Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Videoklipp Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2017)
>>


Alla hjärtans dag !

Igår fick Hannes komma hem och nu märks det att han är på bättringsvägen. Han har inte ont i ryggen längre och har till och med orkat följa med upp till farmor på en fika. Kaffe och en semla...gott!

I förrgår var jag ju in till Östersund för att ta bort all metall på magen = agrafferna och stygnen. Det var sååå himla skönt att bli av med. Det var upp emot hundra agraffer och jag som är så pjålig av mej tyckte ju naturligtvis att det gjorde jätteont att ta bort dom...det nöps!!! Och så märkte jag av att jag har fått konstiga fantomsmärtor på magen...ärret sitter ju ganska långt ner på magen men när hon skulle nypa bort en agraff så nöps det uppe på magen...i midjehöjd. Det var en mycket konstig känsla...men skinnet är ju nerdraget och nerverna har inte hängt med kan man säga. Stygnen runt naveln kändes inte alls.

Jag hade ju hoppats att jag skulle få duscha när jag kom hem...men inte det! Hon ville att agraffhålen skulle få läka ihop några dagar innan jag blöter ner mej helt...och har jag nu klarat mej så här länge så klarar jag nog ett tag till åxå. En liten bit av ärret såg lite inflammerat ut så jag fick recept på penecillin för en vecka till. Så nu är det bara att vänta och se hur resultatet kommer att bli...när svullnaden är borta och jag inte behöver nån gördel längre. Spännande!!

Annars är det rätt bra. Idag har det varit roligt att vara svensk. Först två medaljer på herrarnas 15 kilometer klassiskt...och så vann vi hockeymatchen mot Schweiz. Kul! Just nu är det konståkning men det kan jag klara mej utan.

Massor med kramar på AllaHjärtansDag!

Kraaaaaam

14 Februari 2014  | Länk | En bra dag! | 0 kommentar
Men nu får det väl vara nog...

Jag sitter här och spekulerar i om jag måste straffas på nåt sätt bara för att jag har gjort nånting enbart för min egen skull...min operation!! Det är precis som det är stört omöjligt att det ska få gå bra mer än en vecka nån gång ibland...

Hannes blev sämre igår igen. Det underliga är att han har mått skaplligt när jag väcker han på morronen...men en stund efter att han har tagit penecillinet så går han ner på botten och mår pyton och kräks. Vi ringde till Björkhammar idag för att höra om det skulle gå att byta penecillin för jag tror det var boven i dramat...men efter lite bollande hit och dit så fick vi reda på att njurprovet...kreatininvärdet...hade stigit mycket sen han kom hem från sjukhuset. Läkaren i Hammarstrand ville att han skulle åka in på infektionskliniken i Östersund men detsamma. Det ville ju inte grabben...men efter lite pushning och en hoper prat så fick jag han att gå med på det. Så nu blev det ambulans till Östersund med dropp. Nu behöver han inte äta penecillin mer...och jag begriper inte varför det sattes in heller när sorkfeber är en virussjukdom som det inte biter på.

Jaja...nu är han i bästa händer och jag känner mej mindre orolig...det är skönt. Jag pratade med han för en stund sen och han lät mest less...och faktiskt lite piggare!!

Nu ska jag ju in själv imorron och ta stygnen så då får vi passa på att hälsa på han och höra hur länge han blir kvar ungefär. Så imorron kanske jag får duscha...det ska bli gudomligt isåfall!! Mitt i allt elände så har gubben ont i ryggen...och inte blir det bättre av att han ska köra 25 mil imorron...suck!

Just nu skulle jag vilja ha en riktigt bra film att sätta huvet i...tillsammans med mina kärleksknutar...det skulle vara en bra kombo. Plus lite glass kanske. Men det blir nog till att titta på sport och senare ett avsnitt av VeckansBrott.

Ja...det var lite uppdatering om allt som rullar runt...

Kram

Om det ändå kunde gå att lägga in nån bild som livar upp det hela...men den funktionen verkar ha gått upp i rök...

11 Februari 2014  | Länk | Det är mycket nu | 0 kommentar
Tristess...

Grabben är lite bättre idag...men sover mycket. Han var upp till distriktssköterskan idag för att ta prover för att se om njurvärdet är på väg neråt. Hon har inte hört av sej så då antar jag att det var på väg åt rätt håll. En del säger att man bara kan ha sorkfeber en gång...som vattkoppor...och en del säger att man visst kan ha det flera gånger. Jag vet inte vad som gäller för det...men jag vet att det inte smittar från människa till människa iallafall. Det får man ju vara glad för!!

Jag har glömt att berätta om Grims öden och äventyr. När jag låg på sjukhuset så tog gubben men han till veterinären för han ville inte sluta klia sej. Det visade sej att det var skabb trots allt...men tydligen en lindrig variant. Jag trodde inte alls det eftersom hans öron har varit så fina hela tiden. Nu har han fått rätt medel...nån droppe som skulle ner i skinnet i nacken...och det märks att han är gladare nu igen. Han kliar lite nu åxå men förmodligen är det bara vanlig "hundklining".

Annars lider jag av tristess...och jag ska vara hemma i över en månad till!! Visst är det roligt att kunna se all OS jag vill...och kunna sitta och handarbeta när som helst...men annars blir det låååååångtråååååkigt. Igår bäddade jag rent och diskade men kände att det var lite för mycket. Det går bra att stå vid diskbänken iallafall...så idag lagade jag maten. Jag blir ju fullständigt tokig om jag inte får göra nånting...och det är ju då jag ser allt som borde göras. Nä...bara jag kan köra bil igen...ska kanske prova om några dagar...så ska jag åka upp på jobbet och surra en stund!!

Rökningen då...jo det går riktigt bra nu. När jag kom hem efter operationen så hade jag tre cigaretter som jag givetvis var tvungen att röka upp. Efter det har jag klarat mej alldels utmärkt med bara "puffen". Nu har jag fått en liten spricka i tanken så jag måste besälla en ny så fort jag kan...men det funkade att tejpa ihop den så länge. Då ska jag passa på att beställa nån ny smak åxå...jag blir så less på cappucino för den är för söt för att röka. Nä...mentol ska jag beställa och en vanlig tobakssmak...kanske en annan åxå.

Jag skrev ju sist att jag skulle prova att göra en sjal av kärleksknutar. Nu har jag börjat med det och det är jättekul...och fint blir det. Lite pillrigt för man ska dra ut längre öglor och låsa med en fast maska...och det verkar gå lite garn åxå.

Nu blir det lite Facebook en stund!

Kram

10 Februari 2014  | Länk | Längtan efter våren | 0 kommentar
Så kan det gå...

Det har verkligen varit en turbulent vecka.

Förra söndagen så firade vi ju grabbens 20årsdag. På måndag så var jag ju in till Östersund på en efterkoll och grabben skulle till arbetsförmedlingen. På måndagkväll så var han inge pigg alls och klagade väldigt över ryggen. På tisdag när han vaknade så var han smällhet...men inga synliga teckan på förkylning. Jag fick en underlig magkänsla att det här står inte rätt till. Så på onsdagmorgon tog grabben tempen och hade 39.7. Han fick alvedon och efter en halvtimme så fick han ta tempen igen...då hade han 39,9. Jösses!! Det var då jag blev ganska säker på att det rör sej om sorkfeber. Gubben ringde runt och försökte få en ambulans eftersom vi bedömde det så att han inte skulle orka sitta i en bil...men dom var så upptagna så vi fick rådet att åka akut till Hammarstrand. Jag stannade hemma med jycken och passade på att vila magen för den gillar inte att åka bil.

I Hammarstrand så konstaterade dom att han var ordentligt dålig...och då lyckades dom få fram en ambulans så han fick åka in till Sollefteå. Gubben åkte efter i bilen men mellanlandade här hemma för att gå ut med jycken...tur att det stämde ungefär tidsmässigt annars hade jag varit tvungen att prova på att gå ut med han.

I Sollefteå så tog dom en hel massa prover och såg att njurvärdet var alldels kapputt. Så grabben fick dubbelt dropp på en gång. Ja så kan det gå!!!

Igår när vi var in och hälsade på han så ville han absolut komma hem. Läkaren såg väl inte så himla glad ut och sa att han fick åka hem på egen risk. Njurvärdet hade iallafall blivit bättre...och det kändes som det var huvudsaken.

Nu är han hemma och är väl liiiiite bättre...men totalt genomtrött. Han har fått en penecillinkur åxå och det blir man ju åxå utslagen av.

Annars går det bra. Jag längtar tills på onsdag när jag ska in till Östersund igen för att plocka bort styng och agraffer...för nu kliar det så jag blir tokig. Och jag längtar efter en dusch...har inte duschat på två veckor...hua. Men jag har utvecklat en metod att heltvätta mej i handfatet och tvätta håret gör jag vid diskbänken. Allting går!!!

Nu ska jag börja vikra en sjal igen...har snöat in på dom!! Men den här gången ska jag göra dom av kärleksknutar...jag har aldrig provat det förrut men det ser inte så svårt ut...och jättefint blir det!!

Handarbete och OS...vilken perfekt kombo!!

Kram

9 Februari 2014  | Länk | Trött!!!! | 1 kommentar
Nu så...

Så där ja...då har jag varit hemma i tre dagar...och det är gudomligt att få sova i sin egen säng igen!!

Allt har gått som smort. Jag sov ju på hotell i två nätter för att slippa fara så mycket fram och tillbaka...och det var riktigt mysigt. Som en liten semester...och ena morronen så fick jag ju äta hotellfrukost åxå. Nu kan jag ju som bekant inte stoppa så mycket i min mage men dom hade ett jättegott bröd med ett sagolikt pålägg. Erik och Johanna hann jag med att träffa under tisdagen åxå. Så det var extra roligt!!

På onsdagmorgon så var det då dags att bege sej till sjukhuset för den stora operationen. Allt gick så bra och dom är så himla duktiga på att ta hand om en. Alldeles innan operationen fick jag följa med mina två kirurger...plus en läkarstudent...till ett litet rum där dom ritade på min mage för att veta hur dom skulle göra. Den ena av dom klämde och drog i mitt skinn och sa -Men ser ni inte vad smal hon är här under...jodå dom andra höll med. Men då brast det för mej...nervös som jag var just då...jag började skratta och kunde baske mej inte sluta. In mitt huvud bor det ju en tjockis kvar som inte alls kan kalla mej för smal...smala Eva...det finns inte i mitt huvud. Dom var ju så van att hantera folk så dom lugnade mej och sa att det här kommer att gå jättabra. Och jättebra har det gått!!! Jag är inte riktigt på det klara med hur mycket klockan var när dom började men jag tror att det var kring halvelvatiden...och jag tror att klockan var vid ett nån gång när jag vaknade till liv igen. Sen blir det ju det vanliga att dom vill att man ska upp på toa innan man får komma upp på avdelningen...men det gick ju inte. Jag sa till dom att det var samma sak vid förra operationen åxå...jag var ju helt enkelt inte ett dugg nödig. Så då var dom snäll och lät mej komma upp på 314 ändå.

Nu för tiden får man ju ligga där det är ledigt...det finns inga dam eller -herrum...och med min tur så fick jag dela rum med en man som var sjuttio år. Jag trodde nästan att jag hade kommit på jobbet för han var rätt ordentligt dement...och väldigt pratsjuk...suck. Inte nog med att han pratade hela tiden förutom när han sov...det gjorde han rätt mycket som tur var...men han var en mästare på att prata i sömnen åxå. Dom första två nätterna så var jag så pass tagen själv så jag sov iallafall...men tredje natten hade jag kunna strypa karln. Då var jag ju mycket piggare och ville bara hem...dessutom är sjukhussängar rena tortyrinstrumentet. Sista natten så låg jag på halva sängen...ut mot kanten...för där var det en aning hårdare underlag. Huahua...

På lördag fick jag äntligen komma hem för då hade det nästan slutat att komma nåt i mina drän. Det var nästan lite lustigt på sjukhuset att alla gick omkring med halvblodiga påsar efter sej. Nä...det var underbart att komma hem!!! Det enda jag saknar hemma är en högre toalett för våran är en aning låg att sitta på med gördel runt magen...men stundvis så brukar jag ta av den för att kunna andas...men då upptäcker jag att den är rätt skön att ha på sej.

På söndan så firade vi grabbens 20årsdag med smörgåstårta...gott. Jag tycker bara liiiite synd om gubben som får göra det mesta just nu. Jag MÅSTE ju ta det lugnt!!!

Idag har jag varit in till stan igen för min läkare ville se hur naveln artar sej. Den var helt okey och det syndes på henne att hon var nöjd med jobbet hon gjort...roligt!!! Då blev det prat om när stygnen och agrafferna ska tas...och jag tyckte ju att det kan jag ju göra hemma hos distriktssköterskan. Men NEJ sa hon...hon vill absolut göra det själv för att se resultatet. Så nu måste jag in nästa vecka igen...den 12e...sen hoppas jag att det dröjer innan jag ska in till stan nåt mer.

Dom hade missat att skicka med mej mediciner hem åxå. Både penecillinet och fragminet. En penecillinkur får man tydligen alltid när det är en så pass stor operation...och fragmin är ju blodförtunnande så man inte åker på en blodpropp. Så det var bara att punga ut med drygt 500 kronor till...suck.

Annars så är jag supernöjd med allt...verkligen!!! Jag hade ju förväntat mej att skulle göra svinont...men det stramar lite. Nja...just nu har jag ont för det är jobbigt att skumpa runt i en bil så länge.

Nu ska det bli så roligt att se hur det kommer att se ut när det har läkt ordentligt. Just nu är jag ju svullen och hård i magen plus en del blåmärken. Och det ska bli intressant att se hur naveln ser ut om några månader. Förresten...min gamla navel drog dom ner ända till där ärret sitter...otroligt...1,3 kilo mage är borta!!

Nä nu ska jag runda av den här dagen med en film som jag glömt namnet på...

Kram

 

3 Februari 2014  | Länk | Magoperationen | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Eva å Kent Mild                                             Skaffa en gratis hemsida