Johanna Gillstam

En liten liten kvinna med stora tankar.

Startsidan	\|	Blogg	\|	Fotoalbum	\|	Gästbok
Debatt	\|	Topplistor	\|	Om mig	\|	Logga in

Må

Lö

Sö

April (2024)

Generation-curling och vardagshjältar

Allt jag gör just nu gör jag för alla andra. De två senaste månaderna har gått ut på att jobba dygnet runt, även när jag borde sova. Jag startade ett projekt som från början helt byggde på att jag var självisk. Nyss hemkommen från ett annat land var det enda jag ville att få vara i min hemstad.. Min tråkiga, arbetslösa och gråa hemstad. Arbetslösa.. jag startar en arbetsförmedling som bygger på att alla driver projektet för att få jobb och tjäna pengar. När alla tjänar pengar konsumerar dem och får staden att leva.. tänkte jag.

Vad jag missade i min beräkning var att människor (Speciellt födda på 80- och 90tal) har en tendens att tro att någon annan ska göra allting åt dem. Vems fel? Curling-föräldrar, arbetgivare, lärare och myndigheter. Generation-curling. Och japp, jag lämnar också kaffekoppen på bordet i hopp om att "någon annan" ska ta bort den.

Just nu känns det som att folk sliter ur all energi ur mej. Allt jag önskar just nu är någon som faktiskt kan ge mej lite energi. Dessa personer är för det mesta i en timmerbil eller ligger i en säng med spruckna revben. Men så ibland dyker en såndär hjälte upp och i samband med den tappade hakan så häller de i en några liter energi.

Kan inte alla vara lite hjältar imorgon?

12 December 2012 | Länk | Random | 0 kommentar

Så många sanningar..

Jag tycker att det är jobbigt att umgås med folk som inte redan vet vem jag är, jag framstår ofta som social, vill jag tro, men egentligen är jag inte det. Jag är i själva verket rödhårig och har kritvit hy, men har något underliggande behov av att inte visa det. Jag älskar känslan av att aldrig komma fram, speciellt genom att åka bil långa sträckor. Jag bestraffar mig själv för att inte någonsin ha lyckats med ett förhållande genom att hålla mig undan från att skaffa ett. Jag blir svartsjuk när min bästa vän umgås med någon annan. Jag är bra på att överdriva. Jag anklagas ofta för att prata skit och det gör jag nog, trots det tycks det sällan vara de saker jag faktiskt pratar om som jag blir anklagad för. Jag älskar vin. Jag glömmer 50% av allt jag behöver komma ihåg. Jag tycker om att ha det stökigt. Jag finner glädje i att jaga. Jag tycker hundar luktar äckligt. Människor frågar mig ofta vad jag vill göra nu när jag blivit ”stor”, sanningen är den att jag vill jobba med min pappa, här finns massor med möjligheter, men andra tycks se kött, slit och fattigdom. Jag har allt jag någonsin önskat mig, men är ändå inte nöjd. Ovanstående är sanningen om mej, sanningen som tog mig 19 år att komma fram till och jag har många sanningar kvar..

31 Augusti 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

Lagom..

Jag jar hört talas om att det finns något som kallas den enkla vägen och utmaningar, en utmaning behöver inte vara att hoppa bungy jump eller flytta till ett annat land, det kan vara att säga nej till en frestelse eller svara ja på den enklaste fråga..

Kanske är det just utmaningar som hjälper oss att bekräfta oss själva och ger oss bättre självkänla helt enkelt. Igår sa jag nej, två gånger och har aldrig någonsin gått till sängs så rak i ryggen.

Men den enkla vägen.. vilken är den egentligen? Man tycks ju ständigt göra val i alla fall, kanske blir livet enklare om man alltid gör de säkraste valen, men så tråkigt..

Som vilken svensk som helst skulle säga så är det nog bäst när allt är lagom.. lagom vilt, lagom lugnt, lagom jobbigt, lagom lätt, lagom mycket, lagom lite, lagom långt, lagom kort, lagom tjockt, lagom smalt..

Lagom.

7 Augusti 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

Skräckfylld förtjusning

Jag sitter i skolan, har nu lämnat in allt som jag någonsin behövt på 12 år. Nu är det bara festen kvar, eller?

Kanske tycker vissa att det är helt underbart att få vakna upp den 12 juni, bakis, trött och klar med skolan. Då finns alla möjligheter i världen och inga förpliktelser tycker många. Men alla är inte ekonomiskt oberoende, jag vill påstå att 99 % av alla studenter INTE är det.

Då ska man helt plötsligt jobba och göra rätt för sig och helst av allt ska man jobba med något man tycker är roligt.

Men jag vet inte vad jag tycker är roligt, eller jo det vet jag. Men det finns så mycket! Jag vill utbilda mig till sjuksköterska, hudterapeut, sommelier. Jag vill jobba, men jag vill också åka till mitt efterlängtade Togo..

Samtidigt är jag rädd för Togo, tänk om jag blir fast i att ständigt hjälpa människor? Där finns inga pengar att hämta, och jag tror inte att det går att leva helt utan pengar utan att leva på någon annans bekostnad.

Jag har aldrig i mitt liv vart så ambivalent som jag är just nu. Ändå är jag förtjust i känslan av att vara fri.

Tänk om denna ambivalenta känsla stannar kvar i resten av mitt liv? Då vill jag helst inte känna vid mig själv.. Men jag vill ju fortfarande känna mig själv, detta är ju den människa jag kommer att leva med i resten av mitt liv.

25 Maj 2011 | Länk | Random | 2 kommentarer

Tankar och ordbajs..

I uppgång och nedgång.. varför anses uppåt vara positivt? Inte för att verka negativ eller så men för att dra ett exempel, hoppar du uppåt så kommer dragningskraften alltid att dra dig neråt. Klättrar du upp för en stege, kommer det säkerligen behövas mer arbete för att föda dig där uppe. Varför anses uppåt vara positivt? Kanske för att högre temperaturer på termometern i Sverige gör det lättare för oss individer att överleva.

Vissa saker är så ologiska i denna värld.

11 Maj 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

En röd och en blå..

För 6 månader sedan träffade jag denna fantastiska person. Vi är så otroligt olika, hon är röd, jag är blå, hon har vart vegan, jag är uppfödd jägare, hon är kattmänniska, jag föredrar hund.. för att nämna några olikheter.

Därför är det så faschinerande att jag idag breder ut mig i hennes soffa för att skriva ett blogginlägg. Under detta tak har jag min egen säng, ett golv att kasta kläder på och här har jag även mött andra fantastiska personer.

Detta har gått så långt att vi avslutar varandras meningar, vet vilken läsk man ska ha till hamburgaren och skedar med varandra på nätterna.

Denna fantastiska person är väl medveten om mina bra och dåliga sidor, hon vet när något inte är rätt och hon ser när jag inte berättar något.

Denna fantastiska person tvekar jag inte på att jag kommer dricka kaffe och sticka med när jag blir gammal. Det är synd att båda gillar pojkar..

31 Mars 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

Några ögonkast..

Kan man förstå att en person är bra bara genom att kolla på den? Kan man inse att man vill fortsätta ha en person i sitt liv, utan att känna denne? Kan man förälska sig efter några ögonkast?

Om inte, är jag tokig..

Åre har förvirrat mig, jag har svårt att gå ur mitt livsnjutarmode och in i vardagen. Jag har svårt att tänka klart..

17 Mars 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

Smittad

Alla hälsar på varandra, hjälper varandra över isfläckar, lånar ut skidor och kläder, flirtar, pratar, dansar och röker med varandra på krogen. Åre-mentaliteten har smittat av sig på mej. Att vara mot andra som man själv vill att dem ska behandla en är ingen regel här.. det är ett faktum.

Vad detta beror på kan vara att alla som jobbar här är servicemänniskor eller så dras alla hit av samma anledning..

Festa, jobba och träffa människor.

Önskar bara att alla i mellansverige kunde ha samma mentalitet, livet skulle vara så enkelt då.

10 Mars 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

Stulna toalettrullar..

- Någon har tagit av min vaniljyoughurt.
- Ah men någon har tagit av min ost!
- Ännu en toalettrulle är stulen..
- Vart tog min toast vägen?
- Jag ville inte att den skulle bli kall.. så jag åt upp den. (Erik)

Såhär går konversationerna i vår länga.. Det ständiga problemet är att folk blir av med saker. Men jag måste erkänna att jag snodde lite salt idag när jag skulle koka mackaroner. Jag snodde också lite toalettpapper från okänd person när jag förtvivlat rusade in på toaletten för att göra nummer 2.

Alla är vi människor med olika vanor och behov.. och alla har vi väll nödstiuationer? Huruvida en nödsituation kan leda till ett behov av vaniljyoughurt kan jag dock inte förstå, det får förbli ett mysterium.

8 Mars 2011 | Länk | Random | 1 kommentar

Beundra eller jävlas?

Jag är den mest nyfikna personen jag känner, och då överdriver jag inte. Den 8 Februari iår fick jag en anonym kommentar i min nogg om att jag skulle ha en hemlig beundrare. Den 14 februari väcks jag av att pappa kikar in i mitt rum och ger mig ett anonymt alla hjärtans dag-kort. I kortet står det "tänker på dej" och kortet har inget frimärke vilket innebär att personen i fråga vet var jag bor.

Anledningen till att jag tar upp detta är för att det börjar gå mej på nerverna. De flesta skulle nog vara smickrade och en uns smicker har väll träffat mig med, men hallå? Ja har ingen aning om någon av mina älskade vänner har skickat detta för att göra mej glad, eller om det faktiskt är en extremt blyg beundrare.

Kanske borde det vara självklart för mej om vem det faktiskt är.. men jag har nu överanalyserat detta så mycket att inget är en självklarhet längre..

Nu har jag grubblat över detta i nästan en månad och jag har beslutat mig för att sluta fundera. Numera är kortet bara ett kort.. tills jag vet vem som skickat det.

Till att avrunda med vill jag bara säga att oavsett vem det nu är som skickat detta.. Så beundrar jag denne oerhört. Jag hade inte kunnat hålla en sådan hemlighet för mej själv.

5 Mars 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

Olika

Hyfs.. ett ord med bred innebörd. Vad ordet innebär för människor verkar ha att göra med hur man uppfostrats, vad man har för värderingar och vilka händelser som fyllt ens tid på jorden. Alla är vi olika, tänker olika och handlar olika. Just nu är jag arg på människor som inte handlat som jag hade gjort i denna situation.. Troligen har situationen större innebörd för mig än för de andra. Vi har ju alla olika prioriteringar. Jag kan inte vara arg på människor för att de i mina ögon är ohyfsade när de själva säkert inte ha reflekterat över det.

Dags att skaka av mig det, färga håret och smälla på ett leende. Vi bor trots allt under samma tak.. och alla är vi olika.

4 Mars 2011 | Länk | Random | 0 kommentar

Du är som min högra hand.

Sitter och läser din blogg, räknar dagarna till din födelsedag, till din hemkost och funderar på vad du ska få i födelsedagspresent. Usch det gör ont att älska någon så mycket som jag älskar dej.

Jag brukar sysselsätta mej så gott det går för att slippa tänka på dej. Alltså.. jag lever ju livet, och har det trevligt här hemma, men när du kommer på tankarna gör det ont och jag bara saknar tills jag somnar.

Det är jobbigt, så otroligt jobbigt att leva utan den människa som känner en absolut bäst av alla på hela jorden. Det är jobbigt att komma på sig själv att sitta och tänka på dej när jag egentligen borde koncentrera mig på något annat.

Du är den ända som förstår när jag säger något, alltså förstår, förstår. Sådär så att man inte behöver förklara någonting.

KAJSA; JAG SAKNAR DEJ.

5 Oktober 2010 | Länk | Random | 0 kommentar

En U-sväng i en stuga i höstmörkret..

I mitt liv sker det så många förändringar just nu, hösten har kommit och jag ligger i min lilla stuga som jag inte hade en aning om att jag skulle vara bosatt i vid den här tiden på året. Allt har skett så fort och det är så otroligt häftigt att vara med om en U-sväng i livet. Men när svängen väl är över blir allt så tråkigt, om inte alla förändringar har skett till det bättre det vill säga.

Nu ligger jag här själv och är lyckligare än jag hade varit om jag hade stannat kvar. Jag har bytt jobb, bostad, vänner, humör, utseende,intressen, rutiner.. ja i princip allt. Det är skrämmande, men häftigt, för jag har alla möjligheter i världen.

4 Oktober 2010 | Länk | Random | 3 kommentarer

racerränder och toalettsitsar..

Jag önskar att jag kunde ändra på storleken på mina fötter, min kärlek till choklad, min hy, alla socialdemokrater, mina koncentrations svårigheter, min PMS, på mycket..

Jag önskar att jag kunde ändra på att toalettsitsen ständigt är uppfälld på helgerna, racerränderna i toaletterna klockan 18 på söndagar, din tråkiga matlagning, hur kudden i din fotölj ser ut när du åkt till jobbet och på dina ständiga argument för att bråka.

Men jag kan inte ändra på dej.

Det finns saker som man kan påverka som till exempel ens jobb, boende, vikt, mående och mycket mycket mer, men av ren bekvämlighet så verkar de flesta tycka att det är enklare att klaga än att ändra.

Att klaga gör en inte lycklig, kanske blir man lyckligare av att just ändra på saker.. eller att helt enkelt lära sig leva med dem, utan att klaga.

30 Juni 2010 | Länk | Random | 0 kommentar

Det är så skrämmande att leva..

Finns det något mer skrämmande än livet? Möjligtvis döden.. men livet, att leva är så otroligt skrämmande. Ingen lever likadant och det finns ingen handbok som talar om vilka beslut man skall ta eller vad man kan använda det. I media kan man alltid läsa om människor med otrolig självdisciplin som gått ner 30 kilo eller hur buisness män/kvinnor levt sina liv för att komma dit de är idag.

Men ingen kan någonsin fatta ens egna beslut, tänka ens egna tankar eller gå ner 30 kilo åt en. Ingen annan bär ansvar för det du sa till den personen eller för den där bullen som du nu har så dåligt samvete för.

Att leva är som sagt så otroligt skrämmande och döden verkar vara en bidragande faktor till allt skrämmande. För tänk att ligga på dödsbädden och ångra sitt liv? Tänk om döden är hemsk att uppleva? Tänk om man lever fel..

13 Juni 2010 | Länk | Random | 2 kommentarer

Very much mej..

Jag har alltid varit "very much", alltid krävt uppmärksamhet tills folk blir trötta på mej. Jag är äldst av tre syskon och fick hela tre år i rampljuset innan min syster föddes och jag slutade inte direkt efter det.

Den senaste tiden har jag inte kämpat för att synas. Inga teatrar, konserter, spontana upplevelser eller andra händelser att tjata om. Jag har slutat med att vara duktig på det mesta.

Men inom mej skriker jag efter uppmärksamhet. Jag har sånt stort begär efter känslan att bli sedd att jag inte kan tänka klart längre. Jag känner mej uttråkad, mår dåligt.

Kanske är det bra att jag sitter kvar här i min soffa utan att dra till mej blickar, under denna tid måste ju alla studenter få sin uppmärksamhet.. för det är de värda.

Men ensam i lägenheten kan jag inte ens få bekräftelse på min existens. Jag färgar håret, tränar, solar, målar naglarna, lagar mat, sjunger, stickar, bloggar, handlar på nätet, pluggar, klär mej konstigt, tvättar, städar, städar och städar. Men i mitt revir tycks ingen se eller höra.. Inte ens min sambo.

Jag får helt enkelt ge mej ut bland folk, strunta i mitt trygga liv och gå tillbaka i gamla banor. Men kanske hitta en balans den här gången.

8 Juni 2010 | Länk | Random | 0 kommentar

Trygghet, morgonrock.. inte längre spontan.

Bekvämlighet och trygghet låter så otroligt tråkigt. Det låter som något man inte borde sträva efter att få känna, något som inte borde komma fören sent i livet med bil, hus och husvagn.

Men någonstans verkar alla sträva efter just det.. Bekvämlighet och trygghet.

En gång i livet var jag en spontan människa, jag drog på spontana fester, beslutade rent impulsivt med en vän att sova i Katrineholms stadspark, åkte på cykelsemester klockan halv 8 på kvällen.. Jag kan nog rabbla i evigheter. Men den människan finns inte kvar. Nu sitter jag i en varm trygg lägenhet, med en mysig morgonrock, kollar på tv och äter popcorn på en vardag.

Varför blev det så? Jo.. jag strävade efter kärlek och fann den. Kärleken jag fann är inte i någon spontan person, han är trygg, varm och vänlig. Han har utan tvekan de vackraste ögonen som existerar. Mitt liv må vara ganska tråkigt just nu, men jag har en axel att luta mej emot. En axel som kommer hem på helgerna till vårat gemensamma hem.. en bekväm och trygg axel.

Förmodligen är det det här jag strävat efter sedan småbarns ben.. även om det låter tråkigt. Troligen är det det som nästan alla strävar efter.. bekvämlighet och trygghet = kärlek?

3 Juni 2010 | Länk | Random | 2 kommentarer

Mitt fel..

Det gör ont, så otroligt ont att tycka om någon. Att kunna lita på någon i ett förhållande är så otroligt viktigt, men ännu viktigare är din självkänsla. Ser du det som en förlust för din partner eller dig själv om ni gör slut?

Vad är man rädd för egentligen? Om min partner vänstrar är det ju egentligen inte min förlust, då var det ju en idiot i alla fall. Ändå är jag så otroligt rädd för att något sådant ska ske.

Kanske är det dags att se på sig själv ur ett annat perspektiv, kanske borde jag fokusera mer på mina bra sidor än mina dåliga, kanske borde jag sluta fokusera på min partners tankar om mej. Vi svenskar är experter på att lägga fokus på allt dåligt. Kanske skulle jag då spara tusentals timmar av bråk och orolighet på just att tycka bättre om mej själv. Jag borde kanske se mitt förhållande som en bonus i mitt redan perfekta liv och sluta fundera på hur jag skulle hantera en förlust om den nu skulle ske.

Jag är trött på att fundera på mej själv, jag är trött på att inte ens våga tänka på mej själv som vacker. Jag är trött på att ständigt söka bekräftelse för att förstå att jag duger. Jag har ju ändå båda fötterna på jorden, jag kommer ändå stå här oavsett komplimanger eller besvikelser.

15 Januari 2010 | Länk | Random | 0 kommentar

Trött misstagerska

Misstag efter misstag, allt går bara fel. En ständig jakt på bekräftelse kan förstöra ens liv. På en natt kan allting rasa från underbart till helvete och när man är där på botten så inser man först då, vad man hade kunnat ändra på.

Så hjälplös sitter man där sen och försöker hitta lösningar, och visst vet man att de finns där, trots stundens tomma känsla. Jag har gjort bort mig, svikit de flesta och det enda jag kan förmå mig att göra är att sova, för att sedan vakna långt in på dagen för att äta och sedan sova lite.

Jag är ledsen. Men jag älskar er alla som jag svikit, nu ska jag återgå till det som jag ständigt gör, nämligen sova. Löser problemen.. ja det gör jag en annan dag.

4 Januari 2010 | Länk | Random | 0 kommentar

Min släkts mörkaste hemlighet..

Känner du din mamma? Jag trodde jag gjorde det fram tills för några dagar sedan då en främmande person berättade något som visade sig vara min släkts mörkaste hemlighet. Jag trodde man liksom föddes vetande precis allting om sin släkt, men tydligen inte.

Först när jag fick veta detta blev jag i totalt chocktillstånd, jag trodde jorden skulle gå under. Jag grät och jag skrattade, ringde, skrek, la på, ringde upp, skrek lite till.

Men efter en god natts sömn och massor av stöd ifrån fantastiska vänner så insåg jag långsamt att det kanske inte var så farligt. Jag åkte för att konfrontera mina morföräldrar och åkte därifrån närmare vän med dem än vad jag någonsin varit.

Plötsligt förstår jag mej på min mamma mer än någonsin, älskar henne lite mer än någonsin och litar på henne mer än jag någonsin gjort. Tänk att något så mörkt kan bli så ljust med en sanning.

3 November 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

livsnjutare med singeltvångstankar..

- Åh vad jag är sugen på godis..nej juste jag är ju singel nu. Åh vad jag är sugen på att strunta i att sminka mej idag.. nej juste jag är ju singel. åh vad skönt med myskläder idag.. nej juste jag är ju singel..

Alltså vad är det för fel på mej? Jag har typ tvångstankar angående mej själv bara för att jag tror att folk inte skulle tycka om mej om jag slappade till. Jag tränar helt plötsligt som en dåre. Käkar bara nötter och linfrön. Jag får adhd ryck på min garderob som annars har passat alldeles utmärkt de senaste månaderna.

Det är så sjukt märkligt bara.. jag som inte ens har märkt att jag slappade till i mitt senaste förhållande. Nej nu ska det faktiskt bli ändring. Jag ska bara ta det lungt och njuta som den livsnjutare jag är född till.

15 Oktober 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

Duracell-kaninen ska försöka skynda lagom.

Jag har haft så bråttom att leva livet, att jag glömt att ta hand om mej själv. Jag har inte tränat på över en månad, jag har inte fixat naglarna på evigheter och jag har inte gått till hudterapeuten på ett antal månader.

Jag vågar egentligen inte ens känna efter hur jag mår, för tar jag reda på det så kommer jag bara börja klaga.. och ingen bryr sej om en klagare. Men i framtiden blir det till att skynda lagom, börja planera och börja prioritera. Ska ta hand om mej, kanske lägga mej på massage bänken hos hudvårdsguiden eller få gratis massage av pojken min.

Mår du bra eller är det bara som det ser ut? Låtsas du till och mer för dej själv?.. du kanske borde tänka efter.

30 September 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Om jag dör imorgon..

Om du dog imorgon, skulle du då vara nöjd med denna dag? Den frågan ställer jag mej faktiskt varje dag numera. Visst finns det saker jag ångrar, men jag har hört att i slutänden ångrar man inte det man gjorde utan bara det man inte gjorde.

Ibland ångrar jag att jag inte riktigt hinner med alla mina vänner, jag tänker på dem jämnt men det hjälper ju inte riktigt dem. Huvdsaken känner jag är att man lever i nuet. Att man gör det som känns mest rätt just nu. De senaste veckorna har vart sprängfyllda med spontanbesök i bland annat Vingåker.. och jag njuter verkligen över det jag har just nu.

Så skulle jag dö imorgon.. finns det visserligen massor av saker jag inte gjort. Men massor av saker som jag faktiskt gjort också. Skulle jag dö imorgon, skulle jag säkerligen dö med ett leende på läpparna.

Skulle du?

17 September 2009 | Länk | Random | 4 kommentarer

Hollywoodfruar, dopamin och pussar!

Jag såg nyss på "Svenska Hollywood
fruar", du vet det där programmet där man följer tre svinrika hemmafruar bosatta i Hollywood? ..Vilket sjukt liv de lever. Jag kan inte påstå att de ser äkta glada ut en ända gång.

Jag däremot lever livet just nu. Har inte mer än några tusen på kontot, men jag ler ändå. Jag tror inte på att man kan köpa lycka på något vis. Möjligtvis med pussar då de frigör dopamin som får oss att känna oss glada. Och kanske är det just därför som jag är så glad.. för jag pussas hysteriskt mycket. Och jag gillat måste jag erkänna.

Nu är dock min babe bortrest i hela 10 dagar. Vilket gör att jag får pussa på elin istället. Dock inte på samma sätt. Vi får väll se om jag mår lika toppen om 10 dagar. Jag lär återkomma..

14 September 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

från delar till hela mej..

Som så många gånger förut, färgade jag håret igår. På vägen hem från skolan idag funderade jag över varför något sånt är så viktigt för mej. Ny hårfärg betyder nytt kapitel i mitt liv och just nu känner jag väll att det här kapitlet dött ut.

Jag saknar någon att tycka om just nu, saknar någon som berättar för mej att jag duger och kanske till och med att jag är bra. Det är konstigt att jag tror att en ny hårfärg skulle ge mej kärlek, men kollar jag mej omkring så inser jag att nästan alla gör det. Kanske inte färgar håret, men gör sig till. Som om ingen skulle tycka om en för den man är? Är det inte så att man vill bli omtyckt för den man är, är det inte då det håller liksom?

Kanske är det just därför som jag är så urusel på förhållanden. Jag är livrädd för att visa mitt rätta jag. Eller snarare mitt hela jag. Men nu har jag kommit till en fas i mitt liv där jag faktiskt för en gångs skull vill att det ska funka med någon. Så nu är det dags att våga visa allt, det lovar jag nu.

26 Augusti 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Glassplitter och fåfänga..

Igår natt vaknade jag av en duns. Det lät mycket högt och jag blev otrloigt rädd. Snabbt slog det mej att det måste vart alla mina gitarrer som rasade i backen utav en katt eller något. Jag kommer ihåg att sista tanken att jag skulle städa upp det imorgon.. sedan somnade jag om.

På morgonen vaknar jag utav ett ryck då jag i mina drömmar just kommit på att jag har flyttat ut alla gitarrer. Jag sätter mej upp och inser att det är glassplitter i hela rummet. Det var nämligen min stora spegel som hade dunsat i golvet.

Nu har det gått två dagar och jag är otroligt frustrerad över att inte kunna kolla på mej själv. Det första jag gör varje morgon är att gå till spegeln för att skratta åt min morgonfrilla för att sedan komma tillbaka 30 sekunder senare och kolla om jag blivit smalare under natten. Sedan följer ett hundratals tittar i min älskade spegel innan jag går utanför dörren. Likaså på kvällen ska jag kolla mej i spegeln en miljard gånger innan jag känner mej redo att hoppa i säng.

Jag är sjukt fåfäng och detta har jag inte insett fören efter 17,5 år?! Förresten.. ingen som har en spegel for sale?

14 Augusti 2009 | Länk | Random | 4 kommentarer

ett ledset bloggginlägg..

Trots att jag just duschat, rakat benen, fönat håret och satt på mej nytvättade underkläder så känner jag mej otroligt ful och äcklig. Jag har ont i huvudet och halsen och känner för att beklaga mej över allting. Trots att det inte hänt något speciellt och jag inte har någon PMS på g så är jag allmänt ledsen. Fast det kanske är just det.. ingenting speciellt har hänt. Jag kommer inte ihåg när som jag sist uppvaktades av någon kille, jag kommer heller inte ihåg när mina föräldrar sa något positivt till mej sist.

Är det något jag saknar så är det närhet, någon att smsa med och någon som bekräftar mej. Så jag får väll helt enkelt sluta beklaga mej, resa på mej och pallra mej iväg till någon fest eller något där det finns folk.

För nu är jag trött på det här.

30 Juli 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Hej jag heter johanna, ska vi kolla film någon gång kanske?

USA, det där stora landet som vi svenskar ser så mycket upp till. Landet med massor av traditioner och vanor som vi svenskar så gärna apar efter. Landet med 50 delstater, en president och 3 miljarder invånare. Landet där en stor del av världens mode och trender skapas.

USA har så otroligt stor makt ibland, man glömmer lätt att det finns större länder i världen och jag tror amerikanerna gör det med ibland. Det finns mycket saker som vi svenskar tagit efter som jag lätt kan irritera mej på, men det finns en sak som är otroligt synd att vi inte apar efter.

Vi svenskar tittar så otroligt mycket på amerikanska komedier men vad vi glömmer är hur amerikanerna beter sej. Eller har en främmande person någonsin kommit fram till dej och bjudit dej på middag kanske? Till en början trodde jag att sådant bara existerade på film, men efter att ha träffat en del amerikaner så har jag fått klart för mej att det faktiskt är amerikanernas verklighet.

Jag vill slå ett slag för människor som bjuder folk på dejt och speciellt för människor som inte drar sej för att köpa en bukett med rosor. Mera romantik åt folket helt enkelt!

Hur många gånger har man inte drömt om att någon ska knacka på dörren med en bukett rosor liksom?

22 Juli 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

Slut långt innan det börjat..

Man märker så väl när någonting är fel, kroppsspråk och ordval visar så enkelt när något inte är som det ska. Du kanske inte kommer ihåg att jag frågade om det var något fel? Det gjorde jag, flera gånger. Och när vi hade skilts åt så visste jag liksom, utan att du över huvudtaget sagt något. Några timmar senare skickar du sms.

Det var nog första gången i mitt liv som jag inte höll tillbaka något, som jag verkligen ville behålla en person och som jag verkligen trodde att det kunde arta sej till det bättre. Men det tog slut långt innan det ens börjat.

Till en början var jag faktiskt ärligt talat hysteriskt ledsen. Sedan kom Malin, hon är verkligen underbar. Cyklar i "storm" för en väns brustna hjärta. Det tog högst en kvart av gråt sedan hade hon fått mej på mycket bättre humör. För vissa stunder glömde jag till och med vad som hänt.

Idag har jag mått bra, varit glad. Känner att en månads vänskap inte är så mycket att gråta över. Jag vet ju att jag säkerligen får många chanser till att äga denna känsla och att jag inte behöver ha bråttom. Och dessutom har jag ju världens bästa vänner, som ställer upp för mej i vått och blåst (he he).

Tack för att ni finns <3

19 Juli 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

en play-knapp kan rädda ett liv..

Klockan 09:00 ringer farmor, vad hon vill framgår inte riktigt. Kanske är hon bara en ensam nybliven pensionär som behöver föra en konversation, kanske handlar det om någonting annat.

Senare på eftermiddagen åker jag till farmor för att ta en fika. Hon dukar fint upp med servetter och bullar. Sedan tar hon fram mobilen och ber mej lära henne skriva sms. Jag ägnar en timme av mitt liv åt att lära lilla farmor att skriva sms, hon berättar att hon faktiskt har tränat sedan sist.

När jag sedan åker därifrån har jag ett omedvetet leende på läpparna, jag är glad, känner att jag har bidragit med något till världen. Om inte annat så har välden bidragit med något till mej. För alla behöver vi känna oss behövda. Lilla farmor fick känna att hon behövde pyssla om mej med kaffe och bulle och jag fick känna att jag faktiskt kunde lära farmor någonting för en gångs skull.

Man brukar säga att en mycket deppad person egentligen bara behöver få bry sej om en annan människa ett tag för att må bättre. Jag tror faktiskt att det är den rätta medicinen, att verkligen få känna att man faktiskt får bidra med något. Det behöver inte vara stort, det kan vara en så liten grej som att berätta för sin bästa vän om vart play-knappen sitter på dvd:n..

17 Juli 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

mina favorit undisar..

Känner du igen den där känslan av när man känner sej sådär lite extra? Jag vet att jag har skrivit om en liknande känsla förut, men den här gången handlar det om kläder. Jag älskar kläder, jag lägger större delen av min inkomst på kläder och vad jag sätter på mej har en stor betydelse för mej. Jag får nästan panik när jag känner att jag har något fult på mej.

Jag har faktiskt massor med kläder då jag delar garderob med min syster och mamma. Men hur mycker kläder jag än investerar i så kan jag liksom inte tycka om alla samtidigt. Jag skaffar mej favorit plagg och det är jag säker på att du också gör. Du vet den där känslan man har den dagen som man har sina snyggaste underkläder som säkert ingen får se just den dagen men som gör att du sträcker lite extra på ryggen, vågar le till den där främlingen och som får dej att våga ta ett extra danssteg. Den känslan är underbar.. och kanske är det därför som jag ständigt tömmer kontot bara för att hitta ett nytt favorit plagg.

Kanske är det värt det, kanske inte. Men dagen du ser mej se extra glad ut och putar lite extra med brösten.. då kan du ju alltid fundera på vad jag har för undisar eller bara kläder i allmänhet.

6 Juli 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Fräknar och fjärilar

Jag är ganska säker på vem jag är, jag är en 17 -årig tjej ifrån katrineholms-landsbygd. Jag trivs bäst som brunett men är egentligen rödhårig, min hy är vit och full med fräknar. Jag är den som gärna tar tag i saker och som skulle kalla mej själv en "ledare". Ibland bestämmer jag lite väl mycket över mina medmänniskor men det är jag medveten om. Jag accepterar mitt utseende fast jag gärna skulle göra det finare med hjälp av operationer och liknande.

Jag är liksom jag, och jag tror att jag lärt mej acceptera mej själv. Jag har svårt för människor som inte accepterar mej för den jag är och jag är en sådan människa som inte gärna vänder kappan efter vinden. Min åsikt är ganska viktig för mej och nästan ingen på jorden förutom mina föräldrar kan ändra på den.

Men nu ha jag mött en helt fantastisk person som jag beundrar väldigt mycket. Jag är så otroligt glad att han ens vill veta av mej att jag kan komma på mej själv med att glömma bort mina egna åsikter ibland. Jag blir ganska osäker i hans närhet och allt känns lite konstig när jag tänker på det..

Det kallas fjärilar i magen..har jag hört.

3 Juli 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Jag känner hela stan..

Idag satt på bakpå en moped ifrån Djulö och hem till mej. Vi åkte i det som jag kallar mina hemtrakter och jag kände på något vis att jag hade allt under kontroll, men plötsligt får jag syn på två tjejer i min egna ålder. Jag blev hysteriskt förvånad över att inte känna igen dem och det är denna känsla som resulterade i detta blogginlägg.

På någotvis har jag fått för mej att Katrineholm är en så liten stad att man borde känna igen alla. Jag har någonstans hört att man kan lagra ca 5000 ansikten i sin hjärna. Då ska man inte glömma alla kändisar som vi tror oss veta så mycket om. Om detta nu stämmer så är det ju inte så svårt att förstå att jag faktiskt inte alls känner igen hela
Katrineholm, inte på långa vägar ens halva.

Jag skulle vilja ägna en tanke åt alla dem som man känner igen och som man kanske kan namnet på fast som man inte känner. Jag menar borde det inte vara så att man måste ha en relation till en människa för att komma ihåg den? Är det så att man skapar sina egna kändisar genom skitsnack och rykten?

Katrineholm må ha många invånare för att våra hjärnor ska kunna lagra alla, men visst tror man rätt ofta att man vet mer om folk än vad man egentligen vet i den här stan?

22 Juni 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

En hemlis..

Jag har ett födelsemärke, men vart det är är en hemlighet. Vad jag ska ge till en av mina bästa vänner i födelsedagspresent är en hemlighet. Hur jag känner mej just nu är hemligt. Vad jag får i lön är hemligt. Vad Fredrik och Filippa Reinfeldt har för sej hemma i sovrummet är också hemligt.

Alla har vi hemligheter, dåliga och bra. Är inte hemligheter lite som en krydda i livet? Utan hemligheter ingen spänning. Ibland måste man hålla saker hemliga och ibland håller man de hemliga för att inte råka illa ut. Ibland håller man säkert saker hemliga för att ingen ska bli glad också..

Men jag har en hemlighet, som bara en person vet. Helst av allt skulle jag berätta den för någon, men det jag får inte. Jag vet inte det kanske inte ens är värt att hålla hemligt. Kanske är hela grejen ingen grej alls, kanske över analyserar jag alltihop.

Hemligheter gör en osäker.

18 Juni 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Främmande människa jag har spanat på dej i ett år.

Igår så var det studenten och jag tror att det är kvällen i
Katrineholm då flest människor dricker alkohol på samma gång. Både vuxna som ungdomar eftersom att alla ska "fira". Jag hör till en av dem som tror att allting blir roligare med hjälp av alkohol.

Det är sjukt egentligen. Folk stoppar i sig en drog som påverkar kroppen för att sedan kunna få visa exakt vad man känner och tycker? För att våga ta de där dansstegen och för att våga tafsa den där människan på rumpan när man egentligen bara vill visa att den är snygg?

Igår tillhörde jag inte en av de som ramlade runt på stan, jag var en av dem många som försökte få sin fulla kompis ned på stan. As förbannad på att alkohol i en annan människa hade förstört min kväll, för att jag inte fick ha roligt och för att jag hade skoskav.

Mitt i allt så stannar min stackars kompis upp med gråten i halsen och säger;
-"Jag älskar dej Johanna, du är en de första som jag verkligen känner älskar mej tillbaka. Förlåt för att jag alltid är full, men jag vet aldrig hur jag ska beté mej, jag vet inte hur jag ska vara, och jag vet inte hur jag ska förklara hur jag älskar dej"

Typ så lät det i kanske 20 minuter, hur som helst så lockar alkoholen fram den där människan som man tror att man vill vara. Och jag vet att om jag hade varit alkohol påverkad och sett rätt person på stan, då hade jag gått fram till den personen och berättat precis allt, jag hade berättat att jag spanat på just den personen i ett år. Det är konstigt att det krävs alkohol för en sån sak.

14 Juni 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

Death metal och "Im to sexy"

För en stund sedan var jag helt tom.. jag kände mej nästan arg, men varför vet jag inte riktigt. När jag kom hem satte jag på min gamla dator och satte på den hårdaste musiken jag hade.. Det blev riktig death metal som strömmade ur högtalarna, baskaggen pulserade genom kroppen på mej..

Och plötsligt stod jag där, glad igen, taggad inför en rolig fredag kväll. Musik är verkligen underbart, de som inte tycker det har bara inte kommit på det än. Jag är ingen death metal tjej, har möjligtvis varit några vändor.. Nej jag är nog lite av en all-ätare på musik fronten.

Nu strömmar "Im to sexy" ur mina högtalare, en sjukt löjlig låt, men rolig, gör mej lite glad på något sätt. Ikväll ska jag ha kul, det hoppas jag att du också ska ha.. och har du inte det kan du ju alltid lyssna på lite musik!

Oavsett vart du lever i världen, har du någon gång hört musik.. är inte det coolt?
(Om du inte är döv det vill säga..stackars dem.)

12 Juni 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Snälla krossa mitt hjärta..

Break my face, my back, my arms, my neck but please dont break my heart..

En fantastisk låt som jag nördar just nu.. och just som texten rullade på min dator för kanske 1000:de gången så slog det mej.. Jag är sjukt rädd för att få mitt hjärta krossat. Jag vet att jag säkert har krossat några hjärtan genom åren.. men mitt hjärta har haft lindriga sår sedan mitt första riktiga förhållande.. om man nu kan kalla det för det.

Hur som helst så blev jag så otroligt sårad då, jag ville inte leva. Nu har mitt hjärta läkt och istället för att bli sårad så har jag nog sårat lite för många gånger.. omedvetet.

För så fort som någon kommer lite för nära inpå så får jag panik. Jag är så rädd att någon ska såra mej och jag har nog aldrig litat på någon fullt ut sedan jag blev sårad.

Nu sitter jag hemma ensam och önskar inget hellre än att någon ska finnas, någon som jag kan lita på och som kan lita på mej. Så jag har bestämt mej för att lära mej att lita på folk, att slappna av.

Så snälla krossa mitt hjärta..

10 Juni 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

vuxen och perfekt..så klart!

I hela mitt 17- åriga liv har jag trott att alla vuxna var perfekta. Som om barndomen var till för att lära alla att vara perfekta. Jag har trott att alla som är vuxna vet exakt hur man fyller i konstiga blad och betalar räkningar, jag har trott att alla vuxna aldrig ljuger, att de aldrig någonsin fuskar och aldrig har problem.

Jag inser ju nu att det inte alls är så.. nog för att man säkert tänker annorlunda när man är 17 och när man är 40. Men visst kan vuxna ljuga? -och visst kan de ha fel? Visst vet inte alltid vuxna hur man bygger den där IKEA-möbeln och visst är det lite svårt att komma ihåg vad ett organisationsnummer är?

Alla är vi ju människor, och vad vi kan beror inte på hur gammla vi är utan vilken kunskap och erfarenhet vi har.

9 Juni 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Frihet och hånskratt..

Igår när jag var på väg in till stan på min cykel så brummde en barndomsvän förbi på en moped, han vinkade och tutade och såg otroligt fri ut. Han har precis fyllt 15 och jag kommer så väl ihåg känslan av den där friheten. Trots att jag hade en gul moped som gick i 45 så var det ändå en otroligt fri känsla att sätta sig på den och kunna åka i princip vart man ville även om det skulle ta tid.

Någon kilometer senare cyklar jag förbi min stackars vän som står vid sidan av vägen och meckar förgäves för att få igång moppen igen. Jag skulle nog kunnat hoppat av cykeln och hjälpt till, jag är trots allt ganska så teknisk på moppar, men jag gjorde inte det. Jag bara fortsatte att trampa skrattade åt honom och ropade något i stil med "Man ska inte hålla på med sånna där saker".

Jag kände mej gammal, rätt mogen och erfaren. Stackars min lilla vän som säkert stod där på sidan av vägen i ett antal minuter till. Nog för att hans leende utspeglade frihet, men hur mycket frihet har inte jag framför mej? Jag kan bara tänka mej hur allting kommer att bli när jag får körkort.

Och två år efter det blir det säkert samma situation igen, när jag kör om honom och han står där och har gjort sin första visit i diket.

Jag funderar ett tag på vem som är min två år äldre super irriterande person, jag får nog återkomma.

8 Juni 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Bakom mina solglasögon..

kan jag va mej själv.. eller? Vaddå är inte alltid jag mej själv? Det känns som det i alla fall. Men bakom mina solglasögon kan jag få vara någon annan en stund, någon som ingen känner igen när jag sitter osminkad på min cykel på väg in till stan.

Solglasögon är den bästa och den absolut viktigaste accesoaren i mitt liv. Bakom dem kan jag gråta utan att någon ser, jag kan vara osminkad, jag kan stirra på folk som inte fattar om jag kollar på dem eller trädet där borta. Bakom mina solglasögon är jag både cool och stylisch. Bakom mina solglasögon så trivs jag ganska väl.

Så när jag känner mej sådär trött, svettig, äcklig, flottig, osminkad och allt som man kan känna sej en söndag som denna, då åker solglasögonen på, oavsett om det är mulet eller solsken.

7 Juni 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Tjej som ligger i soffan och kliar sig på pungen.. eller?

Jag satt just och pratade med min syster och bror om flick/pojkvänner. Min bror börjar med att säga att han har fyra månader tillsammans med sin Linnéa idag. Då berättar min syster att hennes ex blev jätte sur på henne en gång för att hon inte kom ihåg deras månadsdag. Sedan säger hon att han var tjejen i deras förhållande och hon killen.

Men finns det egentligen roller för hur en kille och en tjej ska beté sig i ett förhållande? Jag menar är det verkligen just tjejens roll att älta alla dessa månadsdagar och är det killens roll att glömma dem? Är det killens roll att ta första steget till sex och är det verkligen han som alltid ska köra bilen fast de båda har körkort? Är det tjejens roll att dammsuga, laga mat, stryka.. ja ni vet.

Jag ser det nog mer som två personer med två kön som gör dem till just tjej eller kille. Sen om just du råkar vara den som bär snopp betyder väll inte det att du ska göra vissa speciella saker? Det borde ju vara någonting individuellt.

Jag är inte feminist, jag är inte speciellt mycket mer än en 17-årig flicka på landet.

4 Juni 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

Hellre låtsas än ha tråkigt.

Om ca 25 minuter befinner jag mig på centralstationen i Norrköping, sedan ska jag gå till centrum. I centrum ska jag slösa pengar. Jag ska köpa mig ett par jeans, för det behöver jag verkligen. Sen ska jag nog köpa lite små skit, till exempel solglasögon till peace and love (eftersom att jag säkert kommer tappa bort dem är det lika bra att ha flera), underkläder (bara för att nya underkläder ger en jäkla bra självförtroende), några tröjor kanske (bara för att).

Det är sällan som jag kommer hem med det som jag verkligen hade tänkt att jag skulle köpa.

Någonstans där uppe i texten står det att det var 25 minuter till Norrköping, jag kan tala om att det kanske tar en minut att läsa denna text, men det har snart tagit mig hela resan att skriva den. Jag skriver för att jag har fullt med inspiration och jag har inte riktigt bestämt mig för vad det här blogginlägget ska handla om. Men ska jag vara riktigt ärlig så grundar sig nog min inspiration på att slippa sitta ensam och titta, för det är min största fobi. Tänk om någon främmande person skulle starta en konversation med mig? Eller kanske ännu värre.. Jag kanske får TRÅKIGT?!

Jag är väldigt rädd för att ha tråkigt, jag skulle kunna göra det mesta för at slippa ha tråkigt. Det är nog främst därför som jag åker och spenderar pengar, det är nog också därför som jag skickat 1100 sms på några dagar. Det är nog därför som jag har målat naglarna, sminkat mig tre gånger idag och låtsas skriva ett blogg inlägg på tåget.

3 Juni 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Jordnöt=baljväxt

Jag sitter i soffan, regnet faller utanför fönstret. Tv:n låter svagt i bakrunden och datorn värmer mina ben. På bordet framför mig har jag en varm kopp te och en skål med jordnötter.. jordnötter är egentligen en baljväxt.

Tillbaka till tv:n.. jag höjde ljudet för en liten stund sedan, det blev reklam. Plötsligt ekar Kristdemokraternas reklam i suround systemet, tätt efter det följer Centerpartiets reklam. De har ett ganska löjligt budskap som fullkomligt skriiker ut "RÖSTA PÅ OSS". Är det verkligen rätt att tillåta politisk reklam på det där viset? Vem går på det och vem grundar egentligen sin röst inför valet på en tv-reklam?

.. det är bara pinsamt tycker jag.

Återigen hör jag hur regnet som smattrar mot fönsterbrädan, jag har en känsla av välbehag i hela kroppen och även om mitt förra blogginlägg var ganska olyckligt så känner jag mig glad idag. Jag skulle vilja unna alla denna känsla. Jag är så lyckligt lottad med en hel familj, underbara vänner, massor med prylar, föräldrar som nästan aldrig tvekar att öppna plånboken för en rimlig summa, ett hem, mat på bordet, möjligheter.. ja du vet!

Sånt som man bara aldrig uppskattar. Därför så kan Valet den 7 juni ta sig någonstans.. för jag har det så himla bra i alla fall.

2 Juni 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

att skada någon medvetet..

hur kan man göra det? Det kan ju inte vara något som någon människa på jorden vill bli utsatt för eller utsätta någon för? Ändå så tror jag att alla någon gång råkar göra det. Man liksom vet att det skadar nåon men man gör det ändå för att det inte är en så big deal för en själv.

Jag kan säga att det betydde ingenting. Det sista jag ville var att någon skulle må dåligt av det. Jag vill ärligt talat spola tillbaka tiden för att ändra på allt som hänt. Men det var nog för sent redan innan det började på något vis.

Jag ska ägna resten av veckan åt att tänka extra mycket på alla andras behov.. något man alltid borde göra. Då kanske han där uppe ser vad jag gör och ger mej en gnutta bättre liv, även om jag har det rätt gott ställt ändå.

Alltid är det nått, tur att man nästan alltid kan skriva och klaga lite.

1 Juni 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Ny plockade ögonbryn..

Idag plockade jag mina buskiga ögonbryn för första gången på typ en månad, genast kände jag mej fräschare, det är konstigt. Idag hade jag också en ny kavaj på mej, den är jäkligt cool tycker jag, och fasicken vad bra det känns att ha på sej något som är coolt. Jag ska inte glömma att nämna att jag har filat naglarna också!

Allt kan kännas så mycket bättre av så små saker i vardagen, det är bra. För när jag känner mej sådär super sunkig med buskiga ögonbryn, flottigt hår, småsvettiga fötter, långa skitiga naglar, svullen mage och blåmärken på benen.. Då tar jag till de där små knepen, som får en att glänsa med det där lilla extra! Så känner jag i alla fall, även om du tycker att jag är lita flottig ändå.

Och det allra bästa är att när man känner sig lite fräschare så ler man gärna och även den fulaste person blir vacker med ett leende!

Nu ska jag hitta en cool outfit tills imorgon när jag ska pina mej i skolan med migränmedicin och shit!

26 Maj 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Trygghet..

Häromdagen slog det mej att jag är rädd för trygghet. Jag har till exempel aldrig vågat stanna i ett förhållande där jag varit trygg. Det är som om jag liksom ska få uppleva trygghet i resten av mitt liv i ett förhållande, men jag brukar stanna kvar tills jag nästan kvävs. Det är som om jag fått för mej att trygghet betyder samma sak som tråkigt, jobbigt och energisugande.

Kanske kommer jag aldrig stanna kvar där det finns trygghet, kanske kommer jag söka efter trygghet i hela mitt liv men stöta den ifrån mej varje gång den kommer för tätt inpå. Eller kanske kommer jag att lära mej att leva med den?

det återstår att se.. hursom helst så ville jag bara nämna något om hur lite man känner sej själv egentligen. Jag är övertygad om att folk känner mej bättre än vad jag själv gör. Man gör så mycket saker och säger så mycket saker undermedvetet.

Puss!

24 Maj 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Utmattad

Jag har äntligen förstått vad ordet utmattad betyder. Idag har jag öppnat en förpackning med pita bröd och kastat dem istället för förpackningen, jag har sagt att en kebab och en dricka kostar "90 kr tillbaka", jag har druckit en halv liter kaffe, 3 burkar med coca cola och kissat ungefär 88,3 gånger. Jag har sålt tusentals burkar med coca cola fast att jag visste att de var slut och jag har bytt kläder i en skåpbil som helt plötsligt körde iväg. Jag glömde säga hejdå till mina jobbarkompiar som jag tillbringat tiden med sedan halv 2 i onsdags.

Nu sitter jag hemma i vardagsrummet efter en 3 timmar lång bilfärd, imorgon väntar annat jobb, men jag kan inte sova?!

Vad i helvete är det med mej?

puss!

23 Maj 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

ÖL ÄR GOTT,

ALLA LUKTAR FLOTT.

( Seriösa bloggen återuppstår när jag komme hem ifrån jesutown! )

22 Maj 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

ÖL ÄR GOTT,

ALLA LUKTAR FLOTT.

( Seriösa bloggen återuppstår när jag komme hem ifrån jesutown! )

22 Maj 2009 | Länk | Random | 0 kommentar

Skit under naglarna..

Mina naglar är brutna, de har lera och flott all over. Mitt hår är det fulaste jag sett. Jag har hysterisk mens och funderar på att gå och käka bara för att jag är uttråkad.

Jag har spenderat dagen i en bil och sedan på Elmia i Jönköping. Imorgon väntar återigen stenhårt jobb, men jag är glad i alla fall, för jag ska tjäna pengar.

Ibland undrar jag hur långt jag skulle kunna gå för att få pengar.. För rätt summa pengar så skulle jag nog kunna äta bajs, jag skulle kunna gräva i soptunnor och riskera mitt liv. Men jag tror inte att jag skulle kunna sälja mej själv. Jag är jag, och att tjäna pengar på att inte längre vara jag, skulle vara fel.

20 Maj 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Åh nej..

jag glömde nycklarna hemma. Jag glömde också att släcka lampan imorse, sen glömde jag var min ring fanns. Sen glömde jag prova den där kjolen som jag några timmar sedan traskade runt i som var alldeles för kort. Jag glömde smsa den där personen som jag borde ha brytt mej om för länge sedan och glömde också att måla tånaglarna. När jag tänker efter så har jag glömt det där lövet som föll i höstas, den där doften av en viss person och texten till den där sången som jag skrev för tre år sedan.

Man tror att man har sån koll.. men det finns massor av saker man glömmer. Eller är det bara så att man inte alltid bryr sej om att komma ihåg? Det känns i alla fall som om jag glömmer hela tiden. Jag fyller 17 om 12 dagar, tiden går så fort att jag inte hinner komma ihåg allting. Ibland blir jag rädd att jag ska glömma att komma ihåg.

Puss

18 Maj 2009 | Länk | Random | 1 kommentar

Duktig!

Jag har en skimrande röd färg över hela kroppen, min rumpa och mitt ansikte är sprängfyllda med fräknar. Jag doftar stark av solarium och svett. Jag har ägnat sista timmarna på dagen åt att sola solarium och sedan springa 3,5 JOBBIGA kilometer. Även om det nu är så att jag skulle gå igenom jorden om till exempel kungen knackade på dörren så vet jag att det är värt det. Det kan ju tyckas vara skit äckligt med den här känslan jag har, men imorgon kommer jag vakna upp och känna mej så sjukt duktig.. Därför springer jag. Inte för att bli smal, inte heller för att få kondition, nej utan för att vara duktig.

Puss!

17 Maj 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

Jag skulle aldrig..

Jag skulle aldrig skaffa någon blogg, inte heller bilddagbok eller facebook. Jag skulle aldrig skaffa mej vg i livsmedelskunskap och aldrig mer färga håret blont. Jag skulle aldrig förlora mina barndomsvänner och aldrig göra slut med den där killen. Jag skulle aldrig ha ätit den där sista choklad biten eller satt på mej den där klänningen som visserligen var trendig men som aldrig skulle gå hem i lilla staden Katrineholm. Jag skulle aldrig ha gjort någonting om det inte var för att jag är jag.

Puss!

16 Maj 2009 | Länk | Random | 2 kommentarer

hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel

Skaffa en gratis hemsida