Jag veet att man inte bör ha några förväntningar kring journalistisk standard på Metro, men trots det är det ibland svårt att inte störa sig på dem. Som när man läste gårdagens krönika, till exempel.

Jag har även vid något tidigare tillfälle stört mig på samma krönikör, Hillevi Wahl, och hennes enkelspåriga samt mansförminskande könspolitiska agenda.

Igår var det dags igen. Krönikan handlade om att andelen män, och företrädesvis då medelålders eller äldre män, är alldeles för hög i Europaparlamentet. ”Gubbar, gubbar, gubbar…”, var temat.

Så långt allt väl. Naturligtvis är det en vettig fråga att driva; könsfördelningen i beslutande instanser bör helst åtminstone ungefär spegla den demografiska sammansättningen (även om naturligtvis kompetens i sakfrågor bör vara överordnat).

Därför är det ett reellt problem att könsfördelningen i Europaparlamentet ser ut som det gör, och också befogat att bedriva opinionsbildning i ämnet vilket Hillevi gör.

Men inte på det sätt hon gör det.

Läs nedanstående passus:

I parlamentet är det 70% män och i ministerrådet är det 96%. Vem som helst kan fatta vad det gör med frågor som fri abort, människohandel, sexslaveri eller jobbet med att få fler kvinnor på maktpositioner i samhället.

Siffrorna i sig är illa. Än värre är – i mina ögon – hennes underförstådda antydan om vad män egentligen går för. Läs det igen:

Vem som helst kan fatta vad det gör med frågor som fri abort, människohandel, sexslaveri eller jobbet med att få fler kvinnor på maktpositioner i samhället.

Ursäkta, Hillevi?

Låt gå för att ”gubbväldet” fördmodligen har en skadlig effekt på den sista frågan hon tar upp, nämligen jobbet med att få fler kvinnor på maktpositioner i samhället.

Oavsett eventuella realpolitiska downsides av detta, bör naturligtvis en instans som EU:s ministerråd föregå med gott exempel. Här finns alltså ett förhållande som behöver rättas till.

Men det fetstilta?

Här finns det bara en tänkbar tolkning. Den att Hillevi anser att män som (homogen) grupp ser mindre strikt på frågor som abortmotstånd, människohandel och sexslaveri!

Fast det är klart, det är ju inte så konstigt. Det är ju trots allt vi män som (återigen då som homogen, enad grupp) skördar frukterna av trafficking, slaveri och prostitution. Fan, man kanske skulle ta och köpa sig ett fnask till kvällen…?

Skärpning för helvete!

Att dra hela den manliga befolkningen över samma kam på detta vis är helt befängt. Personligen är jag helt för en kvinnas rätt att själv besluta om abort, och jag tycker definitivt att man bör ruttna bort i fängelse (och då menar jag inte någon svensk jävla hotellinrättning, utan modell Thailändskt militärfängelse) om man sysslar med människohandel, sexturism eller liknande otyg.

Jag skulle gissa att detta är åsikter som delas av de flesta män (även gubbarna i Bryssel). Att därför på detta vis likställa att vara av manligt kön med ett godkännande av sådana företeelser som hyggligt rumsrena (”sååå viktiga frågor är det väl ändå inte?”), är fan i mig helt under isen.

Jämförbart hade varit om en manlig skribent påstått att en överrepresentation av kvinnor per definition skulle innebära bristande kvalité ifråga om ekonomiska, militära och utrikespolitiska frågor.

Det vore precis lika mycket skitsnack som det Hillevi ägnar sig åt – men du kan vara säker på att ingen tidskrift eller tidning (inte ens av Metros ”kvalité”) hade tagit i en sådan krönika med tång!

Så mycket för jämlikhet, tydligen... Kan vi inte få både jämlikhet och Wahlfrihet, och det nu?