Superhero comming home
Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Juli (2019)
>>


FuckingDännis

Jag har precis fått veta att min bästa personal inte ska stanna. Hon är den som fått mig längst, hon som vunnit min tillit och respekt, hon är som min andra mamma i den här världen. Och hon är uppsagd.
Och precis som ni antagligen misstänker, så har jag gråtit floder. Men inte enbart för vetskapen om att hon blivit uppsagd, utan för chocken och ilskan, vetskapen om att så många har vetat det innan mig - utan att berätta något. Trots att alla här faktiskt vet, att hon är den som jag är mest fäst vid, och att hon är den som jag bråkar med - utav kärlek.
Jag är så arg, så jävla arg. Och jag är ledsen, otroligt ledsen.
Samtidigt är jag jävligt besviken, på Älvgården, på soc, på lågkonjukturen och på samhället. På den där jävla lagen som finns, lagen som säger att den senast anställde, är den som åker först - om man tvingas säga upp någon.
Men mest utav allt hatar jag mig själv, att jag aldrig förstod, att jag aldrig kunde inse att de skulle tvinga folk att sluta. Varsla.
För när jag tänker efter, så har T tidigare nämnt att de börjat att varsla folk på älvgården, att deras ekonomi inte längre räcker till all personal som de har anställda.

Jag dör lite just nu
29 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
178

Jag har hyfsat lätt för att släppa saker och ting, saker som jag påbörjat, drömmar som jag haft, och saker som jag hört.
Men det är en sak som jag faktiskt inte lyckats släppa ordentligt. Det var den där saken jag fick höra, om mig, utav någon annan - som vanligt.
Jag är en slampa.
Eller jag ser åtminstone ut som en.
Enligt en kille som jag aldrig mött, som inte vet vem jag är, men trots det så är jag fortfarande en slampa i hans ögon. Och den enda anledningen till det beror på mina armar, inte mer än så.
Mina armar kan tydligen göra mig till en slampa.
Det är då jag undrar hur mycket han själv vet om sitt liv, om hans flickvän vågat berätta att det var just mig hon pratade med för några år sedan. Att det var mig hon stod och bad om rakblad, i tunneln mot norr. Att hon, liksom jag, då borde betraktas som en slampa.
Men jag antar att det är skillnad på oss. Att hon och jag har olika värde, den ene bättre än den andre.
Välkommen till planeten Tellus, gott folk.
27 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 2 kommentarer
FuckingDännis

Efter förra helgens kaos, börjar min hjärna sakta återställa sig. Jag flyr inte i panik i tankarna lika ofta, och jag känner att jag kanske trots allt borde försöka bryta upp mina dåliga vanor ännu en gång.
Jag låter som en missbrukare, och jag antar att det är precis det jag är. En missbrukare utav självskadande.
Och likt en missbrukare förnekar jag mitt missbruk, förklarar att jag har kontroll och kan sluta när jag än vill.
Likt en missbrukare som försöker hålla sig borta från knarket, försöker jag hålla mig borta från de vassa metallbitarna.
Och likt en missbrukare får även jag återfall, och faller tillbaka till mina gamla vanor.
Efter förra kaoset sitter jag nu med 16 stygn i armarna, varken vackert eller en bra vana.
Men det är min vana.
Låt mig förfan kriga i fred!
23 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
Kaos

Förtillfället är det lite kaos i mitt huvud, ringde nyss till T och pratade om min nästa älvgårdsresa. Självfallet berättade hon lite kort om vad som hänt sedan jag åkt, tydligen är det kaos även där. Tjejer som dricker och som får andra tjejer att dricka mer. Den vakna nattpersonalen är borta, vilket jag redan visste. Jag tänkte inte så mycket på det då, nu förstår jag varför.
Lågkonjukturen har nått sverige och blivit ett dominospel, socialtjänsten har inte längre råd att skicka iväg tjejer till dyra behandlingshem, behandlingshemmen har inte råd att ha kvar lika mycket personal som tidigare. Dom faller och vi faller med dom.
Jag förstår inte vad som händer, jag förstår inte alls längre. Tänk om jag inte får vara kvar där, tänk om soc inte längre vill betala för mig, vad händer då?
Vart tar jag vägen? Vad händer med min behandling?
Tvingas jag iväg till psyk igen? Tvingas jag träffa läkare som kallar mig dålig?
Jag förstår ingenting just nu.
Jag vill inte förstå alls.
17 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
175

Varför minns jag aldrig dagarna? Varför ligger jag alltid steget efter?
Jag isolerar mig i en värld av böcker, läser orden och hittar meningar, glömmer bort mig själv och världen. Varför ska jag leta fel i min värld, när jag istället kan falla bort i någon annans?
Jag går inte ut på dagarna längre, förutom då jag måste handla. Istället sitter jag med bokhögarna i min säng, letar stavfel och logik. Bygger pussel utav luft, och låter tiden gå förbi.
17 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 2 kommentarer
174

Och för att blotta mitt liv ännu mer så kan vi väl lite lätt halka över på det heta ämnet Dännis obefinitliga kärleksliv.
Och självfallet finns det en helt rimlig förklaring på varför det är så obefintligt, dels för att en del utav mitt hjärta alltid kommer att tillhöra en viss person och dels för att jag alltid lyckas falla för upptagna personer.
Men som den godhjärtade människa jag är så snor jag aldrig någon annans partner eller ex, om jag inte fått "godkännande" utav exet.
Och med tanke på vilken stor stad som jag bor i, ironiskt sett, så är det inte så svårt att hitta någons ex, eller partner.
Så istället fortsätter jag mitt sorgliga singelliv i väntan på att hitta någon som inte har huvudet fyllt med keso eller är upptagen.
Keep on going
16 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
173

Imorgon är en annan dag, en dag då jag kanske borde försöka komma upp ur sängen innan det blivit eftermiddag. Kanske, kanske inte, troligtvis kanske inte.
Dr H vill att jag ska utnyttja dagen istället för att sova bor hela dagarna. Detta bestäms efter att han vilat ögonen på min sömnregistrering. Och han har nog rätt, men eftersom det absolut inte finns någonting att göra här så har jag bett om uppskov tills skolan börjar och då göra ännu en sömnregistrering.
17 augusti here we come
16 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
172

1 månad och tre dagar kvar.
Tredje gången gillt.
Sista chansen.
Jag börjar gymnasiet - igen. För tredje och sista gången, jag får inte förstöra det den här gången, för sedan är jag nämligen för gammal för att gå gymnasiet. Och ärligt? Det gör mig lite rädd, det är nu som jag måste börja ta ansvar för mitt liv och mina ageranden. Jag är vuxen helt enkelt.
18½ år gammal, med vänner som är mammor och som ska gifta sig. Människor med så mycket ansvar. Och jag själv bävar inför skolstarten, precis som jag gjorde när jag var 12½ och skulle få börja högstadiet.
En ny klass med nya människor, människor som jag ska tillbringa de närmaste tre åren ihop med. Jag kommer att vara tre år äldre, vilket är en enorm ålderskillnad i den här åldern. Jag vet inte hur jag ska hantera allt. Nya intryck, nya människor, nytt ansvar.
Jag vill vara tre år igen.
14 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 3 kommentarer
171

- Fan vad du är ofräsch ibland!
- Öh.. Ja, du är inte så jävla fräsch hela tiden heller.
- Nej, men jag pruttar iallafall inte vid matbordet.
- Nej, men jag vaxar iallafall inte fittan i köket?
PM, me love you long time <3
13 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
170

Jag ville inte lämna min säng i dag, så jag höll mig kvar i värmen tills klockan slog 18.00. min säng och min trygghet, mitt hjärta och min själ
imorgon finns ni aldrig mer igen
12 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
169

Jag är hemkommen från Arvikafestivalen och sommarlägret med Älvgården. Jag har varit lite "off" med bloggen, men det kan även bero på att det inte fanns någon täckning i aspnäs, så istället fick jag några korta stunder framför datorn i bilen till och från affären.
Och nu är mitt huvud slut, även min kropp. Jag har blivit så extremt trött på alla Älvgårdstjejer den senaste veckan, vilket är rätt förståligt eftersom jag tillbringat all vaken tid ihop med dom.
Och min ena KP ska ringa mig på måndag, hon ska antagligen beställa tågbiljetter till nästa älvgårdsresa då, och diskutera närmaste läkarmöte med mig, som jag själv inte kommer att närvara vid.
Men eftersom jag litar på henne fullt ut, så vet jag att det kommer gå bra.
Och klockan är lite förmycket, och min hjärna för seg - så jag vet egentligen inte varför jag skriver det här. Skitsamma, det blev ett inlägg och en liten inblick i mitt liv iallafall.
12 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 0 kommentar
168

Jag kastar tändare på fucktards som inte har vett att skaffa egna, trots att de kallar sig själva rökare. Synd bara att de känner ett våldsamt behov utav att åka in på psyk, pågrund utav en kastad tändare.
Aspnäs funkar väl, spenderar större delen utav min tid med att spela kort med personalen och några andra tjejer.

Och svar till tidigare kommenter;
Jag är inte bara mentalt allergisk mot katter, jag är allergisk på riktigt också.
8 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 1 kommentar
167

jag hatar katter, jag hatar katter väldig mycket.
Jag är rädd för katter,, jag har precis grinat.
För det bor kattjävlar på skitstället vi ska bo på.
Hora.
1 Juli 2009  | Länk | Dear dear diary, I wanna tell my secrets | 3 kommentarer


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Dännis Hermansson                                             Skaffa en gratis hemsida