Superhero comming home
Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Juli (2019)
>>


En liten bit utav hjärtat

Min farmor är en jävla fitta. En okänslig, elak fitta. Jag vet att jag är en bortskämd skitunge som tycker så, men det är faktiskt exakt så jag känner.
Min farmor har alltid varit en gullig, skämtsam och snälla liten tant. Tills förra året.
Tydligen är det inte bara mig som hon ör oförskämd emot, utan hon är tydligen oförskämd mot de fletsa nuförtiden. Min moder säger att jag inte ska bry mig om det, att jag ska ignorera hennes felaktiga beteende. Men det kan jag faktiskt inte.

Jag är nämligen en väldigt, väldigt känslosam tjej. Och jag kan inte låta bli att ta åt mig när jag träffar min farmor första gången på över ett halvår och hon inte kan låta bli att påpeka hur "sjuk" jag är, hur psykiskt sjuk jag är. Att allt jag gör är sjuk, och att jag borde få hjälp.
Detta var två dagar före min 18årsdag. Jag var på permission från mitt dåvarande behandlingshem, Älvgården HVB, och skulle åka hem till mamma över dagen ihop med min kontaktperson från hemmet. Det var meningen att det skulle bli en trevlig dag, ett litet födelsedags kalas med släkten. Men det blev det uppenbarligen inte.

Om man nu hoppar framåt i tiden, igår träffade jag min farmor för första gången sen den 1 november. Min moder övertalade mig att följa med dit i några timmar, en utav mina äldre bröder följde även med. Hursomhelst kan man väl säga att det var trevligt, jag var otroligt nervös och rastlös och visste inte riktigt vart jag skulle ta vägen, än mindre vad jag skulle säga. Farmor försökte vara trevlig åtminstonde. I några timmar.

När vi skulle avsluta eftermiddagen med en fika så började min farmor självklart ställa frågor om Han. Han som inte längre har något namn, Han som jag avskyr mest i hela världen, Han som förstörde mitt liv. Han är egentligen min bror, Han är min bror som våldtog mig konstant under flera år. Han skule hon prata om, med min mamma och min bror. Min bror försökte rädda situationen, men givetvis fortsatte farmor.
Trots att hon vet hur jag känner inför Honom, trots att hon vet vad Han gjorde emot mig, hon var väl helt enkelt tvungen.
Det var väl ännu ett sätt att få mig att må dåligt.

Hon lyckades iallafall. Envist satt jag kvar vid bordet, kände hur ångesten växte i bröstet och hur nära tårarna var. Jag sa ingenting, jag satt kvar med blicken mot golvet. Jag är säker nu, jag tänker inte låta henne komma nära mig igen.
För trots allt,
så trodde hon mig ändå inte, inte då och inte nu.
Inte ens när tidningens första sida visade;
Tre års fängelse för våldtäkt mot barn
27 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 4 kommentarer
Dear dear diary

Jävla mardrömmar och jävla pollen! Jag känner mig döende och vill ingenting annat än att sitta och kedjeröka i min lägenhet. Men det går såklart inte, inte nu när jag lovat soc att jag ska börja gå till skolan igen. Jag-vill-inte-!
26 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 2 kommentarer
139

Mina mardrömmar har kommit tillbaka igen, jag vaknar till och somnar om, och mardömmarna fortsätter som aldrig förr. Jag är så trött på det här.
20 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 2 kommentarer
138

Min blogg står still eftersom jag står still, förtillfället. Jag är inne i en sådsn period där jag varken vill göra någonting alls eller göra ingenting alls. Jag är kluven med andra ord. Obeslutsam och kluven.
19 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
Dear dear diary

Irreducibla ploynom (eller primpolynom) är ploynom av positiv grad som inte går att beskriva som en produkt utav två polynom av positiv grad inom samma talområde.

Mina nätter är en jävla imovane-dimma, jag gör saker som jag inte minns, städar och placerar saker överallt på golven. Jag klarar inte av att sova längre, det försvann efter mitt möte på psyk, nu spelar det inte längre någon roll hur mycket lugnande jag tar - jag somnar iallafall inte.
Soc kom iallafall med en god nyhet idag, de har pratat med Älvgården om att ge mig "efterbehandling". Vi skulle prata mer om det på mötet nästa vecka, och jag hoppas såklart att jag får som jag vill. Jag hänger inte med i livet förtillfället, glömmer bort att ta mina mediciner på morgonen, skiter i skolan, röker förmycket och äter knappt. Egentligen gör jag ingenting om dagarna, men trots det så känns det som om jag aldrig har tid för någonting, tiden försvinner för snabbt med andra ord. Jag har 1000 olika projekt som jag vill genomföra, men 5 minuter senare vill jag ingenting annat än att gömma mig under täcket i sängen. That´s life.
17 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
136

Ett polynom är ett matematiskt uttryck som kan skrivas som summan utav ett antal termer. Dessa består i sin tur utav produkten av en koefficient (ofta en konsonant) och variabler upphöjda till icke-negativa heltal

Psyk suger kuk, min psykläkare suger kuk. Nu måste jag dit en gång i veckan, till en tant som inte kan svenska, som inte lyssnar på vad jag säger och som hela tiden försöker få mig att tycka att jag själv är ett psykfall. Hon har fått för sig att jag måste ha en kontaktperson på psyk och att jag måste ha terapi, trots att jag förklarat för henne att jag egentligen bara ska ha läkarsamtal där, att jag inte vill ha varken en kontaktperson eller terapi. Jag vill bara ha mina mediciner och sen få gå hem.
14 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
135

Primtal är ett tal som inte kan delas med andra siffror än 1 och sig själv och få ut en heltals produkt.

Psyk imorgon, ska få läkaren att fixa nya mediciner åt mig eftersom mina tar slut idag. Lär även försöka städa lite, men det kommer jag säkerligen inte göra.
13 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
134

Ordet bokstav kommer ifrån att våra förfäder skrev på trä, mestadels ask och just bok.
12 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
133

Egentligen skulle jag vilja skriva att alla kan dra åt helvete, men då skulle jag antagligen få höra att jag är en klockren "emo" som bara vill ha samhällets uppmärksamhet. För ser man ut som mig, då är man en emo. Har man skurit sig så är man en emo. Sitter man och tycker synd om sig själv och mår dåligt utan andelning, då är man verkligen en emo.
För vad jag än säger, eller vad jag än gör, hur fan jag än ser ut så kommer jag att bli kallad emo. Jag är en attentionwhore som skriker efter allas uppmärksamhet. Jag kräver att alla ska se på mina armar och be mig att sluta.
För längre än så verkar inte folk kunna tänka.
Det finns antagligen inte en jävel som läser det här, som vet vem jag verkligen är. Som vet vad som hänt i mitt liv, vad jag känner och vad jag gör.
Istället fortsätter cirkusen runt mitt liv, skvallrar om att jag har bott på både det ena och det andra stället, gjort ditt och datt och har pojkvänner överallt. Allting ska även levereras som fakta, trots att det bara är någon som hittat på alltihop. Jag ska framställas som universums största idiot och alla ska hata mig.
Synd att jag inte är universums största idiot. Synd för er att jag inte tänker hänga mig enbart för att ni säger att jag borde göra det. Det är synd om er som tillbringar er vakna tid med att skika efter min uppmärksamhet, men grattis nu fick ni den. Men en sak ska ni veta;
det är fan inte mig det är synd om.
jag mår nämligen alldeles utmärkt och jag varken skär mig eller knarkar, vilket många verkar tro att jag gör. Jag antar att ni bara ser det ni vill se.
12 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
Att leva framför kameran

Många undrar vart fan jag får allt ifrån, vad som gör att jag tar så skräckfilmslika bilder som möjligt. Jag antar att det egentligen inte finns någonting annat att säga än att jag gillar det. Jag känner mig mer bekväm i svåra situationer, kanske man kan säga.
Antagligen så beror det väl på att större delen utav mitt liv har varit en lång svår situation. Jag försöker inte på något vis att ge fokus åt mina ärr på armarna, men de syns på bilderna - precis som de gör i verkligheten. Fast just nu skiter jag i allting som har med mina armar att göra, för det var inte dom som jag ville prata om. Men om man återgår till mina bilder så kan jag väl erkänna att jag är ett stort fan utav skräckfilmer, och det är väl delvis därifrån som jag fått min inspiration. Fast de som antagligen gett mig mest inspiration måste vara alla de tjejer som jag mött under min tid på Älvgården HVB. Flera utav tjejerna har samma "mörka" humor som mig, så ofta har vi pratat om döden och rakblad på ett mindre seriöst sätt. Det är även de tjejerna som fått mig att genomföra mina projekt genom att ständigt stötta och uppmuntra mig. E har även varit min inspiration, genom att vara en energisk tjej med kolossalt mycket fantasi. Hon är även en väldigt grym fotograf och ägnar många timmar åt att fota sina känslor genom att själv visa exakt på vilket humör hon är på. Jag älskar henne och jag avgudar henne som den självständiga kvinna som hon är.
Och nu gled jag som vanligt ifrån mitt ursprungliga ämne, men man kan väl säga att jag hursomhelst inte tänker sluta med mina bilder, tills dess att jag själv tröttnar. men förtillfället gillar jag att leva ut mina fantasier framför kameran - och även mina känslor
10 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
Människans sociala liv

Det går inte en dag utan att jag blir kallad emo, inte en dag utan att jag får höra att jag är skabbig, eller ful. Det går inte en jävla dag utan att jag får höra att jag borde dö. Men inte en enda gång vågar någonsin säga det till mig, face to face.
Internet är nämligen vårat nya häng, vi skiter i att röja runt på stan en fredag kväll, någonting viktigt kan ju hända på Lunarstorm, bilddagboken eller vartfansomhelst. Ungdomarna idag blir bara mer och mer oförskämda, favorituttrycket är hora och det verkar helt obegripligt om man blir arg efter att fått en sådan kommentar. Fast nu börjar horan försvinna, iallafall språkligt. Det nya skällsordet är emo. Ingen vet egentligen vad en emo är, så det går lika bra att säga det till vemsomhelst. Och ser man en person med svarta byxor och svart hår ska man självfallet börja skrika emo efter denne. För ingen har väl ändå lyckats inse att detta "emo" egentligen är en person, precis som de själva.
Nej, idag så skiter vi egentligen hur mycket vi sårar varandra, vi kan säga vad vi vill till andra. Vi kunde helt enkelt inte bry oss mindre. Vi skiter fullständigt i vad andra tycker - iallafall när vi uttrycker oss på internet. För om jag ska vara ärlig så tror jag inte att det finns en enda jävel som skulle komma fram till mig på stan en onsdageftermiddag, se mig i ögonen och berätta vilket äckligt emo jag är. Vi är nämligen för fega för det idag. Istället springer vi hem och berättar allt i ett gästboksinlägg på bilddagboken. Människans socialaliv har dött ut, rest in peace.
8 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 5 kommentarer
Dear dear diary

Helgen var nog egentligen allmänt rörig, hela mitt huvud var kaos. Tidningarna sitter fortfarande kvar på mina fönster, jag vågar inte ta ner dem. Jag vågar inte låta världen se mig, eller låta mig se världen. Efter en svår svacka i lördags natt så gick jag till akuten igår. De plåstrade om mig och hämtade mobilateamet som kom och satte sig och pratade med mig. Frågade om jag borde bli inlagd. Men det behöver jag inte, att bli inlagd skulle bevisa för alla att jag faktiskt inte klarar det här. Att jag inte är redo.
6 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
129

Klockan är egentligen alldeles förmycket för att jag ska vara vaken, men eftersom det var party och krogrunda så har jag inte vågat ta min imovane förrän nu, när jag är helt säker på att jag är helt nykter. Borde egentligen försöka sova igen, men hela världen är full utav tankar och ångest, minnen och tårar. Jag vill egentligen inte göra annat än att skita i allt, men jag antar att det inte går
4 April 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Dännis Hermansson                                             Skaffa en gratis hemsida