Igår var jag...och hundarna...till Lina (Angus uppf) för att hälsa på lite och hinna se valparna innan det är dags för dem att flytta ut i stora världen.
Där fanns nästan en liten Angus :)
En underbar hög men ohh så vilda...vilken energi och inte att glömma...dessa sylvassa små bissingar. Aj aj aj! Fast så underbart ljuvliga, nästan så jag blev lite valpsjuk ;)
Baren har öppnat ;)
Mamma Cheyenne gör ett strålande jobb måste jag säga med detta gäng! Vilken moder! Fullt ös medvetslös var deras motto tills de låg utslagna för en sovstund, haha.
Ännu en goding som hade kunnat få flytta till Sveg men jag lovade mina killar att det räcker med två :D
En hel massa hundprat blev det förstås och gott kaffe med fika :)
Svich sa klockan så var det eftermiddag men innan vi for mot Sveg igen så fick grabbarna träffa tant RIV! Cheyenne är en av två tikar tror jag som Rocky har respekt för och Angus hade nog ännu mer respekt hehe. Fast Rocky verkligen gjorde sig så stilig han kunde så gick det inte att charma henne inte :) Tack för en jättetrevlig dag Lina!
-Nu är det så här mina barn...Lyssna och hör... -Meeen mamma, vi VILL!!
Sen var det bara att svida om väl hemma för jag och Marie skulle lägga spår åt varandra. Vi hade några lägrespår över som inte blev använda på tävlingen så när snitslarna ändå skulle ner så kunde vi lika gärna lägga spår. Hur kul som helst och nu vet jag att Rocky verkligen klarar/orkar spåra ett sådant utan problem. Fast det har han nog gjort förut också.
Spårade jättefint och i spåret i stort sett hela tiden. Vinklar, stigar skogsväg inga problem. Vid övergång från skog till hygge blev det ett litet avsök åt båda hållen på ca ett par meter innan han tog spåret. 5+slut blev det. Vet inte om jag glömde att ta upp en pinne vilket jag kan göra en del gånger så det kan ha varit 6+slut.
Marie la även ett appellspår till Angus och han startade så mycket bättre nu efter köttbullespåren. Fast jag upplever det som att han tror att det är slut efter varje pinne för då är han mer tveksam till att börja på en gång. Sen fick han syn på Marie som gick däruppe men släppte henne rätt fort vilket var bra. 2+slut blev det.
Tänk vad bra det är att öva spår med någon som står vid sidan om helt plötsligt...eller går i närheten...osv. Så nyttigt för dem. Hoppas vädret är med oss i morgon för då är vi några stycken som ska träffas och lägga spår åt varandra under dagen. Kul!
Från det ena till något annat...en som jag känner (som bor söderut) har en hund som fått anaplasma av fästingar och jag hoppas verkligen att Mio blir bra nu efter penicilinkuren (vi håller allt vi har) och det är när man hör/läser sådant som jag är tacksam för att de inte finns här i så många antal. Jag tar hellre våra vintrar...korta (kalla) vårar och inte alltför varma somrar för jag vet att jag inte behöver leta efter dessa otyg trots timmar i skog och mark. Och våra barn kan springa i gräs, skog och mark utan att få dem på sig. Varför är det ingen som uppfinner ett vaccin till hundar då det finns för oss människor?
Ha de så gott allt folk och fä :)