Japp, i söndags tog jag och Jenta en liten tur till klubben där sökgänget hade träffats för att träna på lådor. Jag saknar mina sökträningar och framförallt sökvännerna, även om jag förra helgen var på träningen en snabbis och firade uppflyttningen med Lisas goda äppelpaj:-) I söndags visste jag dessutom att de inte var så många...så då passade jag på att även träna lillsprutt på stängda lådor. Hon var taggad och överlycklig över att få göra något, härlig känsla när prinsessan ber om att få arbeta;-) Kanske är precis det här hon behöver, ofrivillig vila, för att få motivarionen på topp:-)

Var lite osäker på om hon verkligen hade koll på läget och vad hon skulle göra när vi gick ut i sökrutan som var precis vid klubbstugan, dvs massor av störning... Men det var inga problem, näsan påkopplad från start och direkt fram till första lådan. Denna stod liksom på kanten så det var en springa mellan lådan och locket för att figuranten skulle kunna hjälpa om det behövdes. Men lillsprutt var blixtsnabb med sin egen rulle... Nästa låda var helt stängd, då var hon lite mer tveksam...Hon vill så gärna få någon form av kontakt med figgen innan hon tar rullen. Hon gick flera varv runt lådan och försökte hitta in, tillslut kunde hon kika in genom en liten liten springa och DÅ tog hon rullen och kom tillbaka. Detta är SÅ nyttigt att öva på, det är svårt för de orutinerade hundarna att förstå... Tyckte ändå hon var himla duktig....för några veckor sedan tog hon ju inte ens rulle på helt öppna figuranter (syftar på tävlingen då såklart;-)) Å hellre att de är noggranna och verkligen vill in till figuranten än att de har för bråttom...

Annars blir det inte mycket till träning för tillfället. Mina händer är så svullna så jag har drabbats av något som heter karpaltunnelsyndrom. Tydligen vanligt när man är gravid...beror på att nerverna i handleden kläms åt och fingrarna domnar bort. Har ingen känsel i pek, lång eller ringfinger och är helt sjukt stel, nästan så händerna krampar sig när jag försöker knyta dom. Mao är det lite svårt med finmotoriken + att jag är ganska sliten på vardagkvällarna efter att ha suttit på jobbet hela dagen. MEN det går faktiskt ingen nöd på Jenta och hon börjar sakta men säkert vänja sig vid att bara vara hund;-)Hon kan tom tänka sig att ta det lite lugnt på kvällarna och bara ligga och mysa i soffan. Sen är hon ju med pappa hela dagarna oxå iofs... Pappa kämpar på med staketet, igår var han och Magnus i Skövde och köpte stolpar. Så snart det är uppe får Jenta 3000kvm att rusa av sig på och det kommer bli toppen! Är bara lite rädd för grannens katter, 1m högt staket är ju ingenting för gasellen Jenta... Bara att hoppas att hon inte kommer på att hon KAN hoppa över, då blir det taggtråd;-)

I fredags hade vi personalfest. Vi var ute i skärgården och aktiviteten var att bada vedeldad tunna precis på strandkanten och baka pizza i vedeldad stenung. Jag ville av förklarliga skäl inte bada och det var fler som stod över just själva badandet... Men det var himla mysigt ändå och Jenta var med såklart! Hon stormtrivdes och varv efter varv runt badtunnan och alla klappade och pussade på henne. Maken till socialare hund får man leta efter, hon är helt underbar i sådana här sammanhang... Lite bildbevis på Jentas pusskalas...

Har ju helt glömt att skriva om mitt och Lenas shoppingäventyr till Ullared i förra veckan. En hel del handlat och en förfärligt trevlig dag som truckdrivers;-)

Världens bästa Lena har lastbilskörtkort - cooolt;-)

Som sagt, en hel del handlat...såg nog rätt kul ut när två gravida kvinnor packar in sig och alla prylarna i en lastbil;-0

Dagens skörd...

I helgen fick vi en hel del fixat hemma, även om mycket återstår... Men vi tar lite i taget, det är faktiskt ingen som har dött av lite ouppackade flyttkartonger;-) Har inte så mycket inplanerat längre, varken på kvällarna eller helgerna. Skulle vilja få ordning åtminstone i vardagsrummet samt få upp lite gardiner i sovrummet och köket. Får se om jag orkar på kvällarnal, annars får det bli helgens projekt!

Darling monterar IKEA möbler-tålamod hjärtat, tålamod...;-)

Så här fint blev det tillslut och nu hänger även tvn på panelen.

Oj oj, bloggen blir lidande för tillfället. Fullt upp på jobbet och den lilla tid som blir över går till allt som har med flytt att göra. Shit, det är verkligen ett projekt att flytta alltså. I helgen har det iaf gått framåt med stormsteg... Mamma och pappa var och hjälpte oss i lördags och då händer det grejer, hur skulle man klara sig utan mamma och pappa;-) Pappa och Magnus rensade ur garaget och körde iväg lite överblivna möbler till välgörnade ändamål. Mamma packade allt vårt finporslin och jag rensade och åter rensade. Idag går ett nytt stort lass till tippen och Jula loppmarknad:-)

Dino var med hemma i lördags. Mamma, pappa och Dino kom medan Jenta var med Magnus och hämtade släpet, då blev Jenta typ sur när hon kom hem och insåg att Dino var hemma hos henne:-0 Hon är så jäkla bitchig den unga damen...Jag menar, hon är ju hemma hos Dino typ varje dag, leker men hans grejer, ligger i hans säng och tuggar på hans ben - å han säger INGENTING. Men när han kommer hem till henne får han inte gör nånting. Han får knappt röra sig utan att hon blir asgrinig...Stackars Dino är jätterädd för Jenta:-( Självklart säger vi till Jenta och tar Dino i försvar, men så fort vi vänder ryggen till är hon där och tuktar honom. Tillslut fick Dino gå ut i bilen och lägga sig för att kunna koppla av lite, gamlemannen *love*

I lördagskväll var jag och Magnus på bio, Flickan som lekte med elden. Bra film, spännande kan varmt rekomenderas!

Jenta då...ja denna stackars understimulerade galna rottisdamen! I fredags fick hon iaf ett spår. Jag knatade ut ett ca 500m långt spår på stubbåkern (typ enda terrängen som fortfarande känns ok att gå i). Jenta satt i bilen så retningen var väl kanske lite i mesta lager... Grisen var med som slut och på vägen låg det 4 snusdosor med kött:-) Sen fick Magnus gå spåret, finns inte en chans att jag orkar hänga med längre:-( Det hade tydligen gått SNABBT! Hon hade galoperat runt spåret, både hon och Magnus var aningen anfådda när de kom hem. Men hon hade visat fin motivation och hon hade hittar 3 av 4 snusdosor, det inte inte dåligt för att vara i galopp;-) Jag förklarade för Magnus att man faktiskt FÅR hålla emot när hon har så bråttom men han tyckte det var skoj att se henne så motiverad, sista han spårade med henne spårade hon mest rådjur... Jaja, lägger inte så stor vikt vid hur själva spårarbetet går just nu, huvudsaken är att hon får använda näsan och hjärnan och få utlopp för lite energi.

Söndag var det dags för sökträning. Jenta var lite sliten efter lördagens packning...Hon kan inte riktigt koppla av när vi går runt och grejer, plus att hon gärna biter i kartongerna så fort man behöver flytta dom :-0 Hon var inte riktigt lika på hugget som förra veckan men fullt tillräckligt. Första skicket var svårt...vinden låg så att alla hundar lätt drog sig framåt i rutan och de behövde snarare gå bakåt för att få figgen. Medveten om svårigheten eftersom jag körde sist så skickade jag lite utanför rutan. Men inte hjälpte det...hon drog ändå 90 grader framåt efter typ 20 m. Jag bröt henne och skickade om, då gick det bättre. Toppen, det lönar sig att lyssna och springa dit matte pekar, sånt gillar vi! Nästa skick hände det som jag har väntat på. Hon tog inte sin egen rulle ut hos figuranten utan rundade Anita och kom tillbaka tom. Det var öppet så jag såg hela förloppet, toppen! Det var bara att skicka om, Jentaskrutt trodde såklart att det dög att bara ha varit där och trodde hon skulle få belöning, men tji fick hon, när hon då tog sin rulle fick hon massa beröm och SEN blev det påvis. Hoppas hoppas att poletten trillade ner! De följande två figgarna var det inget problem med rullen och hon gick rakt och snyggt, men hon blev ganska sliten på 4 figgen, så jag valde att stanna där. En toppenbra träning, bra när man stöter på problem och får chansen att rätta till dom. Visst är det härligt med träningar som bara flyter på, men det är ju sådana här som gör att man utvecklas och går framåt;-)

Tog en sväng förbi klubben på hemvägen från skogen. Körde framförgående och hopp. Hoppet har börjat strula lite, typiskt...Hon hoppar ut jättefint men sätter sig inte, å om hon väl sätter sig hoppar hon inte tillbaka utan går runt... Jaja, det är väl för lite träning helt enkelt, får nog bygga ett hopphinder till min nya träningsplan i vinter;-)

I veckan blir det inte mycket träning. Jobbar bara imorgon och på onsdag, sen är vi flyttlediga torsdag och fredag. Mycket som ska fixas, redan kl 09:00 på torsdag ska vi skriva papper så sen är vi husägare. Däremellan är det föräldrarkursen och kontroll hos barnmorskan, magen växer och Babbi sparkar så allt är väl förhoppningsvis som det ska. Ska försöka få med ett kort på magen vid nästa uppdatering...

Ha det gott!

Japp, äntligen en helg full med hundaktiviteter igen;-) Upp tidigt i lördags för att hinna upp till mamma och pappa och hämta gamlemannen som dagen till ära fick hänga med till skogen. Ojojoj vilken lycka, han skrek innan jag hade hunnit få ordning på sakerna och släppa ut honom i bilen. Han är ju för SÖT, det är så fantastiskt att bara få åka med, sen har han inte så stort intresse av att göra nått i skogen, han vill mest gå i sin egna lilla värld och kissa och nosa;-) Men det får man tycker jag när man snart är 10 år...

Träningen med Jenta då...ja, det finns bara en sak att säga om hennes sökform just nu -Sjölundastjärna;-) Sånt jäkla härligt go i henne, hon bara tuffar på... Började för första gången med tomslag, hur fint som helst...fastnade lite i en gammal lega där det låg lite snask på tillbakavägen men annars inget att anmärka på. Nästa figurant var för Jenta en ny bekantskap. Perfekt sa jag, en man dessutom, det har vi brist på i vårt sökgäng;-) Hon tog sin egen rulle utan problem...det var då självaste... va var det för fnatt hon fick på tävlingen. Jaja, en gång är ingen gång. Sen körde jag på med figgar, totalt 4 stycken och hon gick som tåget. Raka fina skick och hon ger sig INTE när hon har vittring, trots att matte ropar. Det är bra att hon är noggrann och sliter för sina figuranter... Jag har ju för tillfället lite begränsad smidighet i skogen så oftast orkar jag inte ut till figuranterna utan de får belöna och ta med Jenta in till stigen. Det passar Jenta utmärkt, tycker hon själv iaf. Hon ÄLSKAR sina figuranter och har då rakt ingen brådska in till matte... Nackdelen är dock att det blir lite flamsigt och tramsigt på stigen mellan skicken eftersom hon inte är ihopsamlad när hon kommer in, men men, vi får ta det några veckor nu-bättre än ingen träning alls;-)

Igår steg vi upp ännu tidigare. Det var lägre-högrespårtävling på klubben och jag hade lovat att jag skulle köra ut alla deltagare till sina resp spår. Tävlingen började med platsliggning både för lägre och högre, perfekt tillfälle att träna skott med Jentasprutt. Hon blev ju så förtvivlat rädd på påskafton och sedan dess är skotten minst sagt ett problem:-( I går gick det dock över förväntan och det känns som vi kommer att lösa det, vore så trist om vår brukskarriär tar stopp pga av de där förbaksade skotten. Men igår var jag mycket pedagogisk... Tog med Dino (som var chockad över att få åka med till skogen två dagar i rad och dessutom behöva gå upp innan 07:00 en söndag!) och Jenta långt ut i skogen uppe vid klubben. När första skotten kom var vi säker 500m ifrån men Jenta blev ändå orolig, hoppade till och den annats så högt burna svansen åkte ner... Jag gick och nynnade och hörde inte alls skottet, Dino nosade och lyfte inte ens huvudet från backen. Jenta kollade såklart på både mig och Dino, men när inte vi brydde oss såg insåg väl tom dampfia att det kanske inte var något att brusa upp för. Jentas reaktioner blev mindre och mindre för varje skott som sköts, vi vände och gick närmare och närmare klubben. Efter platsliggningen körde de även lägrehundarnas budföring så många skott blev det. I slutet hade jag satt in Dino i bilen och Jenta och jag minglade runt på parkeringen, precis vi sidan om planen. Jag ska inte säga att hon var helt oberörd men hon var på inget sätt rädd och det känns så GÖTT! Visst, vi har lååångt kvar till att hon ligger en platsliggning med skott, men som det var i våras fanns det på kartan att ens åka på en lägretävling och avstå platsen... Nu känns det hoppfullt igen, detta kommer vi fixa jag och Sprutt:-)

Sen var resten av dagen ganska tråkig, iaf i Jenta ögon. Hur kul är det liksom att åka i väg till skogen, på snirkliga grusvägar 5 gånger UTAN att få göra något. Just det TRÅKIGT!!! Men matte säger att det är bra för Jenta att ha tråkigt ibland och sänka förväntningarna... Hon fick komma ut och mingla lite sen när tävlingen var slut, i väntan på prisutdelningen. Träffade bl.a. domarna från appellen för två veckor sedan...ja, hon är lika glad som vanligt var kommentaren;-) Visst ibland går hennes socialitet lite till överdrift men ärligt talat är det inget problem för mig. Jag tycker det är skönt att ha en så otroligt glad och social hund...behöver aldrig oroa mig när någon kommer fram och vill hälsa. Vill man inte hälsa så behöver man ju inte, men går man fram till Jenta får man räkna med att hon fullkomligt kryper upp i knät och överöser med pussar;-)

Resten av dagen blev lugn igår. Var tvungen att vila mig lite när jag kom från klubben och sen var det lite packning och rensning på schemat. Idag blir det en sväng til soptippen och fortsatt packning. Flytten närmar sig med stormsteg...1,5 vecka kvar till tillträde:-)

Japp, igår var det så dags för första sökträning efter helgens träning. Spännande! Nu skulle vi se hur hon betedde sig med rullen... Jenta var även nu laddad som tusan, det märks tydligt att lite kvällspromenader med husse när mattes kropp inte riktigt orkar är inte tillräckligt för fröken damp;-) När hon väl kommer ut på jobb i skogen är hon så sugen att hon knappt kan hålla sig i skinnet...Men nu är situationen som den är och det är faktiskt bara för Sprutt att anpassa sig, så det så. Hon dör inte av att bara vara hund några månader, eller?

Hur som helst, åter till träningen. Jag hade lagt ut en figge i vardera hörn i starten och hon skulle SÅKLART ta sin egen rulle. Första skicket på vänster sida sprang hon ut som en idiot, snett och för långt...när jag ropade kom hon, MEN hon fick figgen som låg i högra hörnet i vind (inte alls konstigt eftersom det blåste kraftigt fån högersidan) och var på väg ÖVER stigen...Ajaj, hallå där madam, det här går inte för sig, matte OCH Lisa fick ta i med stora röstresurserna för att få stopp på fröken Sprutt. Hon stannade, tveksamt...och fortsatte vinda hela vägen tillbaks till mig - bra att man är sugen på sina figuranter:-). Ok, vi gör om, skickade på vänster sida igen och nu gick det bättre. Hon for återigen iväg som ett skott men denna gången i rätt riktning, hittade Berit som var figge, tittade knappt på henne utan tog SNABBT sin egen rulle och stack tillbaks till mig:-0. Ja, vad ska man säga...varför varför gjorde hon inte så i söndags? Jag fattar nada, men men...antar att det bara är till att traggla vidare så det sätter sig ordentligt i muskelminnet, figge = ta rulle.

SEN fick Jenta äntligen ta figuranten uppe i högerhörnet som hon känt redan på första skicket...Det var såklart inga problem att hitta den, men då krånglade hon lite med rullen då hon noggrant undersökte möjligheten att få godis direkt, som sagt - nöta! Sen körde jag ett tomt på vä sidan, SÅ fint:-) Därefter var det figge på höger, Lisa låg under en filt, Jenta hade krupit in till henne under filten MEN på egen hand tagit rullen *tummen upp*

Därefter var det figge på vä, Anita hade gömt sig väl och krupit in i en stor gran...Jenta fick jobba lääänge innan hon hittade men hon ger sig INTE, inte ens fast matte ropar. Det gillar vi, har man figurant i näsan får man vara olydig (om det inte är på andra sidan stigen såklart;-)) Där glömde jag fråga hur det gick med rullen, men jag tror det gick bra, annars hade säkert Anita sagt något. Eftersom Jenta var så himla pigg och speedad körde jag ytterligare ett tomt, nu i motvindssidan på hö. Hon gick ut, dock i något lugnare tempo men inga tveksamheter. Blev inte så bra framslag men jag bråkade inte i det läget, huvudsaken är att hon går ut på djupet och det gjorde hon. Som avslutning fick hon jaga ikapp A-C med den grymtande grisen på vä sidan och lyckan var total:-)

Det var nog det längsta jag har kört med Jenta, sju skick och gott och väl en lägre ruta. Hon håller ihop bra Sprutt och var inte märkvärt trött efteråt ens...när hon är på det här humöret och motivationen är på topp så är minsan inte konditionen någon begränsning. Kändes jätteroligt att köra henne igår även om jag får lida idag... Alla hundar gick jättebra igår och vi hade en riktigt skön kväll i skogen. Men oj vad det mörknar fort...nu är det dags att gå över till helger. Jag ska försöka hänga i fram till flytten åtminstone, sen kanske jag måste inse mina begränsningar och pausa några månader tills bebben är ute och kan hänga med eller vara hemma med Pappi;-)

Resten av veckan och kommande helg blir inte mycket hundträning. Ikväll ska jag och mamma till Colaorama, en fransk tapetleverantör kommer dit och presenterar höstens trender:-) I morn är det yoga och sen fix inför bröllopet vi ska iväg på i helgen. Min goda vän Emely ska gifta sig med sin Niklas i Örberga kyrka utanför Vadstena. Ska bli SÅ kul, både att de ska gifta sig såklart men framförallt att träffa alla mina bästa vänner igen, på tok för sällan! Jenta får bo hos mamma och pappa och terrorisera Dino, det tycker hon är skoj:-)

Ha det gott!

Fredag och lördag var lugnt på träningsfronten. I fredags var Jenta ute med mamma och pappa, sen "råkade" jag och Magnus hamna mitt i middagen där. Kul och mysigt som vanligt, Anton och Jennifer var hemma oxå så vi var hela ligan:-) I lördags tog jag och Jenta en rejäl, välbehövlig sovmorgon. Sen tog vi bilen till skogen, Jenta sprang lös och jag gick i sakta mak och strosade. Hon var jätteduktig, springer som en gasell men springer inte alls iväg på samma sätt längre utan har faktiskt koll på matte, i stort sett hela tiden... Så skönt för henne att kunna vara lös och sträcka ut ordentligt.

Igår däremot gjorde vi lite nytta. På fm åkte vi till Falköping och Tomtens BK för att bekanta oss och träna lite lydnad. Jenta tyckte att det luktade OTROLIGT gott på denna planen...hmrf, matte var inte SÅ nöjd... Vi närmare kontroll ser jag att det ligger gässbajs i gräset, inte konstigt att lillsprutt nosade och "fastnade" på marken. Jag som annars bara tränar positivt i allt lydnadssammanhang fick faktiskt tala om för liten Jentasprut att det INTE är ok att gå med näsan i backen och leta bajs när man tränar lydnad. Hon köpte det ganska omgående faktiskt men det kändes lite trist att behöva "bråka" när vi bara skulle få en positiv upplevelse:-( Jaja, nu har vi iaf gjort vad vi kan får att det ska gå så bra som möjligt, efter "bråket" var Jenta astaggad och momenten sitter förhållandevis bra (förutom det där jäkla framförgåendet)... Så bara hon gör rätt sak på rätt moment kan det nog gå vägen. Speedjenta har väldigt lätt att bara slänga sig pladask på backen, å det kan vara vid apportering, halterna vid linförighet eller framförallt på andra sidan av hoppet:-0 Men men, det får vi bjuda på isf;-)

På vägen hem blev det lite shopping. Började nämligen packa min garderob i lördags och nu är det inte mycket kläder kvar som jag kommer kunna ha under hösten... Jenta fick en rosa gris i latex, som dessutom grymtar-grymt populär hos damen, hihi. Den fick följa med igår kväll när vi åkte på sökträning. Jenta gjorde ett kanonpass och som vanligt är jag supernöjd med henne. Fyra figgar och ett tomslag. Det enda, om man ska hitta något att klaga på, var att hon drog iväg på första skicket och hittade nått att äta innan hon kom till figgen. Vet inte vad, det luktade inget man hon hade munnen full? Jaja, det är inte alltid man förstår, bortsett från det gjorde hon raka fina skick och fiiina framslag, både på tomskicket och i de fall hon hittade figge. På sista figgen var hon lite trött så då slarvade hon med rullen och släpte den på vägen. Funkar inte med matte, ut och hämta den bara...motvilligt gick hon tillbaka ut i rutan och letade upp rullen, DÅ fick man springa till figgen och käka godis och leka med grisen;-)

Idag blir det lugnt på träningsfronten, blir nog en svamptur istället. Imorn däremot blir det lydnad med Lisa och Agneta och på torsdag tänkte jag få till en platsliggning och budföring med okänd mottagare, sen så!;-)

gick kanon! Hon är så himla duktig min lilla sprutta:-) Rutan var inte det lättaste, även om den såg öppen ut för oss människor så var det fullt av ris och stubbar i ivägen för våra fyrbentingar, vilket gjorde det svårframkomligt och svårt att hitta linjer. Jag började med en figge i vardera hörn och en sista koll så damen verkligen har koll på att ta sin egen rulle. Första skicket var hon något övertänd och drog en lååång repa. Men hon kommer glatt när jag kallar in och springer villigt ut igen när jag skickar om. Rullen var det inga som helst problem med-skönt! Veckan i Skillingaryd har gett resultat. Andra sidan gick hur bra som helst. Sen körde jag faktiskt popuper på resterande två skick, just för att jag sett hur svårt de andra hundarna hade att gå rakt. Jag ville ha henne rakt ut genom riset vilket jag mycket riktigt fick när jag tog till pops. Toppen och det känns bra när man fattar bra beslut och hjälper hunden att lyckas:-)

Min egen status i sökskogen är däremot sådär... Börjar få svårt att gå och framförallt att ta stora kliv över diken och grenar. Med andra ord blir det inga kopplade påvis och inga transporter in, figgarna får helt enkelt ta med Jenta in till stigen när de har belönat. Inget som bekommer supersociala Jenta, hon skiter väl i om matte kommer med ut eller inte;-) Känns så himla skönt att jag har mitt träningsgäng och mina träningskamrater som jag litar till fullo på, ni är bara bäst! (är väl bara Lisa som läser har iofs;-)) Med deras hjälp hoppas jag kunna hänga i åtminstone några veckor till, jag hoppas jag får chansen att gottgöra på någotvis såsmåningom...

Helgen blir relativt lugn. Husse är på hästtävling så det är jag och Jenta som håller ställningarna här hemma. I em hänger Jenta med pappa och Dino eftersom jag, tror det eller ej ska börja på yoga:-0 Känner mig rätt hipp faktiskt, iaf innan jag har varit där;-) I vanliga fall är jag ungefär lika smidig som en elefant...men nu har jag ju något att skylla på iaf. Annars ska jag nog försöka vila så mycket som möjligt. Söndagkväll blir det genrep i sökskogen plus att jag borde åka och bekanta mig med klubben som vi ska tävla på...Jenta brukar ju inte vara speciellt störd av nya miljöer men man vet ALDRIG med den damen. Sen borde jag verkligen packa lite, flytten kryper närmare med stormsteg...

Ha en skön helg!

-Äntligen! Har ju märkt på hemmaplan att Jenta mer och mer börjar komma tillbaks till sitt vanliga jag-på gott och ont;-) Hemma är det ju mest jobbigt eftersom hon blir tokvild och hittar på en mängd hyss, men när man kommer ut i sökskogen, ja då är det bara kul. Hon har ju gått bra i söket hela tiden men jag har ändå saknat den där extra gnistan, igår var den tillbaks men besked:-) Det känns jätteskoj, nu kan vi avancera i sökträningen, nu är det snarare matte som kommer vara begränsningen, men än är jag inte beredd att kasta in handduken;-)

Igår var vi i Berits skog, en ganska flack ruta som visade sig bjuda på fler svårigheter än vi trodde...Jenta gick som hund nummer 3. A-C och Alva som var innan hade en del problem vilket gjorde att vi fick vänta ganska länge och Jenta var TAGGAD. Vi började med en figurant i en agilitytunnel invirad i kammonät. Lisa, som för övrigt har sett hur Jenta attackerar tunnlarna på agilityplan, gick med en ond blick och livet som insats och la sig i tunneln...beredd på det värsta. Men tji fick vi, Jenta skötte sig exemplariskt och gick varken till attack eller gjorde inbrottsförsök-duktig tjej! Figgen i andra hörnet var en baggis och hon kom fint på framslag trots att matte inte är fullt lika snabb att springa framåt och ut i rutan för att möta upp längre... Sen körde jag ett tomskick så gick hur jäkla bra som helst! När den gamla vanliga sprutt är tillbaka går tomslagen av bara farten, just för att det är så kul att bara få spring. Matte var oxå duktig och sprang fram och ut ordentligt för att möta upp så Jenta gick på FINT framslag = fest och kalas! Sen var det en lurig figge som låg inne i ett snår. Dels var det svårt att ta sig dit då det egentligen bara fanns en öppning, dessutom låg vinden så att hundarna var tvugna att gå runt snåret...Jättebra övning men som sagt, det var svårt och de lite orutinirade hundarna hade svårt att hitta och lokalisera även om de kände vittring. Kul att se hur de jobbar och att de inte ger upp:-) Avslutade med en dold figge på djupet med direktbelöning. Tänkte att Jenta måste vara trött men det var det nog snarare matte som var... Himla skoj var det iaf att se den gamla vanliga Jenta igen, än en gång ett teckan på att det är hormoner och skendräktighet som spökar i lilla galenpannan och inget fel jag har gjort i träningen...

I tisdags var vi faktiskt och tränade lite lydnad oxå, jag, Agneta och Lisa. Även här är Jenta mer på hugget än hon har varit tidigare...men här är det inte bara till hennes fördel. Den fina koncentrationen försvinner lite i takt med att intensiteten ökar, ju mer på tå hon är ju mer störningskänslig blir hon också. Men skitsamma, hellre en glad lite sprallig hund som har något svårt att sortera än en slögris;-) Linförighet och Framförgående är våra akillesmoment inför tävlingen men men... Hon är ju i koppel och det vil ju mycket till att man inte ens ska få poäng på linförigheten. Sen tycker jag att de andra momenten sitter så pass bra så det borde räcka ändå, även om vi bara får 5-5 på linförigheten och tom nollar framförgåendet. Men helt hopplöst är det inte, har vi en bra dag och lite flyt så... Körde läggande och inkallning-sitter som smäck. Testade även på metallapportering och tungen. Metallen, nema problema, hon tom tjuvstartade...Tungen däremot kommer vi få jobba lite med...hon går upp i kamp och tycker den är kanonrolig-lite för rolig;-) Avslutade med platsliggning i grupp och det känns stabilt, drygt 4 min på 50m avstånd... Behöver dock få till några platsliggningar med andra hundar än Zicco och Äbbe, kanske hinner upp på torsdagsträningen idag om jag har tur...

Japp tillbaks på jobbet igen och 4 härliga semesterveckor ligger bakom. Ok vädret har inte varit det bästa men det är ändå underbart att vara ledig och njuta av sovmornar med långa sköna frukostar...

Två veckor på resande fot sätter sina spår och man önskar att man vore lite mer utvilad... Vi hann dessutom inte mer än hem från kusten så passade Jenta på att bli megaskendräktig:-( Det var precis som att nu, äntligen, är jag hemma, nu kan valparna komma. Hon fick mjölk i tuttarna och på ena sidan svullnade juvret närmast frambenet upp så att hon t.o.m. haltade. Usch, det är verkligen inget kul att se min älskade lilla sprutt sån, hon blir helt annorlunda, vill inte resa sig ur soffan, äter ingenting och bara gnyr... Jag ringde till veterinären då jag var rädd för juverinflammation. Fick order om att hålla koll på tempen och så fick jag Galastop utskrivet för att stanna upp mjölkproduktionen. Galastopen hjälpte, redan efter två doser blev hon lite piggare och mjölken sinade. Hon är fortfarande medtagen och inte helt sig själv men betydligt bättre iaf...

Vi avslutade semestern med en tripp till Orust och Sjölundas kennelträff. Jag och Jenta klev upp tidigt för att vara på plats redan kl 10 på lördagmorgonen. Det var ett riktigt härlig gäng som hade samlats, SÅ kul att träffa lite Sjölundare, vilka härliga hundar och förare med för den delen! Jenta smälter in ganska bra trots att hon inte är "äkta";-) Vi var några stycket som hade bestämt oss för att köra sök bägge dagarna så efter lite mjukstart med prat och fika körde vi igång. Jag klagar ju alltid över att vi har så platt mark här hemma och gärna vill komma iväg och få lite mer kuperat...jag ska aldrig mer klaga på vår terräng här hemma på "västgötaslätta" Jesus säger jag bara, vilka rutor... Hade verkligen varit hur kul som helst om matte och hund hade varit i form, vilka utmaningar... Nu var det hur kul som helst ändå men även hur jobbigt som helst! En bebismage att släpa på under bergsklättring är inget jag rekomenderar, jag var helt slut! Varmt var det dessutom, så det tog på krafterna även hos hundarna. Jenta gjorde under omständigheterna ett helt ok sökpass på lördagen. Hon hade problem att faktiskt hitta figuranterna i denna terräng, något som inte alls är konstigt men tanke på att hon inte alls har den rutinen som krävs. Hon utsattes för en mängd klurigheter genom att bara ta sig fram och hon löste det fint, valde kloka vägar och jobbade på trots att det var jobbigt. Markeringarna fungerade klockrent, inget slarv med rullen. Däremot var det bara att glömma raka skick och framslag, fick vara glad att hon inte bröt benen...

Efter lunch anslöt Magnus, mamma, pappa och Dino. Vi hade hyrt en stuga på Stockens camping, så när jag och Jenta hade tränat färdigt åkte vi alla ut till campingen för att installera oss. Trångt men mysigt, hundarna skötte sig utmärkt. Tillbaka till Orust bk på kvällen för grillning och trevligt umgänge. Alla var dock ganska slitna efter dagens träning så det blev ingen lång kväll. Jag hade så ont i benen, så att få lägga sig i sängen var verkligen en befrielse...sen att jag kanske inte sov så mycket under natten gjorde inte så mycket...jag fick allefall ligga ner och vila min kropp, det var huvudsaken:-)

Upp tidigt på söndagen för ytterligare ett mastodont pass i sökskogen. Jenta var piggare än på länge och gick kanonbra och jag är supernöjd med henne. Var precis som att nu visste hon minsann hur hon skulle ta sig an bergen och då var det inga problem längre:-) Bara kul att fräsa fram där bland klipporna, min lilla superrotta. En jättskojig sökhelg, kul med nytt folk och nya hundar. Fick lite nya idéer till min sökträning som absolut ska testas på hemmaplan. Har tidagare bara läst om Canis sökmetoder men fick nu se det i praktiken och få det lite mer förklarat. Som vanligt med alla dessa metoder, plocka guldkornen och var kritisk;-)

Avslutade med lite hoppträning (bästa att passa på på nya hinder) innan det var dags att ta farväl och bege sig hemåt. Tack för en toppenhelg allihopa, och tack världens bästa kennelmamma för att du orkar och vill, det gör vi om nästa år igen hoppas jag!

Väl hemma var jag HELT slut men Jenta som hade vilat hela hemresan var pigg som en mört, eller möjligtvis överlycklig att vara hemma igen... Så nu blir det några lugna dagar i förhoppningen om att vara fig for fight till helgen stundande tävling. Just nu är min kropp INTE speciellt sugen på ytterligare en helg med långa bilresor och övernattningar på bortplan, är främst ryggen som tar stryk känner jag. Vore verkligen hur kul som helst att komma iväg men jag kanske måste börja inse mina begränsningar...:-( En appelltävling i sig är absolut inga problem för mig att klara av men det känns lite meckigt att behöva vara borta fre-sön och åka över 50 mil... ?

Idag ska sökgänget träna men jag har bestämt mig för att stå över, både för min och Jentas skull. Däremot tänker jag inte stå över eftersnacket med tillhörande fika;-)

Ja, i helgen har jag verkligen tagit det lugnt. I lördags hade jag båda dogsen hemma eftersom mamma och pappa var till Göteborg. Dino är ju för rolig, han är verkligen världens mest bortskämda hund å då ska ni veta att Jenta är rätt bortskämd;-) Hur som helst tvingade jag Dino till att vara ute eftersom jag städade hela huset och VÄGRADE ha honom rännande inne då. Å jesus vad synd det var om honom...han skällde nog i 2h, innan han gav upp och insåg att INGEN hörde honom här ute på landet:-0 Så tillslut gav han upp och gick och la sig...På em åkte vi en sväng till skogen och Jenta och Dino fick varsitt spår. Jenta fick sitta bunden och se på när Dino hittade hennes favvogrejer... Det taggade damen så hon spårade riktigt fint när det var dags för hennes tur.

Söndagen sov jag och Jenta till 10:30. Gud va gött, sen tog vi en promenad till röstlokalen och sen åkte vi ner och hälsade på husse på ridklubben. Som vanligt är hästtävlingar bra miljöträning, hästar och hundar överallt, Jenta är en liten ängel att ha med sig vid sådana tillställningar:-) Därefter åkte vi hem och slappade i soffan framför tennisen med nybakad kladdkaka;-)

Vi avslutade helgen med sökträning som gick riktigt riktigt bra. Jenta var pigg och utvilad efter vår slappardag så "Sprutt" var tillbaks med besked. Jättefina slag, körde en figge i vardera hörn, sen blev det en tom. Ok, kanske inte superbra tomslag, lite dåligt framslag men hon går långt ut, är noggrann och kommer när jag ropar... Jag är nöjd med det, framslagen kommer med rutinen tror jag, när hon lär sig att ta ny mark för att hitta figgar. Just nu hjärntvättar vi ju rakt ut...en sak i taget:-) Därefter blev det två figgar till, alltså sammanlagt fem skick och Jenta var fortfarande på hugget!

Igår blev det ganska lugnt. Mamma och pappa hann ut en promenad men Jenta och Dino innan vi kom från jobbet. Vi blev dock ändå lite rastlösa efter middagen då vädret klarnade upp så vi tog en kvällrunda och det tackade Jenta såklart inte nej till...Idag blir oxå lugnt men sen måste vi köra lydnad onsdag och torsdag, här kan vi inte ligga på latsidan längre;-)

Övriga news...

• Inget nytt om huset-det är väl för sjutton lika bra de säljer det till oss eftersom ingen annan verkar vilja ha det...hur svårt ska det va???
• En hel rådjursfamilj har flyttat in på gärdet mitt emot vårat hus...hur smart är det???
• Dinomannen är risig. Hoppas att han har fått i sig nått som gör att magen har ballat ur. Mamma har varit uppe hela natten med honom och han är INTE pigg. Håll tummarna för att det inte är något allvarligt:-(

UPPDATE ONSDAG

Dino är mycket bättre, puhh. Blir ju orolig för gamlemannen...I och med att han har lite problem med magen i vanliga fall så blir man ju extra orolig när det blir så här...Men som sagt, pratade precis med mamma och han är betydligt bättre idag. Äter med god aptit (den lilla mat han får i form av överkokt ris och lite bröd) och har sovit hela natten utan problem, skönt!

Puhh, fortfarande sliten efter 50-års kalas i helgen. Pappsen fyllde år och vi hade ett dunderpartaj där vi hade hyrt brukshundsklubben på lördagen. Mycket sång och musik, Jenta och Dino var givna festdeltagare och jag fick flera gånger under kvällen höra kommentaren -Hur kan de vara så här snälla? Ja, de skötte sig verkligen hur bra som helst... Dino blev trött framåt 22-tiden och ville gå och lägga sig i sin bil. Partyprinsessan Jenta däremot trivdes som fisken i vatten, men när jag runt 01-tiden kom ut i köket och såg att två av gästerna torkade henne med disktrasan eftersom de hade spilt öl på henne, tog jag det kloka beslutet att hon nog hade festat klart;-) Man märker tydlig skillnad i Jentas och Dinos socialitet vid sådana här tillfällen. Dino blir jätteglad när han träffar de han känner, de andra bryr han sig inte så mycket om, han gick mest runt och skrotade på egen hand. Jenta däremot gick runt till alla, och då menar jag verkligen ALLA och kunde inte få nog av uppmärksamhet, hon är för go lilla Spruttan;-) Söndagen var LUGN. Efter att ha kommit i säng runt 04-snåret sov alla, inklusive Jenta till 11:30 så söndagen...därefter flyttade vi ut under plommonträdet och slappade ytterligare ett par timmar i skuggan.

Igår var det dags för sökträning i den tryckande sommarvärmen. Jag bestämde mig för att köra ett kort pass med Sprutt eftersom det var så himla varmt...men det var nog snarre matte än Jenta som kroknade;-) Hon gick kanonbra, fyra figgar, det första med lösrulle, de två sista som hittaövningar. Enda strulet kom på första figgendär hon stannade 25 m ifrån figgen på tillbakavägen och tappade rullen. Vet inte vad det kom sig, om det var något som störde eller bara allmänt hjärnsläpp... Annars gick hon som en klocka, förhållandevis raka skick och hon hittade alla figgar utan några omskick. Däremot vill hon inte leka hos figuranten, men jag minns att hon var lika dan förra gången efter löpet så det är nog bara att acceptera hennes hormonsvängningar och anpassa träningen därefter. Just nu är det bara MAT som hägrar och då funkar ju det lika bra som belöning.

Idag blir det lydnadsträning med Lisa och Äbbe. Vi sporrar varandra jag och Lisa nu för att verkligen göra en satsning med lydnaden och komma ut på appellen. Kul när man har någon på ungefär samma nivå att träna med, blir så mycket roligare då. Fokus kommer som vanligt att ligga på linförigheten, sen blir det väl att köra igenom de andra appellmomenten eller åtminstone delar av dem.

Inget nytt på husfronten. Vi har fortfarande enda budet, men tydligen för lågt... Vi får väl se hur länge säljarna har is i magen att vänta och hur gärna de vill sälja...vi sitter inte i sjön;-)

Igår vad det dags för sökträning, första sedan söklägret förra helgen. I går var det helt annat go i Jenta, märtes att löpet var över och hon var fokuserad på sin uppgift igen. Det bästa med hela träningen var att vi var i närheten av en skjutbana där det var full aktivitet, det var absolut inte jättehöga skott men de hördes klart och tydligt eftersom vinden låg på från det hållet. Efter Jentas urflipp innan löpet, där runt påsk, blev jag lite nervös :-0 Men låtsades SÅKLART inte om att jag hörde några skott och det gjorde inte Jenta det heller:-) Håll alla tummar ni har att det hon visade för någon månad sedan var ren tillfällighet...

Sprutt tuffade på precis som vanligt även fast det small långt i bakgrunden och gjorde ett riktigt fint pass. Det roligaste av allt är att hon är lyhörd och att jag faktiskt kan styra henne, något jag aldrig riktigt lyckades med på Dino. Han körde sitt race liksom, nog för att han hittade sina figgar men han gjorde det på sitt sätt så några stilpoäng blev det inte. Jenta går det (för det mesta) båda att få stopp på och kalla in;-) Började med figge i ena hörnet, genade lite på första skicket och vek av framåt för tidigt. Gör om och gör rätt, andra gången gick det super och Lisa som låg under kammonätet blev bara lite attackerad den här gången:-) Hörnet på andra sidan var tomt...även här vek hon av för tidigt framåt men då kunde jag bryta henne direkt och skicka om. Då gick hon ut PERFEKT och jag sprang som en tok för att få in henne på ett superfint framslag. Fest och kalas, världens bästa Sprutt fick snusdosa med leverpastej av matte, ett perfekt tomslag är minst lika mycket värd som en figge! Sen körde jag två gömda figgar, en på vardera sida och även det gick kanon, trots att Jenta lyckade skära/bita sig i tungan så blodet sprutade. Avslutningsvis fick hon jaga ikapp Anita med kampstocken och stora leverpastejsburken...men då var Sprutt så trött så någon kamplek orkade hon inte...men äta leverpastej, det orkar Jenta ALLTID;-)

Lite övrig news... Inget nytt på husfronten. Vi är fortfarande med i matchen på huset vi kikade på förra veckan och idag ska vi går till banken. Shit, det är ju asmycket att tänka på vid husköp, plus asmycket pengar...inget man spontanshoppar på nätet direkt;-) Mycket att fundera på och viktiga beslut att fatta, jag återkommer... I dag skickade jag in betalningen till Skillingaryd, åhh va kul det ska bli! Självklart blir det sökgruppen för mig och Jenta, har inte riktig koll på vilka mer som ska med men några kära återseenden hoppas jag att det blir, eller??? Idag blir det lydnadsträning på klubben efter jobbet men fokus på den eviga linförigheten...

Allt för stunden, på återseende!

Helgen är till ända, tur att det bara är kortvecka denna vecka för den här helgen har gått alldeles för fort...

Både jag och Jenta var lite slitna på lördagmorgon efter fredagens personalfest. Även om jag var nykter och körde bil så var jag ändå TRÖTT efter på tok för lite sömn. Men men, det bästa är att inte känna efter, upp kl 07, packa bilen med träningsprylar, klädombyten och kylväska. Kl 09:00 var jag och Lisa på plats vid Skagerns camping där övriga sökkamrater hade installerat sina husvagnar redan kvällen innan. Vi delades upp i två grupper men fem ekipage i varje grupp. I min grupp var det jag, Lisa, A-C och två nykomlingar Ingvar och Johanna. Ingavar och Johanna hade båda elithundar men som av olika anledningar var lite ut form...därför passade det bra att de fick köra med oss "nybörjare". Vi blev tilldelade en lätt ruta? Vilken inte visade sig speciellt lätt... Ena sidan var superfin och ganska lätt eftersom den låg i sjökanten och man fick god hjälp av vinden. Andra sidan däremot var betydligt tuffare, dels var vegetationen otroligt tungsprungen för hundarna, sen var det dessutom jättesnårigt 25-30 m ut i rutan och för att hundarna skulle komma ut på fullt djup var de tvungna att bröta igenom där. Eftersom Jenta löpte fick hon starta sist. När det var våran tur hade klockan hunnit bli nästa 12:00, solen stod som högst och det var VARMT. Varm Jenta i höglöp är inte riktigt den ultimata sökhunden...hon var inte alls på hugget. Har man sett den riktiga Sprutt in action så förstår man...hon gjorde ett mediokert pass, helt ok igentligen men det där lilla extra saknades. Jag körde bara fyra figgar, hon tuffar på och gör det hon ska, fina markeringar och framslag. Sista figuranten hade jag Ingvar som var helt okänd för henne. Hon brukar ju inte reagera på nya figuranter men det skadar aldrig att träna lite extra på det, dessutom har vi så himla sällan manliga figuranter. Men det var nema problema, Ingvar hade nämligen med sig Jentas kampstock och det var fullt ös. Positivt att hon leker med främmande utan minsta osäkerhet, iaf något positivt att ta med sig från passet;-)

Efter en ganska lång och slapp lunch så körde vi även ett pass på em. Jenta var trött och sliten, även nu var det varmt.... Hon har ju inte bästa kondisen (plus faktiskt lite tjock:-0) heller vilket även det bidrar till att hon mattas. Körde liknande upplägg här, fyra figgar varav de två sista var hittaövningar. Nu var Jenta så slut så hon inte ens orkade leka med favvofiggen Lisa. Men äta orkar hon, jesus hon är helt matgalen för tillfället. Även detta passet fick Jenta två nya figgar och det är bara mysigt tycker hon;-)

En himla rolig dag, kul att träffa lite nya sökvänner och se lite nya hundar. Att Jenta inte var en lysande stjärna det vet jag ju orsaken till. Hennes tillvaro består först och främst i att leta mat, stjäla mat, tigga mat, efter det kommer nosa, kissa, sprätta och sist ligga och päsa och tvätta sig. Märker otrolig skillnad på henne det här löpet mot tidigare... Tro det eller ej men det verkar faktiskt lite som hon har mognat och blivit en riktigt madam. Vi kan ju alltid hoppas att mognaden hänger i även efter löpet, men alla madamfasoner får hon allt lägga av med;-)

I går hade jag, Magnus och Jenta en mysig familjedag. Vi åkte på utflykt till sjön Viken där vi käkade medhavd lunch. Därefter åkte vi till Karlsborg och åt glass på båtbryggan. Jenta hade lite bekymmer med alla änder som simmade i kanalen men det gick lätta att muta henne med glass istället. Så här hon faktiskt smidig att ha med sig, tittar inte åt andra hundar, däremot försöker hon flirta till sig uppmärksamhet från förbipasserande människor... Väl hemma slappade vi lite i varsin solstol och avslutade med hamburgergrillning.

Idag bär det åter av på husvisning. Det här huset tror vi mycket på... Kanske inte världens roligaste hus, ganska vanlig, men läget är toppen, stor tomt och huset ser ut att vara bra iordning. Så håll nu tummarna att det är lika bra i verkligheten som det ser ut på bilderna.

Jenta löper, äntligen...Har väntat på det nästan en månad, något är det som har stört hennes tillvaro den senaste tiden men nu hoppas vi att hon kommer till ro igen. Hon började i fredags men helgen har ändå gått i ett. I lördags hade vi avslutning på valpkursen med korvgrillning och spårning i skogen. En del riktigt trevliga valpar med hög potential, sen har ju jag lite svårt att förstå att inte alla mattar och hussar är lika skogsträningstokiga som jag...;-) Nu är det skönt att kursen är över och jag hoppas att de flesta fick med sig en hel del matnyttigt hem att träna vidare på. Jenta premiärspårade med husse i lördags och det gick hur bra som helst! Magnus är så himla lugn, är väl precis det Jenta behöver, en lugn förare som låter henne hållas, jag erkänner att jag blir lite otålig och frustrerad ibland när hon bara larvar runt;-) Tror att Magnus tyckte det var kul, han frågade iaf i går när det var dags att spåra igen:-)

Lördagkväll var vi hos mamma och pappa. Det brukar ju gå bra med Jenta och Dino så här i början av löpet. Det gjorde det oxå, men jäklarns vad hon börjar tuffar till sig den lilla damen. Hon fräste i från ordentligt åt Dino bara han tänkte tanken att nosa henne i rumpan, trodde nästa att hon skulle käka upp honom. Sen gick gamlegubben omvägar förbi Jenta och vågade inte ens titta på henne. Otroligt intressant att studera, jag kan ju tjata hål i huvudet på honom när han går där och suktar, å det räckte att Jenta fräste EN gång, det kallar jag girlpower...;-) Bra jobbat Lillsprutt!

Söndag var det sökträning. Ja vi hade tränat sök även på torsdagen och då var Jenta inte på topp vilket förmodligen berodde på att hon kom i gång med löpet dagen efter... Söndagens träning gick mycket bättre, jag körde lite kortare och popupper på icke vindsidan för att få raka snygga skick utan tjafs. Sprutt skötte sig bra, hon är inte lika galen som vanligt men det gör faktiskt inget... Däremot märkte jag att hon blev trött fort, kondisen är inte den bästa, det ska det bli ändring på nu;-)

Jag körde iaf 4 figgar varav den sista var hittaövning, övriga 3 lösrulle. Hon gör det hon ska, ville dock inte leka med figuranterna utan bara godis. Gör ingen sak av det, var likadant sist hon löpte, då är mat ALLT i hennes liv.

I fredag påbörjades konditionsträningen. Jag träffade Emma som har en Goldenhane, Ludde. Han och Jenta fick rusa av sig ordentligt trots att det var soligt och varmt, jösses vad kul de har:-). Ludde är ju en retrivier som älskar vatten och lerpölar, tror ni inte att han lyckades lura med sig Jenta i dessa skitpölar oxå:-0 Blä vad hon luktade sen, hon fick vara ute hela eftermiddagen och kvällen för att torka.

I går skulle vi ha tränat sök, men varken jag eller Jenta kände oss riktigt på humör + att det har blivit VÄLDIGT mycket sök det senaste så vi stod över. Istället tog vi ett konditionspass. Jag, husse, Jenta och EN cykel. Jag och Magnus turades om att cykla som lite terapi för att Jenta någongång kanske kan vänja sig vid cykeln och inse att man inte behöver attackera den... Suck, mot slutet gick det riktigt bra, det går bra bara hon är en bit ifrån cykeln, men kommer den för nära så måste den dö. Tror att hon egentligen är lite rädd för den och tänker att anfall är bästa försvar, så just nu har personen som sitter på cykeln mycket godis... Vi stannade på ett stort gärde och tänkte att Jenta skulle få rusa av sig lite genom att vi körde en lång budföring mellan oss. Vi lämnade husse med kopplet och jag och Jenta "bussprang" bortåt på gärdet. Tror ni inte att det skuttar upp en hare typ 5m framför oss...gaaa hatar dessa djur som inte syns utan bara ligger och trycker in i det längsta. Jenta far såklart efter som en idiot, som "tur är" går hon omkull i ett dike och tappar bort den så jakten blev inte så långvarig...En tokarg matte går med bestämda steg och talar om för Jenta att detta är INTE OK...Sen vågade Jenta knappt lämna mig för att springa till husse ens... Hon vet ju så väl att hon inte får jaga, ändå kan hon inte motstå... Efter Jentas eget initiativ till motion var hon betydligt lättare att ha bredvid cykeln, hon var så slut så hon inte orkade attackera...Så utmattning verkar vara vägen till framgång;-)

I dag måste vi upp och hämta Dino en sväng. Mamma har opererat sin hand så hon vågar inte gå ut med Dino ifall han skulle dra upp handen. Han kräver ju inte så mycket längre gamlemannen men nu började han visst att tröttna på morfars korta långsamma promenader och behövde även han blåsa ur sig lite. Det är KM i lydnad på klubben men iom Jentas löp får vi se om vi åker dit och kikar... Imorn ska jag pussa lite på Berthas gangsterbebisar...

Hemma efter en fantasktisk rolig och givande sökhelg hos Git Jering i Lerum. En otroligt kunnig, ambitiös, noggrann och bra instruktör... kan varmt rekomendera henne:-) Många timmar i skogen blev det med bra hundträning och intressanta diskussioner. Sök är en fantastisk gren och det finns så många teorier och sätt och se på detta moment. Ju mer man tränar och ju längre man kommer i sitt eget "hundtänk" ju mer komplicerat blir det:-) Som vanligt håller jag inte med till punkt oh pricka, men mycket nytt har hjärnan fått att arbeta med...

Jenta då...hon har gått SÅ bra. Men tanke på hur hon verkar må för tillfället överträffade hon verkligen mina förväntningar. Hon är så rädd och nervös, både hemma och på nya platser så jag överhuvudtaget inte känner igen henne... Hon är rädd för allt, och då menar jag verkligen ALLT. Hoppas att tror att det beror på att hon när som helst ska börja löpa och att hon har drabbats av en 2-års kris eller nått. För som hon beteer sig just nu mår hon verkligen dåligt av att vara, lilla Sprutt:-( Hon våga exempelvis absolut inte gå ut på uteplatsen i radhuset där vi mådde under helgen, nä grillen kunde vilken sekund som helst gå till attack, att jag inte förstod det... I går blev hon totalt livrädd för en fiskare, det svischade ju till när han kastade ut draget...

Hur som helst, trots att hon är ett nervvrak för tillfället lyckades hon ändå fokusera och gå riktigt bra sökpass. Hon blir en helt annan hund när hon kommer fram till sökrutan och det är jag ju såklart jätteglad för, annars hade den här helgen känts bortkastad... För mitt eget kom ihåg skriver jag nu om varje enskilt pass, förstår om det blir tjatigt att läsa med då får ni låta bli;-)

Pass 1 Lördag

Vi fick själva lägga upp passet och Git gick bakom och studerade och antecknade. Lite nervöst, speciellt eftersom jag inte viste alls hur Jenta skulle betee sig. Jag valde att köra ett enkelt pass för att hon skulle komma igång och tycka att det faktiskt är ganska ballt att vara på läger.... Popup på första, egen rulle. Inga problem, fullt sprutt, lite överladdad så hon studsade lite väl mycket i min mening. Sen var det en låda på nästa skick...ville egnetligen ha popup därmed eftersom jag misstänkte att Jenta skulle bli skraj för låda. Figuranten missförstod, så jag fick skicka ändå. Gick kalas, Jenta var inte det minsta rädd för lådan, figuranten började prata och ge henne godis när hon kom fram och Jenta var bara nöjd och glad. Sen körde jag ytterligar två figuranter varav den sista var hitta. Inga problem, raka fina skick, framslag när hon hade tagit rullen...

Efter att alla hade kört var sitt pass hade vi genomgång om vad vi skulle tänka på och hur Git tyckte att vi skulle köra. Jag skulle bl.a. tänka på att Jenta ska stå upp när jag skickar istället för sitta ner, fortsätta jobba med framslag. Sen blev hon lite nyfikan på hur långt Jenta kunde gå innan hon kroknar. Jag brukar ju sällen köra till hon kroknar just för att jag vill att hon ska uppfatta söket positivt men självklart blir det lätt att man fastnar på 4-5 skick. Dags att börja avancera! Git var oxå OTROLIGT nog med raka skick... där måste jag själv bestämma mig för vad jag tycker är tillräckligt rakt...

Pass 2 Lördag

Nu la Git upp passen åt oss och det var bara att göra som man blev tillsagd, praktiskt:-)! Jenta tuffade på bra, inga tveksamheter. På tredje skicket får hon syn på 3 tält som står längre fram i rutan. Svansen åkte upp, raggen restes, Jenta började morra och sprang däråt men vågade inte fullfölja och kolla upp vad det var för något. När hon kom tillbaks riktade jag upp henne rakt ut i rutan igen och skickade om och då sprang hon rakt ut till figgen, sneglade på tälten på tillbakavägen men kom in med rullen och sprang glat ut på påviset. Fjärde skicket på andra sidan gick bra, där var inga tält som störde;-) På 5e skicket figg hon se när figgen sprang in med hennes kampstock i ett av tälten, då var det INGA problem. Fram och in i tältet, äsch det där var väl inget farligt, skönt när hon äntligen fick lösa nått som var lite läskigt. Jag valde att avsluta där, Git ville gärna skicka henne ett skick till men jag tyckte att det räckte för lilla popcornhjärnan...Mycket nytt, både lådor och tält, sova borta, nya figgar och framförallt andra passet för dagen, nä, det fick räcka...

Lördagkväll var vi rätt slitna. Köpte med Kinamat, tog en dusch, analyserade dagen och somnade gott!

Pass 1 Söndag

Helgen bästa pass, helt klart, Jag var laddad till tusen, nu skulle allt bli bra...då blir det ju det:-) Jenta gick helt KANON. Sex figgar, (tänkte att nu jäklar kör jag på tills Git är nöjd) varav en under kammonät och en heldold nedgrävd. Var tveksam till om Jenta ens skulle hitta den men det var inga problem, snoken är kalas på lillsprutt. Sen att hon var fullkommligt GALEN när vi skulle plocka fram den nedgrävda figgen och att jag höll på att bryta benen på påviset är väl ingen förvånad över;-) Jätteskoj, kul att testa nya saker och se hur hundarna utvecklas... En liten dipp på 5e skicket, då var Jenta lite trött och inte supertaggad, sprang snett och jag fick skicka om. Men hon tuffar på, utan större problem och på sjätte skicket fick hon figgen i vinden redan från stigen och då är det full sprutt igen, så gött att se!

Pass 2 Söndag

Då var nog jag tröttare än Jenta om jag ska vara ärlig...Dessutom träffade ju Jenta på den där fiskaren precis innan passet så jag tänkte att nu går det åt skogen med allt vad sök heter. Ok, första skicket var hon lite ofokuserad på...Fick skicka om en gång och nästa gång sprang hon ändå lite snett. Jag ropade men då hade hon redan fått figgen i vinden och hon lyssnade INTE på matte. Äsch, jag tycker inte det gör så mycket, i min värld ska figge gå före...inte i Gits;-) Sen var det ytterligare en klurig lega som Sprutt fixade galant. Figgen låg under en sten, hålet var dessutom var tilltäppt med ett lock och hundarna var tvugna att krypa ner lite i hålet för att få tag i lösrullen. Dessutom låg figgen väldigt nära stigen så det gällde att snoken var på från start, vilket den såklart var på Jenta. Sen blev det en hitta på andra sidan som hon oxå drog lite snett på, men hon hittar ju figgen utan problem, och blir GLAD, det tycker jag är viktigt... Sista figgen hade Jentas kampstock, då blev hon om möjligt ännu gladare;-) Riktigt bra kämpat av både mig och Jenta, om jag får säga mitt;-)

Avslutningsvis tyckte Git att det såg riktigt bra ut med Jenta, jättefina grunder som nu måste utvecklas. Jag måste avancera och utmana...hon måste bli säker på att gå rakt i alla miljöer och terränger och givetvis börja lägga på tomslag... Sen pratade vi mycket om hur man får en Rottweiler att hålla i söket. Jenta är ju ovanligt smidig och snabb, hon har goda förutsättningar att bli en bra sökhund, för att vara rottweiler. Men för att hon ska hålla både skademässigt och konditionsmässig måste jag lägga krut på fysträning. Självklart visste jag ju det men det är ändå bra att någon verkligen säger det rakt ut att det förmodligen där begränsningarna ligger...

Magnus kommentar när jag kom hem och berättade att Jenta måste fysträna är klockren...-Då kommer hon ju bara bli ännu galnare!

Japp, that´s right...men ska man komma nån vart måste man ha en galen hund;-)

Äsch fasen...jag tror inte det blir något av husen. Efter mycket diskussioner hit och dit har vi kommit fram till att vi bor faktiskt rätt bra där vi bor just nu. Vi ska fråga hyresvärden om de möjligen är intresserade av att sälja, annars bor vi kvar ett tag till och fortsätter kika runt. Vi sitter ju inte i sjön, behöver inte köpa bara för att köpa, förr eller senare dyker nog drömhuset upp;-) Just nu är det så mycket annat, får ta en sak i taget känns det som...

Helgen har varit rätt lugn. I fredags däckade jag i soffan, dessa fredagkvällar alltså, inte min starka sida. Lördagen var det full fart, iväg till klubben på inspirationsträff. Mycket roliga och nyttiga övningar man kan ta med sig till kurser. Jenta var med hela tiden och är from som ett lamm. Hon beteer sig så bra bland andra hundar så jag faktiskt blir stolt...Ingen människa kan förstå hur hon kan vara ett sådant monster... Direkt från klubben ut i skogen för sökträning med gänget. Vi var i en ny ruta som jag och Lisa var och rekade i förra veckan. Riktigt bra för våra nybörjarhundar, lite bergig och spännande på ena sida och öppen och flack på andra. Eftersom Jenta hade varit i gång hela dan körde jag lite lättare med henne. Hon gjorde ett jättebra pass, körde en figge i vardera hörn, egen rulle hos den figgen som har kammonät över sig och det gick utan problem. Länge leve Norsk rulle, problemet med egen rulle har släpt helt sedan vi började med den. Efter det körde jag ett tomskick som oxå var helt ok, aningen bakåt men sedan väde hon och gick framåt, bråkar inte med det, det kommer med tiden... Avslutade med en flyende som belöning på tomslaget. Inget att klaga på, alert och koncentrerad hela passet igenom, kanske är så att hon behöver tre timmars lydnadsträning INNAN hon går ut i sökrutan, då är den värsta överskottsenergin borta;-)

Söndagen gick i miljöträningens tecken. Tog sovmorgon och åkte sedan iväg till Götene för att kika lite på deras Elitspårtävling. Hade hoppats på att få lite skotträning men platsen var redan avklarad när vi kom dit. Kommer behövas mycket, mycket miljöträning innan Jenta kan åka någonstans och tävla, JÖSSES vad störd hon är av alla nya lukter. Men i det stora hela uppför hon sig bra. Sedan åkte vi vidare till Skaras ridhus där husse var och dömde. Hästtävlingar är verkligen bra miljöträning. Jenta satt som förstelnad på läktare och tittade på hästarna som hoppade. Är lite rädd att jakten ska krypa fram i henne i dessa situationer men peppar peppar så går det förvånansvärt bra. Kan inte säga att hon är speciellt avslappnad men hon är åtminstone tyst. Vägen över Skövde på hemvägen med ett litet shoppingstopp på Elins Esplanad, sen var både jag och Jenta trötta när vi kom hem och slängde oss i soffan. Nyttigt för Lillsprutt att bara få hänga med så här en dag oxå tror jag, utan massa träning.

Nu börjar vi sakta med säkert ladda för skidsemester tors-sön nästa vecka...

Japp, nu ligger anmälan på brevlådan. Kör favorit i repris med en hel veckas sökträningen i de smålänska skogarna i år igen:-) Ska bli hur kul som helst att återse alla gamla rottweilervänner och även stifta nya trevliga bekantskaper med likasinnade;-)

I helgen har som vanligt varit fullt upp...

Fredag:

Slutade tidigt från jobbet och stack till skogen och la ett spår. Har hittat lite nya marker precis i närheten så jag passade på att utforska dem lite. Blev inte jättelångt men lite klurigt i början då jag gick huller om buller i en kvadrat 3*3 m först, och sedan gick iväg därifrån. Tanken var att Jenta skulle koncentrera sig ordentligt från start och inte bara hasta iväg. När spåret var utlagt åkte jag hem och hämtade Sprutt, åkte och tankade, köpte hundmat och biltvättarhink till pappi. Här någongång bestämmer sig min bil för att det inte vill vara med längre... Går inte att köra fortare än 50 och den beteer sig minst sagt märkligt... Bara till att puttra hem, ringa Magnus så han får komma hem med sin bil så jag kan åka och ta mitt spår...Suck, jag hatar skruttbilar som inte går som de SKA... (nu är den på verkstad, hoppas Johnny kan fixa den för en inte alltför hög summa pengar...*håller tummarna*) Åter till spåret, när vi kommer fram står det SÅKLART två jä**a rådjur där och glor... Suck igen, inte bästa uppladdningen för en redan uppskruvad rådjurstokig Jenta. Men skam den som ger sig, tålamod och åter tålamod...Spåret gick under omständigheterna rätt bra. Virrevarvet i början märkte hon inte, hon bara tuffade rakt igenom rutan och ut på spåret. Lite splittrat och lite bråttom men mot slutet tog det sig och hon spårar riktigt fint. Betydligt bättre motivation den här gången än sist...

Som vanligt en helg i hundträningens tecken. Om jag någonsin har tvekat tidigare så blev det verkligt påtagligt nu i helgen vad mitt hjärta klappar för. JAG SKA ALDRIG MER BESÖKA EN INOMHUSUTSTÄLLNING IGEN UTAN HÅLLA MIG I SKOGEN!!! Nä usch och fy, kallt trångt, skitigt och långtråkigt...så kan man väl sammanfatta gårdagen. Jenta tyckte inte heller det var speciellt kul, först bara stå och vänta aslänge (vi kom vid 9 och kom in i ringen runt 13), när man väl kommer in i ringen, ja då förväntas man uppföra sig-inte Jentas grej. När vi skulle trava lite fiiint fram och tillbaks tänkte Jenta -ÄNTLIGEN får jag röra på mig, men trav, vad är det??? Jag vill SPRINGA! Å när hon inte fick studsa och galoppera, då passade hon istället. Vi åkte ut med blått band, dvs 2a. Helt ok kritik, iaf på det som kunde bedömas när hon stod still, hon är fortfarande under utveckling... Rörelserna var det dock lite si och så med, men det känns faktiskt lite patetiskt att denna sprudlande glada arbetsrotta ska trava lugnt och fint fram i en pytteliten ring i ett ridhus, häng med ut i skogen istället, där får ni se hennes naturliga rörelsemönster och då är det jäklar i mig effektivt iaf;-) Stå still kunde hon knappt heller förresten, har tränat för mycket bakdelskontroll med klicker tror jag, för hon liksom steppade runt, i väntan på klicket, sötis... Nä, nu har vi gjort vårt i utställningsringen. Vad som glädjer mig är iaf att hon sköter sig så bra. Inte en antydan till gruff, sen är hon ju lite stökig iom att hon tror att precis ALLA vill hälsa just på henne och då gärna i form av pusskalas. Men är man på hundutställning tycker jag att man får skylla sig själv om man får två MEGASKITIGA tassar på bröstet, hur tänker man annars liksom när det hålls i ett ridhus:-0 Hon är ju bara glad och i mina ögon världens finaste...

Nu till något roligare... I lördags hade vi sökträning och precis perfekt låg vår nya norskrulle i brevlådan när jag kom hem i fredag. Släpade SÅKLART med husse ut på direkten för att inviga och testa. Funkade bättre än jag vågat hoppas på, nu är det inte långt kvar till detta är i hamn:-) På träningen i lördags varvade jag egen rulle med lösrulle. Jag vill ju att hon ALLTID ska fram till figgen och kika om denne har någon lösrulle innan hon tar sin egen och när jag tränade med Magnus i fredags såg jag att hon var lite väl snabb att ta sin egen ibland. Första figgen, lösrulle. Fint, rakt ut och framslag efter markering. Samma sak på motstående sida men där tog hon egen rulle UTAN problem, tjohoo:-) Tredje figgen blev lite knast efter missförstånd av mig var figgen egentligen låg. Jag skickade för långt fram men Jenta gör ett JÄTTEFINT tomslag = fest och kalas! Backar tillbaks och skickar om, nema problema. Tungsprunget i snöslasket, när Jenta hittar Lisa på fjärde (eller 5e skicket om man räknar tomslaget) tycker hon att de kan gosa lite istället och lägger sig och ålar i snön istället för att ta rullen, Lisa påminner henne om vad hon ska göra och då är det inga problem, lite popcorn i hjärnan bara som måste ut och då blir det överslag... Avslutade sen med en flyende och då var det full fart igen;-)

Efter träningen tog vi en fika, kombinerade med valpmys hos Inger. Så bedårande de är dessa valpar men vilket humör flera av dem har, jösses säger jag. Det blir något att bita i för blivande ägare;-)

Igår, när vi äntligen kom hem efter att ha suttit fast i geggan på parkeringen ett tag, var det bara att snabbt byta om och dra vidare på instruktörsutbildningen. Sista gången i går, så vi firade med pizza och valfria övningar. Det har verkligen varit ett gott gäng och jag kommer sakna er alla på söndagkvällarna! Passade på att kika lite på krypet inomhus med Jenta, ville INTE ut i kylan något mer varken hon eller jag. Hon har fin teknik i krypet, här gäller det bara att jag är NOGA med att belöna när hon kryper lugnt. Som Inger sa..."hon är lite hetsig" no way liksom, när är hon INTE hetsig..? Men jag kan tala om att när jag och Jenta kom hem vid 20-tiden igårkväll, då var hon TRÖTT. Hon rörde sig inte på hela kvällen, fick släpa ut henne på kvällskissen och sen sov hon hela natten-underbart!

Ikväll blir det lydnadsträning med Agneta och Lisa. Sen behöver vi får till något spår i veckan nu när det faktiskt är ljust längre än till 16...

***Uppdaterat från gårdagens valpmys***

Behövs egentligen inga ord, valparna var HELT BEDÅRANDE!

Självklart var det en liten kille som vann mitt hjärta så fort jag steg in i rummet... Vi har verkligen inte varken tid, ork eller plats för en rottis men det kommer bli SVÅRT att motstå...

Here´s my man

Å när jag satte mig i valplådan kom han direkt och kröp upp...sötis. Lugn, cool, lite för sig själv men SÅ kontaktsökande...

Men det fanns såklart andra sötnosar...

Avslutar med bilder på min nya kärlek... Han kröp upp i mitt knä och la sig till rätta...

                            *LOVE*

Behöver jag säga att jag kommer åka dit snart igen;-)

***********************

Ja, som ni kan ana ur rubriken har mycket hänt sedan jag skrev sist... Kaos på jobbet med hur mycket som helst att göra, TUR att pappa är hemma och tar hand om Jentasprutt...

Helgen började i Tidaholm på pedagogikutbildning fre-lör. Orkar inte gå in i detalj på kursen men det var superbra och jag fick en hel del att tänka på inför framtida kurser. Det är faktiskt inte bara hur duktig man är på hund som räknas...du MÅSTE kunna läsa andra människor och förklara på ett sätt så att alla förstår. Jag blir ofta så ivrig när jag har kurs så jag bara pratar på och har tusen lösningar och idéer...sen står kursdeltagaren där som frågetecken;-)

När jag kom hem, lagom trött i skallen skulle vi åka in till stan för att handla och gå en promenad. Magnus gick i förväg ut till bilen och när jag har kollat så ingen kommer på vägen säger jag -Varsegod att gå ut till Jenta... Vips försvann hon som ett streck ut på gärdet. Tror ni inte att hon hade fått syn på en harjä**l som hon drev med skall runt runt på gärdet och sen upp i byn. Hade jag fått tag i henne då hade jag förmodligen stryp henne *grr*. Det har gått riktigt bra med jaktidioten inom henne ett tag nu, men nu är vi verkligen tillbaks på noll igen... Känns så jäkla trist...hon är ju duktig och lydig i alla andra sammanhang...

Var rätt sur på henne resten av kvällen men på söndag var allt glömt och vi var redo för sökträning. Hon är så jäkla pigg just nu, är väl den här tiden fram till löpet, så hon vet inte vad hon ska göra med all energi. I söndags var det Lisa som fick känna på den (igen)... Hon låg som första figge under kammonätet och Jenta skulle till varje pris in under nätet. Någon rulle hade hon inte en tanke på att ta, hon gjorde kängruhopp PÅ Lisa istället som förtvivlat tryckte och tryckte på radion för att jag skulle ropa in henne. Jag stod där i godan ro och sa -Bra att hon undersöker noggrant, jag väntar ut henne får vi se om hon kommer självmant... Nästa gång vet jag att jag måste ropa tidigare så hon inte äter upp figuranten;-) Nästa två figuranter gick riktigt bra. Fjärde figgen var i svängen på en medvindsida... Iom att rutan svängde nästa 90 grader blev det ju gigantisk långt precis där, vilket visade sig vara en svårighet för alla hundar. Jag misstänkte att även Jenta skulle få svårt för detta så klokt nog valde jag en hitta övning, och tänka sig så bra det blev:-) Första skicket sprang hon för långt ut och letade, andra skicket sprang hon snett, sista skicket däremot blev perfekt. Hon är uthållig och kämpar på-ME LIKE! Sen är hon orutinerad men man måste misslyckas för att lära sig att göra rätt, spring 50m rakt åt det hållet matte pekar, enkelt!?! En bra träning och jag var NÖJD med sprutt! På vägen hem stannade jag till hos Lisa och Jenta och Äbbe fick rusa av sig i hennes inhägnade trädgård, I like staket!

Den här veckan blir mycket jobb och Jenta får hänga med Dino och hjälpa pappa att renovera kök. Ikväll ska jag försöka hinna med en liten tripp till Inger och mysa med Berthas valpar som redan hunnit bli 4 veckor, kameran ska med så förhoppningsvis dyker det upp lite bilder inom kort. På tal om bilder- jag har blivit utmanad av Sofia med pudlarna Sera och Vimsa. Utmaningen går till så här... Ta det sjätte fotot i din sjätte fotomapp och publisera här på bloggen: För min del blev det där här kortet:

 Från min och Helenas underbara skidsemester i Riksgränsen 2005 *längtar tillbaka* Men i år får jag nöja mig med Trysil v14 och det kommer bli toppen det oxå!

Till utmaningen hör att man ska utmana sex vänner, så jag utmanar:

• Sara med Loke och Eros
• Emma med Ludde
• Soffie med Aki och Haffa
• Maja med Dixie och snart nykomlingen
• Anneli med Selma och Nisse
• å så Kerstin såklart

Ha det gott!

Ja, denna helgen har varit fullproppad med hundträning, både lördag och söndag:-) I lördags var det sök. Förutom att jag försov mig så var jag ovanligt strukturerad och hade en bra plan för vad och hur jag skulle träna...Jag hade tänkt att fokus skulle ligga på egen rulle och köra många figuranter med popuper för att få flyt och raka skick. Det gick sådär...

Började med en dold figge i ena hörnet. En något överladdad Jenta med mycket spring i benen drog först hela rutan åt ena hållet, sen åt andra. Ja hon sprang i stort sett ÖVERALLT utom dit hon skulle springa *suck*. Om man ska se något positivt så var det att hon kom när jag kallade in och hon sprang iväg med samma fart och samma entusiasm var gång jag skickade om henne. Men så här kunde vi INTE ha det...jag var inte sugen på att ta fram popupper i detta läget, hon måste ju lära sig att sansa ner sig lite och faktiskt använda näsan... Nåja, det blev en popup i andra hörnet då samtliga sex hundar som hade gått innan hade sprungit snett på den sidan, varför utmana liksom;-) Det gick väl bra förutom att Jenta var trött och törstig efter alla sina fyra långa tom(fel)slag på andra sidan. Tappade rullen på vägen in eftersom hon stannade och drack vatten och under transporten in hittade hon en isfläck att "gosa" med *suck igen, NÄR ska hon växa upp?* Nästa figge var åter en dold på den sidan hon hade sprungit så på, men nu gick det bra, mycket bra t.o.m. och det var dessutom inte långt ifrån att hon hade tagit sin egen rulle på eget initiativ. Avslutade sedan med en gömd figge med kampstock som började springa när Jenta var halvvägs ut i rutan.

Där ser man, det är jätteviktigt att ha en plan för sin träningen MEN det är lika viktigt att kunna tänka om ifall det inte blir riktigt som man har tänkt sig. Men det är väl det som är tjusningen med hundträning;-)

I söndags träffades jag och Lisa för lite spårtävling. Vi hade ambitionen att lägga spår, och medan spåren låg skulle vi köra lydnad. Nu blev det inte riktigt så...vi la spår, sen gick vi in och fikade medan Jenta och Äbbe fick härja i Lisas inhägnade trädgård. Jösses vad roligt de hade, Jenta är värsta bitchen men så länge Äbbe bara gjorde som han blev tillsagd så hade de skoj. Gick han över gränsen, ja då fick han veta att han levde *ler*

När det väl var dags för spåret tänkte jag att nu måste ju Jenta ändå ha rusat av sig det värsta och kanske kan vara lite fokuserad...nehe, inte då. Bus med lekkompis var INTE bästa uppladdningen för den damen...ändå fick de sitta i bilen och lugna ner sig medan vi gick Axas spår. Jenta drog iväg i spåret i ungefär samma tempo som i sökrutan, det var ju bara en liten petitess att hon skulle släpa på den där matten i bak som inte var helt nöjd. När det dessutom inte ens var rätt spår fick vi bryta och försöka tagga ner en smula. Spårarbetet blev bättre och bättre men det var en hel del slarv och hon markerade inte en enda pinne vilket jag tror kan bero på att det var Lisas pinnar och det var bara Lisa som hade tagit i dom. Jenta behöver absolut öva på okända spår och okända dofter på pinnarna. Härligt att se att drivet och motivationen finns men vi behöver spåra oftare... Har ju märkt detta tidiagare att hon går lugnt och bra på mina spår men med annan spårläggare blir det bara SÅ häftigt och då går det fortare än vad hon klarar av. Överlag kan jag väl inte säga att jag är jättenöjd med Jentas arbetsinsats i skogen den här helgen, men samtidigt är hon SÅ energisk och ger sig in i uppgifterna med fantastisk glädje och entusiams så det är svårt att inte le när man tittar på henne, denna lilla pärla så full av livslust. Stabilitet, noggranhet och fokus kommer, bara viljan och glädjen i att arbeta finns och det gör den verkligen.

Vi avslutade helgen med instruktörskurs igår kväll. Nu måste ju ändå Jenta vara trött tänkte jag men nää då-full ös medvetslös åter igen (hon vilade faktiskt en timma mellan 14:30 och 15:30). Vi skulle träna på bra entre in på tävlingsplanen och sen direkt länka ihop två moment utan att belöna emellan. Jenta kan ju inte så många moment så jag valde inkallning och tandvisning, plättlätt tänkte jag. Skulle kunna ha varit så om inte fröken löken redan under transporten in lyckades spana in en gren 50-60 m bort. När jag sen kallade in henne drog hon som en skottspole dit och skulle mörda-ska man skratta eller gråta? Finns liksom inget att säga...när ska hon växa upp? Sen emellanåt glänser hon till och ser hur stabil ut som helst, tills det poppar till bland popcornen i skallen igen...

Veckan blir återigen mycket jobb... Mamma och pappa är hemma igen så nu hjälper de till med Jenta så vi kan jobba så mycket vi bara orkar. Onsdag blir iaf lydnadsträning och innan dess ska vi försöka få till lite markeringsövningar med husse.

Ha en härlig arbetsvecka, tiden går fort så snart är det nog helg igen;-)

Åhh va roligt det är med sök...jag kan liksom inte få nog av den grenen;-) Självklart är det roligt när det går bra för mig och Jenta men det är nästan lika roligt att träna kompisarnas hundar...I lördags testade Anita sök för första gången med sin lilla Vessla, en schäfertik på 6 mån. Bara på tre figuranter såg man en fantastisk utveckling och hur självförtroendet steg hos den lilla damen. Från att ha smygit fram till mig som första figurant var det fullt ös utan tveksamheter ut till sista figuranten. Hon kommer bli en strålande sökhund!

Jenta gjorde ett av sina bästa pass på lääänge. Jag började med en figge i vardera hörn, den första låg under kamoflagenät. Denna gången blev hon inte helt galen utan gick bara ett varv runt nätet och undersökte, sen tog hon lösrullen snabbt och kom in till mig:-) Nästa figge var det egen rulle och poletten har inte riktigt trillat ner men men-vi kämpar vidare. Tredje figgen fick hon som popup då den var på andra sidan ett träsk och lilla prinsessan väljer ju inte frivilligt att bli blöt om tassarna direkt... Men med en popupp så sprang hon rakt och fint *nöjd*. Även där tog hon egen rulle och det gick bättre...hon behöver påminnas lite men där tog hon den iaf helt själv. Sen körde jag ett tomt som var så jäkla bra, rakt ut och framslag, kom snabbt när matte ropade, SUVERÄNT! Som belöning fick hon en flyende med kampen och shit vad hon går igång:-0 Ett strålande pass där hon låg helt rätt i aktivitetsnivå, inga tjuvrusningar och frispel utan koncentrerat, samlat men ändå snabbt och effektivt, sånt här vill vi ser mer utav:-)

Dino var med och vallade tillsammans med Lisas dalmatinertik Axa. Han är härlig den gamle mannen, först skulle han verka svårflirtad och ignorerade Axa totalt, men tillslut kunde han inte hålla sig längre utan blev lite nyfiken. När han upptäckte att hon på långa vägar inte var lite jobbig som Jenta så var det ganska skoj tillslut och de sprang och busade en hel del. Han är pigg, underbart att se:-)

Igår var det instruktörsutbildning...Jag hade med båda hundarna så som vanligt fick Jenta vara med inne så mycket som möjligt. Hon är verkligen underbar denna lilla skrutta men ack så jobbig. Hon kan verkligen INTE förstå att inte alla vill ha henne i knät. När Agneta står och pratar så tittar Jenta på henne och "svarar" med lite gladmorr... Ja hon är charmig men hon kopplar inte av en sekund. Sen tog en annan kursdeltagare med sin lilla tax in. Jenta blir jättenyfiken men hon är SÅ vänligt inställd, det är härligt tycker jag. Inget gruff och morr-skönt att hon är så bra med andra hundar. När vi skulle träna ute var Jenta lagon intresserad. Det var blött och slaskigt på planen och det passar inte prinsessan. Bara för det var jag tvungen att träna lite efter kursen, på läggande såklart;-) Fick vänta lääänge innan hon spontant bjöd på läggande och då var det full fest med kampstocken som belöning. Gick segt, men skam den som ger sig;-)

Inger hade ingen hund med sig eftersom hon har bebbar hemma, så hon fick låna Dino. Mammagrisen var lite olycklig när han såg mig med Jenta ute på plan men med lite schnitzel gick det bra att övertala honom. Han tyckte nog att det var roligt bara att få vara med lite. Tränade lite men honom också såklart efteråt...jäklar vad fint han går i fria följet nu, eller också är det för att jag är van vid Jenta...

I natt har vi sovit uppe hos mamma och pappa, vilket resulterade i två rottor i sängen= trångt! Upp tidigt i morse och gick en rejäl morgonrunda med båda hundarna så nu HOPPAS jag att de sover och INTE river huset:-0 Blir spännande at komma hem sen...

Ja, nu börjar den unga damen där hemma komma ur sin skendräktighet och galenpannan är tillbaka. I söndags körde vi sök och som jag har funderat på vad jag har gjort för fel...varför Jenta helt plötsligt hellre ville äta godis än leka, och framförallt - varför Jenta travar ut i rutan och stannar efter 20 m. Helt plötligt var problemet löst...Jentasprutt var tillbaka-fullt ös medvetslös. Figuranterna kunde inte få fram hennes leksaker fort nog, hon fullkomligt överföll dom och var helt galen-igen:-) Det är ju sån hon ska vara, min älskade lilla sprutta. Nu kan vi fortsätta träningen där vi var innan soffrottan dök upp. Nästa gång blir det till att lägga tillbaks något tomslag och vi ska fortsätta träna på egen rulle.

Resten av söndagen blev rätt lugn. Efter en hejdundrans utekväll i lördags var vi alla lite slitna på söndagen. I går var jag åter på jobbet, men jag jobbade bara fram till lunch. Perfekt, tänk va skönt det skulle vara att bara jobba 5h om dagen;-) På vägen hem la jag ut ett spår innan jag åkte hem och käkade. Jag la ett ganska långt spår 400m kanske med det var ganska lätt, inga direkta vinklar, bara böjar och lätt terräng. Kan väl säga så här..det var en något överladdad Jenta som jag hade med mig ut i spårskogen. Första 100m var bara flams och trams, visst hon spårade men hon gjorde 1000 andra saker oxå. Käkade pinnar och rådjursbajs, när hon sen fick för sig att kasta sig på sidan på en isplätt och börja rulla blev jag aningens irriterad... Tog tag i henne, satte henne upp och sen fick hon sitta stilla i flera minuter och bara försöka koppla av lite och framförallt koncentrera sig... ***GALNING*** snacka om överskottsenergi och överslagshandlingar. Efter det lilla brejket gick det betydligt bättre, skönt då att ha ca 300m kvar av spåret så hon fick chansen att jobba lite. Första pinnen hade hon såklart missat där på vansinnesfärden under de första 100m, men resterande 2 pinnarna tog hon jättebra, hon blir verkligen glad nu när hon hittar dom. I slutet låg "Bläckis" OCH en kattmatsburk, snacka om "jackpot". Så här i efterhand är jag faktiskt nöjd med spåret även om jag just då kände att nää, det kommer aldrig bli en spårhund av det här yrvädret. Men faktum är att hon spårar för jäkla bra egentligen, gäller bara att få henne mer koncentrerad och det gäller för mig att hitta rätt nivå och sinnesstämning hos henne. Är hon för laddad går det ju som igår, är hon för dåligt uppladdad så saknas motivationen och hon skiter i det...Hon är inte helt lätt men hon är ung och vi har tiden för oss. Nästa gång ska vi iaf gå en lite längre promenad innan så hon får rusa av sig lite....

Nu gick vi istället en promenad efteråt, pust och stön är allt jag har att säga. Vi var i en för Jenta helt okänd skog så jag tänkte att jag skulle passa på och träna lite på att ha henne lös. Så fort hon drog i väg sprang jag åt andra hållet och gömde mig. Vi kom kanske 200m på 15 min. Hon är helt hopplös, visst jag kan säga till henne att hålla sig "här" och då går det ganska bra, men så fort jag säger hopp o bus så drar hon all världens väg och har inte en tanke på att hon kanske borde ha lite koll på den där matten... Men men, det är väl bara att jobba på, kansk säga att jag var helt genomsvett, västa fyspasset liksom. När jag inte orkade längre fick hon gå i koppel...vill inte misslyckas så hon drar på riktigt...

När vi kom hem körde vi lite lydnad på tomten. Fortsätter tragglandet med Fjärren och det går helt över förväntan. Kör frishaping och jag börjar nu få fram alla tänkbara positionsskiftena. Vill ha lite mer stabilitet eftersom hon "steppar" väldigt i stående position. Men hon är duktig och gör alla rörelser bakåt och hon tycker det är KUL! Lite fritt följ och läggande under gång. Hon var ganska trött efter både spår och skogsrundan och då har hon riktigt fin position...

I går kväll åkte vi och hälsade på Magnus morfar och lilla Kajsa. Jenta ska nämligen vara hos Magnus föräldrar på nyår och då ska även lilla Kajsa komma dit. Kajsa är en 8 mån blandning mellan Jack Russel och Cocker Spaniel och hon tyckte att Jenta var lite stor... Men Jenta är ju hur snäll som helst, lägger sig ner så lilla Kajsa skulle våga sig fram. Kajsa var ganska tuff och det tog inte lång tid innan de härjade runt...Vi får väl se dock hur det går när Doris kommer in i bilden oxå, kan tänka mig att det blir lite gruff men då får de sära på dom bara. Morfar tyckte nog iaf att det var skönt att se att Jenta inte åt upp Kajsa utan bara pussades;-)

Det var allt för den här gången. I em hoppas jag och Jenta på en promenad med Emma och Ludde. Imorn är det nyårsafton och då ska vi på Bondfest:-) Festen börjar redan kl 13 och då får Jenta vara med, senare på kvällen får hon som sagt vara i Marieäng medan vi festar vidare...

Gott nytt år på er alla bloggläsare och var rädda om era fyrbentingar i nyår...

Ja, så skulle man kunna sammanfatta Jenta. Förmodligen är det skendräktigheten som har slagit till och jag måste erkänna att vi njuter;-) Hon är en riktig gosefia för tillfället och gör inte många knop i onödan. Ja, klart hon får för sig att jaga katterna då och då och här om kvällen drog hon efter något som knakade i buskarna men det är inte ALLS samma "go" i henne som det brukar. Till vardags är det som sagt görskönt men i lördags på sökträningen saknade jag Jentasprutt:-( Hon gör absolut inte bort sig på någotvis men turbon saknas och jag känner inte alls igen henne. Hon springer ut till figgarna och så men inte alls med samma fart och på påviset vill hon hellre mysa och framförallt käka godis än kampa och busa...det är INTE likt lillsprutt. Men men, det är väl bara att jobba vidare, köra mycket motivationsövningar så hon inte tappar sugen.

Av denna anledning tog jag det ganska lugnt på sökträningen i lördags. Jenta fick bara tre figgar, men det var riktiga "kvalitetsfiggar". Först var det Sara -åh som vi har saknat henne, jag och Jenta;-) Popup, inga problem med rullen, nånting som börjar sitta bra iaf. Efter en hel del jobb av Sara fick hon igång Jenta på bollen på påviset och tillslut glömde nog Jenta att hon ska ha valpar vilken dag som helst...:-0 Nästa figge var Anita och där körde vi ingen synretning. Däremot låg vinden ganska bra men det var tätt och bergigt så man såg ingenting. Jenta gjorde sitt jobb och kom tillbaks med rulle och som belöning fick hon "Flodis" och godis såklart. Sista figgen var Lisa som hade med sig kampstocken. Den figgen var ganska svår eftersom det var med/sidvind. Jag fick skicka om Jenta en gång eftersom hon inte gick tillräckligt långt ut. Hon tappade dock inte i intensitet av att jag skickade om utan gick glatt ut igen (dock inte i turbofart men klart godkänt). När hon väl hittade Lisa var det fest och kalas direkt. Även Lisa fick jobba bra för att få igång henne...superbra jobb av figgarna i lördags, vad viktigt det är med engagerade figgar när man har en hund som inte är på topp...Avslutade träningen där medan Jenta fortfarande var sugen på att jobba mer.

Nu sliter jag in i det sista på jobbet för att få gå hem på lite julledighet imorgon. Gud så HÄRLIGT det ska bli!!! En hel del hundträning tänkte jag försöka hinna med, här tar vi ingen som helst hänsyn till att soffrottan hellre vill ligga hemma och gosa;-) Spår på annandagen, lydnad på lördag och sök på söndag är planen. Däremellan ska jag hinna med att vara social med nära och kära och äta en herrans massa mat...förstår inte det riktigt men men. Ett julkort borde jag försöka hinna få till oxå men vi får se, kanske blir det en liten soffrotta framför granen ikväll om vi har tur;-)

Ja, nu börjar det märkas att man närmar sig jul. Brevlådan är fullproppad med reklam, folk överallt och fullkomligt kaos i affärerna...puhh! Vi for en sväng till Skövde i lördags för att påbörja julklappshandeln, det gick väl sådär...;-) Jag köpte nyår klänning och Magnus köpte sig en ny kostym :-) Men så värst mycket julklappar blev det inte... Jenta var med och satt i bilen och hon var inte överförtjust, jättetråkigt ju... men på vägen hem stannade vi till hos Emma och Ludde. Vi tog en skogspromenad så att Jenta och Ludde fick busa av sig och jäklar vad de sprang. Jenta var så där lagom dryg mot Ludde, försöker verka ointresserad men egentligen är det ju bara SÅ kul att springa och leka;-) Tur hade vi oxå...jag såg ett rådjur som sprang i skogen INNAN Jenta såg det, annars hade väl hon jagat än... Precis när vi kom ut på ett öppet fält och Emma släpte Ludde fick jag syn på tre till, TUR att Jenta fortfarande var i koppel då kan jag säga för dom såg hon...

Efter pysselkväll hos grannarna i lördagskväll var det en trött Jenta med en ännu tröttare matte som åkte till skogen för sökträning i söndags morse. Jenta var inte alls på hugget och snön stör hennes koncentration...men vi kämpade på och jag är trots resultatet riktigt nöjd med träningen och min egen insats. Vi var i Berits skog och vi första ögonblicket såg rutan plättlätt ut, men ack vad vi bedrog oss. Vinden var jättesvår och snurrade, plus att det var otroligt tungt för hundarna att spring. Första slaget hade Jenta fått figgen i vind redan när vi gick fram till rutan. Fest och kalas, full sprutt och galenpanna. Men sen tog soppan slut på något vis och på andra slaget var hon SEG och där hade hon ingen hjälp alls av vinden. Jag fick skicka om ett par gånger och "mata" ut henne, då blv hon såklart jätteglad när hon insåg att det faktiskt fanns en figge där:-) Tredje slaget i motvind gick fint, inte riktig turbo men koncentrerat... Fjärde figgen förstod jag skulle bli problem men jag känner ändå att hon måste lära sig att jobba även om det tar emot. Hon var trött, hade ingen hjälp av vinden och hon skulle långt ut för att hitta figgen. Hade varit så lätt att ta till en popup i detta läge men vad lär hon sig på det? Näpp, hon skulle överbevisas, springer man bara dit matte pekar så blir det fest och kalas, jag var t.o.m. så förutseende så jag tog en hittaövning med direktbelöning för att hon snabbt skulle få lön för mödan. Mycket riktigt, hon beteede sig precis som förväntat, så skönt när man får en liten känsla av att man känner sin hund och kan läsa henne;-) Fick t.o.m. ett stopp där hon vände sig om och frågade matte:-0 Det ni, det trodde jag aldrig skulle inträffa med denna självständiga lilla rotta... Såklart inget önskvärt men det drabbar ju mer eller mindre alla och jag tror på något vis att det är en fas man måste gå igenom. Jag väntade ut henne och tillslut så jobbade hon sig ut. Tyvärr fick hon ändå inte figgen utan jag fick gå med henne en bit ut i rutan och mata vidare...men det fanns ju en figge där:-)

Ändrade belöningssystemet lite men är ändå inte helt nöjd. Hade korvbitar i burkarna istället för kattmat så figuranten kunde mata en och en istället för att hon bara glufsar i sig. Men då blev det långtråkigt tyckte Jenta, få jag inte allt på en gång kan det kvitta. Tålamod??? Vill ju inte att hon ska gå ner sig hos figgarna så min nya idé är att de drar igång och leker först, sen får hon varva ner med lite gotta, ska prova nästa vecka...

Veckan blir lugn på hundträningsfronten...ikväll ska jag till frissan + skriva klart min projektplan. I morn åker jag och två jobbarkompisar till Lager 157 på julklappsshopping, onsdag blir ett besök hos fam, Ohlin på Tomten. Torsdag ska lillsprutt till vet och ögonlysas...vilket förmodligen betyder att jag får jobba sent. Ja, sen är ju veckan i stort sett slut...Gud vad jag längtar till julledigt med lite ledigtid i dagsljus...

...helgerna går PÅ TOK för fort! Man hinner ju knappt blinka så är de över. Hur som helst så har det varit en väldigt lugn och skön helg, prcis vad jag behövde efter min mardrömsresa förra veckan. I fredags em åkte jag och Jenta upp till mamma och pappa. Jag och pappa tog med båda dogsen på en riktigt härlig långpromenad ner till sjön. Kolsvart genom skogen men äntligen kunde Jenta få vara lös och springa så mycket hon orkade. En gång, när matte brast lite i koncentration drog hon iväg efter något vilt *grrr* Hörde några drevskall och sen var hon spårlöst borta, men efter bara ett par minuter kom hon tillbaka med andan i halsen. Det går åt rätt håll iallafall, nu blir hon åtminstone orolig när hon tappar bort matte;-) Tror att hon kommer tröttna på de där reporna när hon märker att det inte leder nån vart. Dino var ju oxå lös och var helt oförstående till Jentas beteende, älskade gammelmannen *ler* Han vek knappt från min sida, jag hade ju köttbullar i fickan;-)

Lördagen blev lugn för Jenta. En snabbvisit hos Magnus föräldrar och sen drog vi iväg på vår lilla roadtripp. Huset som stod överst på min önskelist inför julen infriade inte alls mina förväntningar:-( Det så inte alls ut som på Hemnet, fasaden var skabbig och kossorna bodde alldeles för nära. Däremot hittade vi ett annat smultronställe utmed Göta kanal. Tyvärr ligger även det lite för långt bort för att vi ska vara helt nöjda...

Söndag var det full fart igen. Upp tidigt och ut i sökskogen. Jenta var laddad till tusen, helt annat sprutt än förra gången. Körde popupper på lätta vindsidan och sen fick hon jobba desto mer på den svåra sidan där hon var tvungen att gå LÅNGT ut för att få figgen i vinden och det var tät och ganska besvärlig skog. Första skicket vek hon av alldeles för tidigt, men hon kommer snabbt när jag ropar och visar fiiin attityd att gå ut igen. Andra slaget på "svårsidan" drog hon sig snett framåt istället för att gå precis rakt. Ett jättesnyggt tomslag egentligen men nu råkade jag ju veta att det faktiskt fanns en figurant RAKT ut. Men samma sak där...kommer glatt in och går ut igen med samma fina motivation, härligt! Ett litet varningstecken vill jag dock ge mig själv... Igår hade Jenta INTE tid att leka hos figuranten.-0 Hon har så himla bråttom tillbaks till stigen och nästa figurant. Det är givetvis bra, men jag vill att hon ska lägga stor vikt vid figuranten så det här får vi jobba lite på. Blanda godis och lek och sen kanske bara mysa lite med figuranten innan hon "stressar" vidare.

På em var det dags för instruktörsutbildningen. Lika roligt som vanligt med intressanta diskussioner. Jag kröp till korset igår och insåg att jag inte kommer att ha ett färdigt framåtsändande i mars... Förutsättningarna för att över huvudtaget träna just nu är ju kassa. Mörkt, mörkt och åter mörkt:-( Näpp, nu har jag bytt moment. Kommer att köra fjärrdirigering istället som man kan träna INNE. Återkommer med rapport:-)

***OK, rätt långt inlägg med ingående rapport från träningen, kanske inte jättekul att läsa med bra för mitt komihåg...***

Vilken härlig helg vi har haft! Precis som förväntat försvann huvudvärken och snuvan när vi kom iväg. På klubben körde jag lite upplet, jag säger bara en sak...vilken näsa hon har min lilla tjej:-0 Gick helt fantastiskt bra, hon fick iofs sitta och titta på när jag vallade men jag "smög" ut föremålen. Fyra föremål, smack-smack-smack-smack, och hon kom dessutom in med dom jättefint utan varken trams eller tugg. Sen körde vi lite hopp, gick rundan och busade runt lite på agilityplanen. Vi 16 mötte Agneta och Lisa upp och karavanen for iväg. Väl framme i stugan hade Gunilla dukat upp till värsta förfesten, godis, chips, frukt och nötter, mums! Vi organiserade oss ganska snabbt. Gunilla och hennes Cane corso Liv fick ett eget rum. Jag, Agneta och Jenta tog det andra sovrummet. Agnetas flat, Zicco fick bo i köket och Lisa och hennes flat Äbbe drog vinstlotten;-) Lisa fick soffan och Äbbe städskrubben... Det har gått så himla bra med alla hundarna i stugan. Äbbe, som faktiskt kan skylla på att han är yngst, var inte alltid helt nöjd i sin skrubb utan gjorde små utrymningsförsök. Jenta var from som ett lamm, hon är så otroligt lätt att ha med sig och hon lyfte knappt på ögonlocket när de andra hundarna gick förbi hennes rum. Jag är så himla glad och nöjd med henne...min lilla juvel;-)

Vi sov väl sådär natten fre-lör. Den som sov bästa jag nog Jenta, tryggt ihoprullar i mattes säng;-) När Jenta kommer till nya platser och nya miljöer, speciellt med massa andra hundar blir hon väldigt lugn och nästa lite apatisk...Det är väl en osäkerhetgrej hos henne men det är väldigt mycket smidigare än hundar som är både högt och lågt. Ute på morgon promenaden var hon avvaktande, inte på något sätt rädd men lugn och väldigt sansad... Shit, tänkte jag, hur ska det här gå i sökrutan, hon kommer ju somna i steget men det behövde jag verkligen inte oroa mig för. Näpp, så fort Jenta fick signaler på att det var sök som gällde då var det helt annat "go" i tösen. Hon hade ju sparat på alla energi och nu var det fullt ös medvetslös som gällde;-)

Lördagens sökruta låg i en sluttning och gränsade till en sjö. En jättetrevlig och för hundarna rolig ruta. Helt annan typ av terräng mot vad vi är vana vid. Jag började med en popup för att försäkra mig om att Jenta hade koll på läget. Det hade hon, snabbt ut till Magnus som var första figuranten, han fick hjälpa henne med rullen och hon kom in snyggt. Sen körde jag en vanlig gömd figge på andra sidan i sluttningen ner mot sjön. Även där fick hon öva på att ta sin egen rulle. Tredje figuranten låg i en låda med kamoflagenät över...nu blev det lite jobbigt. Hon hittade lådan och kände vittring men den var OTÄK. Uj uj uj, Jenta var säkert 3m lång och darrade som ett asplöv, MEN hon löste det och vågade sig fram. Lars-Erik som låg i lådan hade fått order om att berömma henne och belöna direkt när hon kom fram, eftersom matte känner sin hund ganska väl vid det här laget och hade räknat med att hon skulle reagera PRECIS så här... Hur som helst den övningen blev JÄTTEBRA, Jenta blev jätteglad när det låg en människa med "Flodis" i lådan och sen var hon inte ett dugg rädd för. Viktigt att hon tar tag i sådana här situationer och verkligen löser dom, på egen hand dessutom. På nästa slag var rutan var lite knepig med en stig som inbjöd hundarna till att springa snett. Bättre att förekomma, det fick bli en popup med Magnus igen. Han testade att vänta ut henne lite för att se om hon tog sin egen rulle med då blir hon otålig. Därför tyckte han att jag ska köra på med lösrulle ett tag till och försöka försvåra genom att gömma rulle lite så hon får jobba lite för att hitta den. Har varit lite för mycket servering på silverfat och då har hon inte tålamod utan drar därifån. BRA TIPS! Avslutade med En springare med kampstocken-tjoho vad det går;-)

Vi hann med ett litet träningspass till per hund under lördagen. Lådan var mentalt jättejobbig för Jenta och jag ville inte köra slut på henne så därför valde jag att jobba vidare med gömd rulle hos figuranten i rena markeringsövningar. Hon fick se figuranten få ut med rulle men sen la de den ex under benet så verkligen fick leta för att hitta den. Gick jättebra och hon tog sig verkligen tiden att jobba. Avslutade sen med att hon fick se en figurant springa in med "Bläckis" i ett tält. Det var inga problem, tält är jag INTE rädd för sa Jenta, det kan jag tom tänka mig att bita i;-)

Kvällen bestod av trevlig middag i goda vänners lag. Det blev inte mycket til partaj och vi kom i säng ganska tidigt...

Söndagens träning gick kanonbra. Ytterligare en ROLIG ruta, den var som en ravin med brant uppförbacke på båda sidor och till skillnad från lördagen så var det kraftig vind. Jag hade även då tänkt att börja med en LITEN popup på medvindssidan för att få en bra start men figuranten och talade inte samma språk. När jag kom fram till rutan stod hon där jättesynlig (Jenta satt en bit bakom), jag hade mer tänkt mig en hand eller liknande som bara skymtade, så jag gjorde tecken till henne att bara lägga sig. Mer än så behövdes inte kan jag säga, Jenta var superladdad. Snabbt och rakt ut, tog lösrullen och kom tillbaka på snyggt framslag. Nästa figge låg i motvind och det gick superbra, rakt och snyggt. Där hade hon helt självmant tagit sin egen ,fasta rulle och Terese som låg figurant sa att det verkligen syntes hur Jenta tänkte till:-) Jättekul, kanske börjar lossna snart nu. Sen körde jag ett tomslag och det gick så bra så bra. Rakt ut och framåt:-) Hon var lååångt ut och det tog lite tid att få in henne men det är inte konstigt, bra att hon är noggrann. Massa berömm och köttbullar på stigen, sen rättade jag upp henne för ett nytt slag i motvind som också gick kanon. Figuranten låg inte ända ut, utan kanske på 30m för att hon verkligen skulle lyckas efter tomslaget. Avslutningsvis fick hon skymta när figuranten gick in i tältet och där var kampstocken oxå:-0

En jättekul träningshelg och jag är SÅ nöjd med Jentas sökarbete. Hon är inte gammal den lilla spruttan men hon tar för sig och är så entusiastisk. Nu blir det uppehåll från söket några veckor eftersom vi ska iväg på annat. Tror inte att det skadar, bra att träna intensivt och sen låta det sjunka in. I morse var det en trött liten rottistjej som kröp upp i soffan och snusade vidare efter morgonrundan...

Tillbaks på jobbet efter en otroligt rolig, men jobbig helg. Slutade tidigt från jobbet i fredags då jag och Maria tog tåget upp till Sthlm. Där mötte vi upp Anna, Lisa, Malin och Linda för vår traditionella oktoberhelg. Mina goa tjejer, vad jag gillar dom;-) Vi har känt varandra sen lekis och varje gång vi ses känns det som det var i går. Vi bodde allihopa hemma hos Linda. på 36 kvm, trångt men mysigt... Fredagkvällen bestod av mat och vin, samt uppdatering av allas livssituation;-) Lördagen vaknade jag tyvärr med otrolig skallebang. När de andra brudarna traskade iväg för lite relax på Sthlms centralbad fick jag vackert ligga kvar i soffan och försöka kurera mig inför kvällens festligheter. Det gick bra, jag sov några timmar och tog sen lite välbehövlig luft kombinerat med shopping, perfekt medicin för trötta skallar;-)

På kvällen gick vi till ett superhärligt ställe, Cliffs Barnes - kan varmt rekomenderas! God mat och ordentligt drag med riktigt bra musik. Vi åt drack och dansade oss genomsvettiga...Superlyckad kväll!

Hem och käka lite nattamat, sen TIDIGT hem med tåget på söndagmorgon. Borta bra men hemma bäst! Älskar storstadspuls, men skulle absolut tröttna i längden...

Jenta då...ja henne har det inte gått någon nöd på hemma hos husse och matte har mått bra av att tänka på lite annat. I lördags var dom på ridklubben och byggde bana och igår var hon välkomstkommitté i sekretariatet på ridklubbens ponnytävling. Hon charmar som vanligt alla och det hade gått SÅ bra. Otroligt social det lilla charmtrollet och trots att inte Magnus hade tid att ha med sig henne överallt så fann hon sog SÅ bra hos dom andra tjejerna. När jag kom dit vid 14, blev hon såklart jätteglad, men hon hade absolut inte bråtton därifrån, det var ju så trevligt;-)

Jag tog med mig Jenta och åkte upp för att kika till Dino i går em. Han var mycket bättre och helgen hade gått smärtfritt. Mamma skulle prata med veterinären idag men hon tyckte att han var så bra nu att de inte behöver gå vidare för tillfället, utan att vi återkommer om problemet uppstår igen. Hoppas hoppas att det inte kommer tillbaka något mer. Han var verkligen pigg igår och tyckte det var jätteskoj att träffa Jenta!

Sen åkte jag och Jenta upp till klubben. Vi gick rastrundan och sen gick vi in på agilityplanen. Vi tränade A-hindrat, inga problem. Gungan däremot är ju lite läskig och igår var även tunneln läskig...ja säger då det, när ska hennes hjärnspöken försvinna? Sen körde vi lite framförgående på plan innan det var dags för sökträning.

Sökträningen var riktigt bra igår. Den var inte så traditionell utan vi passade på att träna på figuranter i lådor när vi ändå höll till på klubben. Jag var helt övertygad om att Jenta skulle bli livrädd för lådan så jag bestämde mig för att göra rena hittaövningar.Det gick hur bra som helst, pfst, rädd inte Jenta inte. Det är ju märkligt, det man misstänker att hon kan reagera på är ofta nema problema, däremot kan hon helt plötsligt bli livrädd för en stubbe, rotvälta eller ryggsäck, konstigt... Hur som helst, det var ju människor med hennes favvogrejer i lådorna så det var hur festligt som helst enligt Jenta. Några rullövningar gjorde vi oxå med den nyinköpta läderruller och även det gick finfint. Avslutningesvis gjorde vi en markeringsövning med figurant i låda, det var spännande! Agneta låg i lådan som vi fällde ner locket på så bara rullen stack ut...lite läbbigt, men hon tog rullen och kom till matte, SÅ HIMLA DUKTIGT! Sen blev det fest och kalas på påviset och invigning av Jentas nya giraff med både bjällror och pipisar i benen...;-)

Resten av kvällen var Jenta TRÖTT. Matte var oxå ganska trött så det blev en riktig myskväll i soffan med pizza, chips och cola *ler*

Idag vilar vi oss i form, imorn bär det av till Tibro och badtime:-)

Var faktiskt riktigt lugn och skön... På vägen hem från jobbet i fredags la jag ett spår till lillsprutt som gick SÅ bra. Ca 150 m, två apporter, en 90-graders vinkel och paddis på slutet. Vi ökar, sakta men säkert, svårigheten nu och än så länge funkar det fiiint. För första gången på länge såg jag hur hon fick apporten i näsan och verkligen jobbade på den tills hon hittade den, underbart!

Lördagen var det spårtävling på klubben. En jätterolig jättetrevlig dag där Agneta och Zicco stod som vinnare i högreklassen och uppflyttade till ELIT! GRATTIS! Det är dem så väl värda och det känns otroligt roligt och inspirerande. Zicco är inte den lättaste hunden i världen att träna direkt, men Agneta är oerhört skicklig och visar nu ännu en gång att det är föraren och inte hunden som är nyckeln till framgång. Hon har en förmåga att lyfta fram det bästa i alla hundar och hitta de rätta knapparna att trycka på, INGENTING ÄR OMÖJLIGT...

Jenta var med hela dagen och hon sköter sig så bra. Hundar och människor överallt och hon är cool. Glad och vill hälsa på alla, så jäkla charmig som hon är så lyckas hon ju dessutom med de flesta;-) En hel del skotträning blev det eftersom hon satt med ute på verandan när lägre körde sin budföring 8x2 skott, inga problem-SÅ SKÖNT!

Söndagen började med att Jenta inte sköter sig fullt lika bra då hon jagar en cyklist *grr*. Hon var ute med husse och rensade bland äpplena...i samma sekund som en cyklist kommer ute på vägen kastar "smarthusse" ett äpple över häcken, vilket givetvis resulterar i att Jenta far iväg efter äpplet, så där lagom uppjagad och får då syn på cyklisten istället. Stackars cyklist, först får han ducka för äpplen och sen kommer en galen rottweiler efter honom;-) Han fräste till åt Jenta, som då vände och sprang hem...

En långpromenad i skogen tillsammans med svärföräldrarna och Doris resulterade i en påse kantareller *mums*. Medan husse var hemma och rensade svamp och lagade mat åkte jag och Jenta till skogen för sökträning. Det märktes på lillsprutt att hon hade varit i full gång hela dagen. Hon var på långa vägar inte lika dampig som vanligt utan mer som en normal hund;-) För första gången på länge gick sökträningen inte så där superbra som det har gjort tidigare...Vet inte om det berodde på att hon var trött eller om jag kanske har gått lite för fort fram... Måste iaf stanna upp och tänka till lite nu.

Första figgen gick bra, en popup med fin markering. Andra figgen hände något konstigt...Jenta var aldrig rikitigt framme och tog inte rullen. Jag skickade om men då trodde figgen att det var påvis och att hon hade tagit sin egen rulle..? Ja, lite missförstånd men jag undrar SÅ varför hon inte var framme, för när jag skickade om visste hon precis var figgen var:-0 De två resterande figuranterna fick bli hitta övningar så att hon lär sig att det ALLTID lönar sig att gå fram, BASTA. Skicken gick inte speciellt bra eftersom hon gick tillbaka till hörnen och sen tog figuranternas spår... Så nästa gång får det bli popupper på skick nr 3 och 4, här ska hjärntvättas så lillsprutt lär sig att gå RAKT.

Kan säga att det var en trött skrutta vi hade hemma igår kväll och då är hon bara SÅ mysig. Ska helst ligga på oss i soffan och är så gossig;-)

Veckan är redan fullspeckad...Idag måste jag upp till Dino eftersom mamma och pappa blir sena på jobbet. I morn är det lydnadsträning med Agneta och Lisa. Onsdag fick vi klämma in en sökträning eftersom alla var upptagna till helgen. Torsdag blir det sim med båda hundarna och fredag ska vi iväg och köra gocart med jobbet. Här softar vi inte i onödan som ni kanske märker...

Ha det gott!

Åhh typiskt, hade precis skrivet ett långt inlägg och så brakar allt ihop, vad TRÖTT jag blir...

Jag är ju redan trött, helgen har varit skoj men alldeles för kort! Drog till Hagfors direkt efter jobbet i fredags. Väl hemma hos Maja bjöds det mycket välsmakande älggryta med morötter och kantareller, mums! Redan nu kändes det att jag var i vildmarken, och den känslan blev inte svagare direkt när vi efter maten ringde en vargtelefon:-0 Ja, det är sant, en röst berättade var och vilket klockslag de hade pejlat vargar senast...skitläskigt. Å som att inte det vore nog, precis utanför Majas tomt fanns det spår av BJÖRN! Den hade rivit upp ett jordgetingbo och käkat lite honungskakor...

Lite skakig åkte vi ut i skogen och la spår till Jenta och Majas goldentjej Dixie. Under tiden spåren låg tog vi en promenad och Jenta och Dixie blev verkligen bästisar;-) Spåret gick bra, Jenta visade härlig motivation och blev glad när hon hittade Bläckis i slutet. Resten av kvällen blev lugn, lite vin och snacks framför Diggelo och Jenta slocknade tillslut efter upprepade försöka att flirta med Dixie;-)

På lördagen stod Rottweiler SM på programmet. Elitspåren gick just uppe i Hagforsskogarna (vargskogarna) och Maja skulle gå två spår. När hon gick ut första spåret sov jag fortfarande sött och när jag kom upp stod värsta hotellfrukosten på bordet:-0 Kan verkligen rekomendera detta vildmarkshotell, med helpension och allt;-) Vi drog ut i skogen, medan Maja lade sitt andra elitspår för dagen la jag ett pyttespår til Jenta med en 90 graders vinkel. Hon jobbade på bra, fick som väntat tapp i vinkeln och då ballar hon ur lite men det gick helt ok... Spårar för tillfället i koppel för att inte tillåta utsvävningar, Maja tyckte snarare att jag skulle ge henne chansen att sväva ut för att sedan jobba sig tillbaka, helt klart värt att prova nu när motivationen för spåret är tillbaka,

Vi drog vidare ner till Munkfors där lydnad och upplet avgjordes. Härligt väder, mycket folk och flera kära återseenden av Rottweilervänner runt om i Sverige, ja en riktigt trevlig dag. Härligt att känna lite SM atmosfär, om några år så, då ska jag och lillsprutt vara där (kanske ska tillägga att SM går i alla klasser) ;-) Alldeles för tidigt var jag tvungen att åka hem. Jag skulle iväg på kräftskiva hos Linda och Jesper vilket självklart oxå var superkul men visst hade det varit skojj att se elitsöket på söndagen och upplösning av elitspåret och IPOt...:-(

Igår körde vi sök i våran tävlingsruta. Trots att lillsprutt var uppenbart sliten på söndagen, efter både värmlandsäventyr och den sena kräftskivan tillsammans med Hugo så gick hon SÅ bra i sökskogen. Körde en popup på första sen en heldold på vindsidan som jag trodde skulle vara jättelätt:-0 Det här med vind är något vi aldrig kommer förstå oss på...vinden såg ut att vara jättefin från stigen, men figgen låg i en håla under en stor rotvälta, tydligen snurrade det rejält där och Jenta hade svårt att lokalisera... Men hon sliter, hennes orutin lyser igenom så hon tar ut svängarna VÄLDIGT, men som sagt, fullt fokus hela tiden och hon jobbar på. På andra sidan körde jag tomt. Tyvärr gick jag lite för långt fram innan jag skickade och "bjöd" henne på ett bakslag, typiskt. Skyller på vinet kvällen innan;-) Men men, hon visar fin attityd och springer mer än gärna;-) Som avslut fick hon en flyende och Jenta ville verkligen inte gå tillbaks till bilen efter "bara" tre figgar - JAG VILL KÖRA MER! Det är härligt tycker jag...

Idag får Jenta vila. Jag ska förhoppningsvis ut på en ridtur tillsammans med Linda, antingen får Jenta vara hemma hos husse, eller oxå får hon hänga med och busa med Hugo lite... Imorn har vi bokat tid för simning...spännande;-)

Efter en hel del stress, bränd tumme och glömda grejer gick sökträningen igår tillslut med glans;-) Hur skulle jag och Jenta klara oss utan husse som ALLTID ställer upp och är en räddare i nöden;-)

Vi var i en ganska svår ruta med många stora och små stenar, svårt för både hundar och människor att förflytta sig.

Jag började med en popup i vardera hörn med rullmarkering. Det börjar sitta SÅ bra nu, hon tar rullen snabbt hos figgen och kommer snabbt in. Igår tog jag dessutom bort hjälpen att figgen svarar på påviset, nema problema, full fart ut till figgen ändå = duktig tjej! Nu ska jag införskaffa några fler läderrullar så vi kan börja träna på egen rulle. Hon är lite skeptisk till att ta den som hänger i halsbandet än så länge...

Efter popuperna körde jag en heldold, svår bakom massa stora stenar och nerför en slänt, man såg INGENTING. Där valde jag att ta en hittaövning och det belutet är jag nöjd med. Vad jag däremot inte är nöjd med att jag inte visste till 100% VAR figgen låg och därför skickade lite för långt fram...Jenta hade gått ut på ett perfekt slag, rakt och sen gått framåt i rutan men då missat figgen eftersom den låg bakåt i rutan. Attans! Hade man nu sett detta fina slag hade jag SJÄLVKLART belönat det som ett tomslag och hon hade fått fest och kalas hos mig på stigen...nu blev jag tveksam, gick med henne ut i rutan och skickade om, snett bakåt. Ja ja, ibland blir det inte helt perfekt, men hur ska man veta när man inte ser?? Åhh, jag grämer mig lite, där borde fingertoppskänslan kommit fram...men samtidigt tror jag inte att hon tog någon skada, hon gick ju glatt ut en gång till och då kändes det extra bra att ha en hittafigge därute så belöningen kom snabbt:-) Avslutade sen med ytterligare en hittaövning på den lätta, öppna sidan. Där gjorde hon ännu ett perfekt slag, rakt ut och framåt och BINGO, där var sista figgen med paddis OCH kattmatsburk!

Läxa till nästa gång: Hinna träna lite på läderrulle + vara ÄNNU noggrannare med att verkligen veta EXAKT VAR figuranten ligger...

Dino var med igår och visade en gång för alla att han är sökpensionär nu... Jag la ut en figge i vardera hörn men han hade INGEN lust att leta efter några larviga figgar när hela skogen var full av underbara dofter;-) På ett sätt känns det ganska bra, jag behöver inte ha dåligt samvete för att jag inte kör med honom längre. Han är nöjd bara han får hänga med och gå runt och skrota, sötis:-)

Ok, nu är hon inte till salu längre... Efter en jättefin prestation i skogen åkte matte hem med ett leende på läpparna och äntligen en TRÖTT hund. (Ok, hon är fortfarande rätt odräglig och tyckte att det räckte att sova till 03 i natt, men på något sätt är det lättare att förlåta när åtminstone träningen går bra...;-))

Helt klart syntes det att 7 dagars söktränande i Skillingaryd gett resultat. Mina träningskamrater tyckte att jag hade kommit MIL fram i träningen och ska jag vara ärlig så kändes det riktigt riktigt bra. Jenta imponerade och var taggad till tusen. Efter det 5 veckor långa uppehållet tänkte jag smygstarta lite, det tänkte INTE Jenta...fullt ös medvetslös:-0 Två popupper i vardera hörn...Snabbt ut, tog rullen snabbt, vände snabbt utan att jag behövde ropa och sprang dessutom FRAMÅT:-) Efter de två popupperna körde jag en heldold på den svåra vindsidan. Nema problema, rakt ut, rakt på figgen och markerade fiiint. Som avslutning körde jag en hittaövning med dold figge, på ca 30m. Anammade avsluten från Skillingaryd där samtliga figuranter belönar hunden på stigen efter genomfört sökarbete och då är lyckan total hos lillsprutt!

Det var tomt, tomt, tomt i sökskogen igår utan Stina:-( Verkligen en stark personlighet som saknas av oss alla och det känns fortfarande helt overkligt. Kommer att ta tid innan man förstår att hon verkligen ALDRIG kommer att vara med igen, fortfarande känns det som hon jobbar eller är bortrest...

Ikväll är det kurshållarmöte på klubben. Jag hoppas på att få gå SBKinstruktörsutbildningen i vinter och då gäller det väl att visa sig lite intresserad;-) Innan mötet planerar jag att hinna träna lillsprutt. Dino får oxå hänga med så Jenta har någon att konkurrera med om mattes uppmärksamhet... Så fort hon inte visar rätt engagemang kommer hon bli uppbunden, så kör jag lite med Dino... Resten av veckan bli nog lugn.

Ska försöka hinna med något spår, annars är det uppladdning inför MH på lördag.

 Bild när Jenta och husse har trädgårdstjänst i lördags, jösses vad de slet...

Avslutar med en bild som jag antar att Ulrika Evenås har tagit på Jenta i ringen i fredags, fick den av Kerstin på mailen...

Så vacker hon är lilla skruttan;-)