Martina Over There
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


Inte långt kvar nu...

Nu var det fasligt länge sedan jag skrev något här. Och jag kan säga att fasligt mycket har hänt, så detta kommer bli ett lååångt inlägg. Så håll I hatten!

Sist jag skrev var väl I Juli nån gång...3 månader sedan... Sedan dess har jag varit på 3 konserter (samma vecka...) Det började med Missy Higgins på tisdagen med Martina. Konserten var så otroligt bra och humöret var på topp. Sedan att vakterna hade lite problem att läsa våra ID gjorde Martina glad för hon fick en +21 stämpel. Förband var Eric Hutchinson, som var grymt bra! Fast själva Missy var ju höjdpunkten. På torsdagen blev det en andra konsert. Det var en hejdåpresent till Martina, och hon hade ingen aning om att vi skulle gå på hennes favoritband när jag hämtade upp henne på kvällen. Jag hade sagt att vi skulle på en Open Mic I Cambridge, och när jag sedan avslöjade nyheten fick jag se den gladaste människan I mitt liv! Själaglad, ar en underdrift. Så den kvällen blev otroligt lyckad. Vi körde ner till Connecticut där konserten var, och den rockade verkligen!! På lördagen blev det en tredje konsert. Denna gangen Bruce Springsteen med Anna I Gilette Stadium (patriots hemarena). AH, sa bra han var!!! Och konserten var riktigt lang ocksa! Dessvarre tog det ca 2 h att komma ut ur parkeringen och sedan hade vi en bir hem till Anna ocksa, och jag en bit hem till mig. Sa jag var hemma halv 4...men det var det vart!!

Sedan gjorde jag och Martina Canada osakert. Vi tog en 3 dagars bussresa upp till Toronto och Niagara Fallen. Det var huuuur kul som helst! Fallen var otroligt vackra. Toronto var en jatteharlig stad. Den kandes ganska europeisk och manniskorna dar var lite mer europeiska till sattet ocksa. Alltsa inte sa forbannat overtrevliga som amerikanarna kan vara ibland...haha..Sedan passade vi pa att utnyttja att man I Canada far dricka alkohol vid samma alder som hemma, och inte nar man ar 21 som I USA. Sa precis innan vi akte hem, sista stoppet innan gransen, blev det ett glas vin for mig och ol for Martina. Att klockan var 11 pa formiddagen spelade ingen roll...haha... Folk tittade lite konstigt, men det var vi vana vid :)

Sedan blev det dags for semester!!! Jag drog ner pa lordagen till Ida I Westminster dar jag spenderade 2 natter. Vi akte pa lite sightseeing, tivoli, Target shopping m.m “Hennes” barn var ursota :) Sedan pa mandagen akte vi till Baltimore dar vart flyg till Orlando avgick. Resan gick fort och vips sa var vi framme I Florida! Forsta dagen gjorde vi inte sa mycket, hangde vid poolen, at glass och kopte souvenirer. Andra dagen vantade Sea World. Vi var dar hela dagen och det var sjukt roligt! Att se alla delfiner, salar, skoldpaddor, spackhuggare osv. Kande sig som ett barn igen. Tredje dagen var allt den basta tror jag :)) Vi borjade dagen med att aka till Orlando Science Center dar dom hade en Titanic utstallning. Ni som kanner mig kan ju fatta att jag var I himmelen :) Sedan efter detta akte vi till Discovery Cove dar vi hade bokat en Twilight Experience med, hall I hatten, delfinsimning! Det var bland det basta jag gjort! Sa himla roligt. Vi simmade med 2 delfiner, Scarlett och Yuko. Eftersom vi bokat detta paketet var allt gratis dar inne. Sa himla lyxigt att det kandes som en drom. Matbuffe, snacks, vatdrakter, koralrev m.m. Somnade valdigt lycklig den natten!
Sedan akte vi vidare till Tampa. Vi have val lite otur med laget om man sager sa. Langt fran centrum och langt fran stranden. Men kan handa att vi var lite bortskamda efter Orlando. Andra dagen dar tog vi en, forlat 5 bussar till stranden... Men det var det vart for stranden var kritvit och jattefin. Tyvarr askade det lite pa formiddagen men senare blev det riktigt bra vader. Tyvarr lite for bra om man kollade pa Idas rygg. Den var rod om man sager sa. Dagen darpa spenderades delvis pa hotellet och delvis pa kopcentret (vad gor man om det regnar...shoppar!) Sedan dagen darpa akte vi hem. Valdigt lyckad semester!!!

Veckan efter detta spenderade jag med Martina. Det var hennes sista arbetsvecka. Pa fredagen kom mamsen igen :) det var kart aterseende! Pa lordagen kom Martinas kompis Barbara, for dom skulle resa ihop pa sin resemanad. Sa vi allihop akte till stranden och hade det jattegott I solen! Sen nar mamma bar har hann vi med en hel del shopping! Min vardfamilj akte till Sverige sa jag var hund-katt-marsvin och kaninvakt. Sa vi kunde inte aka bort allt for lange, men vi akte till Cape Cod. Det var aldeles underbart! Sa vackert. Sedan kom familjens forra au pair och halsade pa, sa da umgicks vi ratt mycket. Vi akte pa karaoke I Cambridge, shopping I Natick och Boston, och lite andra roadtripar. I mandags kom Martina och Barbara tillbaka fran Florida och vi traffades I Boston. Martina och jag skulle bada pierca oss, men Martina var forkyld sa hon fick inte. Men jag gjorde det I alla fall. Ar riktigt nojd och det gjorde inte alls ont. Det var den piercingen jag skulle gora nar jag fyllt 18 (I orat), sa det tog ju lite tid... :) Pa tisdagen korde jag dom till flygplatsen da de skulle aka hem till Osterrike. Det var verkligen jobbigt! Visst, jag vet att vi kommer att traffas igen, men inte sa ofta. Sen att hon gav mig varldens finaste hejdapresenter och hejdabrev gjorde ju inte saken lattare. Ush, vad vi grat!

Och nu ar barnen tillbaka I skolan och jag gar tillbaka till att jobba mer behagliga arbetsdagar, ca 4 h per dag istallet for 10...Sa det kanns skont. Jag behover den tiden for det ar sa mycket som ska fixas nu, Tiden rinner ivag. Jag har bara 5 veckor kvar...! Sedan bar det ivag mot California!! Ida och jag ska vara I LA en vecka, dar ska jag aka runt och kolla pa skolor, sedan tar vi en Suntrek resa fran LA till San Fransisco. Da aker man och ser Las Vegas, Gran canyon, Yosemite m.m Och sedan stannar vi I SF i 3 dagar. Sedan den 4 november aker jag hem till Boston, sover dar en natt, och sedan till Sverige den 5:e. Jag landar alltsa den 6:e kl. 10.00 pa landvetter. Hu, ser faktiskt inte fram emot att aka till Sverige langre. Jag har varit har for lange och det kanns som mitt hem nu. Men jag kommer val vanja mig. Vi far se.

Pa Mandag slutar jag att vara tonnaring. Da har jag inte langre nagot att skylla pa..haha. Vi ska ha lite kalas I helgen och ut och ata en fodelesedagsmiddag med familjen pa mandag. Sedan pa kvallen blir det karaoke bar med tjejganget! Ska bli valdigt kul :) Sedan den 27 ska eventuellt jag dra till NY och traffa Emmie och Ida :) Det ska vli saa kul! Var ett bra dag sedan jag traffade Emma nu.

Nej, nu ar klockan laggdags for lange sen. Lite snabb uppdatering, (fast det blev langt) for ca 3 manader... Sorry, men det hander sa mycket att jag inte hinner skriva.

Ha det gott, vi ses snart Sverige
13 September 2008  | Länk | USA | 0 kommentar
Mycket uppdatering...

Nu var det väädligt länge sedan jag skrev något, men det betyder inte att det inte hänt något. Tvärtom! Det har varit fullspeckat schema varje dag. Jag börjar med att spola tillbaka lite och berätta om en campingresa till New Hampshire.

Martina, Malin och jag bestämde oss för att åka upp till New Hampshire en helg för att campa. Vi hittade ett ställe som låg nära berömda Lake Winnipesaukee. Vi kom fram på förmiddagen och började genast sätta upp tältet, vilket gick hur bra som helst! Sedan stötte vi på ett litet problem: elden... Det var inte det lättaste att göra eld, men tillslut efter att vi köpt kol och grejjer så fick vi några lågor så vi kunde grilla korvarna. Kunde dock inte hjälpa att avundsjukt spana in grannens feta 2 meters eld... Efter lunchen paddlade vi kanot i någon timma, badade lite och kollade på omgivningen. Sedan var det dags för att laga mat igen. Och denna gången skulle vi bannemej ha en stor brasa! Så vi köpte ved på campingstället och dom frågade; "Is this the first time you girls go camping?" Var det så öppenbart?? Men denna gången blev det riktigt bra, elden bidrog till grillad korv, grillad veggieburgare, mac & cheese och marshmallows :) Så vi gick och la oss mätta och nöjda. Tältet gjort för typ 6-8 pers, så det fanns gott om plats! Jag somnade till det ljuva ljudet från min iPod och duggande regn.


Dagen därpå skippade vi elden och åt mackor och sånt istället. Mat hade vi så det räckte och blev över. Hela bilen var full (och det är en kombi...). Vi åkte till Rattlesnake Mountain där vi hajkade lite. Underbar utsikt!! Mycket härlig känsla när vi nådde toppen. Efter detta åkte vi till Lake Winnipesaukee och badade och köpte vykort. På hemvägen åkte vi längs Winnipesaukee och det var såå vackert. En mycket lyckad campingtripp =)
Här är lite bilder; (klistra in det i adressrutan.)
http://www.facebook.com/album.php?aid=46947&l=8b50b&id=746957867

Sedan kan jag ju tillägga att barnen har sommarlov nu, vilket inte betyder sommarlov för mig...Jag jobbar ca 45-50 timmar per vecka. Lite skillnad mot de 25 jag jobbade när de var i skolan. Men jag lever (tror jag i alla fall). Fast det är kämpigt ibland. Men underbart ibland också. Vi åker och badar, köper glass och häromdagen åkte vi till ett klättergym. Det var bland det roligaste jag gjort! Det jobbigaste är när barnen bråkar. Men jag försoker lösa det så gott jag kan. Det är inte alltid lätt att ta hand om tonåringar, när jag själv inte var så "tonårig"... Men jag försöker hålla i åtanke att alla är olika och att är skillnad i USA och i Sverige.

Jag har även varit på min första Red Sox match! För er som inte vet vad det innebär kan jag berätta att det är baseball det handlar om. Laget som är från Boston heter Red Sox. Det var en himla rolig match, en sån härlig stämning med hela Fenway Park fullsatt. Och självlklart vann vi =)

Just nu befinner jag mig på Marthas Vineyard, en ö som ligger utanför Cape Cod här i Massachusetts. Familjen kom hit i fredags men jag skulle på John Mayer konsert med Anna (den var jättegrym) på lördagen och Red Sox match med Martina på söndagen så jag tog färgan hit igår. Det är sååå vackert här. När jag steg i land överumplades jag av en känsla av "hemma". Det ser nämligen ut nästan precis som på västkusten. Fast husen skiljer sig, men annars är det rätt nära. Vi ska vara här tills på fredag. Det är så skönt för jag kör inte bil här, utan vi cyklar överallt. Det kallar jag semester! Vi hyr ett jättemysigt hus här, och det är verkligen inget som man saknar, allt finns! Till och med bredband, så jag tog med mig min lilla kära laptop =)

Det var allt för denna gång. Men det kommer mer. Jag är fullbokad i hela juli och augusti... =) Jag ska bla på 3 konserter, Florida resa och Niagara Falls resa, men jag ska försöka skriva här lite mer. Lovar.

Puss o kram från faster Hilda

Ps... Här kommer lite bilder på alltmöjligt som jag hittat på. Kopiera och klistra in länken i adressfältet.

Pappa och daniel var här;
http://www.facebook.com/album.php?aid=46963&l=eb40d&id=746957867

4th of July och nöjespark:
http://www.facebook.com/album.php?aid=47775&l=16268&id=746957867

16 Juli 2008  | Länk | USA | 0 kommentar
Pappsi & Lil bro were here :)

Oj, nu har jag mycket att berätta. Det har hänt möe, som man säger på västgötska.

Onsdagen förra veckan kom nämligen pappa och Daniel till Boston! Jag hämtade dom på flygplatsen och det kändes väldigt konstigt att se dom igen efter 8 månader. Men oj, vad roligt det var! Vi gick ut och åt på restaurangen Papparazzi (den restaurangen jag blev bjuden på min förtsa kväll hos värdfamiljen). Det var så trevligt och jag kan säga att det var mycket att prata om.

Dagen efter så jobbade jag lite på morgonen sedan åkte pappa, Daniel och jag till mataffären för att införskaffa lite mat inför helgen. Jag hade beställt pappas köttfärssås =) "Vad nu?" tänker ni säkert, men även fast jag är mestadels icke-köttätare nu för tiden så gör jag fortfarande ett undantag för pappas köttfärssås. Och den smakade precis som hemma! Sedan åkte vi och spelade baseball. Det var första gången som Daniel spelade, och jag måste säga att grabben har talang. Sedan jobbade jag ungefär en 40 minuter när barnen kom hem innan familjen åkte iväg mot San Francisco. Så jag hade nästan 5 lediga dagar med pappsen o brorsan framför mig. Jag var visserligen hundvakt, men dom är rätt lättskötta. Så den kvällen drog vi till Burlington Mall och hittade massa fina saker. Jag agerade personal shopper till både pappa och Daniel och såg till att dom hittade lite snygga outfits. Det roliga är ju att det är halva priset jämfört med hemma. Det gillade dom med.

Fredag:
Vi tog det ganska lugnt, jag gjorde amerikanska pankakor till dom, vilket var uppskattat. Sedan spelade vi lite lacrosse fram tills att jag fick den braiga ideen att gå på en konsert den kvällen. Det var ju nämligen så att Tom Petty spelade i Boston. Det kan man ju inte missa, och efter lite trixande och letande på nätet så var biljetterna köpta och utskrivna. Innan konserten åkte vi till Emerson Field och spelade lite fotbolll. Det var kul, och svettigt, i värmen! Sedan snabbt hem och göra sig i ordning inför konserten. Den var inne i TD Banknorth, Celtics hemarena. Oj oj oj vilket drag det var! Jättebra konsert!

Lördag:
Detta blev en heldag inne i Boston. Vi gick i lite affärer, bland annat sportaffärer och Urban Outfitters (min favoritaffär). Jag fick väldigt fina grejjer i den affären =) Jag visade även Harvard, byggnaden där jag läste, och Quincy Market. Den perfekta dagen avslutades med bowling i Cambrigde. Jag vann NÄSTA över pappa, det saknades 5 poäng!

Söndag-Farsdag:
Denna dag åkte vi och hämtade hyrbilen. Pappa valde en splitterny, svart Mustang :) Gissa om han var glad? Han fick varsitt kort av mig och Daniel och en skjorta som jag köpt (som han typ hade på sig resten av vistelsen. Jag tror han gillade den). Vi åt lunch på 99, mums! Sedan packade vi in oss i Mustangen, startade GPS:n och körde ner mot New Jersey där hans kompis Marie bor. Det var en rolig bilresa. Tog ungefär 4 h. Så vi spenderade natten hos Marie.

Måndag;
Jag åt FILMJÖLK till frukost! Typ i alla fall, det var väl det närmsta man kan komma här i USA. Men gott var det. Vi åkte vidare till Frihetsgudinnan och Ellis Island. Det var jättekul =)Vi fick en väldigt fin utsikt över Manhattan också. Även vägen upp var rolig.

Tisdag:
Eftersom jag jobbade mestadels av dagen träffade jag dom lite på morgonen, sedan åkte dom ner till släktingarna i Connecticut. Men på kvällen när dom kom hem hade vi filmkväll på deras hotellrum. Det blev filmen "Fever Pitch" som handlar om ett red sox fan och utspelar sig i Boston. Åh, vilken underbar kväll.

Onsdag;
Kändes ganska vemodigt eftersom detta var den sista dagen. Men under min lediga tid åkte vi till Natick Mall där vi besökte Levi´s butiken. Sedan när vi kom hem och jag jobbade spelade vi alla baseball och fotboll. Det var svenskarna mot amerikanarna. Gissa vilka som var bäst? Vi såklart! Lite roligt med tanke på att vi aldrig spelat förut... På kvällen tog min hostmom med oss på restaurang, det var väldigt trevligt, men vi var lite halvledsna för att dom skulle hem.

Sedan rätt som det var stod jag där på Logan Airport igen med tårar rinnandes ner för kinderna. Men jag är så glad att dom kom! Det var en underbar vecka jag aldrig kommer att glömma. Längtar tills jag framkallat korten! Tack snälla för att ni kom :)
21 Juni 2008  | Länk | USA | 0 kommentar
Varmt som bara den!

Hej allihop!
Tyckte att det var dags att jag börjar skriva här lite oftare. Just nu har vi värmebölja här. Idag var det 36 grader (!). Puh. Det är kämpigt utan ac eller fläkt på rummet...Ska förhoppningsvis få det snart.

I morgon kommer jag återigen stå där på Logan Airport och invänta bekanta ansikten. Pappsen och Daniel kommer! Ska bli så rolígt att det äntligen blev av. Det vågade jag aldrig tro. Men nu är det bestämt och snart kommer jag och virra omkring där utanför flygplatsen med min volvo igen.

Planerna hittills är att under helgen kommer dom att bo här i huset då min hostfamily är i San Francisco. Sedan åker vi till New York eller New Jersey där pappas kompis bor. Så jag är ledig från halva torsdagen till tisdag morgon, JIPPIE! Annars ska vi väl mest ta det lite lugnt, åka runt och titta på saker, göra Boston osäkert, och självklart lite shopping. Jag tror jag har förstört min stackars lillebror, han gillar shopping! Och jag gillar att shoppa med honom med =)

Annars går det rätt fort nu. Har ungefär 4 månader kvar. Sedan är det California i en månad som gäller! Men jag tror dessvärre att sommaren kommer gå aningen mer långsamt. Jag kommer att jobba runt 50 h i veckan istället för dom 25-30 h som jag är van vid. Tur att jag har en härlig semester i augusti att se fram emot. Jag kan nämligen meddela att Ida och jag ska till Florida i en vecka. Först åker jag till Ida i Maryland över helgen och sedan drar vi till Orlando där vi ska på Sea World och, håll i er, SIMMA MED DELFINER! Jag kan knappt tro det. Det har varit min dröm så länge jag kan minnas. Efter 4 dagar i Orlando lämnar vi Floridas östkust och åker till Tampa på västkusten. Där ska vi utforska stränderna och allmänt bara njuta av vår ledighet. Det kommer behövas efter sommaren. Oj, vad jag längtar!

Men först och främst kommer pappa o daniel. Åh, vad jag längtar tills imorn!

Hej svej allihopa från landet i väst!
11 Juni 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Musikresa i Tennessee!

Åh, vilken härlig helg det blev. Den här helgen kommer jag aldrig glömma. Detta var helgen jag "träffade" Elvis.

Jag ska berätta allt i ordning och börjar med Lördagen. Jag blev skjutsat till Logan Airport på morgonen av min hostdad. Blev väldigt chockad när jag fick syn på det lilla planet. Det var mini. Det kändes när man flög också, särskilt innan man kommit upp i den rätta höjden. Men resan gick ändå bra. Planet var tidigt så jag väntade på Ida som kom 1,5 h senare. Det var ett kärt återseende. Vi hade ju inte setts sedan slutet på januari, då vi firade 100 års dag i staterna.

Efter lite lunch så skulle vi ta oss in till själva Memphis. Men bussen var rätt svår att hitta och gick minst sagt sällan. Tillslut efter ett tag kom det en buss. Vi märkte ganska snabbt under den här resan att det inte är överklassen som åker buss. Och vi var alltid minoritet på bussen bland alla afroamerikaner. Men jag har nog aldrig träffat trevligare människor. Dom hejade och pratade som bara den.

Bussresan in till Memphis var ganska lång, nästan 1 h. Och under tiden vi satt på bussen hann det både regna och åska och bli solsken igen. Vår destination var Greyhound bussterminal där våran buss mot Nashville agvick senare samma kväll. När vi hittat terminalen begav vi oss mot Beale Street. En mycket berömd musikgata där musiken strömmade ut ur restaurangerna och barerna längs gatan. Efter lite souvenir shopping så åt vi glass på Delta´s Kitchen, som ägs av familjen Presley. Det var härligt. Ni kan tänka er, jag kände mig som ett barn i en godisaffär med alla Elvissaker överallt!

Efter en 4 h lång bussresa var vi framme i Nashville. Måste säga att det såg mycket trevligare ut än Memphis. Vi tog taxin direkt till hostellet och jag somnade bums pannkaka.

På söndagsmorgonen vaknade vi båda rätt tidigt. Jag gissar på att det var både pga tidsskilnaden (vi ställde tillbaka klockan en timma jämfört med Boston) och för att vi var ivriga att utforska denna musikstad. Så efter lite (dyr) frukost och solkrämsinhandlande så var vi redo. Vi började med att utforska Centennial Park. Det var väldigt vackert. Sedan, med hjälp av en lite udda man hittade vi en buss som tog oss in mot downtown. Busschauffören var så snäll att han släppte av oss där vi ville av, även fast det inte var ett busstop, utan mittemellan två andra stop. Väl framme gick vi och souvenirshoppade lite till :) Vi letade även upp en musikbar som hette Lindsley & 3rd där det var en konsert samma kväll. Sedan gick vi tillbaka och såg bland annat Ryman Audiotorium som var en del av Grand Ole Opry.

Sedan gav vi oss tillbaka till hostellet för att fixa i ordning oss inför kvällen. Vi var nämligen helt inne på att gå på konserten på 3rd & Lindsley, vilket gjorde att vi blev minst sagt snopna när jag fick höra att det var slutsålt. Men envis som man är så hade jag ändå en känsla av att vi kunde se konserten, så vi åkte dit och eftersom det också var en restaurang tänkte vi att antingen kan vi väl äta middag där och stanna kvar eller köpa biljetter av någon skum typ utanför. För inte kan man åka hela vägen till Nashville och inte gå på konsert. Det går ju bara inte. Så vi åkte dit och snubben i dörren frågade om vi var där för att äta eller där för konserten. ”Både och” sa vi. ”10 dollar” sa han och vi betalade. Nöjda och glada. Maten var god och konserten var himla bra. Banden som uppträdde var Bell X1, Brooke Waggoner och Steve Poltz. Magiskt. På hemvägen hade vi inga kontanter kvar efter att ha spenderat allt på maten och inträdet, men vi tänkte betala taxin med kort i stället. Men när vi väl var framme vid hostellet sa taxichaffisen att man kan bara använda kort om det är för 10 dollar eller mer. Jag hade bara 5 dollar, vilket jag sa. Och sydstatsvänlig som han va, så var det lugnt. Det skulle aldrig inträffa i Sverige.
Nästa dag gick vår buss tillbaka till Memphis klockan 06.30 vilket betydde att vi var tvungna att vara på busstationen 05.30... Men när vi väl kom fram till Memphis igen så började vi leta runt efter transportmedel som skulle ta oss till Graceland. Det tog väl sisådär en timma att komma ut dit. Det var i utkanten om man säger så, på väg till flygplatsen typ. Men när vi kom dit, OJ OJ OJ, det var mäktigt. Vi gick på rundtur i huset, såg hans trofésamling, hans grav, kostym samling, bilar och flygplan. Jag gillade huset mest. Det var så mäktigt att se den stol han faktiskt suttit i, det pianot han spelat på och den trädgård han har kört golfbil i. Det låter kanske konstigt men hela hans själv lever fortfarande kvar i vartenda utrymme på Graceland.

Jag kan sammanfatta hela resan med ett ord: MAGIC.
28 Maj 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Mommy was here :)

Tiden går så grymt fort, nu är det bara 5 månader kvar (!) Här kommer lite uppdatering om vad jag har haft för mig de senaste dagarna.

Lördagsmorgonen den 3:e maj stod jag på Logan Airport i Boston med en välkomsskylt och blommor i handen och väntade på ett mycket kärt besök; mammisen. Det var nog den längsta halvtimmen i mitt liv, men tillslut så såg jag det där välbekanta ansiktet när dörrarna under skylten "International Arrivals" öppnades. Tårarna kom direkt och kunde inte stoppas. Jag hade planerat att ta ett kort när hon kom ut ur dörren men min "17-sekunders-kamera" ville inte samarbeta (det tar 17 sekunder från och med att man startar den tills att man kan ta ett kort, min nya kamera var på lagning). Men inte på 6 månader har jag fått en sån härlig kram. Mammakramar är bäst.

Vi begav oss hem och jag visade henne runt i huset och vi praktiskt tagen slängde in väskorna i mitt rum och åkte sedan till Boston där vi skulle spendera 2 dagar. Först ville jag visa Harvard Square. Där åt vi middag och kollade lite i affärer. Efter detta beslutade vi oss för att köpa glass, så vi gick till ett glass café och skulle precis beställa när en person kom inspringande och ropade "Brad Pitt är utanför!" Vi kastade oss ut och tittade åt alla håll. Då sa en annan "Äh, det var bara Ben Afleck..." BARA och bara.... Där, lite längre bort såg vi Ben gående bervid Jennifer Garner och deras lilla dotter. Visseligen så var dom rätt lång bort, men tillräckligt nära för att se att det var dom. Lite kul, tyckte vi =)

Efter detta gick vi på bio, Made of Honor. Mysig film. Nästan så mysig att man somnar, eller vad säger du mamma? thihi, skämt åsido.

Dagen därpå blev det shopping inne i downtown , promenad på Newbudy St, massa god mat och mycket skratt. Härlig helg!

Sedan på måndagen jobbade jag ju som vanligt men när jag var ledig åkte vi till Burlington Mall och kikade lite där. Det var kul att visa vardagen också. På kvällen hjälpte jag mamma laga mat. Hon gjorde potatisgratäng. Herregud, vad jag har saknat mammas potatisgratäng! Sedan hade jag au pair möte där vi gjorde mother´s day cards till våra värdmammor.

Tisdagen tog vi det mest lugnt, gick lite promenad och så. Mycket trevligt. På kvällen åkte vi till Burlington och såg filmen ”Baby Mama”, en sjukt rolig komedi. Men det roligaste var nog när jag och mamma tog kort i fotoautomaten. Vi fjantade runt där inne så länge att reklamen redan hade börjat när vi kom in i salongen =)
Onsdagen fick jag jobba, för S hade lovdag, vilket jag fick reda på dagen innan… Så vi fick kasta om planerna lite, men det var ingen större skada skedd. På kvällen åkte vi till mor- och farföräldrarna och åt middag. Det var jättemysigt och vi åt svensk , god mat.
På torsdagen under dagen åkte vi in till Boston igen och sedan ut till Cambridge Side Galleria, ett stort trevligt köpcenter. Sedan åter in till Boston för ytterligare lite shopping =) På kvällen blev det italienskt på en restaurang här i Concord, mums!
Även fredagen spenderades i Boston då vi tog en Trolley Tour på 2 timmar. Jättekul att se hela Boston. På kvällen packade vi inför vårt kommande äventyr i the Big Apple.
Klockan 05.10 startade vi bilen och brummade iväg mot South Station i Boston där vår buss avgick. Och efter en ca 4 timmars bussresa var vi framme i New York. Vi promenerade Broadway upp mot Empire State Building och gjorde några shoppingstop längs vägen. Kön till Empire State var längre än väntat, men det var ända värt det för bättre utsikt över staden kan man nog inte få. 82 vånigar. Väldigt vackert!
Väl nere på marken väntade Emma =) Det var ett kärt återseende som jag verkligen längtat efter. Vi hade planerat att se en Broadway musikal så vi åkte upp till Times Square och köpte biljetter till Hairspray. Lycka! Sen att det var halva priset gjorde ju inte saken sämre direkt ;-) Åh så bra det var! Perfekt avslut på en perfekt dag. Somnade gott när vi kom fram till hotellet på Upper West Side.
Dagen därpå checkade vi ut tidigt för att promenera i Central Park över till Upper East Side. Otroligt vackert väder. Det kändes helt surrealistiskt att gå där i Central Park med mamma med solen i ansiktet. Ännu en gång; Lycka! Sedan gick vi uppemot 30 kvarter ner, för att sedan ta t-banan till Macys där vi skulle möta Emma. Vi gick runt där lite, åt lite lätt lunch och sa hejdå till Emma. Men vi kommer ju att ses snart igen =) Sedan hade jag planerat lite morsdag saker för mamma. Vi åt god mat och mumsig efterrätt. Och jag hann med en snabbvisit på Urban Outfitters där jag fyndade en tröja.

På måndagen och tisdagen tog vi det ganska lugnt. Jag började ana att det skulle bli svårt att säga hejdå. Och mycket riktigt stod jag där på Logan Airport på tisdagskvällen och bölade som om världen skulle gå under. Men sån är jag och hade jag fått bestämma så hade jag gömt mamma i mitt rum här i USA tills jag åker hem. Men hursomhelst var det en underbar tid, tack snälla mamma för allt! Du fattas mig.

Helgen därpå blev det New York igen… Denna gången var det för att hålla ett surprise party för min hostmom som fyllde 50. Så hon åkte iväg med min hostdad på, vad hon trodde, en liten weekend i NYC. Men ack så fel hon hade, för jag och barnen följde hans planer och tog tåget till New York på fredagen för att joina dom ca 40 andra gästerna. Jag hade min sista psykologi lektion på Harvard på torsdag kväll (snyft) och sedan hade jag hand om barnen fram till fredag natt. Jag hämtade dom tidigt från skolan och vi tog tåget till New York där vi sedan tog en taxi (första gången jag åker gul taxi =) till restaurangen där vi skulle fira. Ni skulle sett min hostmoms min när hon fick syn på alla, priceless! Det var en lyckad kväll. Sedan på kvällen var jag och barnen på hotellet och såg på film som vi alla somnade ifrån. Men det var för kuddarna var så sköna (fast inte lika sköna som min tempurkudde). Lördagen shoppade jag , hittade mina svartvit rutiga converse som jag letat efter och även lite småsaker på H&M som vanligt 

Så nu har ännu en arbetsvecka börjat. Men på lördag åker jag och Ida till Tennessee på musikresa  Ska bli kul som attans! Sedan har även min iPod kommit nu, gissa om jag är lycklig. Fast idag gick bilen sönder och gjorde mig mindre lycklig. Men det ska vara fixat om några dagar. So it´s all good in the hood.
Vi höres och synes (om 5 månader)!
20 Maj 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Spring break

Förra veckan hade barnen lov (spring break) vilket inte betydde lov för mig... Istället för att vara ledig mitt på dagen i 6 timmar som jag brukar, så jobbade jag från morgon till kväll. Men vi var tursamma med vädret i alla fall. Första lovdagen så var S sjuk och låg mest inne och vilade, så jag och J la oss ute på marken och solade, nästan hela dagen... Riktigt härligt att känna solen bränna kinderna lite. Där låg vi och lyssnade på musik i den 27 gradiga värmen. Men hur härligt och lätt det än låter så kan jag säga att det är mycket jobb för att hänga med i svängarna. Allt ska gå på momangen och barnens rastlöshet kan vara rikitgt uttmattande. Lite senare i veckan åkte vi faktiskt till en riktig strand, Crane Beach. Den låg ungefär lika nära som Skövde gör till Göteborg, men så är det i USA, avstånden är långa i detta stora land. Sedan att ha fyra ”tweens” i bilen, sjungandes till den 200 db höga radion, med lite fotbollskastning (ett kast träffade föraren...), syskonbråk och allmänt tjafs, var en utmaning i sig. Men 2 timmar och en extrem huvudvärksattack senare sa var vi framme vid Crane Beach som var helt fantastisk. Och knökfull. Det trodde jag aldrig att en strand kunde vara i April... Vattnet var dock alldeles för kallt än så länge. Men solen brände. Men även fast barnen hade varsin kompis med sig så blev dom rastlösa ganska fort. Så efter ungefär 2,5 timmar på stranden blev det hemfärd. Denna gång något lugnare. Men det var en härlig dag som jag verkligen fick känna på uttrycket ”ha många bollar i luften”. Speciellt när man ska laga pannkaksfrukost till 3 tjejer, göra matsäckslunch till 5 pers, mata hundarna och katten samtidigt som man själv försöker trycka i sig lite frukost. Det kunde lätt ha blivit pannkakor med hundmat på till stranden samtidigt som djuren skulle sitta här hemma och stirra på lunchmackorna i deras matskålar. Så snurrigt var det nästan. Men man lär sig något varje dag, eller hur?

Halva Torsdagen spenderades på Burlington Mall. Barnen köpte lite grejer och jag ett armband. S är väldigt rolig när hon shoppar. Hon sa bara att hon behövde ett par capribyxor och frågade mig vart hon kunde hitta det. PacSun, svarade jag och vi gick in dit. Hon hittade ett par som hängde där på väggen men hade ingen aning om vilken storlek hon hade. Och det är lite svårt för mig som är europé att gissa när kan fortfarande inte vet vad jag själv har för storlek... Men vi tog tag i ett par byxor, och snabb som hon är så tog hon på sig dom och sa att ”Dom blir bra”. Dom var jättefina på henne, så vi köpte dom. Efteråt frågade hon mig lite försiktigt, ”Martina, am I turning into a girly girl?!” Jag försäkrade henne om att hon inte gjorde det bara för att hon köpt capribyxor, för det kan alla ha. Så sött!
Glömde nämna att jag i måndags var ute på ett historiskt äventyr. Det är ju så att den amerikanska revolutionen startade i Lexington/Concord (man är inte säker på vilken av dom) och varje år den 21 april kl. 05- någonting så återspelar dom upp vad som hände just den morgonen, alltså exakt den historiska tiden. Så jag gick upp klockan 04.38 (efter att Martina ringde och väckte mig för att jag försovigt mig...dumma alarmklocka som inte ringer när den ska!) Men vi kom dit runt 05-tiden där vi mötte Anna också. Sedan började kyrkklockan ringa och rätt som det var började soldaterna skjuta och ha sig. Jag tyckte det var jättekul att se faktiskt, även om skådespelet var lite lamt. Efter detta blev det en dyr pannkaksfrukost, 6 dollar för 3 små, visserligen goda, pannkakor. Men det var det värt. Sedan åkte vi hem och jag fick sova till klockan 11 =)

Vi hann även med ett besök på Sience Museum i Boston, det var mycket intressant men jag tror jag uppskattade det mer än barnen faktiskt. Dom blev något rastlösa... Men vi såg 2 superhäftiga filmer, sån där när filmduken är i hela taket så allt som man kan se inom ögats spektra var duken. Det var lite komiskt att åka tunnelbana med barnen för dom är livrädda för den. Men på hemvägen gick det bättre.

Även fast vi gjorde många roliga saker den här veckan så var jag minst sagt lycklig när helgen kom! Martina och jag åkte in till Harvard Yard, Newbury St och gick på bio. ”Forgetting Sarah Marchall” hette filmen som var sjukt rolig! Och skruvad!

Men nu är jag tillbaka i mina vanliga rutiner, och jag älskar det. Jag behöver mina timmar under dagen att fixa och pyssla med saker, sova, träffa kompisar etc =) Så jag kan ju säga att jag är smått nervös inför sommaren som kommer vara som ett förlängt spring break... Jag får nog jobba på att sätta lite gränser...

Men på lördag kommer mamsen! Jippie =) Nu är det ju faktiskt ett halvår sedan vi sågs. Längtar!
28 April 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Washington D.C och Naval Ball

Nu har jag kommit hem efter ännu ett litet äventyr, nämligen Washington D.C, USAs huvudstad.

Det började på fredagen. Jag var ledig hela dagen, det var så skönt för då kunde jag packa i lugn o ro. Min hostmom jobbade nämligen hemifrån. Klockan 13.30 hämtade Elisa upp mig och vi åkte iväg mot bussplastesn i Newton (stället där jag blev upphämtad av min hostdad). Bilresan tog ca 25 minuter men när jag skulle ge Elisa pengar för parkering gjorde jag en fasansfull upptäckt: Min plånbok var inte i min handväska! Jag hade glömt den hemma! Tusen tankar hann fara igenom huvudet på mig. Det är såna här saker som jag drömmer mardrömmar om. I desperation ringde jag min hostmom och lyckades fa fram: Forgot...wallet...I dont know what to do!!! Underbart snäll som hon är kastade hon allt hon höll på med (viktiga avtal med MTV fick jag höra sedan) och kom till Newton i full fart. Jag hade aldrig hunnit åka tillbaka själv eftersom bussen skulle avgå 14.30 och jag kom på det 14.00... Men klockan 14.25 kom hon i full fart, och jag kan säga att det kändes som ett stort jäkla berg lättades från mitt hjärta. Lite svårt att åka till Washington D.C utan plånbok liksom.

Men med plånboken i väskan och vännerna brevid mig började vi vår 10 timmar långa resa mot D.C. Det gick ganksa fort faktistk. Vi åt massa onyttigheter och såg på film och var framme runt midnatt. Det blev sängen direkt.

Morgonen därpå åkte vi på en guidad busstur runt i D.C. Vi såg bland annat Vita huset, en sväng till Virginia och massa mer. Det var så vackert. Washington är den renaste staden jag sett i USA. Våren hade kommit och det var vackra blommor överallt och gröna löv på träden. Dessutom var det Cherry Blossom Festival, men den såg vi inte skymten av.

Efter turen så blev det lite shopping (Urban Outfitters låg ett stenkast från vårt hotel, riktigt passande =) Efter manikyr så gick vi tillbaka till hotellet ochgjorde i ordning oss inför balen, det var riktigt roligt! Vi åkte till Annapolis, Maryland runt 18.30 och när vi kom fram så blev jag helt tagen av hurt stort och vackert Naval Academy området var. Balen var sjukt kul, det var så roligt att dansa till allt fråm 50 tals musik till hårdrock och modernt till klassiska ballåtar. Det kändes som att vara i en High School film, ni som har sett filmen 10 Orsaker Att Hata Dig vet vad jag menar. Underbar kväll som jag inte har ord för att beskriva. Lite snörpligt men komiskt slut bara...sista dansen var till Highway to Hell. Lite annorlunda?

Söndagsmorgonen gick vi upp tidigt för att få följa med till Vita Husets norra sida, den mest berömda. Åh vad vackert det var. Sedan blev det sovenir shopping, matinköp och hemresa.

Galet rolig resa med Anna, Kristin och Fanny =) Hemresan blev väldigt flummig, precis som det ska vara. Åh det här måste vi göra om!
15 April 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Våren här?

Nu var det visst ett tag sedan jag skrev sist. Det har som vanligt hänt en del. Hm.. vart ska jag börja?

Jag har äntligen börjat spela fotboll. Vi träffas ett gäng bestående av au pairer, collegekillar och andra fotbollsintresserade i Lincoln High School, en bit härifrån och kör gärnet i 2 timmar. Riktigt kul! Och jag kan säga att det är tufft! Men jag gillar utmaningar.

I helgen var jag medbjuden på konsert igen med familjen. Konserten var inne vid Harvard Sq på Passim. Det var min typ av musik - Singer/Songwriter. Huvudartisten var Antje Duvekot och hon var riktigt bra (och rolig). Förbandet var 2 killar som kallade sig Brilliant Inventions. Mycket bra dom med. Åh vad jag gillar konserter! Innan så blev jag bjuden på mexikansk restaurang. Jag är så bortkletad ;-)

Nu har Martina kommit tillbaka från Californien. Så vi drar ut på små äventyr nästan varje dag :) Senast en power-shopping runda i Boston. Jag hittade mycket fina saker på Urban Outfitters (som vanligt). Men jag var duktig och köpte inte allt jag såg...Vilket prestation! Men det blev en söt ljusblå klänning i alla fall.

På Fredag åker jag till Washington D.C med Anna, Kristin, Fanny och Elisa. Ska bli gryyymt kul! Den helgen är det nämligen körsbärsfestival, så det ska vara väldigt vackert. Och jag som älskar körsbärsträd :) På Lördagen blir det bal och min klänning är nästan klar. Har bara några knepigheter att lösa. Men det ser ut att bli en klänning i alla fall. Ska lägga ut bilder när den är klar.

Nu är äntligen min och Idas musikresa till Tennessee bokad. Vi åker i slutet av maj under en långhelg. Då blir det Memphis och Nashville. Kan ju tilläggas att vi ska till Graceland :D

Vad har hänt mer? Hm... Jag "börjar bli" vegeterian. Konstigt men sant. Det började med att jag såg några videor från djurfarmer. Det var magstarkt. Efter det har jag haft mardrömmar om kött och har bara tvingat i mig en liten kycklingbit på en hel vecka. Hu, jag som älskade kycklingrätter kan knappt se åt dom längre. Kanske är det en fas, men just nu ska jag pröva på att vara vegererian. Vi får se vad som händer. Här är den "mildaste" videon av dom jag såg. Den är som en musikvideo. Men se den bara om du är tuff eller vill bli vegeterian, för det är svårt att äta kött efteråt.
http://youtube.com/watch?v=seN3AjxSO9k

Jag är en sommarperson, den saken är säker. Nu när det börjar bli varmare börjar jag leva igen. Så skönt att känna solen bränna mot min kind. Snart så.
Sommar.

Ps...Kan ju även tillägga att Anna och jag ska på Bruce Springsteen i Augusti :D
9 April 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
These were the best days of my life

Att åka till Los Angeles. En dröm som jag haft så länge. I helgen blev den sann.

I fredags slutade jag kl. 15.00 och brummade sedan iväg mot parkeringshuset och T-banan 20 minuter härifrån. Jag parkerade bilen där över helgen för att just där är det inte så knivigt dyrt, $5/dygn. Sedan tog jag T-banan till south station i Boston där jag bytte till silverline som går till Boston Logan Airport. Jag var lite sen. Har läst att man ska vara där 2 h innan avgång. Så när jag stod i den kilometerlånga kön till säkerhetskontrollen så svettades jag en anining... Men eftersom det är Logan Airport så är det för att dom är slöa som det tar tid, inte för att dom är noggranna. Det var ju just från Logan som terroristerna åkte från September 11th. Man kan komma igenom säkerhetskontrollen med en stor vatteflaska utan att dom reagerar. Kan ju tycka att efter 2001 borde dom ha lärt sig något.

Hursomhelst. Så väntade vi alla väldigt länge på den där boardingen som skulle äga rum 30 minuter innan avgång. Men sedan sa personalen att det var strul med batteriet och att vi saknade en del delar av planet (!) och en mekaniker skulle fixa detta. Så det sprang lite mekaniker där men oroliga ansiktsuttryck. Kan ju erkänna att jag kände mig lite orolig. Detta var ju trots att första gången jag flög ensam. Och det hade ju varit lite olyckligt om det skulle hända något under dessa 6 h som vi var i luften. Men efter ännu mer väntan så blev det klart att vi skulle bli försenade. 2 timmar och 40 minuer! Hu...vi skulle nämligen använda ett annat flyg. Så då gick jag och åt middag istället. Och efter lite utfroskning av flygplatsen och mcyket mp3-lyssning så var det äntligen dags för boarding. Kändes lite oroligt bara att jag skulle landa klockan 00.15 i Los Angeles istället för 21.30...Men jag försökte att inte tänka så mycket på det. Flygresan var väl okej. Väl framme i LA så gick jag mot utgången för att hitta transportbilarna. Så jag fick skjuts ända fram till hostelet. Först tänkte jag att jisses, här sitter jag i en bil mitt i natten i Los Angeles, tänk om nått händer? Men chauffören var schysst. Vi pratade lite spanska. Han var nämligen mexikan som 90% av alla i LA... Jag kom in till mitt rum 1.30 och dom andra i rummet sov så jag ville inte väcka dom med att tända lampan så jag navigerade med hjälp av mobilen upp till min säng (jag hade självklart översängen...) Somnade ganska fort kan jag erkänna.

Lördag
Vaknade klockan 4 och var (hyfsat) pigg. Undrade varför det fortfarande var så mörkt ute. Kollade på klockan. Ah...Men jag var fortfarande inställd på Boston tid så enligt mig var klockan 7 då jag är van att stiga upp. Sov lite till men när klockan var 6.30 kunde jag inte ligga kvar längre. Ville ut och utforska staden!

Efter lite god hostelfrukost så promenerade jag ner till Santa Monica Beach (2 kvarter från mitt hostel ;-) Det var riktigt varmt, skulle tippa på mellan 20-25 grader även fast det var så tidigt. Att gå där längs stranden bland alla palmer och se detta vackra landskap, det, mina vänner, var lycka!

Jag mötte upp Martina på shoppingsstråket (också utanför mitt hostel) och vi shoppade lite. Vi hade det så kul. Mycket att prata om eftersom vi inte setts sedan hon åkte för 3 månader sedan. Jag såg en kändis :) Jag var inne i en affär som heter Pink Ice och provade ett par shorts. När jag var klar och öppnade dörren stod Brooke White från American Idol där. (Jag och barnen hejjar på henne). Och i de flesta affärer här i USA så är det lås på provhytterna så man måste be personalen att låsa upp innan man provar. Så jag var på väg ut och Brooke frågade om jag kunde hålla dörren åt henne. Jag var givetvis försen med att reagera och dörren åkte igen (detta var innan jag fattade att det var hon). Så jag sa: "Oh, Im soooorry!". Hon bara skrattade och sa "No, dont worry honey". Det var då jag såg att det var hon. Pinsamt.

Efter shoppingen så tog vi bussen till Venice Beach där vi tatuerade oss (låtsastatuering ;-) och doppade tårna i Stilla Havet. Härlig känsla! Ännu en dröm uppfylld. Sedan köpte jag ett par Converse skor :) (Ja, vet, ännu ett par, men jag var tvungen :)

Mot kvällen åkte vi till Beverly Hills. Oj, det var grejer det. Mycket fint! Promenerade längs Rodeo Drive och fönstershoppade bland designeraffärerna. Sedan drog vi oss tillbaka och åt på italiensk restaurang. Sedan fick vi iden att Martina skulle stanna på mitt hostel istället för att åka hem till Brentwood. För då kunde vi åka tidigare till Universal Studios morgonen därpå.

Hostellet var himla bra faktiskt. Det hade datorrum, bibliotek, Tv rum med 70 tums flatscreen, filmrum med 2 filmer varje kväll, gratis frukost, stort gästkök, utomhusterrass, ja allt man kan tänka sig behövas. Allt detta för $25/natt :) Det ar 150 sek. Inte illa.

Sondag
Denna dag tog vi bussen till Union Station där vi sedan bytte mot T-banan till Universal City. Resan tog rätt lång tid, ca 2 h. LA är stort... Men Universal Studios var bara sååå underbart fantastiskt!!! Jag kände mig som ett barn i en godisaffär. Det var ett perfekt ställe för mig :) Vi åkte på studiotour som visade runt där dom spelar in filmer och Tv-serier. Såg bland annat Wisteria Lane, gatan där Desperate Housewives spelas in. Såå härligt! Sedan åkte vi Jurassic Park-turen och Mumien-turen :) Jätteroligt! När vi var klara där inne i parken (efter ett antal timmar) så utforskade vi City Walk. Det är som ett eget litet universum, precis utanför Universal Studios. Där finns bland annat Hard Rock Cafe och massa andra affärer.

Nästa stop blev Hollywood Walk of Fame :D Så jag fick se många stjarnor (dom på marken, inte riktiga...). Vi såg även Kodak Theater, Chinese Theater, Hollywood-skylten. Åh, detta var så härligt. Sedan föll mörkret och det var dags att dra sig tillbaka till hostellet.

Måndag
Sista dagen i Los Angeles. Så jag kunde inte ligga och sova länge. Gick ut till stranden och la mig och grillades lite. Martina jobbade idag så hon kunde inte komma till Santa Monica. Men jag solade och bara njöt brevid Santa Monica Pier. Köpte lite souvenirer och åt lunch. Sedan runt 13-tiden åkte jag upp till Martina i Brentwood. Där var det snajsiga hus om man säger så... Mycket kändisar bor där. Jag är ganska så säker på att jag såg Jessica Biel stiga in i sin bil. Det var fler än jag som stirrade så om jag såg fel så var det fler än jag :) Martina, jag och hennes värdbarn gick till parken. Satt och kollade på alla kort vi tagit (över 200 var...) och göttade oss i solen. Hela helgen har det varit över 30 grader :) Vid 17-tiden åkte jag tillbaka till hostellet och packade hämtade min väska och åkte sedan till flyplatsen. Denna gången var jag tidig... 3 timmar, thihi. Men jag satt och åt glass och läste tidning. Dom var inte så jättenoggranna med packningen här heller. Jag hade med mig en flaska solskyddskräm som var over det tillåtna 3oz (ca 1dl). Jag visste detta, men eftersom jag nyss köpt flaskan för dyra pengar så ville jag chansa. Hon sa att det var lugnt och att hon inte "såg" den :) Ja, sånt här flyt har jag haft hela helgen känns det som!

Kändes välidigt tråkigt att lämna Los Angeles. Jag ÄLSKADE verkligen den här staden! Här ska jag bo en dag, det vet jag. Jag hade den bästa helgen i mitt liv. Jag behövde verkligen den här resan!

Los Angeles in my heart

Ps...Spana in mina nya bilder ;-)
26 Mars 2008  | Länk | USA | 2 kommentarer
Vilken helg :)

Som jag skrev sist, sa ville jag fasligt gärna gå på Missy Higgins konsert, och efter ett samtal till biljettkassan såg det rätt mörkt ut. Biljetterna hade varit utsålda i månader... Men som en blixt från ovan fick jag den perfekta iden: Leta upp en skummis utanför cluben som säljer biljetter svart. Anna var med på denna iden. Så jag åkte in dit en timma innnan och ställde mig utanför (efter att jag spelat blond och frågat om det inte fanns några biljetter kvar även fast det stod SOLD OUT med stora bokstäver på dörren... man kan ju alltid försoka :). Efter ca 5 minuter kom det ut en kvinna som ropade "Är det nån som vill köpa biljetter?" "JAAA", skrek jag fort som attan. Sedan frågade jag lite skeptiskt vad dom kostade. Bara $50 för 2 st. Det var endast $5 mer än förköp (!) Jag blev överlycklig och skuttade längs gatan samtidigt som jag letade efter ett ställe som sålde öronproppar. Hittade en musikaffär i en källare så jag gick ner dit (jag vet det låter lite dumdristigt). Det var en gammal rockaffär och dom som jobbade där inne såg ut att vara hämtade ur Rolling Stones (så som dom ser ut nu alltså...) Dom sålde inga öronproppar med mumlade nått om cigarett. Herregud, tänkte jag, erbjöd han mig att röka?? Jag tittade frågande på honom sa han sa det igen. Han tipsade mig om att ta filtret i en cigarett och stoppa i öronen...haha, det var en ny variant. Sedan började vi prata om tinnitus. Snubben hade såklart tinnitus, så han berättade om hur han fick det. Men det värsta, sa han, var när hans fru skrek högt i hans öra när hon fick syn på David Bowie, det var så han fick bestående tinnitus. Det lät lite komiskt tyckte jag.

Konserten flyttades fram till 22 istället för 21 så Anna och jag gick och käkade middag på en restaurang. Sedan när det började närma sig 22 gick vi till klubben. Vi fick hyfsade platser faktiskt. Sedan kom Anna på tunnelbanan slutar att gå klockan tolv. Så det kändes lite ledsamt eftersom detta betydde att vi måste gå klockan 23.30. Men hur som helst, satte Missy igång att sjunga och jag herregud vad bra det var!!! Det är en sån abstrakt känsla att gå på en grym konsert, men jag kan säga att det var ett Hallelujah Moment :) Och eftersom vi var så tursamma denna fredag så slutade konserten kl. 23.35... Så vi slapp missa något! Flytet fortsatte och jag hann med sista tåget till stationen där jag hade parkerat min bil. Helt underbar kväll!

I lördags hade jag min sista MassBay klass och det var kul :) Vi redovisade och jag börjar faktiskt få tillbaka min förkärklek till redovisningar :) Roligt. Så nu har jag ett fint diplom här på sängbordet. Efter skolan äkte jag raka vägen till Anna. Och schlagertiming som man har, så kom jag precis lagom tills det började ;-) Jag måste säga att det känns lite konstigt att se pa Melodifestivalen kl. 15 på dagen... Men kul var det. Kanske inte riktigt rätt låt som vann...men men det är det väl nästan aldrig. Bra show i alla fall. Sedan åkte vi och shoppade balaccessoarer och gick på bio. Vi såg The Other Boleyn Girl. Rysligt bra skådespeleri! Så det blev en sen kväll igen...var hemma 01.30...Men är det lördag så är det.

Idag åkte jag visseligen och lämnade tillbaka balskorma men jag hittade ett par andra. Hittade lite vårkläder med. Detta var en av dom bästa helgerna hittills!
17 Mars 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Redan Fredag?!

Jisses, nu går det allt fort...Vet knappt vart dagarna tar vägen. Nu idag har jag varit här i 144 dagar, bara så ni vet...

Igår var en intressant dag...Fick punktering på bilen. Eftersom detta aldrig inträffat nån gång förut så visste jag inte vad det var som var fel. Jag åkte iväg till en presentaffär i Acton - inget fel på bilen. Åkte hem fran presentaffär i Acton - MYCKET fel på bilen. Den dånade och hoppade så jag blev skitskraj. Det enda jag kunde föreställa mig som kunde vara fel var att avgasröret gått hål på. Så jag körde så sakta jag kunde hem. Det ironiska var ju att på vägen hem på en gata så gestikulerade en man åt mig att stanna bilen medan han avlägsnade en spikbräda från vägen. Oj, vad gulligt tänkte jag och vinkade och tackade. Det måste ha sett ganska så roligt ut när jag sedan passerade honom med världens punkterade hjul...Men sådan tur var så ar min hostfamily medlem i AAA. Dit kan man ringa närsomhelst och be om assistans när nått har hänt med bilen, gratis :) Känns himla gött faktiskt. Så nu behöver inte vara så oroliga för mig när jag är ute på vägana och åker. Jag vet jag ju hur det är att köra med punktering ;-)

Ikväll har Anna och jag planer på att se Missy Higgins på Paradise Rock Club i Boston. Fast jag har på känn att det kan vara slutsålt. Jag ska ta och ringa en pling till dom och slå på den svenska charmen. Hoppas det funkar! Vill såå gärna gå!

På Lördag har jag min sista lektion på MassBay. Whoho! :) Känns så gött att ha det avklarat. Det enda som stör mig är att lektionen krockar med min Kära Melodifestival! Ska i alla fall hem till Anna efter lektionen och se slutet. Förhoppningsvis hinner vi se resultatet!

Det var allt för mig!
Puss
14 Mars 2008  | Länk | USA | 0 kommentar
MassBay och designershopping

Nu var det visst ett bra tag sedan jag skrev. Mycket har hänt. Jag har börjat på MassBay Community College, vilket går mycket bra, aningen långa lektioner bara... 6 timmar... Men det går att stå ut, speciellt med tanke på att det bara är en lektion kvar. Lektionerna är på lördagar i Wellesley och man lär sig allt från amerikanska revolutionen till populär musik i USA. Inte så knivigt allstå. Nästa vecka ska jag, 2 svenskar och en ryss redovisa om Starbucks :) Det enda lilla problemet med att ha lektion på lördagar är väl att man missar Melodifestivalen...Blev ju löjligt glad när jag upptäckte att jag kunde följa denna lilla musiktävling via svt på datorn. Så jag håller mig uppdaterad! Haha... kul att Carola inte kom vidare tycker jag...En liten knäpp på näsan.

Sedan har jag även införskaffat mig en ny laptop. Äntligen! Fick tillbaka pengarna från Dell efter att min hostdad skällt lite på dom. Så nu sitter jag med en snajsig HP i knät :) Mycket fin är den. Med webcam och allt. Så i förrgår fick jag se mamma och Mimmi för första gången sedan okctober (för mammisen har fortfarande inte hittat usb-kabeln till kameran...). Oj, vilken upplevelse det var! Jag visste ju hur dom ser ut, men ändå kändes det som att det dom var helt olika bilden jag hade i huvudet. Men hurra för webcam i alla fall!

Gårdagen tillbringades med min vän Kristin. Vi shoppade runt lite i Boston. Jag köpte bland annat en snajsig vårjacka och en scarf (kan ju inte ta med dunjackan till California...). Vi lunchade lite inne på mitt favvoställe, Market Place, sedan drog vi oss vidare mot Newbury Street a.k.a designer gatan. Jag hittade en jättesöt kashmirtop på DKNY som hade kostat $195 (1300:-) men var nedsatt till $39 (250:-) - inte illa. Men nu ska jag spara inför L.A, tror ju att det finns lite bra shopping där med ;-) Åh, vad jag läntar efter värme. Här växlar det rätt så rejält mellan snö, regn och vår. Men vårfåglarna har vågat sig fram nu i alla fall. Det tar jag som ett bra tecken på att det finns hopp om en vår. Men enligt au pairer som var här förra sommaren, så blir sommrarna här väldigt varma. Uppåt 35 grader. Yea, I like.

Annars lunkar det på som vanligt. Jag varvar Harvardläxor med MassBay läxor. Men när jag avslutat dessa kurser är jag klar med mina 6 credits som jag behöver. Käns redigt gött.

Så efter en lång arbetsvecka planerar jag inför Los Angeles och Washington D.C. Ska bli himla skojsigt. Jag har börjat att sy balklänningen till Naval Balen nu. Måste säga att det går riktigt bra. Kan nog bli klar idag eller imorn. Jag laddar upp foto innom kort (när den är representabel för allmänheten).

Emma är i staterna nu! Så nu måste jag träffa henne snart :)

Jahapp, det var lite uppdatering. Ska försoka skriva lite oftare.
Pussikram/M
10 Mars 2008  | Länk | USA | 0 kommentar
Vermont

Nu är jag tillbaka från skidresan i Vermont. Vi åkte upp i torsdags, resan tog ca 3 timmar. Jag visste ju att huset vi skulle bo i var stort, men inte såå stort! Det var som en labyrint och man gick vilse lite tätt som tätt. Väldigt mysigt hus.

Fredagen spenderades i backarna. Denna dag blev det skidor för min del. Det var sååå himla kul att äntligen ställa sig på ett par slalomskidor igen! Var först rädd att jag inte skulle minnas hur man gjorde, men det gick hur bra som helst.

Dagen därpå blev det snowboard halva dagen. Grejen var att jag hade tagit med mig en snowboard härifrån som jag aldrig åkt på förut. Hade väl inte kollat så nogrant på den heller. Väl vid liften upptäckte jag att spännena var på fel håll! Jag åker som en vänsterfotad med brädan var för högerfotade... Men envis som jag är så skulle jag ju i alla fall åka. Och visst gick det. Problemet var bara att eftersom jag ända åkte på den som en vänsterfotad så var jag tvungen att vrida kroppen i en väldigt onaturlig vinkel...kramp! Att brädan sedan automatiskt svängde åt fel håll gjorde ju inte saken bättre. Men som sagt, jag är envis. Och visst gick det. Jag åkte bättre än jag trodde att jag skulle gjort, men efter några timmars krampande i ben och rygg bytte jag till slalom :)

Men oj vad jag älskar att åka på skidsemester! Det är en sån mysig känsla. Man går konstigt i pjäxorna, man äter mat i en stor gillestuga, dricker varm chocklad, sitter framför brasan, går runt och kollar i skidaffärer...jag skulle kunna hålla på i all evighet. Men jag har kommit på att det är bara på skidsemestrar och jul som jag gillar snön. När man sedan kommer hem till ännu en snöstorm är det inte lika roligt längre... Nepp, jag vill bo där det ar varmt och sedan välja själv när jag vill ha vinter.

Kan ju även meddela att jag kom in på MassBay College och börjar läsa nu på lördag. Jisses, både Harvard och MassBay. Jag har att göra...

Igår saknade jag allt och alla som har med Sverige att göra. Ush det var jobbigt. Ibland hatar jag tidsskilnaden. Saknaden kommer oftast på kvällen, när det är natt i Sverige, vilket gör att man inte kan ringa varje gång direkt... Men lustigt nog går det oftast över under natten. Tur är väl det. Men jag försöker tänka på det som jag har framför mig.
- Emma kommer
- Los Angeles
- Washington D.C
- mamma & pappa, Daniel och farmor & farfar ska komma
- en eventuell resa till Nashville och Graceland (Elvis!).

Jag skulle ljuga om jag sa att det inte är jobbigt ibland. Men jag vet att det är värt det.
28 Februari 2008  | Länk | USA | 2 kommentarer
Planer

Hejsan! Detta blir ett kort inlagg. Jag och familjen aker till grannstaten Vermont ikvall for en skidweekend :) Ska bli riktigt kul! Vi hyr ett gods, sa jag tar med kameran. Hall utkik.

INu om exakt en manad sitter jag pa ett plan pa vag till Los Angeles (!) Japp, antligen gick det att pussla ihop en resa till min kompis Martina som bor dar mars ut. Ska bli saaaa roligt! Ni som kanner mig forstar nog hur lojligt uppspelt jag ar over detta. Jag menar, LOS ANGELES!

Sen blir det till att halsa pa Emma i New York snart med. Hon kommer om knappt 2 veckor ju! Hjalp, vad tiden gar fort.

Ska aven forsoka anmala mig till en ny kurs nu i mars (om det finns plats kvar). Kursen heter "Journey Through North America" och sa far man 3 credits plus en resa till Washington D.C. Sa i april blir det Washington D.C for min och Martinas del. Vi ska aven ga pa bal dar, sa nu galler det for mig att hitta en klanning... Men maste saga att det ar frestande att sy en. Far fundera lite pa det.

I maj kommer mamsen, jippie! Och nu ar det aven bestamt att farmor o farfar, pappa o Daniel ska komma, Jippie igen!

Mycket pa gang nu. Kanns sa gott att ha planer.
~Love~
21 Februari 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Salsa och Connecticut

I fredags var det salsa som gällde. Efter lite trafikkaos och springande så kom jag äntligen fram till Malins hus där jag skulle lämna av väskan medans vi dansade salsa. Svenska som vi är så var vi ju där i tid eftersom det stod på imbjudan att salsalektionen började 7.15 pm sharp. Men folk började ramla in närmare 8 och det blev ganska fullt. Dock mycket äldre gubbar... Men jag lärde mig i alla fall ett par nya moves. Dansade med en snubbe från något latin-land. Han frågade om jag hade dansat salsa förut, han tyckte jag hade rytmen. Jag sa att jag hade dansat lite. Så jag frågade honom med om han hade dansat salsa förut (detta var samtidigt som vi dansade, och jag märkte ju att han var duktig egentligen). Han tittade konstigt på mig och skrattade. Jag antar att det var en rikitg förolämpning...oops ;-)

Vi gick hem tidigt Malin och jag, drack te och pratade till kl. 2.30 (som vanligt). Så jag var ju något trött dagen efter om man säger så. Men jag åkte hursomhelst til Connecticut direkt från Boston. Bussresan gick fort och vips så stod jag där i Hartford. Linda kom och hämtade mig. Hon är min famors kusin som jag inte sett sedan jag var 7 år... Men när jag såg henne kände jag faktiskt igen henne. Vi åkte hem till deras hus som låg precis utanför Hartford i ett väldigt fint område. Jag fick ett eget rum och badrum och kände mig som en prinsessa. Jag träffade lite andra släktingar ocg vi gick ut och åt på restaurang. Sedan tog min syssling eller pyssling eller vad det nu blir, med mig till köpcentret. När vi kom hem var det jaccuzzi som gällde ;) Efter detta sov man gott.

Nästa morgon blev det färska muffins till frukost(!) Dom köpte en som hette Boston för att jag skulle känna mig som hemma ;) Muffins till frukost brukar ju inte vara min melodi i vanliga fall, men mumsigt var det! Sedan bar det i väg till kyrkan. Den var faktiskt svensk och hade många olika svenska symboler lite varstans. Sedan åkte vi hem till Edith som är min gammelfarmors syster. Det var riktigt roligt att prata med henne om hur hon kom till USA när hon var 19 precis som jag. Det var en rolig liten dam :)

Så detta var en mycket rolig helg. Lite sorgsen dock när jag såg alla svenska saker som dom hade hemma. Det gjorde att saknade Sverige. Och Farmor och Farfar. Ska ta och ringa dom snart. På tal om släktingar, min lilla kusin har äntligen kommit! En flicka som jag trodde :) Hon ska heta Joline. Så: Välkommen lilla Joline! Väldigt vackert namn. Det är dessutom titeln på en av mina favvo-låtar. Det ska bli roligt att träffa henne. Tyvärr kom jag just på att jag missar dopet...Inte så roligt. Ush, vad jag saknar alla där hemma!

Ikväll var det Grammy Awards på tv (som svenska grammisgalan). Det var väldigt roligt. Mormorn och morfarn var här på besök och vi åt god mat. Corned Beaf tror jag det hette om jag inte minns fel. Efter detta, en brownie chocolate sundae. MUMS och gonatt!
11 Februari 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
100 Dagar

Nu var det ett tag sedan jag skrev sist. Mycket har hänt. Jag har äntligen borjat att läsa pa Harvard. Jag går en kurs som går under categorin Psykologi och heter Personality Theori. Första lektionen gick läraren mest igenom upplagget av kursen. Det var en ganska stor klass, runt 40-50 elever kanske. Jag träffade en au pair där som bor i närheten av mig och vi tar sällskap dit, vilket känns aningen tryggare an att sjalv traska runt i Cambridge vid Harvard Yard när det är mörkt. Jag läser kursen noncredited, vilket betyder att jag inte får betyg i den och att läxor och prov är frivilliga. Men jag tycker att när man väl går pa Harvard sa ska man ju bannemej lara sig nått också. Så jag har nu beställt kursboken på internet. 650 spänn…inte billigt…men det är det värt.

Har nu även passerat 100 strecket. Kan inte fatta att jag varit här så länge. Så for någon vecka sedan planerade Ida och jag ihop ett litet 100-dagars kalas som skulle aga rum den här helgen har uppe hos mig. Så hon kom i fredags och stannade tills söndag. O boy, om vi hade kul. Det lustiga är bara att om jag och ida bestämmer oss för att göra något, så blir det aldrig riktigt som vi tänkt oss.

I fredags bestämde vi oss för att gå på bio i Lexington. Vi ville se Atonement. Vi hittade dit och allt och var till och med i tid. Men när vi kom fram till dörren satt det en lapp där : “No Power”. Biografen var alltså stängd pga strömavbrott. Plan B :Den senare bion i Cambridge, men GPS:n ville inte sammarbeta och jag hittade inte dit utan den så vi körde runt lite... Efter mycket kämpande och många kilometer senare gav vi upp. Vi drog oss hemmåt och tänkte att vi kunde ju i alla fall hyra en film. Väl framme vid filmaffären kl. 22.03 konstaterade vi att det var stängt sedan 3 minuter tillbaks. Jaha, tankte vi. Då får vi väl se på en film hemma då. Jag har ingen dvd på mitt rum, men jag har ju min laptop. Men precis vid ingången till huset sa blinkade det till rejält. Jag trodde det var utelampan, men det var en blixt som följdes av åskmuller.
Vilket så klart gjorde att vi inte kunde se på en film i datorn… min laptop är trasig nog som den är, utan att åskan slår ner i den. Men hursomhelst, Ida och jag kunde bara skratta att det. Det var trots allt valdigt komiskt. Jag menar, vad är oddsen?

I lördags bakade vi en tårta, som inte heller blev riktigt som den skulle, men god blev den i alla fall- och vacker! Men denna dag hade bion ström i alla fall. Filmen var väl ingen höjdare. Jag höll pa att somna vilket är en väldigt ovanlig kombination när det kommer till mig och filmer. Inget höjdarbetyg med andra ord.

Pa södagen at vi tårta och ben & jerry glass direkt efter frukosten. Mums + illamående. Och efter en liten tur till några av mina favoritställen i Boston så var det dags att ge sig av till flygplatsen och vinka av Idie. Det var sorgligt. Vi hade haft så kul. Detta måste göras om.

Jag kan inte fatta att det gått sa fort. Redan 100 dagar I USA. Bara 265 kvar. Har varit här en fjärdeedel nu. Språkmässigt så känns det som att jag kälttrat over muren nu. Det flyter på riktigt bra och rent reflexmässigt är det engelska ord som kommer nu. Så det är väldigt roligt. Men jag längtar ihjäl mig efter sommaren. Man blir så deppig här i vintermörkret med snöslask och snöstorm omvartannat. Usch, vill till solen!

Nästa helg åker jag bort hela helgen. Fredagen åker jag till Boston på Salsa Night med en grupp au pairer och sover sedan over hos Malin. Åker på lördagmorgon till Hartford i Connecticut där mina släktingar bor. Ska bli roligt att äntligen få träffa dom. Har inte sett dom sedan jag var i 7-ars åldern. Så detta ser jag fram emot. Nått annat som jag ser fram emot är att Emma kommer om en månad! Det ska bli kul! Så det väntar jag på. Jag väntar aven på min nya kusin som ska komma till världen nu i dagarna. Kan den inte komma snart? Tror att det blir en till lite tös. Känner på mig det :)

Kramiga Kramar
6 Februari 2008  | Länk | USA | 2 kommentarer
Sweet Emotion

Idag åkte vi till Littleton provade på "tubing". Detta innebär att man åker ner för en snötäckt backe i olika rännor i en stor badringsliknande uppblåsbar ring. Jag måste säga att jag var lite skraj innan jag testade detta. Tänk om man åkte ur banan och flög all världens väg...Tänk om det gick för fort och man inte kan bromsa...Tänk om... Men det gick hur bra (och fort) som helst :) Det var riktigt kul. Barnen var lediga från skolan idag så jag tog med S och hennes kompis på tubingen.

Jag märkte en liten kulturskilnad vad gäller hur man kom upp till toppen av backen igen. I Sverige när vi åker pulka får vi bannemej gå hela vägen upp tills man är helt slut i benen. MEN jag är ju i USA, såklart man inte behöver gå...Man åker lift :) Och jag klagar inte. Riktigt gött var det. Ush, vad bekväm av mig jag blivit... :)

Efter lite lunchätande så gav vi oss ut i backen för ett sista åk innan vi skulle dra oss hemmåt. Så jag kom ut ur gillestugan och plötsligt hörde jag något fantastikst. Låten "Sweet Emotion" (Aerosmith...) spelades högt som bara den i högtalarna längs backen. Snacka om timing. Så sista åket ner för backen blev det bästa. Föreställ er mig framför er, åkandes som en galning i en hejdundrans fart vrålande Sweeeeeeet Emoooooootion. Vilken vacker syn... Jag säger bara en sak. Lycka.
19 Januari 2008  | Länk | USA | 3 kommentarer
Boston I Mitt Hjärta

Gårdagen spenderades med Anna i Boston. Vi började denna soliga dag med att åka skridskor. Skridskorna var bruna och såg ut att vara kidnappade från 40-talet, men dom var bra att åka på. Det var riktigt roligt. Det var så länge sedan jag stod på ett par skridskor och jag upptäckte benmuskler som jag inte trodde att jag hade... Sedan blev det H&M. Räknade antalet svenskar i affärern; 5 st exkl. oss. Inte illa. Men det blev ingen storshopping direkt. Jag köpte ett vitt och ett svart långt linne och en beige hatt. Jag och mina hattar...

Man blir hungrig av att shoppa så vi gick till Quincy Market (typ som Saluhallarna) och åt grekiskt. Mums. Efter det köpte vi glass som var dyrare än lunchen...Men ack så god!

Jag köpte ännu en till huvudbonad, en Boston Red Sox keps. Ett måste om man bor här.

Vi hade också tänkt att gå på Museum of Fine Arts, men det var stängt när vi kom dit, så det får bli en annan gång. Istället åkte vi tillbaka in i centrum och strövade omkring längs Bostons gator. Jag måste säga att Boston ger mig en sån härlig känsla av "hemma". Älskar den staden.

Vad annars har hänt sedan jag skrev sist? Hm... Martina har åkt till California där hon ska stanna i 3 månader :( Fasligt tomt blev det. Förra helgen hade ett litet "hejdå" tema. Vi gick på bio, vi hade movie night hos henne och på Söndagen tog vi med oss Fergie (GPS:n) till Natick Mall och utforskade den lite. Det var sorgligt att säga hejdå. Men om allt går enligt planerna så ska jag åka och hälsa på henne i California inom 3 månader (!) Kan knappt fatta det; CALIFORNIA! Oj oj oj, drömmer jag? Det är även tal om antingen en solresa till Florida eller en skidresa till Colorado med familjen på sportlovet. Inte illa :)

Nu ska jag gå ut på en liten promenad i "lugnet före stormen". Ska tydligen bli kasst väder imorn. Om två veckor börjar jag läsa psykologi på Harvard. Det ni! ;-)
Allt för denna gång
KRAM
13 Januari 2008  | Länk | USA | 1 kommentar
Happy New Year!

Så har 2007 passerat oss och 2008 är det år som man ska börja vänja sig med att skriva. Jag minns när jag var mindre och filosoferade om framtiden. Hur jag tänkte på hur livet skulle vara när jag är 20, år 2008. Det kändes fasligt avlägset men nu är det här. Visserligen fyllde jag 19 för bara ett tag sen, men under det här året kommer jag faktiskt bli 20. Känns oerhört konstigt. Vad som är ännu konstigare är att det kommer att firas här i USA. Lite extraordinärt sådar. Hursomhelst ser jag fram emot detta år. Det känns som att det är nu det börjar.

Ska ge er en liten resume om hur jag tillbringade mitt första nyår i staterna:

Jag gick hade svårt att sova dagen innan det lilla äventyret. Somnade 12 och vaknade 4. Men jag skulle ändå upp vid 5 så det var väl okej. Mom skjutsade mig till Boston 5.45 eftersom min buss gick 7.00 och jag var tvungen att vara där 20 minuter innan avgång. Jag hade förväntat mig en liten pluttig väntsal, men när jag kom fram var det värsta Landvetter. Efter lite ångest och biljettproblem satt jag äntligen på bussen mot NY. Resan tog 4 timmar men jag hade min mp3 som gjorde att tiden flög. Väl framme i New York, närmare bestämt Chinatown fick jag promenera runt lite eftersom Idas buss kom senare än min. Ögonblicket jag steg av bussen, ut på gatan så möttes jag av en ny kultur. Och det var inte riktigt vad jag väntat mig. Jag steg bokstavligen av mitt i China. Alla skyltar är på kinesiska och alla människor är kineser. Jag kan räkna dom icke-kineser jag såg under den timman på min ena hand. Det var lite coolt tycker jag. Att dom lyckats bevara det så.

När Idas buss väl kom så begav vi oss till Little Italy (Som Chinatown fast Italien och betydligt mindre) där vi åt lunch. Jag åt (hör och häpna) spagetti och köttfärssås. Sedan vandrade vi på Broadway och kikade lite i affärer. Köpte dock inget. Efter ett tag begav vi oss mot East Village där vårt hotel låg (2 kvarter ifrån gatan där Drew Barrymore bor/bodde). Hotellet var bra, tyckte jag. Härligt grilliga tapeter, men väldigt frächt. Lugnt område också. Det enda som störde skönhetssömnen var rören som lät lite titt som tätt. Detta är tydligen vanligt i äldre hus i New York.

Efter incheckningen och dumpningen av väskorna (puh) så tog vi subway till Times Square och kollade runt lite där. Vi gick till MTV-affären där jag köpte en MVT-troja, MTV-plektrum och ett klistermärke. Ida och jag funderade på att gå på RENT. Vore ju kul att se en musikal på Broadway när man väl är här. Men det var slutsålt så vi avslutade kvällen med bio istället. Det blev "Ps, I love you". En mycket bra film som faktiskt utspelar sig i New York. Jag och Ida kände igen några gator från filmen, världsvana som vi är :)

Dagen därpå (nyårsafton) gick vi och åt en amerikansk (=stooor) frukost i East Village. Ida valde american pancakes och te och jag havregrynsgröt, omelett och toast. Ni kan ju giss om vi var mätta efter detta kalas... :) Efter utcheckningen åkte vi upp till Upper West Side på Manhattan där vårt hostel låg. Vi gick även en sväng i Central Park. Det var vackert som sjutton :) Kändes verkligen som att vi var i en film.
Framåt fyra-tiden var vi tvugna att ta oss till Times Square om vi skulle få någon bra plats och kunna se "the ball drop". Vilket var själva huvudsyftet med resan :) Det var MYCKET människor där. Det beräknades efteråt att ha varit över en miljon. Vi fick gå ett bra tag innan vi kom in på själva området pga avstängningar och omdirigeringar. Men tillslut kom faktiskt riktigt nära. Vi var först lite besvikna att vi inte kom längre fram eftersom vi var rädda att vi inte skulle få en skymt av bollen. Men vi hade i själva verket väldigt bra platser med tanke på att vi åkte in så pass "sent". Så när bollen väl tändes, tänkte vi: Är det där verkligen bollen? Och när vi insåg att det var det så kändes det mycket bättre. Bollen var rakt framför oss. Den var mycket mindre än jag hade väntat mig. Och faktumet att den såg så liten ut fick oss att tro att vi var ganska långt ifrån den. Men den är tydligen inte så stor.

Sedan var det en lång väntan. Närmare bestämt 7 timmar. Och eftersom det varken fanns toaletter eller mat på området gjorde detta väntan ännu längre. Att det var 1 plusgrad gjorde ju inte heller saken bättre. Men envisa som vi är Ida och jag, så stod vi kvar. Inte hade vi tagit oss ända hit för att ge upp inte. Vi fördrev tiden med att leka ordlekar. Riktigt kul faktiskt. Sedan som en riddare på en häst kom en snubbe från ett cafe och sålde te. Jag köpte såklart. Jag behövde inte bekymra mig särskilt mycket mer om kylan utan nu var nog bristen på toalett det största problemet... Men inte kom vi dit för att ge upp inte. Och när vi såg kulan sakta sänkas ner samtidigt som nedräkningen ekade mellan Manhattans kvarter så kände jag att det verkligen var värt det.

Hostellet som vi bodde på var helt okej. Bättre än vad jag förväntat mig att ett hostel skulle vara. Särskilt när man delar rum med 10 andra tjejer som man inte känner och ett badrum... Men jag märkte inte ens dom utan det var som att dela rum med kanske 3 pers. Så det var possitivt, både som upplevelse och för plånboken. 33 dollar/natt (!) på nyårsafton. Det blir inte så mycket billigare än så.

Dagen därpå hann vi inte med så mycket mer. Vi åt en härlig frukost på Starbucks och tog sedan subway tillbaka till Chinatown där Idas buss väntade. När hon åkt så gick jag tillbaka in till Broadway och kollade lite i affärer innan jag fick kramp i axlarna av min tunga ryggsäck. Ska definitivt packa bättre nästa gång. Men det är svårt att trycka ner allt man behöver för 3 dagar i en ryggsäck... :)

Det här är nog något som man inte gör varje år utan mer once in a lifetime. Kanske möjlgtvis två. Och jag lovar att någon gang ska jag se the ball drop live igen. Och den gången ska jag vara längst fram.

Nu går jag tillbaka till vardagen. Låter kanske lite tråkigt men ska bli ganska skönt efter allt man varit med om. Halloween, Thanksgiving i North Carolina, Luciatåg, Jul och nu sist nyår i NYC. Vi får se vad som händer härnäst. Vem vet kanske väntar ytterligare ett äventyr runt hörnet?
4 Januari 2008  | Länk | USA | 4 kommentarer
Jul i Amerika

Här kommer lite uppdatering om vad som hänt de senaste dagarna:

24 December (Svensk julafton):
Dagen började lugnt. Vi åt goda american pancakes till frukost och efter det fixade jag lite i mitt rum så det var fint och så. Pratade med mamma, pappa och farmor på telefon. Det var roligt, men samtidigt jobbigt. Det är svårt att vara ifrån sina nära och kära när det är jul. Sen att man är sjuk gör ju inte saken bätte. Då när man som allra mest vill vara hemma i sin egen säng var hemlängtan som värst. Men som en gåva från ovan kom äntligen mitt paket från mamma på posten. Som jag hade väntat! Men jag väntade med att öppna paketen tills den amerikanska julaftonen. Framåt eftermiddagen var det dags att göra sig i ordning inför julmiddag hemma hos mormorn och morfarn. Vi åkte till dom runt 18 tiden och åt ett jättegott svenskt julbord. Efter detta var det dags för presentöppning. Jag måste ha varit väldigt snäll i år för jag fick många fina saker. Efter lite kakor och risalamalta så begav vi oss till Harvard Square. Där gick vi i kyrkan. Jag har alltid velat gå i en amerikansk kyrka på julafton, så detta var något speciellt. Det var också väldigt roligt för prästen sjöng såå falskt och klappade i otakt. Och kyrkan är ju en sån plats där det råder en oskriven lag om att inte börja asgarva när prästen sjunger...Men det kan ju inte jag kontrollera, inte J heller. Jag såg i ögonvrån hur hon skakade av skratt och jag bet mig så hårt i kinden att jag tillslut kände blodsmak. Men, det var kul.

25 December (amerikansk julafton):
Direkt på morgonen var det dags för paketöppning igen (japp, firar man både amerikansk och svensk så har man tur). Fick ännu mer fina paket idag. Öppnade även paketet från mor :) Fick bland annat en Elvis bok ;-) Sedan kom släkten över och åt lunch. Resten av dagen var väldigt lugn, och jag hade stor hemlängtan. Det är bara att acceptera. Det kommer och går närsomhelst.

Mellandagarna var ganska lugna men händelsefulla. Ätit på restaurang, gått på bio, åkt till Burlington och även ett besök hos doktorn klämdes in. Filmen som vi såg hette Juno och är definitivt att rekomendera. Den är lite i samma stuk som Little Miss Sunshine. Fast roligare.

I går kväll såg vi allihop på film uppe i föraldrarnas säng. 6 personer + 2 hundar(!) Vi såg en komedi som heter Just Friends. Det var trångt men mysigt :)

Idag tog jag steget att klippa av en bra bit av mitt hår och färgade det mörkare. Kände att det var dags för en förandring. Längden är lite längre än till axlarna. Håret färgades ungefär 2 nyanser mörkare med lite ljusare slingor i. Är mycket nöjd. Bildbevis kommer innom kort :)

Annars får ni ha det så bra allihop. God Jul och Gott Nytt År! I övermorgon sticker jag och Ida till Staden Som Aldrig Sover. Skriver mer när jag kommer hem.
Ciao!
29 December 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Dan före dopparedan

Puh, nu är alla julklappar köpta. Var ute i sista minuten i år igen, fast jag lovade mig själv den 23:e december förra året att NÄSTA år då ska jag minsan vara klar i November. Men icke då. Fast i år har jag faktiskt en bra ursäkt i alla fall.

Idag var det första dagen som jag varit uppe mestadels av dagen. Mom tog mig till 2 affärer så jag kunde köpa dom sista klapparna. Sedan slog jag in klappar i en timme eller två. Jag tror aldirig att mina julklappar sett så amerikanska ut någonsin, med rosetter och allt.

På vägen till Staples åkte vi förbi fängelset här i stan. Det var sorgligt. Jag såg flera unga kvinnor på väg in mot fängelset. En av dom med en babystol på armen. Det stack till i hjärtat. Tänk vilken sorglig jul. Julen är en högtid med mycket tid för eftertanke. Jag känner stor tacksamhet, men samtidigt skam. Här går man och oroar sig för sina pyttesmå problem i sin pyttelilla värld när det finns så många människor vars problem inte ens går att jämföra. Tacksamhet är vad jag känner.

Jag önskar er alla en underbar jul! Här i USA är det egentligen dan-före-dan-före-doppare-dan. Men min familj firar båda dagarna. Härligt!
24 December 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Jag Är I Tryggt Förvar

Nu har jag varit sjuk i 5 och en halv dag, gissa om jag börjar bli trött på den här öroninflamationen??

Mom tog mig till Dr. Moody (roligt namn) igår och han sa något som förklarade varför jag hade så fruktansvärt ont i måndags. Tydligen är lufttrycket här i New England området väldigt högt jämfört med Sverige. Och i måndags sjönk det drastiskt, därav min öroninflamation. Sedan gick det tydligen upp igen (trummhinnan sprack) och ska eventuellt sjunka igen... tjoho. .. :( Hursomhelst var det skönt att veta varför det gjorde så himla ont. Jag menar, jag har ju haft några öroninflamationer tidigare om man säger så. Men aldrig haft så ont att jag varit beredd att skära av huvudet.

Anyway, idag så skulle jag ta mig lite lunch, så märkte jag att någon kom in. Då var det mormorn som kom med en räkmacka till mig! Hur gulligt är inte det? Hon sa att det kunde påminna mig lite om västkusten. Jag blev så GLAD och rörd. För nu under den senaste veckan har jag kännt stor hemlängtan. Inte för att någon är dum mot mig eller så, utan för att det är inte så lätt att vara sjuk när man inte är hemma. Det kanske låter konstigt, men hemma om jag var sjuk så visste man hur allt fungerar. Här är allt så annorlunda, speciellt sjukvården. Det var tufft att åka till läkaren och förklara allt på engelska och sedan hålla reda på alla mediciner och sånt (och jag lovar, det är endel). Hursomhelst längtade jag bara efter att få krama om mamma o pappa, och lille Daniel med :) Jag känner mig lite ensam. Men nu känns det lite bättre i alla fall, jag får gråta lite då och då - det hör väl till.

Annars känns det som att det går åt rätt håll i alla fall. Behöver inte ta lika många "morfin-tabletter" (kallar dom så, för dom är så starka och innehåller något liknande) och jag har fått aptiten tillbaka. Och mom var så gullig igår. Hon åkte runt i typ 2 timmar för att köpa allt som jag behövde, mediciner och sånt. Så visst tar dom hand om mig här. Jag ser nu fram emot att fira jul med min amerikanska familj - min första jul i USA.
22 December 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
7 days to go...

Idag är det exakt en vecka till julafton (den amerikanska). 6 dagar till den svenska. Vi ska fira båda dagarna efter som familjen är halvsvensk :)

Denna dag har spenderats mestadels sängliggande. Har åkt på en öroninflamation, en hemsk sådan. Jag har aldrig i hela mitt liv känt en sån smärta. Det var som om någon stod och stack mig med en kniv i örat. Inte skönt alls. Så jag akte iväg till farbror doktorn och fick en massa olika mediciner, fem om jag inte minns fel. Doktorns reaktion när han såg min trummhinna: "Oh heaven dear, bless your soul!" Det var ju lugnande ord... En trummhinna ska tydligen vara vit, min var "rödare än en stopskylt". Så jag antar att det inte är så bra... Men nu, några amerikanska trolleripiller senare kan jag fungera som en människa igen. Är dock väldigt trött från medicinerna. Men men, ett annat problem är julklapparna som jag inte hunnit köpa än. Och jag som inte får köra bil samtidigt som jag äter dessa tabletter. Jag ska dessutom knapra piller fram till julafton... Det går inte riktigt ihop. Men det får lösa sig.

Annars är allt bra här i landet i väst. Jag klarar av det mesta känns det som. Är faktiskt riktigt stolt över mig själv som gick till doktorn själv och förklarade alla symptom på engelska. Jag har även skottat (inte idag...) lite av snön som snöstormen lämnade här i förra veckan. Martina var här på sleepover och vi och flickorna såg på film tills klockan var tolv. Det var kul. Sedan gick Martinorna på bio. Vi såg Enchanted, vilken mysig film.

Nu ska jag nog ta och se på en halv film (lär ju somna efter en kvart...) Hade gott, jag skriver lite längre när jag är klarare i skallen.

~Martina~

Ps...Nämnde jag att Ida och jag ska vara TVÅ nätter i New York nu i stället över nyår?? Längtar!
18 December 2007  | Länk | USA | 1 kommentar
Snart är det Jul igen!

Julen närmar sig med stormsteg samtidigt som stressen över julklapparna ökar. Det är svårt att veta vad man ska köpa, men hittills har jag några bra ideer, men inget är klart än.

Igår blev äntligen IKEA-resan av. Jag, Anna och Lisa anlände vid 3 tiden i Stoughton där Massachusetts enda IKEA ligger. Jag tror aldrig jag varit så glad av att se den blågula skylten som igår. Det blir så speciellt. Men väldigt konstigt också. För ett ögonblick glömde jag totalt bort att jag var i USA och inte i Sverige. Jag gick där bland de möblerade rummen med en kanelbulle i handen och pratade svenska med mina kompisar. En gång sökte jag med blicken över rummet undrandes vart mamma var. Men sedan kom jag på att jag inte alls var i Sverige...Det var lite konstigt att vara på IKEA utan mammsen eftersom vi alltid åker dit ihop. Vi åt självklart köttbullar med lingon och potatismos(?!) Hade ju förväntat mig potatis, men men, ingen ide att vara knusslig här inte. Kan även tillägga att jag köpte lingonsylt (som jag har längtat) och massa andra svenska delikatesser :) Det inhandlades även lite saker till mitt rum. Nu känns det mer som hemma och mer Martinigt.

I Fredags åkte jag och Martina till Natick för att köpa lite scrapbooking saker på Michaels. Oh boy vilken affär, de hade allt! Vi glömde totalt bort tiden så vi han inte direkt med någon shopping i Natick Mall. Men vi har redan inplanerat ett besök där på Söndag. Martinorna och Fergie (GPS:n heter så...=) åker land och rike runt och har så roligt som man kan ha.

På Lördagen ägde Yuletide (notera stavningen), en svensk julmässa rum i Boston. Vi i Luciakören var där och lussade, men även min familj eftersom mormor säljer saker där. Jag köpte ett par söta lovikavantar av henne. På mässan kunde man hitta allt från våfflor till röda små tomtar. Så detta var en rolig dag :) Efteråt åkte jag, mom och J till H&M och jag köpte ett par jeans som jag länge tittat på. H&M är ruskigt billigt här :)

Igår klädde vi granen och lyssnade på julmusik (bla från Jill Johnson). Det var verkligen julstämning! Jättemysigt. Idag fick jag sovmorgon, det var verkligen skönt. Det är liksom svårt att stiga upp på morgonen när man sover i en stooor skön säng.

Fick precis reda på att min laptop är på väg :) Den kostade mycket mindre än vad den hade kostat i Sverige. Så det var kul! Annars börjar pengarna sina lite...Efter jul måste jag börja spara lite. Det är svårt att göra nu i början. Det är så mycket tråiga vardagssaker som man behöver som man inte tänker på att man använder hemma; tandtråd, vitamier, alvedon, hudvårdsprodukter med mera, med mera.

Nu var det färdig tjatat för denna gång :) Kram till er alla!
10 December 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Sankta Lucia

Nu är det verkligen julstämning på g. Igår (1:a advent) hade vi vårt första Lucia-gig. Det gick väl så där om jag ska vara ärlig... Jag märkte hur dåligt texterna satt egentligen. Ett trevligt litet wake up call framför 100 pers. Men vi hade roligt i alla fall. Och nog var det julstämning. Utanför föll snön, och den ligger kvar än idag (!) Vilket gjorde att imorse var skolan uppskjuten 2 timmar. Så S och jag tog tillfället i akt att göra säsongens första snögubbe. En vacker sådan också :)

I Lördags var Lisa och jag på Boston Music Award. Det var trevligt. Vi hade bra platser. Galan inleddes med att Augustana spelade "Boston". Mycket bra låt :) Sedan kom Joey Kramer (trummisen i Aerosmith) ut på scenen och det visade sig att han var kvällens värd. Jag höll på att svimma! Jag menar: det är ju Aerosmith! Sedan kom även deras basist Tom Hamilton! Synd att inte Steven var där, då hade jag verkligen svimmat. Det blev lite långtråkigt när det var prisutdelning, men det var mycket bra band som spelade emellanåt.

Blev igår bjuden på svenskt julbord av familjens morfar och mormor :) Det var sååå gott! Dom är så himla gulliga!

Hittills idag har jag pratat med både farmor, Daniel och pappa. Vilken dag! Det är så roligt att prata med mina nära och kära från Sweden. Saknar dom massor! Sedan har jag även pratat med Ida och vi har bokat ett hostel i NYC så nu kan vi fira nyår där!! Häftigt eller häftigt??

Nu ska jag försöka göra ett litet städ-race och göra mitt rum lite mer presentabelt. Hade gött allihop! Det har jag ;-)
3 December 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Mamma Mia vad kul det var!

Gårdagen började som vanligt med frukost och promenad med vovvarna. Sedan åkte jag till Dunkin för att fika med Martina. Det var ett tag sedan vi träffades så vi hade lite att ta igen. Efter denna trevliga fikastund så åkte jag hem och spenderade ett antal timmar framför datorn...Jag vet, usch för dumburken, men jag var tvungen att börja titta lite närmare på vilka kurser jag ska läsa på Harvard. Det står just nu mellan English, Philosophy och Acting. Men det lutar åt English. Vad jag allra helst skulle vilja läsa är ju så klart något skådespelinriktat, men att improvisera är nog svårt på svenska, så jag tror att jag väntar med det ett tag tills jag kommit in mer i engelskan (som föresten flyter på ganska bra, jag både drömmer och tänker på engelska nu).

När klockan närmade sig 5.30 pm så gav vi oss iväg till Alewife, där vi skulle ställa bilen för att sedan ta subway till Boston. Den här gången agerade inte jag taxi chaufför för ovanlighetens skull, utan en annan au pair från Tjeckien. Vi var 5 au pairer som åkte ihop; Jag, Lisa, Martina och de 2 från Tjeckien, vars namn jag inte kan uttala, ännu mindre skriva. Men det var jättetrevligt. Det var knökat med folk i Boston för att det var den dagen som dom skulle tända den stora julgranen. Fast vi konstaterade att den inte var så stor, en familj här på Main Street har en mycket större :)

Klockan 7.30 pm började äventyret, som jag hade längtat! Även fast jag sett Mamma Mia! tidigare i Sverige så var det lika spännande hela tiden. Föreställningen var SÅ bra! Den var även mycket mer humoristisk än vad den i Sverige var. Fast ingen kan spela Tanya bättre än Lotten, den saken är klar :) Jag kan inte nog beskriva hur bra denna musikal är, jag skulle kunna se den om och om igen. Kanske lite svårt eftersom den är ganska dyr, fast eftersom detta var vårat au pair möte så fixade våran LCC rabatt och vi betalade endast $27 (!) Inte så tokigt om man säger så.

Jag kom hem vid 11.30 pm-tiden och var minst sagt på gott humör. Och när jag kom in i mitt rum så låg det 2 stycket brev till mig där och väntade, gissa om jag blev glad!?! Det var ett från farmor & farfar och ett från Felicia. Post är ALLTID uppskattat, så skicka MYCKET post till mig, *blink, blink*.

Imorgon är det BMA (Boston Music Award) som gäller för mig och Lisa. Några av artisterna som uppträder är: Augustana, Bobby Brown, JoJo, Extreme, Lori McKenna, James Montgomery och sist men DEFINITIVT inte minst; Joey Kramer och Tom Hamilton från Aerosmith! Oj oj oj, säger jag bara, vilken kväll.

Jag måste avsluta med ett roligt citat ur Mamma Mia! :

Rosie undrar varför Donna har förändrats
Rosie: But what happened?
Tanya: She grew up
Rosie till Donna: Well you need to grow right back down again.

Bye Bye!
30 November 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Thanksgiving i North Carolina

Nu har jag kommit hem från en lång resa. Vi åkte på eftermiddagen i onsdags med RV:n (stor husbil) och passerade staterna: Connecticut, New York, New Jersey, Delaware, Pennsylvania, Maryland och stannade i North Carolina runt middagstid på torsdagen (Thanskgiving). Givetvis stannade vi på vägen och tog lite matpauser och så. Så nu har jag besökt 8 stater :) Mitt mål är att beöka 15 stater under mitt au pair-år. Men så småningom ska jag besöka alla ;-)

Hursomhelst, när vi kom dit så skulle jag försöka hälsa på alla...det var några stycken... Antingen 37 eller 47, kommer inte ihåg, men många var det! Dom hade nog själva svårt att hålla reda på alla. En av dom gav mig namnet "the cousin I dont know the name of". För när jag satte mig vid frukostbordet trodde jag att jag hade hälsat på alla. Men jag hade missat en kille och jag tyckte att han kollade lite konstigt på mig. Sedan frågade en av de andra kusinerna hur jag trivdes som au pair. Då såg han väldigt lättad ut och sa att han hade suttit och försökt komma på vad jag hette och tyckte det var för pinsamt att fråga eftersom han borde ha vetat vad hans kusiner heter :)

På kvällen begav vi oss alla till en stor sal som dom hade hyrt eftersom vi var så många. Och där inne, mina vänner, åt jag bland det godaste jag ätit; riktigt god tillagad kalkon med stuffing, sweet potatoes, cranberry sause med mera, med mera. Stuffingen hade jag och mom gjort 2 dagar innan och den var verkligen god :) Efter detta åt jag pajer som bara den! Pumpkin pie, apple pie, you name it! Mmmm :-P

På fredagen gick vi på hike till ett vackert ställe och på kvällen spelade vi Balderdash och Cranium. Det sistnämnda spelet var roligast! Vi spelade tills klockan vaar runt 01.00...

Sedan kom lördagen och det var dags för att åka hem, så vi packade ihop oss och började vår 14 timmar långa resa hem. Fast jag sov nästan hela tiden. Barnen och jag var lite nojjiga över att stanna i New Jersey. Detta berodde på att på ditvägen när vi stannade där så kom det in en man i RV:n (!) Både mom och dad gick för att köpa kaffe och en stund senare så ryckte någon i dörren, men den var ju låst. Sedan öppnade han dörren till förarsätet och satte sig. Vi blev jättechockade och skrek till honom att gå ut. Hans kommentar: Oops, wrong car... Läskigt värre. När han var ute så låste vi ALLA dörrar och när mom och dad kom tillbaka så berättade vi allt. Dad sa att han hade sett att mannen hade tittat på honom när han gick ur. Så vad har vi lärt oss av detta då? Lås dörrarna i Jersey!!!

För att skriva om något helt annat. Jag fick ett paket idag av mamsen!! Så efterlängtat! Fick blandannat knäckebröd, CHOCKLAD, Veckorevyn, Klick, Shirleys nya cd och min mysse (svarta kepsen som jag har glömt lite överallt).

Igår köpte jag den första julklappen. Hittade en sak som J vill ha, tror att hon kommer att bli glad. Själv ska jag köpa mig en laptop är tanken. Ska kolla lite på det idag. Hursomhelst, allt är bra, jag mår bra. Trivs så ofantligt bra i detta land, det känns som hemma.
26 November 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Snö i Boston

Eller ja, snö kanske är lite att ta i... Men det kom några snöflingor :) Jag promenerade glatt på Harvard Square, nöjd efter att ha köpt en ny kamera. Jag hade precis fått syn på Urban Outfitters när det kom- SNÖ! Det var riktigt mysigt och satte i alla fall igång julstämningen hos mig. Och ibland slår det mig; jag är i USA. Härligt! Har dock inte börjat köpa julklappar än. Bara en Elvis-grej att hänga i granen =P Nej, en högtid i taget. Thanksgiving först. Det är lite halvknasigt hur högtiderna flyter ihop här i USA. Dagen efter Halloween kommer julsakerna fram. Och igår på vägen hem från Lucia-träningen (som förresten var jätterolig) så såg jag och Lisa det första huset med jullampor i år. Hallå, det är NOVEMBER...Aningen tidigt kanske?

Nu sticker jag söderut ett par dagar. North Carolina närmare bestämt. Vi har hyrt en megastor RV (7-bäddar!) och kör neråt på Onsdag och är, om allt går som det ska, framme dagen efter (Thanksgiving). Jag ser fram emot denna högtid. Jag menar, kalkon lixom, mums ;-P Imorn ska jag och mom göra stuffing (geggan som trycks in i kalkonen).

Allt för denna gång! Hejsvej från en glad Martina i Amerikat.
19 November 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Jag känner sorg för dig Göteborg

Fick ett kort från mamsen häromdan med bilder på Götet och jag måste säga att det kändes djupt i hjärtat. Men efter ett samtal med mammi så kändes det bättre. Men jag kan verkligen sakna Göteborg med omnejd (=Mölndal). Jag fick lite flashback till när jag och Emmie vandrade runt där på stan, åt lite grekiskt, satt och fikade o pratade på Expresso House och när vi sedan skulle köra hem... ;-) Det var tider det. Fast egentligen är det bara två månader sedan (!) Det har hänt så mycket sedan dess som gör att det känns som en evighet. Längtar tills du kommer Emma, du är saknad! Jisses vad roligt vi kommer att ha det. Hoppas att du hamnar i Massachusetts :)

Igår åkte mom och jag och fixade mitt gymkort. Så idag ska jag inviga det tillsammans med Lisa. Det ska bli kul för jag BEHÖVER verkligen träna! Var ute på en lång promenad med vovvarna idag och det var så konstigt varmt. Nästan 20 grader...Global warming måntro??

Helgens planer innefattar shopping i Cambridge, kanske IKEA och Lucia-övning. I Cambridge ska jag införskaffa mig en ny kamera har jag tänkt. Sen MÅSTE jag ha lingonsylt och knäckebröd. Vet inte om jag hinner med IKEA, men jag hoppas.

En annan sak som står högt på min Att-Göra-Lista är att hyra Desperate Housewives säsong 3 för jag hänger inte med alls. Det har hänt så mycket så jag har inte koll på nått...Funderar på om det till och med är säsong 4 som visas här. Ska kolla upp detta. Annars har jag tillgång till hur mycket filmer som helst. Typ alla som jag velat se på bio den senaste tiden har vi här hemma :) Im in heaven.

Kram på er alla!
15 November 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
American pancakes med sirap

Detta åt jag till frukost idag. Jag var bara tvungen att prova :) Och det var faktiskt riktigt gott! American pancakes är mycket tjockare än svenska pannkakor vilket gör dom så härliga.

I helgen var det sista fotbollsmatchen för säsongen så den tittade jag på. S är en så duktig fotbollspelare! På kvällen åkte vi till mor-och farföräldrarna och åt middag. Det var väldigt trevligt med mycket god mat! I Söndags åkte vi och bowlade. De hade jättesmå bowlingklot (detta är något som bara existerar i New England) och man fick skjuta 3 klot mer gång och "käglorna" var mer som pinnar. Det var en rolig upplevelse!

Igår var det helgdag (dagen efter Veterans day) och flickorna var lediga. Det var en ganska lugn dag. Vi spelade lite Sims 2 sedan hade dom playdates. På kvällen kom min LCC och hade en slags intervju där hon kollade hur man trivdes och berättade massa nyttiga fakta om allt mellan himmel och jord. Hon tipsade även om en dansstudio som jag ska kolla upp. Äntligen får jag kanske använda min dansskor som jag tog med :) Hon berättade även vad vi ska göra på nästa au pair möte...Gå på musikalen MAMMA MIA! i Boston :) Ni som känner mig vet hur lycklig jag är över detta! Kommer nog att tänka på när jag såg den i Sverige med Emmie och Mamma, det var så roligt. När min LCC hade åkt hem kollade jag och J på Fever Pitch :) Det var så länge sedan jag såg den. Den passar ju så bra att se nu när jag är här också för den är inspelad i Boston och handlar om Red Sox (som är väääldigt stora här :).

Idag ska vi äta lasagne :) Åh vad jag är lycklig!

Ps... Tack för alla gästboksinlägg allihopa, jag blir så glad när jag läser dom, så skriv mer ;-)
13 November 2007  | Länk | USA | 1 kommentar
What a wonderful day

Igår var en sån där dag som var så där härligt bra. Inget märkvärdigt hände men den var ändå bra.

Jag gick min vanliga promenad med hundarna på morgonen och Callie ("stor"-hunden) var pigg och glad igen. Hon har varit lite krasslig. Men hon skuttade på som om hon aldrig gjort annat. Sedan åkte jag iväg till Dunkin Donuts där jag skulle träffa Martina från Österrike. Mina förväntningar var låga med tanke på hur det gick sist när jag träffade några nya au pairer från ett annat land än Sverige. Så jag blev possitivt överraskad när denna tjejen, med ett så stiligt namn, visade sig vara jättesnäll. Vi satt och drack kaffe och smoothie (jag drack smoothie...såklart, har inte börjat med kaffe än...) och tiden bara flög förbi och vips så hade 2 timmar passerat. Så detta var trevligt värre.
Sedan fortsatte jag min bra-iga dag med en härlig lunch och sedan gav jag mig i väg till Acton, grannstaden (jag hittade dit trots att jag bara suttit brevid när mom körde dit förut, YAy!) Där i Acton ägnade jag mig åt några timmars budgetshopping. Eller ja.. det blev ganska dyrt. Köpte många billiga saker.... ;-) Men hade ju precis fått lön så what the heck. Köpte ännu en pyjamas (eller hur det nu stavas), ett skissblock, hårmousse med mera, med mera...

På vägen hem stannade jag på Stop & Shop och köpte lite choklad (tyckte att jag var värd det efter mina shopping-prestationer). Jag donerade även en dollar till någon välgörenhetsgrej så det kändes bra. Sedan kom S hem och vi spelade lite spel. Bland annat Guess Who, ett av mina favvospel när jag var liten. Sedan spelade vi MASH. Det är typ som att spå i sanden. Jag skulle gifta mig med Adam Sandler, min bröllopsklänning skulle vara chockrosa, jag skulle jobba som diskare, vi skulle köra nån rishög, jag skulle vara rik, fet och lycklig. Haha! Kul framtid va?

Dad hade köpt Rattatoille (den är animerade filmen om en råtta som lagar mat) så Sophia och jag bestämde oss för att ha ännu en movie night. Men innan tänkte jag att jag skulle för en gångs skull äta något nyttigt film snacks, så vi åkte till Stop & Shop och köpte vindruvor. Men på vägen till kassan slank en påse M&M dark choclate ner i korgen också. Så där rök mitt tappra försök till nyttigt snacks...Men vem kan motså M&M när dom nu finns i dark chocolate.

Anyway, S och jag gick upp och la oss i mom and dads säng som är ENORM. Filmen var jättegullig tyckte jag. Sedan kom J hem efter nån fotbollsgrej och vi bestämde oss för att kolla pa en till film, Stepmom. Den är ju så bra. Och det var då det slog mig; Här ligger jag i USA, mellan S och J i världens största säng med en liten mysig hund på magen och en snarkande större hund på min kudde vid örat, äter vinddruvor och M&M och ser på film. Ibland är livet bara underbart.
10 November 2007  | Länk | USA | 1 kommentar
Torsdag

Ytterligare några dagar har passerat och jag har mer erfarenheter i bagaget. Till att börja med förstår jag mig inte på dammsugarna här. Dom är otroligt klumpiga och opraktiska. På dammsugarna hemma finns det ju annordnat så att man kan ta bort munstycket och dammsuga med slangen. Inte här. Nej, man ska försoka förflytta runt ett tungt och stort, fyrkantigt "munstycke" som dessutom inte ar något vidare tunt. Det var en utmaning, men det gick. Sedan är jag en sån där som slänger tops i toaletten. INTE bra att göra i USA. Då blir det stopp. Och det var just vad det blev, ganska rejält också. Men det vore väl skam om inte jag som är dotter till en rörmockare skulle kunna klara av en sån sak. Så det fixade sig tillslut efter mycket möda, hoppas det håller sig så(!)

En annan sak som verkligen skiljer sig från Sverige är rondellerna. Man kan ju tro att de skulle underlätta trafiken lite. Ha! Det är heltokiga regler och jag fruktar verkligen rondellen här i Concord. Och i korsningar, visste ni förresten att man kan svänga höger fast det är rött, om det inte kommer någon? Nu vet ni. Men det är inget jag vågar mig på i landet där körkorten delas ut i flingpaketen. (Inte riktigt sant, men det känns så).

Igår åkte jag och Lisa till TJ Maxx, ett ställe där de säljer märkessaker väldigt billigt. Det tog en timma att hitta dit när det enligt mapquest skulle ta 20 min... då kan ni tänka er att vi körde ganska mycket fel...Men det var kul ändå. Jag köpte ett par innetofflor, mysiga sockar och hudlotion.

Just nu sitter jag med Maggie (lill-hunden) i mitt knä och skriver. Så hon är också med på ett hörn. Fast jag tror att hon har somnat. Så sött! Ska gå och spela lite på flygeln ;-)

So long!
8 November 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Jag blev "körd på"

Japp, det stämmer. Efter en härlig shoppingdag i Boston när jag var på väg hem från Alewife till Concord så hände det. Ungefär 100 meter framför mig såg jag att det gröna ljuset skiftade över till gult och sedan rött, så jag stannade givetvis (vill ju inte ha farbror polis efter mig). Problemet var bara att Jeepen bakom mig stannade inte, utan körde på mig. Och sedan tutade han på MIG (!) Det var ingen stor smäll direkt men tillräckligt för att jag skulle bli rädd. Vill ju inte kvadda familjens bil efter en vecka... Sen när jag körde igen så märkte jag att jeepen följde efter mig. "Vad bra" tankte jag, då kan vi byta försäkringsinformation. Men ikke då. Nar jag stannade på en parkeringsplats lite längre bort passerade han mig bara. Jag var livrädd for att gå ut och kolla hur stor skada det blev på bilen, så jag satt i säkert 10 minuter och bara grät. Men när jag väl vågade mig ur bilen så syntes ingenting, bara en liten skråma. Jag blev så lättad eftersom jag hade väntat mig värsta bucklan.

Jag var helt skakis när jag kom hem och skulle berätta incidenten för mina hostparents, men mom lugnade mig med en kopp te (te löser allt) och sedan gick vi på bio. Det blev "Across the Universe", en film med Beatles låtar =)

Så det blev en bra avslutning på även denna dag. I Söndags åkte vi till the mall i Burlington och där hittade jag många fina saker, bla en varm dunjacka på Abercrombie.

Idag blir det Starbucks med Lisa. Har äntligen hittat en svensk här! Det ska bli roligt =)

Så oroa er inte därhemma, jag är oskadd och jag kör lugnt och följer reglerna.

Kramar Martina
5 November 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Boston, Halloween och GODIS

Nu har Halloween passerat USA. Jag säger bara WOW. Det är en stor högtid (visserligen ganska komersiell..) men ändå rolig. Jag var självklart tvungen att prova trick or treating, lite godis tackar man ju aldrig nej till. Jag gick utklädd till en svart älva med J och henns kompisar och knackade dörr. Trevligt och annorlunda sätt att lära känna grannarna på. Vi fick inte ihop lite godis, utan mycket! Mellan 1.5-2 kg skulle jag tippa på- var! Så det var en rolig och GOD upplevelse!

Förra Söndagen åkte jag, hostmom, J och hennes kompis till Boston. Vilken härlig stad! Vi gick en bit av Freedom Trail och såg många roliga saker. Så Boston är en stad som jag vill se mer av, definitivt. Ska eventuellt dit imorgon med Sandra och och shoppa lite (vilket jag behöver).

Vad har hänt mer sedan jag skrev sist? Hm.. Jo, jag har varit ute och kört bil! Det ni! Det är inte så knepigt som man skulle tro. Det är faktiskt mycket enklare att köra automat. vill nog aldrig mer köra med växellåda. Så nu kan jag ta mig vart jag vill (ska bara lära mig att tanka först kanske...) Annars lunkar det på i ganska lugnt takt här, jag börjar komma in i rutinerna. Och jag måste säga att jag stormtrivs! Flickorna ar jättehärliga och vi delar många intressen. Och mina hostparents att så himla omtänksamma och snälla.

Så livet leker här på östra sidan av landet i väst och snart ska jag börja kolla upp vilka kurser jag ska läsa. Harvard är en skola som jag väldigt gärna vill läsa någon kurs på, förmodligen någon språkkurs. Sen om blir det väl lite acting och music också så är jag ganska nöjd :) Har förresten anmält mig till ett svenskt lucia-tåg, coolt va?

Allt för denna gång, Peace out!
Martina

2 November 2007  | Länk | USA | 1 kommentar
My New Home!

Det har hänt lite sedan sist... Just nu sitter jag i min nya familjs hus och skriver, så här krävs lite uppdatering:

Torsdag:
New York var fantastiskt! Verkligen. Vi åkte på en sighteeing tour som bla tog oss till Central Park, Ground Zero, Frihetsgudinnan, Empire State Building med mera, med mera. Efter touren fick vi au pairer lite egen fritid och kunde göra vad vi ville i NYC. Det första vi gjorde var att leta reda på ett ställe där de sålde I <3 NY tröjor (orginellt va? Men jag bara måste ha en..), åt sedan på Taco Bell och hann med ett impulsköp på Forever 21 innan vi begav oss tillbaka till bussen. Vilken härlig dag!

Fredag:
Sista dagen på au pair skolan och vid 9.45 gick bussen till Newton dår jag skulle träffa min hostdad. Föraren var heltokig och körde som en biltjuv, så jag tänkte: "Jahapp, jag hann komma till USA men inte mer." Trodde inte jag skulle överleva, men här sitter jag och mår bättre än nånsin!
Hur som helst, huset som jag ska bo i är hur mysigt och hemtrevligt som helst, och inte tala om mina nya familjemedlemmar, så härliga! Min hostmom lagade lasagne som välkomsmiddag (pasta =P) och sedan på kvällen överaskade flickorna mig med en movie night och jag blev bokstavligt talat behandlad som en prinsessa! Inte fel alls.

Idag:
Började dagen med fotbollsmatch. Ss lag vann såklart, hon är hur duktig som helst! Sedan åkte vi hem, åt lunch och åkte till Natick Mall. Jisses säger jag bara, stooort räcker inte för att beskriva det stället. Det var en upplevelse!
snart ska vi nog gå ut och äta, sedan ska jag sova i min stoooora säng. (allt är så stort här!) Ska kanske packa upp det sista också. Nämnde jag att jag har eget badrum, au pair-mobil och au pair-bil? Well, now you know.

Det var allt för denna gång från landet i väst, vi hörs!
Kraam
28 Oktober 2007  | Länk | USA | 0 kommentar
Antligen framme!

Nu har jag äntligen landat i staterna, närmare bestämt Long Island, NY. Den lite mer än 12 h långa resan är över, vilket känns riktigt skönt. Men än så länge känner jag inte av någon jetlag faktiskt, jag har anpassat mig till den här tidzonen.

Idag hade vi vår första skoldag här på St. Johns University. Vi har gått igenom barnsjukdomar & säkerhet, men 95 % av allt visste man innan.

Maten på skolan är inte den bästa om man säger så, väldigt amerikansk, och alltid något flötigt till efterrätt (fast det är ju såklart valfritt). Men lärarna ar toppenbra! Nu ikväll hade vi Internation Sing-a-long och alla var indelade i grupper beroende på vart man kom ifrån. Sen skulle varje grupp framföra en barnsång från deras land och göra rörelser till. Vi svenskar valde "I ett hus i skogens slut". Vi tänkte att vi skulle göra något annat än alla andra svenskar som sjunger små grodorna.

Nu är det läggdags för mig, ska läsa lite Se och Hör innan jag somnar. Det känns inte som att jag är i USA än, jag har inte riktigt fattat det. Men det gör jag nog på fredag när jag kommer till familjen. Men först New York City på Torsdag, I cant wait!
Ciao!
24 Oktober 2007  | Länk | USA | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Martina W                                             Skaffa en gratis hemsida