Superhero comming home
Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Maj (2019)
>>


Dear dear diary

Det var meningen att det skulle bli ett halloween-party med glada människor och skön musik. Det blev istället en födelsedagsfest för mig, med en smärre komplicerad situation och en jävla massa tårar.
Jag vet att jag är i en utav mina sämre perioder just nu, såpass att inte ens jag kan hantera mig själv. Jag vet att jag har svårt att hantera mina känslotoppar och har lättare att missuppfatta saker än många andra, det är jag jävligt medveten om. Och jag kanske gick lite över gränsen idag och jag ska försöka fixa till det här igen.
Hur mycket jag än vill, så kan jag inte förlora dig

Jobba på det Dännis, jobba på det!
31 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
227

Egentligen känns det väl mest som att livet måste ta slut någonstans, ett hjärta som slutar slå eller en själ som inte längre lever. Jag är antagligen dum i huvudet som ens skriver just nu, när jag känner allting som mest. men det är antagligen nu som jag är som mest ärlig. När vi började livet fanns ingenting, vi har byggt upp våran värld själva, på verkade utav de andras världbyggande. Vissa människor har byggt en värld utav ångest och minnen, fastnat i en annan del utav tiden. Andra byggde upp sin värld med kärlek och omsorg, med ett hopp om att göra världen till en bättre plats för oss alla. Det finns även dom som stördes i sitt byggande och lät världen vila på sin hylla. Och självklart finns det fler än de, men min kropp ger mig ingen mer energi att skriva.
25 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 3 kommentarer
226

Jag måste ta mig ur kaoset, hitta vägen tillbaka igen. jag behöver åka hem igen, hitta lugnet och tryggheten i luften. Kramas, skatta, gråta sönder världen.
Och jag behöver komma på något att önska mig i present till min födelsedag. Ingen som kan komma med några vettiga förslag?
25 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
Dear dear diary

Jag fick prata ut med L idag, hon ringde mig under en lektion och eftersom jag såg att det var Älvgården så valde jag att lämna lektionen för att svara. Jag fick äntligen tillfälle att häva ur mig precis alla mina instängda känslor och få vettiga och användbara svar.

Skolpsykologen hälsade på våran klass idag, jag vet ingen annan klass som är så få men som är så högljudda och bestämda. Dessvärre var skolpsykologen lite retard och verkade inte förstå vad problemet var. Att det inte är vi som är en bunt ligister, som förstör lektionerna, utan att vi vill hitta en lösning på problemet så att vi faktiskt kan få ordentlig undervisning.
22 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
224

Egentligen så känner jag mest för att ge upp hela världen. Allting blir till kaos i mitt huvud, och jag hittar aldrig vägen ut.
Nästa vecka ska jag åtminstone träffa läkaren för första gången, funderar på att be att få prova lyrica. Just nu känns det som att det inte spelar så stor roll vad som händer, så länge som det händer något överhuvudtaget.
20 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 3 kommentarer
223

Kanske inte nu, kanske inte någonsin

Kanske är det enbart jag som är känslig, som tänker att man kanske inte är det man tror att man är. Kanske förbyttes en vän mot en annan, kanske försvann allting däremellan.
Oavsett om det nu är så att det är jag som är den känsliga, eller ej, så har jag åtminstone bestämt att det inte blir någon födelsedagsfest iår.
Jag överväger även seriöst att böna och be för soc att låta mig flytta tillbaka till älvgården, ett normalt liv var tydligen inte menat för mig.
Och allt blir bara för mycket, förofta, föralltid.
19 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
222

Tänk dig att du sitter på en lektion, där läraren pekar på alla elever och säger en siffra mellan 1 och tre.
Ett, två, tre. Ett, två, tre
Där precis där, det är nu du upptäcker att alla i rummet fått en siffra.
Alla utom du.


Jag talade med DO idag, och för de som inte vet vad DO står för så är det diskrimineringsombudsmannen (eller kvinnan).
DO kan hjälpa dig när du känner att du blivit kränkt i skolan eller på arbetet.
För enligt lagen får du aldrig diskrimineras
Och Duveholmsgymnasiet följer inte lagen.
Så snart jag tagit mig modet att fylla i blanketterna, vill jag visa att jag faktiskt inte är så efterbliven som de verkar tro.
17 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 2 kommentarer
221

And you can´t touch med now

Det som stör mig mest är nog ovissheten. Att jag ens tänker tanken.
Kan jag lita på dig?
Hur kan jag veta att du berättar sanningen, hur jag veta vart du står.
Varför i helvete skriver jag ens det här?
Finns du kvar där?
Finns tilliten kvar där?
15 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
220

Jag har varit otroligt dålig på att uppdatera har jag märkt, om det beror på den offentliga förnedringen av att känna sig otillräcklig eller den dåliga perioden jag befinner mig vi, vet jag ännu inte.
Men otillräcklig har jag kännt mig, alldeles för otillräcklig.
Och den dåliga perioden har börjat igen, möjligtvis för att det närmar sig min födelsedag. Kanske för att det även snart är den där jävla julen igen.
Jag blir alltid så mycket sämre igen
12 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
219

Jag tappar alltid allting, låt mig nu inte få tappa dig

Jag vill visa mig kreativ igen, jag vill leva bakom kameran, jag vill få ur mig alla frustrationer framför kameran.
Den här gången blir det jävligt blodigt igen
7 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 2 kommentarer
218

Datakunskap och vi kan ingenting.
6 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
Tidningsprojekt - Krönika

I en värld full av fördomar,
är det vi som dömer mest


Vi såg på avstånd tidigare elevers tidningsprojekt. Jag såg en rubrik;
"Amerikanska elever behandlas som fångar"
Att bära skoluniform ska alltså försknippas med fängelse?
Hade det här inte varit ett skolprojekt, utan en riktig tidning så hade folk antagligen stannat upp och tagit sig en extra titt på omslaget och flera hade antagligen vandrat hem med tidningen i handen eller var de nu väljer att förvara den.
Mission complete! Målet är nått, men hur många är det egentligen som funderar lite extra på den där rubriken?

Diskussionerna har varit många, är skoluniformerna en kränkning för eleverna eller en chans att låta alla vara jämställda? Personligen är jag inget större fan utav skoluniformer, men jag kan förstå tanken bakom det hela.Oavsett ekonomiska förutsättningar, bakgrund, ras eller religion så bär alla samma kläder och skor. Alla har en chans att se "normala" ut, en chans att bli osynliga i en värld full av fördomar.

Kanske bör vi slänga våra egna fördomar, de om skoluniformerna? Kanske ska vi se saken med nya ögon och försöka förstå tanken bakom?

Dännis Hermansson
5 Oktober 2009  | Länk | Skolarbeten | 0 kommentar
Utan frågor inga svar

Det kanske är dags att hitta nya vägar, krossa gamla rutiner och försöka ännu en gång. Samtidigt som vi söker efter svaren, finns det nya frågor att besvara.
Kanske är det jag som blivit alltför insnöad i hur allting ska vara, kanske måste jag lära mig livet från grunden - ännu en gång.
Utan frågor, inga svar
1 Oktober 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Dännis Hermansson                                             Skaffa en gratis hemsida