Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
November (2019)
>>


28 september 2010

Ytterligare en ny dag...
jag är väldigt trött, är förkyld. Så jag har varit hemma från skolan, det har varit skönt att vara hemma och vila lite, men i morgon måste jag nog gå dit. Från söndag till igår sov jag hos Ina, det var väldigt mysigt!
I morgon är det vindsurfing också, sista gången, sedan blir det för kallt och för mörkt. Jag får se om jag ska surfa eller inte, eftersom att jag inte direkt har någon lust att bli ännu mera förkyld. Men annars blir det nog att sitta i följebåten.
Jag saknar Stockholm extremt mycket, jag vill bara dit hela tiden, träffa Annika och Mas, Elin, David, Vera, Alexandra, Li, Louise, Jenny, Mikaela, Julia, och alla andra. (orkar inte räkna upp alla, det kommer att ta för lång tid...)

De senaste dagarna har jag funderat väldigt mycket över min existens, om jag är värd att leva eller inte och om jag orkar eller inte orkar leva. Jag kom fram till att jag är värd att leva, liksom alla är. För jag tror att oavsett om man har gjort ont eller gott så är man värd livet, för om man har gjort något ont så får man konsekvenser tillräckligt som straff... man behöver inte dödas för det, snarare är det så att döden blir en för lätt utgång för de som begått något ont... om man får välja, livstids fängelse eller dö? Jag hade valt att dö. Så alla är värda att leva, de som gör gott får konsekvenser de också, men positiva. Självklart är det inte såhär enkelt som jag beskriver det. Det finns ju orättvisor också, idioter som lever gott och har gott om pengar, och människor som gör gott som får bo i en grotta ute i skogen och be att få leva ytterligare en dag till.
Till nästa fråga, orkar jag att leva eller inte?
Mitt svar på den frågan är, att om jag får allt stöd från vänner och bekanta som jag har fått hittills så kommer jag att orka leva, men utan mina nära så skulle jag inte orka en dag till. Med andra ord så beror det helt på mina vänner, bekanta, familj, släkt och även professionella.

Det var en ganska lång text på bara två frågor, trots att jag förkortade det så gott jag kunde. Ni får säga ifrån i Gästboken om ni tycker att jag skriver för långa inlägg.

Nu ska jag fortsätta med mitt liv, glöm inte av att det är tack vare er som jag orkar att leva! Med er vid min sida kommer jag aldrig att sluta kämpa, jag lever för er!

Ta hand om er, så tar jag hand om mig.
28 September 2010  | Allmänt | 0 kommentar
Namn:
E-post:
Webbplats:
Kom ihåg mig?
Din kommentar:




12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Rebecca Broberg                                             Skaffa en gratis hemsida