har SEMESTER!!!

 

Än så länge har vi hunnit med en tre nätters roadtrip till Skåne med fem av våra vänner. Vi bodde två nätter på ett B&B i Kristianstad och en natt på ett B&B i Åhus. Vädret var TOPPEN och vi hann med en hel del utflyktsmål; Kullaberg, Hässleholm (med en stinkande och algblommande sjö...), Kiviks marknad (en OSANNOLIK tillställning), Kiviks musteri, Kivik, Åhus beachhandboll, krukmakeri, Ystad och SJÄLVKLART Ullared på hemvägen :-)

Sedan vi kom hem har vi fortsatt att jaga både döda och levande möss som Smultron kommer hem med. Vissa dagar kommer hon till och med hem med två om dagen-DUKTIG jägare som samlar mat till sin familj :-) Vi uppskattar väl kanske inte riktigt de helt färska presenterna vi får, de får GÄRNA vara döda... Häromdagen kom hon in med sin första "riktiga" mus. Innan har hon såvitt vi sett enbart fångat näbbmöss. Den "riktiga" musen verkade helt klart död då hon stolt släpte ner den vid mina fötter. Då jag skulle ta mig en snabb kik på musen som var RIKTIGT STOR, satte den sig upp och tassade bort mot Smultron som låg och tvättade sig. Jag trodde givetvis att smultron skulle gör processen kort med musen, men ICKE då! En "riktig" mus är nog av lite tuffare kaliber än en näbbmus och denna lilla varelse hade INTE tänkt att ge sig utan strid...Musen ställde sig på bakbenen och gick till ATTACK mot Smultron!!! Den stod på bakbenen, studsade högt upp i luften mot hennes ansikte, pep gällt och högg efter henne-GISSES, en fightermouse :-)

Smultron blev såklart LIVRÄDD och sprang och gömde sig bakom en papperslåda vi hade liggandes i köket! Musen sprang efter och sedan började den vilda jakten :-) Ut i hallen balnd alla skor och sedan RAKT in i badrummet med Smultron efter sig!!! Husse stänger då badrumsdörren och vi lämnar de två slagskämparna i fred...Efter 1,5 av krasch booom och baaang inne i badrummet tjuter Smultron och vill komma ut. Vi öppnar badrumsdörren och Smultron går nonchalant och ståtlig ut genom dörren med den fluffiga svansen på topp, ser NÖJD ut! Vi berömmer henne och hon tar TACKSAM emot all uppmärksamhet vi ger henne, i tron att hon fällt sitt byte. Jag går in i badrummet för att städa upp oredan hon ställt till med och hittar då musen i allra högsta grad FORTFARANDE LEVANDE!!! Snacka om nederlag för Smultron... :-)

Det blir tillslut Matte som får lotsa den trötta men i princip oskadde "killermousen" ut bakom sitt trygga tillhåll bakom toalettstolen och in i en glasslåda :-) LAT kisse som låter Matte jaga klart bytet :-)

I övrigt har vi målat taklister och vår skänk samt en byrå (såklart i vitt). Det ser ut att bli KANONSNYGGT!

Vi har även hunnit med att åka runt på lite möbelloppisar i stan...en GENUINT intressant upplevelse kan jag lova. Folk är som GALNA!!!! och detta är ingen överdrift! I går var vi på en möbelloppis strax utanför stan. Vi kom ca 20 minuter innan de öppnade och då var det redan en kö på ca 10 meter. Innan loppisen öppnade hade det hunnit bli en kö på ca 50 METER-GISSES!!! Då portarna öppnades var det nästan som att släppa ungtjurar på grönbete, Mannen blev nästan nedsprungen av en HYSTERISK man med en kundkorg som så DESPERAT skulle handla loppisfynd att han trängde sig förbi flera i kön-OTROLIGT! Väl inne på loppisen hittade vi ingenting, mer än en massa skit, rent ut sagt. Vi var ute efter några fina gamla sängbord till det nya sovrummet, men där gick vi bet. Vi fick i alla fall uppleva hur mycket människor som handlar begagnat skräp (såsom andras gamla underkläder, Holländska träskor, trasiga TV apparter och gula trädgårdtomtar i plast :-) Idag gjorde vi ett nytt försök med en annan möbelloppis, där det tack och lov var en något mer anständig tillställning. Folk var fortfarande HYSTERISKA, men på denna loppis var det åtminstonne lite ordning och reda. Vi hade TUR och fyndade två gamla piedistaler i trä och marmor, just nu i guld, vilka vi tänker måla vita och ha som sängbord. Hoppas det blir snyggt, annars får vi ha dem till blommor istället :-)

Trädgården ser just nu ut som en övervuxen labyrint av diverse växter. Vi har inte riktigt hunnit med den på ett tag, men vi har STORA planer framöver. Vi har varit och beställt 1 kubikmeter med harpad jord, 1 kubikmeter oharpad jord och en kubikmeter singel, som vi ska använda för att bygga upp gräsmattem med sedan dräneringsarbetet förra sommaren, samt att fixa till betongplattorna på uteplatsen med. Det blir nog slitigt för Mannen, men resultatet tror jag blir TOPPEN! Vi skulle fått hem våra säckar igår, men tyvärr gick lastbilen de kör ut jorden med sönder, så vi får troligen lassen imorgon. Tack och lov ligger det i STORA säckar, så det ändå ser lite ordnat ut tills vi får tid att "fixa till" trädgården.

En tripp till landet ska nog oxå hinnas med under semestern och kanske även en ridtur på Herkules, vem vet... (bilden är från sommaren 2008).

Många Kramar från mig!!!   

29 Juli 2010  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
HYSTERISK eftermiddag!!!

Nu börjar det närma sig semestern och jag är mer eller mindre ensam kvar på jobbet. Ganska så skönt fatktiskt att i lugn och ro kunna avsluta de arbeten jag håller på med och att städa skrivbordet och arkivera (kan behövas om jag säger så...).

Igår var jag siste person att lämna kontoret och skulle i vanlig kvällsordning släcka stänga och larma...Det här med att stänga av och sätta på larmet vet jag att MÅNGA av mina kollegor AVSKYR! De blir rädda och stressade för att trycka på fel knappar och att larmet ska utlösas... Jag har personligen ALDRIG haft något större problem med att låsa och larma på något av mina jobb, utan har tagit det lungt och om larmet gått igång, ringt larmcentralen och sagt att det varit falsklarm (kostar nämligen ca 16 000+moms) om larmet går och väktare behöver åka ut-TYPISKT DYRT!!! Igår gick det ju SÅKLART INTE som det skulle då jag larmade på...

Jag slog in koden som man skulle och därefter sätter det d.ävla larmet igång att TJUTA!!! Jag försökte stänga av larmet, men det gick ju GIVETVIS INTE-SUCK!!! Fick springa upp för ALLA trappor, ringa larmcentralen och be dem registrera falsklarm och därefter försöka stänga av larmet!!! Jag började nu bli mer eller mindre döv av tjutet som jag efter ca 5 minuter ÄNTLIGEN fick stängt av-FYYYYYYYYYY!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Jag fick ta en rundvandring genom kontoret och upptäcker då att en kollega till mig glömt att stänga sina fönster-AHA, inte konstigt att larmet gick igång! Jag stänger fönstrena och försöker åter att sätta på larmet-ICKE att det går denna gång heller :-(

Nu hade jag ju tack och lov lärt mig hur jag skulle stänga av larmhel.etet, så jag slapp åtminstone att lyssna på det en längre stund! Jag ringde återigen för att be dem registrera falsklarm och försökte därefter på larmcentralens begärna att få kontakt med installatören av larmet.

Han var ju SÅKLART på semester-SKÖNT för honom, mindre skönt för mig... :-)

Jag försökte ringa min kollega som är larmansvarig (och oxå på semester såklart)-svarar INTE!

Ringer min ena chef-SVARAR, ber mig ringa till min larmansvarige kollega...redan gjort, går ej att nå! Ber mig då istället att ringa min andra chef och/eller hans fru, för att se om de vet hur man "ordnar till" det krånglande larmet

Ingen av dem svarar SÅKLART i telefon-SUCK!!!

Ringer återigen till larmcentralen och de kopplar mig till en avdelning, där de ska kunna ge mig nya koder osv. för att nollställa larmet-de har "GÅTT FÖR DAGEN"!!!

Nu börjar jag bli MÄKTA irriterad!!! Inte för att jag var direkt stressad av själva larmet, utan det faktum att klockan började närma sig fem och jag skulle hinna ut till Blå Stjärnan för att köpa dietfoder till kissen!

Tillslut får jag ringa Mannen och be honom komma och hämta mig på jobbet samtidigt som jag försöker "mecka" med det krånglande larmet! Tillslut får jag till min STORA besvikelse inse att jag INTE kan fixa detta själv-SUCK!!!  Jag får återigen ringt installatören av larmet,för lite rådgivning via telefon. Mannen kommer snart och TILLSLUT kommer installatören på hur vi ska göra och jag LYCKAS LARMA dörren-HURRA!!!!!!

Nu var klockan halv sex och vi hade JÄTTEBRÅTTOM! Gasen i botten, genom Tingstadmotet och hinner precis in på Blå Stjärnans shop, innan de stänger för dagen-PUH!!! Vi plockar till oss dietfoder och en tub kattmalt och går till kassan för att betala-INGEN plånbok-SHIT, SHIT, SHIT!!!

TUR att Mannen var med och kunde betala :-) Nu var ju bara frågan VAR plånboken fanns? Jag hade bestämt för mig att jag haft den i ficka på jobbet och funderade på att lägga den i handväskan, därefter var det svart-SUCK, typiskt mig!

Vi hade egentligen fler ärenden att uträtta på Hisingen, då vi skulle köpa en ny geringssåg (vår förra gick av på mitten...och då menar jag inte sågbaldet utan själva sågen), men beslutar oss för att först åka tillbaka till mitt jobb, för att leta reda på plånboken...

Väl på jobbet måste jag ju SÅKLART larma av dörren. Det lyckas som tur var DIREKT och jag rusar in och hittar min plånbok! Rusar ut igen och larmar på (faktiskt lite less och nervös denna gång). Som tur är har jag nu lärt mig hur larmhel.etet ska skötas och den larmar snällt på-PUH!

Vi svischar återigen ut till Hisingen och GIVETVIS har de inte sågd.äveln vi ville ha-SUCK :-( 

Istället åker vi till Blomsterlandet och jag frossar i lite ljusrosa pelargoner och blå hänglobelia till våra balkonglådor på framsidan-FINA!

Därefter åker vi hemåt, handlar mat, åker till stallet och myser med Herkules, åker och badar, lagar mat, äter och faller fullkomligt ihop av trötthet och utmattning på soffan då klockan är 22!

Kramar från mig!!!

15 Juli 2010  | Länk | Allmänt | 2 kommentarer
Taklister är beställda!!!

I helgen fyllde lilla syster år! Vi hade en RIKTIG familjedag vid sjön vid Nääs, med fika och bad-UNDERBART! Vädrets makter ville väl och det var JÄTTEVARMT! På kvällen kom även Mannens föräldrar och vi åt en god middag beståendes av lasange och marängtårta med citronkräm, vispgrädde och jordgubbar-MUMS!

På söndagen var det fortfarande kvavt och varmt-PUH! "Mamma och Pappa Mat" var hemma hos oss och vi fikade på äppelpaj och en nybakad "Herman" som Mamma Mat gjort i värme-GOTT, men aningens svettigt :-)! Tur att vi hade lite glass till som kunde svalka oss :-)

I helgen ramade vi även in tre av våra bröllopskort som vi betällt i A4 format!!! De blev KANONFINA och vi valde att framkalla dem i sepia och med matt fotopapper. Ser precis så gammaldags ut som jag önskade-ROLIGT! Dessa ska sedan pryda vänster vägg i vårt sovrum. Det tror jag blir romantiskt och mysigt!

I går fick vi ÄNTLIGEN tummen ur att beställa taklister och takrosett!!! Vi beställde ganska så enkla varianter, då vi redan har en brädvägg som pryder sovrummet och således inte ville "översmycka" rummet med pråliga detaljer. Listerna betällde vi från www.taklister.com.

Listerna till taket belv följande;

och takrosetten vi beställde ser ut så här;

Ungefär som en marräng, som Mannen sa! Givetvis fanns det ju en MASSA andra taklister och takrosetter som jag blev sugen på, men det får bli till andra ställen i huset, som inte har en brädvägg :-)

Vi har ju lite nya renoveringsplaner för det rum vi nu har som sovrum. Där har jag tänkt mig någon form av rostema...

Vad tror ni om vit bröstpanel, ljust, ljust rosa väggar, stuckatur med rosor, furubrädgolv, vita gardiner och vit trasmatta och förstås vår UNDERBARA gamla järnsäng, vi fick från Farmor (vit med mässingsknoppar) samt ett rosmönstrat överkast-MUMMA :-)

Många Kramar från mig! 

13 Juli 2010  | Länk | Allmänt | 0 kommentar
Jag är såååå LYCKLIG!!!

Detta inlägg har ju i och för sig inte så mycket att göra med Herkules (även om han ALLTID gör mig LYCKLIG), utan har att göra med mina tidigare hästar-SHETLANDSPONNIERNA!

För de som inte vet, hade jag en kort period i mitt liv en mycket liten karriär inom shetlandsponnyaveln :-) Jag och en kompis lyckades sommaren 1993 att ta en shetlandshingst på foder, utan våra föräldrars vetskap...:-) Ganska häftigt beslut, om jag får säga det själv! Jag var ju inte mer än 15 år då och hade väl inte så jättemycket pengar direkt. I ett desperat försök att tjäna lite pengar jobbade vi extra som städerskor på en pub på lördag och söndagmorgnar för den FANTASTISKA pengen 12,50 kronor i timman-URK!!! Detta visste ju givetvis inte heller våra föräldrar om, då hade det nog blivit "ord och inga visor", från deras sida :-) I alla fall gick de mesta av våra pengar till fina Trazzel, som då var snart 1 år gammal. Tyvärr utvecklade Trazzel ett elakt soleksem sommaren då han fyllde 2 år, vilket han aldrig skulle bli bra från :-( Trazzels ägare frågade om vi ville köpa honom för en billig penning, men tack och lov segrade förnuftet över känslan och vi lämnade tillbaka honom till hans uppfödare. Trazzel är numera valack och bor hos hans uppfödares granne nära havet, där hans eksem sköts om och han mår förhållandevis gott!

Då Trazzel åkt kändes det JÄTTETOMT! Min kompis som jag delat Trazzel med var väl inte riktigt lika sugen på en ny shetlandsponny som jag var, så jag började söka häst igen utan henne.

Hos Trazzels uppfödare gick det sommaren 1995 ett fuxigt shetlandssto på betäckning hos hennes dåvarande shetlandshingst Kärlingehults Max. Stoet var precis 3 år fyllda, var LIVRÄDD för människor och till salu!!! Jag kunde ju såklart inte motstå Gläntans Antonia, som ponnyn hette och snart stod hon hemma på gårdsplanen-HURRA!!! Hon var som sagt i princip ohanterad och hennes förra ägare tyckte att hon var DUM och sålde henne därför till slaktpriset... Bara några veckor efter det att Antonia landat hemma hos oss, började vi inse att hon INTE var dum utan bara felbehandlad och OTROLIGT osäker. Hon blev snart tam och var en mycket snäll och skötsam liten ponny, om en lite försynt.

Jag anmälde henne till 3-årspremieringen i Gräffsnäs och till min STORA LYCKA och förvåning fick hon avelsdiplom med 5*8=40 poäng! Lyckan var total. Det enda som solkade glädjen lite var att det föl Antonia hade i magen skulle gå tillbaka till den gamla ägaren. Precis som om Antonia visste att detta skulle ske, resorberades fostret och jag kunde pusta ut-SKÖNT!

Antonia reds och kördes in och betäcktes följande år med en nygodkänd skäckhingst vid namn Sörbys Matteus. Från detta "äktenskap" kom så Amadeus, en SUPERSÖT hingstunge, fux med STOR stjärn, snopp och vit man och svans. Amadeus var STENTUFF och PYTTELITEN och blev snabbt avvand av mamma Antonia då han var 7 månader...Han brukade nämligen bita henne i spenen efter det att han diat klart-INTE så populärt!

Amadeus visades några gånger som unghingst och fick som mest 38 poäng (klass 1).

Med Amadeus vid sidan åkte Antonia på betäckning till den kända elithingsten Jolly Roger of Marshwood, som till min stora glädje var stationerad i närheten. Detta blev Ametist, en stor och gänglig hingstunge, som mest likande en älgdronk då han föddes :-).

Ametist växte dock till sig snabbt och visades med som mest 39 poäng, som unghingst (klass 1). Efter detta kom jag in på högskolan i Kristianstad och bestämde mig att min vän skulle få låna Antonias mage ett år och betäcka henne med hennes egna nygodkända hingst, Smevallens Arrogant.

Detta blev Kålkulla Advocat, som visades fram på hingstpremiering som 3-åring och fick då 39 poäng-JÄTTEROLIGT!

Amadeus och Ametist fick följa med mig till Skåne, men tyvärr fanns det inte tillräckligt med tid att ta hand om dem på bästa sätt, då studierna var krävande. Jag tvingades därför att sälja då 2-åriga Ametist och 3-åriga Amadeus :-) Detta är det VÄRSTA och SVÅRASTE beslut jag någonsin tagit gällande mina djur. Det var FRUKTANSVÄRT att se dem åka och veta att de ALDRIG mer skulle komma tillbaka. Jag vaknar ibland fortfarande på nätterna och tänker på dem och gråter-USCH!!!

Nog om det...

hemmet de fick var JÄTTEBRA och de såldes dessutom tillsammans. Familjen som köpte dem bodde utanför Stockholm och skulle träna och ha dem till ponnytrav. Bägge två kastrerades och tränades och tävlades. Amadeus som var den mindre av killarna ca 95 cm i mankhöjd, var inte så jätteroad av travet :-) Ametist däremot hade riktigta tränings- och tävlingsegenskaper, dessutom blev han STOR (tror 106 cm i mankhöjd). Ametist har genom åren vunnit ett flertal stora och presigefyllda lopp, såsom Lilla Elitloppet och Ponnyprinsessan (Kronprinsessan Viktoria har till och med klappat honom, det ni). Amadeus såldes efter ett antal år vidare till en familj, som fortfarande äger honom nu (såvitt jag vet).

Efter det att Advocat var avvand lånade jag återigen ut Antonias mage till en "vän", för att slippa sälja henne...

Nu betäcktes hon med den rejäla svarta hingsten Bonance v. Dorptzicht och födde året därpå sitt första stoföl-Anastasia. Hon hade en jätteläcker brun färg, med mjölad mule och fullt med apelkastning. Anastasia köpte jag tillbaka och ägde en kort period, innan mina fortsatta studier satte P för detta. Svårt att ha häst och dåligt med pengar :-(

Anastasia fick avelsdiplom som 3-åring och det var förstås JÄTTEROLIGT. Hon såldes till en tjej i Lindome som fortfarande äger henne.

Advocat hade i ungefär samma tidpunkt sålts till en familj i norrland. Här tränade även han och tävlade ponnytrav.

2002 sålde jag Antonia till en tjej på Särö. Innan hon såldes lät jag betäcka henne med Kålkulla Unnric, vilket resulterade i det fuxfärgade stofölet Adelinne. Tanken var att jag skulle ta tillbaka detta föl, men då jag fortfarande studerade bestämdes det att jag skulle köpa tillbaka nästa stoföl Antonia fick.

2002 betäcktes Antonia med svarta hingsten Pavarotti och 2003 föddes fuxfärgade Nova. Jag köpte tillbaka Nova och ägde henne tills hon fyllde 4-år. Hon var en STOR dam med mycket humör, men väldigt snäll. Som 3-åring var hon 105,5 cm i mankhöjd och kunde således ej visas fram för aveldiplom. Däremot var hon visad som föl med 43 poäng och en gång som 1-åring med 40 poäng.

Adelinne hade året innan visats på premiering i Nossebro och fick då 41 poäng med 9 på typen-JÄTTEROLIGT!

Jag ägde då Nova och ville även köpa tillbaka Adelinne. Hon var då inte till salu och Nova visade sig som sagt bli en STOR dam!!!

Jag besultade därför att låna ut Nova till en familj i Skåne, som skulle träna och tävla ponnytrav med henne. Familjen är helt UNDERBAR och har tre döttrar som tränar och tävlar. De trivdes så bra med Nova att de fick köpa henne av mig våren 2007.

Sommaren 2007 köpte jag tillslut tillbaka Adelinne...

Hon var tyvärr inte i jättegott skick, men snäll och vänlig på alla sätt. Jag hade samma sommar köpt mig ett fjordsto, men då Adelinne PLÖTSLIGT blev till salu (och dessutom ej var så välskött...), kunde jag ju inte tacka nej. Efter ca 1,5 år i min ägo, var hon återigen fin och välmående.

Jag sände Adelinne på betäckning hos Hagdala Linus, en svart hingst och det beslutades att hon skulle lånas ut för eventuellt senare köp till en vän i Dalsland. Hon trivdes gott med Adelinne och där är hon kvar nu!

Tyvärr dog Antonia tragiskt våren 2004. Hon var högdräktig och fick tramvred. Hennes dåvarande äager i Särö ringde till mig och berättade att Antonia hastigt blivit sjuk!!! Jag var då ute på ett jobb, men min dåvarande chef var så snäll att han körde mig till stallet! Ledsamt nog hann jag inte fram innan hon dog! Enligt veterinären dog hon av brusten hjärtmuskel, då hjärtat jobbat så snabbt då tarmvredet blivit värre och värre. Jag fick i alla fall stänga hennes ögon och säga adjö-en av de SORGSNASTE ögonblicken i mitt liv och jag gråter även nu då jag skriver detta. Så OTROLIGT onödigt sätt för en häst på bara 13-år att dö så smärtsamt och tragiskt!

Då till det som gör mig såååå LYCKLIG att jag var tvungen att skriva ner hela denna historia...

Failjen som köpte Nova av mig våren 2007 har nu även köpt Ametist!!! Ametist har bara bott hos familjen i Stockholm som köpte honom av mig år 2000! Nu har deras dotter blivit för gammal för ponnytravet och då bestämde de att Ametist skulle säljas! Jag blir så GLAD och VARM i kroppen av att veta hur bra Ametist har fått det igen!!! Känns så ROLIGT att syskonen Ametsit och Nova numera betar mule vid mule nere i Vackra Skåne!

 Kramar från mig!!!

9 Juli 2010  | Länk | Herkules | 1 kommentar
Kattluckeproblem!

Då vi ÄNTLIGEN fick tag på en kattlucka av den modell vi önskade, visar det sig att den INTE fungerar som den ska...

Då Smultron är chipmärkt mellan skulderbalden köpte vi oss en kattlucka som vi kunde programmera att läsa hennes microchip och på så sätt skulle vi slippa få in "objudna gäster". Kattluckan har dessutom ett så kallat skymningsrelä, vilket innebär att den låses automatiskt då det blivit mörkt ute. Kissen kan komma in, men inte gå ut. PERFEKT för Mesmatte, då hon gärna vill ha sitt lilla purr sovandes inomhus :-). Då smultron är så van vid att vara inne, brukar hon ändå komma in framåt 12 på natten och vilja sova, SÖTISEN!

I alla fall så hjälpte SNÄLLA svärfar att såga upp vår ena dörr och installera kattluckan. Det blev JÄTTEFINT (bättre än vi vågat tro) och han lyckades dessutom att programmera luckan för Smultrons chip, innan han monterade den i dörren. Vi märkte redan då att dörren reagerade MYCKET långsamt på Smultrons microchip, men tänkte väl inte så mycket mer på det...

Vi försökte sedan att visa luckan för Smultron, så hon skulle förstå att hon nu var "vuxen" kisse och hade EGEN ingång, men si det förstod inte den lilla kissen :-) Hon stretade för att slippa titta på luckan och då lät vi henne vara. Luckan var då låst eftersom hon inte vill komma den nära. Med lite lockande och hennes favoritgodis Mr Beef, lyckades vi tillslut få kissen att lägga sig utanför dörren. Tror ni luckan kände av chipet, nej GIVETVIS INTE-SUCK!!! Tillslut var vi tvugna att avprogramera luckan så att den ALLTID stod öppen, precis som en vanlig kattlucka :-(

Sedan var det ju det här med att våga ta sig in genom en kattlucka-OTÄCKT och INTE särskilt bekvämt, tycker kissen :-) Hon är ju ganska så bortskämd det lilla knytet och inte riktigt van vid att tvingas arbeta själv...Till en början hade vi därför en liten tejpremsa på kattluckan så att den stod öppen, utan att damen i fråga behövde puffa upp den själv. Detta var efter en stund helt OK, men direkt vi försökte sänka tejpen något så hon skulle puffa upp den själv, ja då lade sig den lilla kissen vi dörren och STORTJÖT!!! Detta resulterade i att vi såklart var tvugna att öppna för henne efter en stund, då hon blev stressad av att inte få komma in... Mannen har VERKLIGEN försökt på alla sätt man kan tänka sig att få kissen att självmant traska genom sin dörr, men UTAN resultat. För en vecka sedan fick dock Mannen "nog" med fjäskande och lirkande med den lilla fluffan och utbrister "NU SKA KISSEN UT" och följdaktligen tar han den lilla kissen och trycker hennes lurviga kropp mot luckan som en murbräcka tills hon är igenom :-) Smultron tar det hela med ro (och Mannen skulle såklart ALDRIG ha tvingat henne ocm hon inte velat), men tittar givetvis förolämpat på oss innan hon traskar iväg med svansen RAKT upp :-)

För ca 4 dagar sedan upptäcker vi till vår STORA glädje att den lilla fluffan faktiskt har gått in genom kattluckan från utsidan-HURRA!!! Smultron är såklart mäkta stolt och ska ha Mr Beef och kel som belöning, hon är inte dum den här kissen :-) Vad hon däremot fortfarande varken förstår eller vill förstå är hur man går ut genom luckan...Intressant att förstå att man måste knuffa upp luckan för att komma in, men inte förstå att samma ska gäller för att ta sig ut :) Hon har då lärt sig att de är VÄLDIGT BEKVÄMT att skrika vid luckan och sedan bli uttryck genom den av Matte eller Husse...roliga små djur det här. Vi fick alltså använda den "lilla murbräckan" (läs kissen) några gånger varje dag och det tyckte kissen var toppen och bekvämt-TOKA!

För ca 2 dagar sedan upptäcker vi dock återigen till vår STORA glädje att Smultron ÄNTLIGEN på egen hand även klara att gå ut oxå-FANTASTISKT!!!

Nu kan man ju tro att historien om kattluckan var färdig, men ICKE att det ska gå enkelt :-)

I torsdags åkte vi upp till en bekant som är veterinär för att låna ett microchip och en scanner som läser av microcippen hos smådjur. Detta för att kontrollera så att smultrons microchip inte hade börjat vandra i kroppen samt att ta reda på om hennes chip var för svagt för luckan, eller om luckan faktiskt var sönder. Då vi har ett gäng med vildkatter i vårt område är det viktigt att bara Smultron kommer in genom luckan, så inte hela grannskapets katter sitter hemma i huset och klöser på möblerna då vi kommer hem :-)

Vi scannade en liten kisse och chipet satt där det skulle. Vi testade återigen henne mot luckan, men den reagerade INTE på henne. Då vi programerade luckan för det lånade chipet och sedan satte det mot dörrens avläsare, gick dörren upp med ett klick och ett litet pip, det var altså inte luckan det var fel på.

Det bestämdes med veterinären att vi skulle komma morgonen efter och ge smultron hennes 1-års vaccination, samt sätta in ytterligare ett microchipp mellan hennes skulderbald. Smultron var JÄTTEDUKTIG och lugn och fin hos veterinären, trots den senaste inte så roliga veterinära händelsen (vid kastreringen)-UNDERBART temperament den kissen har!!! Veterinären tyckte att Smultron var en vacker och ståtlig katt och det är ju såklart ROLIGT att få höra! Hon utgav endast två små pip då chipet och sprutan stacks i manken på henne, men annars höll hon sig lugn och fin-SKÖNT!

Då vi kom hen senare på dagen, programerade vi luckan för Smultrons nya chip. Det gick UTMÄRKT och luckan registrerade henne DIREKT-BRA tyckte vi, INTE BRA tyckte Smultron, som blev MYCKET upprörd över att luckan numera tjöt till och låset "knäpptes" upp.

Såklart har nu då den lilla purran blivit RÄDD för luckan!!! Han vill INTE gå igenom luckan som hon nu tycker låter OTÄCKT och HOTFULLT! Igår kom vi dock på att man kunde ta bort pipljudet från luckan, men klicket från låset som går upp, kan vi ju inte ta bort.

Nu blir det till att "börja om" igen och ha luckan öppen med en tejpbit, för att hon ska våga sig igenom. Trots detta gillar hon INTE att passera själv genom luckan och vi får vara med henne och locka henne genom luckan för att hon snabbare än en skållad iller, ska våga sig igenom :-)

Ja ja, tids nog ska hon nog återfå förtroendet för luckan, torts klicljudet från låset, men känner jag vår kisse rätt, tar det nog ytterligare några dagar/veckor :-)

Kramar från mig!!!

1 Juli 2010  | Länk | Allmänt | 3 kommentarer


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Herkules Matte                                             Skaffa en gratis hemsida