Ja tänk va tiden går...för ett år sedan så va vi på väg till Amsterdam.

Här hade vi sovit några timmar på en rastplats i Tyskland, och det blåste kallt kan jag lova. Mamma försökte sova lite i Danmark, men hon lyckades inte knöla till det bekvämt bakom ratten så hon gav upp efter en halv timme och körde vidare i natten genom Danmark och in i Tyskland. Mamma va kaffesugen och hungrig, ja Nilla va oxå hungrig så efter nån mil hittade dom ett ställe att käka frukost på.

Härifrån kom dom ut som nya människor, och resan gick vidare mot Amsterdam, men först skulle vi över floden Elbe och då fick vi åka vägfärja.

Sen va det bara att köra på men vi hade många pauser på vägen och sträckte på benen. Mamma och Nilla skulle ha lite mat i sig men det enda dom förstog va Wienersnitsel med pommes så det fick det bli, personalen pratade inte engelska och mamma och Nilla inte tyska, Jeppe o jag hade burgare med oss i kylväskan så vi behövde inte va hungriga.

Så efter några timmar så va vi äntligen i Holland, oj oj vilken hetsig trafik, en del bilister kan man fundera över hur dom fått körkort sa mamma. Trötta och smutsiga stannade vi på en rastplats i Amsterdams utkant och väntade på att Andreas skulle komma och lotsa in oss i centrum.

Törstiga....och

smutsiga, värst ut såg jag för jag hade torkat bort vattnet ur mustacherna i gräset. När bilen va urpackad så återstod bara tre stycken sådana här

långa trappor tills vi kom upp till Andreas lägenhet. Ja det va ett roligt äventyr hoppas vi kan göra om resan nästa sommar.

Ha det så gott alla.

Er Hannes.

Bilderna är Nillas.

Idag ska jag berätta lite om Jeppe som fyller 2 år.

En präktig grabb redan som liten, men då kände vi inte varann. Och inte trodde jag att vi skulle få en "lillebror", ja minstingen är jag i familjen, men inte yngst.

Här har Jeppe presis flyttat hit 3½ mån gammal. Först så ignorerade jag och Affi honom,så han fick bara sitta och titta på när vi lekte, det va ju inte snällt av oss, men det va bara ett par dagar som vi mobbade honom.

Jeppe gillar att gömma sig, typ bakom gardiner och så, eller en tältöppning kanske tittut på er.

Hos Andreas i Amsterdam låg han ofta så här.

Lat är han oxå förra sommaren när han skulle fotograferas inför tävlingen Råslätts sötaste hund, så tog han det med ro som ni ser.

Men söt är han och naturligtvis blev han Råslätts sötaste hund och vann 200 kr i presentkort på Willys. Så här såg bäst utklädda katt ut.

Ja han är skön våran Jeppe, och vi busar och jäklas så mamma får spel på oss ibland, nu i veckan som varit så blev hon riktigt arg på oss alla tre. När hon äntligen fick oss lugna och jag slutat skälla när vi busar, så kom Jeppe och drog igång det hela igen, då sa hon till Jeppe att det är du som kör igång det hela,så du är inte bättre än Hannes. Va jag mös när jag fick höra dom orden.

Här ska Jeppe fixan fin inför utställning i Alkmaar.

Här är han inne i ringen. Men nu ska vi ta och fira våran 2-åring på hans dag.

Hipp Hipp Hurra för Jeppe idag.

Ha det bra alla.

Er Hannes.

Bilden på Jeppe som bäbis är Rolf Enbjörns dom andra är Nilla och Andreas bilder.

Ja vad är det jag gjort igen...jo fastnat med skägget igen, denna gången mellan skohorn och mammas häl när hon tog på sig kängorna, det gjorde faktiskt riktigt ont för jag grät, men va det nån som tyckte synd om mig...näääedå. Du behöver ju inte va och snoka överallt sa mamma. Fast hon tyckte nog lite synd om mig ialla fall tror jag.

Oj vad snö vi har nu och va kul det är. Men mamma är inte lika glad, hon svär över eländet. I morse visste hon inte var hon skulle gå med oss, och när vi hade ca 25 m kvar till våran ingång så fastnade vi alla fyra, ja ha, där stog vi i en 25 cm bred gång med snö upp till halsen. Vi kunde ju inte vända oss och gå tillbaks heller och mamma kom inte förbi oss för det va så mycket snö på sidorna. Men vad händer jo Jeppe gör ett hopp och kommer loss lite och banar väg för oss andra. Vilken hjälte han är!!!

För annars kanske vi stått där än. Men nu vet mamma att den vägen kan vi inte ta.

När mamma tittade ut förut så såg hon en tant som bor i våran uppgång va ute och skottade väg till huset där vi slänger våra sopor. Visst det är ett stort bostadsområde men VAR håller snöröjarna hus?

Nu ska jag fundera på om jag ska gå ut mer idag eller inte, psssst jag måste väl det.

Ha det bra alla.

Er Hannes.

Bilderna är Nilla och Andreas.

Här upplever jag min första vinter och försöker få bort snöbollar i pälsen. Det va inga långa stunder jag fick va ute då.

Och i år får man uppleva kylan igen, när vi va ute imorse så va det 20 grader kallt. Men vi hade kläder på oss så det va inga problem.

Värre är det för alla fåglar, för mamma såg att det va en massa svarta fläckar i snön, och det rörde på sig. Vet ni va det var? Jo Koltrastarna hade grävt ner sig i snön,  antagligen kanske dom försökte nå ner till den frusna marken. Nåt sånt har vi inte sett förut. Oj oj va dom måste va hungriga.

Igår va Nilla i Ullared, och hon kom hit på kvällen med leksaker till oss, vilken julafton det va. Jag fick en ny lång grej, för den förra har jag slaktat, Affi fick en Hare ja det va i stort sett bara en trase som föreställde en Hare, Jeppe fick en Apa som har reparmar och ben, men Affi och Jeppe bytte leksaker. Hon hade köpt ett täcke till Jeppe oxå för 99 kr, det va nästan exakt likadant som mitt men det kostade 385 kr här i stan. Hur kan det skilja så i pris sa Nilla och mamma. Ja inte vet jag.

Sen hade hon köpt lite annat oxå bajspåsar, tuggben, lampskärmar och kläder till mamma.

Jag hörde att Nilla sa att hon köpt nya leksaker till oss som hon har hemma hos sig, men dom får vi nog inte leka med förrän den 10:e feb. när mamma ska ut och äta med jobbarkompisarna. Attans mä.

Nu ska jag tugga lite på benet.

Ha det bra i kylan.

Er Hannes.

Vilket påhitt...ser ni hur jag ser ut? Ett litet litet täcke på en liten 7 v Hannes, jädrans va jag tyckte det va pinsamt, det va t.o.m för stort när jag flyttade 9 v gammal. Ja sen har vi ju inte haft så mycket snö och kyla på vintrarna, förrän nu. Affi har sitt täcke som han älskar och gärna tar på sig, Jeppe har fått ärva Mysaks, så dom är lika dant klädda.

Så kommer vi till kapitlet mig. Mamma provade ett av dom på mig o hjälp jag drunknade nästan i det. Så igår efter mamma jobbat tog Nilla och hon bussen till Rilo och Rusta men bussen kör inte ända dit så dom fick halka sig fram en bra bit. Rusta hade inget i min storlek, så över till Rilo och det fanns inte många i min storlek att välja på, alla är väl inte stora och välväxta, det finns faktiskt dom som är små och smärta som jag.

Ja det inhandlades ett med löstagbart foder för 385 kr men då har jag en regnrock när det behövs. Nilla hittade en stor gris som nöffade och den va hon bara tvungen att köpa till oss fast den kostade nästan 170 kr.

Men attans jag va lite rädd för den trodde att den levde som den nöffade när jag rörde den. Men sen fick den en rejäl omgång av mig jag bet och grisen skrek, men va jobbigt det va. Och grisen överlevde attacken.

Täcket passade men jag är inte så förtjust i det minnet sitter väl kvar från när kortet togs. Jag trodde ju inte man kunde kissa med det på, men såg att Affi och Jeppe kunde så då vågade jag prova...och det gick ju bra.

Idag när vi pulsade i snön så kom det en man och en kvinna och hon hade kameran i högsta hugg. Mamma hörde dom va invandrare när mannen frågade om hon fick fota oss, och det fick hon gärna. Men när hon skulle gå förbi oss rörde vi på oss lite och jädrans va hon skrek till och for upp i en snödriva, vi undrade va tusan som flög i henne och bara satte oss ner och kollade. Mannen sa hon va rädd för hundar men tyckte vi va söta.

Ja det är väl lite vad som hänt på det nya året.

Gå försiktigt i halkan.

Er Hannes.

Bilden är tagen hos uppfödaren av Rolf Enbjörn innan jag flyttade.