|
|
|
|
|
Må
|
Ti
|
On
|
To
|
Fr
|
Lö
|
Sö
|
| | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | | |
| |
Maj (2019) |
|
|
|
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (3) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (9) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (12) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (5) |
|
| (4) |
|
| (1) |
|
| (2) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (4) |
|
| (8) |
|
| (2) |
|
| (8) |
|
| (1) |
|
| (1) |
|
| (5) |
|
| (6) |
|
| (2) |
|
| (3) |
|
| (2) |
|
| (1) |
|
| (3) |
|
| (4) |
|
| (6) |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
| Inlägg: 123 |
| Kommentarer: 6 |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
Mjuk som bomull
Jag känner mig så varm inombords
så mjuk
som det skulle finnas bomull där
jag sitter på trätrappen
och bara är
det är kvavt ute som det skulle bli regn
små gula blommor smyckar nertill av trappen
som små solar som lyser upp den gråa dagen
jag blundar och känner din närhet, fast du inte är här
men på sätt och vis så är du här, i mitt inre.
|
|
30 Oktober 2008
| Länk
| Dikter
| 0 kommentar
|
 |
|
|
Stigen jag springer på
( Detta är inte från verkligheten, en äldre dikt från min samling =))
Med lätta steg springer jag
känner inte de vassa stenarna, grenar som rispar.
På ben , armar, ansiktet.
Bara springer!!!
Känner dina händer runt mina handleder, så hårt.
Dina fingrar över hela mig
så hårt.
Känner dem fortfarande fast du inte är här.
Tårarna strömmar nerför kinderna.
Blandas med smuts från grenarna och blodet från
det öppna såret på kinden.
Vågar inte stanna, bara fortsätter att springa.
Mot ljuset mellan träden.
Mitt hjärta blöder, lämnar spår på marken.
Du kommer aldrig att få såra mig mer, aldrig få känna mig nära.
Du står kvar på stigen, stigen jag springer på.
|
|
24 Oktober 2008
| Länk
| Dikter
| 0 kommentar
|
|
|
|
Mitt innre
Din röst går rakt in i mitt innre
rakt in i mitt blodomlopp
fyller varje del av mig med musikens toner
sitter på den skin beklädda stolen och njuter
njuter av stämningen
din röst går rakt in i mitt inre
rakt in i mitt blodomlopp
|
|
24 Oktober 2008
| Länk
| Dikter
| 0 kommentar
|
|
|
|
En känsla
Jag står vid fönstret
känner mig så varm
ögonen bränner
svider
lutar min panna mot fönstret
känner det svala glaset mot min hud
det känns så skönt
den svala känslan sprider sig i min kropp
tar ett djupt andetag
fyller mina lungor med luft
lyfter mitt huvud
och den svala känslan från glaset är kvar.
|
|
13 Oktober 2008
| Länk
| Dikter
| 0 kommentar
|
|
|
