Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Mars (2024)
>>


A4 - fördjupningsuppgift

René Descartes

Jag har valt att skriva om filosofen René Descartes då jag tycker att han verkar intressant.

René Descartes var en fransk filosof, matematiker, vetenskapsman och jurist. Han föddes den 31 mars 1596 i La Haye (numera Descartes) i Frankrike och dog den 11 februari 1650 i Stockholm. Descartes mor dog nästan direkt efter hans födsel. Hans far var jurist och politiker. Man ansåg att Descartes var svag och sjuklig, folket befarade att han inte skulle överleva till vuxen ålder.

Under sin uppväxt studerade han matematik och framförallt skolastisk aristotelisk filosofi. Han studerade vid en jesuitskola i La Flèche och vid ett universitet i Poitiers. Därefter gick han in i armén.

Descartes ärvde mycket pengar av sin far och ägnade all sin tid åt forskning istället för att arbeta. Efter sin krigstjänst drog sig Descartes till Holland och där levde han i 20 år i ensamhet. Det enda han sysselsatte sig med var vetenskapliga studier och författarverksamhet. Under denna tid fullbordades och publicerades samtliga av Descartes verk. De absolut främsta av hans verk är Discours de la méthode (Avhandling om metoden) som utkom 1637 och Meditationes de prima philosophia (Betraktelser över den första filosofin) 1641. Descartes höll kontakt med sin skolkamrat från jesuitskolan och på så sätt fick han de senaste nyheterna inom forskningen och kunde hålla sig väl uppdaterad. Descartes hade tänkt ge ut boken Le Monde (Om Världen) 1633 som handlade om de materiella tingens natur. Men då han hörde att Galilei förföljdes för att ha gjort detsamma drog han in publiceringen i ren rädsla.

Descartes hade många beundrare men trots det fick han häftigt motstånd mot hans revolutionerande filosofiska och fysikaliska idéer. Han blev till och med utsatt för en förföljelsekampanj i Holland.

År 1649 flyttade Descartes till Stockholm, då han var inbjuden av Drottning Kristina. Där skulle han tjänstgöra som Kristinas lärare och rådgivare. Lektionerna startade redan klockan fem på morgonen. I de kalla vintermornarna och det påfrestande vädret drabbades Descartes av lunginflammation. Han dog i februari 1650.

Efter Descartes död transporterades hans kropp till Frankrike i en kista. Den kista som tillverkats var för liten och därför kapades huvudet av, som mystiskt nog, blev stulet på vägen till Frankrike. Detta huvud återlämnades inte förrän 150 år senare. Hans teori och själslig och kroppslig substans och dess åtskilda verkan blev alltså uppfyllda då hans huvud och kropp fortfarande inte är tillsammans.

Descartes såg i universum en gudomlig ordning, en geometrisk verklig värld som styrs av matematiska teorier om rum och rörelse.

Han sa ”Det är inte gott nog att ha ett förstånd, det viktigaste är att använda det väl”. Descartes anses vara rationalismen viktigaste person. Rationalismen hävdar att vår kunskap inte behöver ha sin grund i erfarenheten utan att den delvis är medfödd. Man ska använda sitt förnuft, hur man gör det visar Descartes i Méthode och Meditationes.

Descartes ansåg att det saknades en korrekt vetenskaplig metod. Han sa att filosofins uppgift var att skapa rötter till kunskapens träd. Han jämförde fysiken med stammen på trädet och till exempel mekanik och medicin med grenarna. För att bygga upp något måste man riva det som står i vägen vilket Descartes gör i sitt metodiska tvivel. Man ska betrakta allt man kan tvivla på som falskt. Endast det som inte går att betvivla kan vi betrakta som sanning. Descartes söker igenom allt som går att betvivla och finner tillslut sanningen. Han tror att människan är den enda varelser som har en kropp och själ och att djur bara är komplicerade maskiner. Han säger att kroppen och själen är självständiga och kan fungera utan varandra. De är två olika delar ställda mot varandra. Kroppen är rörlig och delbar. Själen är delbar och tar inte upp någon plats, vilket kroppen gör.

Descartes filosofi gav upphov till de första uppslagen av några filosofiska system, bland annat Geulinx, Malebranche och Spinoza.

Diskussion: Jag tycker till viss del att hans åsikter verkar kloka. Men jag tror inte att djur bara är maskiner utan att de också har en själ. Förmodligen inte på samma sätt som en människa men de är inte bara maskiner utan individer med olika personligheter. Exempelvis har alla hästar en utpräglad varseblivning, som innebär deras förmåga att uppmärksamma omgivningen. Denna är nedärvd eftersom hästarna ursprungligen har levt i flock och är ett flyktdjur. Flocken bör tyda faror för att fly undan dem. Varseblivningen är väldigt olika på olika hästar. Om detta kan räknas som hästarnas själ vet jag inte, men det tyder i alla fall på att de inte bara är maskiner. Jag tror också att djur har sinnen som vi människor inte har förstått oss på.

Jag tycker att hans åsikter om att kropp och själ är ställda mot varandra är gammaldags. Numera säger modern psykologi att själen påverkar kroppen i väldigt stor utsträckning. Vetenskapen anser att det finns psykosomatiska sjukdomar. Till exempel kan ångestattacker ge svåra hjärtbesvär som leder till att människan tror att de fått en hjärtinfarkt och då visar det sig att det är en ångestattack.

På något sätt överensstämmer hans idéer men Sokrates som ansåg att människan behövde begrunda sina åsikter tillsammans med andra för att de skulle nå fram till en sanning.

Avrundning: Jag tycker att hans åsikter var alla ganska gammeldags. Vetenskapen har utvecklads avsevärt sedan hans tid. Men hans åsikter har lagt grunden till många tankar som finns idag. Utifrån min stora erfarenhet av djur anser jag att han underskattat deras förmåga och inte haft en särskilt ödmjuk inställning till andra varelser förmågor.
26 Maj 2009  | Länk | Filosofi A | 0 kommentar
A3 - Vetenskap

Vetenskapsteori – filosofiska grundsynder

1. Jag anser inte att kunskap och förmåga är ett och samma ting. Man kan ha kunskap om något utan att ha förmågan att genomföra detta. Till exempel om man är handikappad, exempelvis förlamad i benen, och har varit fotbollsproffs så har man antagligen mycket kunskap om fotboll och dess strategier men man har inte förmågan att utföra det man kan. Men man måste ju också ha förmågan att första vissa saker för att kunna lära in och få kunskap.

2. Jag tycker att vetenskaparen måste vara som biet. Han observerar och tar in information och sen utvecklar det till något nytt men hjälp av sin hjärna.

3. När jag är i stallet och tar hand om hästarna observerar jag dess humör och handlar efter detta.

4. Att veta hur galaxerna rör sig tror jag mer är påkommet genom matematiska bedömningar. Men också genom att göra observationer och experiment.

5. Jag tror att de har räknat ut gravitationen och relativiteten på ett mer matematiskt sätt. Det känns som att det är mer komplicerande uträkningar.

6. Induktion är mer evidens baserad vetenskap ”om man gör så, fungerar det så här”, alltså beprövad erfarenhet. Newton har använt sig av matematiska observationer.

7. Nej jag tror inte att man kan tvinga naturen till svar. Man måste kunna se samband och pussla ihop två och två. Man måste vilja för att kunna lära sig något. Att tvinga sig till att lära sig något är näst intill omöjligt.

8. Genom att ha lyssnar på de andra vetenskapsteorierna och gjort egna experiment.

9. Nej det tycker jag inte. Men det är klart att när man experimenterar och har kommit fram till en ny idé, att man gör olika tester för att kunna bevisa sin vetenskap. Man bör ju kolla om det gäller för vissa saker eller för allt.

10. Jag anser att det är teoretiskt.

11. Ja, men med hjälp av annat. Det är klart att de tog fram vetenskapen med hjälp av sina hjärnor. Annars hade det ju kunnat vara vem som helst som kom fram till dessa teorier och jag tror inte att det bara var av en slump som Einstein och Newton kom fram till sina lagar. Men deras tankegångar har ju fått hjälp av olika experiment och observationer.

12. Ja det tycker jag. Man ska vara uppmärksam på små detaljer då det kan ha en stor betydande roll för vetenskapen. Olika nyanser måste uppmärksammas. För att bli en framgångsrik vetenskapsman tror jag att det är viktigt att kunna se små skillnader.

13. Nej. Mycket av vetenskapen bygger väl på att ta reda på hur universum har tillkommit samt hur allt fungerar. Man vill veta vad som är mest sannolikt. Jag tror att mycket inom vetenskapen har att göra med detta, att ta reda på sanningen.
15.Jag tycker att man delvis kan hålla med Popper. Men jag tror inte att man försöker bevisa att teorierna är falska. Jag tror mer att man verkligen vill bevisa att det faktiskt stämmer. Sen att det har hänt att vissa teorier inte har varit beror på för lite kunnande om universum.

16. Ja, genom att vetenskapen utvecklades började man se på världen på nya sätt och på så sätt har hela världen utvecklats. Människorna har fått en helt annan bild av jorden.

17. Jag tror att det är så. Ny forskning kan leda till ett paradigmskifte, det vill säga att man inte tror på det man tidigare trott på. Exempelvis inom barns utvecklingspsykologi så trodde man, för inte alls för längesedan, trott att spädbarn inte kunde känna smärta och därför opererat dem utan bedövning. Bara för 25 år sedan trodde man att barn inte kunde le av belåtenhet men nu vet man att redan som spädbarn kan man relatera till omvärlden och man är fullt medveten om vad som händer omkring en. Detta har man kommit fram till genom forskning. De nya forskarna har städat upp efter de gamla och detta har lett till ett nytt paradigm.

18. Ja det kan det vara. Kriser kan leda till ny utveckling. Till exempel finanskrisen. Miljöpartiets idéer till att lösa finanskrisen genom att ställa om till ett miljövänligare samhälle kan leda till ett nytt paradigm. Men det behöver inte nödvändigtvis vara kriser som påverkar utvecklingen av ny forskning och nya idéer.

19. Ja, genom forskning försöker man pröva verkligheten. Man försöker att återuppleva eller återskapa händelser fast i mindre format. På så sätt kan man säga att det är en illusion av verkligenheten.
22 Maj 2009  | Länk | Filosofi A | 0 kommentar
A1 - existentiella frågor

Jaget

1. Människan har en personlig identitet men enligt utvecklingspsykologin så påverkar man väldigt mycket under uppväxten, särskilt under de tre första levnadsåren. Våran identitet förändras inte från dag till dag utan det är längre process. Däremot kan en hemsk upplevelse förändra våran identitet, man kan bli som en helt ny person på ganska kort tid.

2. Ja, för andra uppfattas man som ett jag även om man sover.

3. Jag tror inte att man är en helt ny person varje dag. Man kan förändras men det är en längre process. Visst, vissa saker som vi gillar ena dagen kanske vi inte gillar nästa men innerst inne är men ändå samma person. Om man ska säga att man blir till en ny person varje dag tycker jag att isf skulle man bli en ny person varje sekund, hela tiden. Men jag tror inte att man vaknar upp och är en ny person. Jag tror inte att det som ger oss glädje och lidande förändras hela tiden. Inte när det gäller djupare saker som t.ex. dödsfall, hemska upplevelser osv. Kanske när det handlar om t.ex. mat. Men det är ju på en helt annan nivå.

4. Nej jag tror inte att man kan beskriva en person helt och hållet.

5. Ja jag tycker att han ska dömas även ifall det var längesen. Man måste ta ansvar för alla sina handlingar. Även om han förändrats måste han kunna stå till svars för det han gjort. Jag tror att det är svårt för en människa att kunna förändras totalt till någon ny. Det är klart att man kan förändras men om man gjort någon dumt kommer det alltid finnas hos en även om man förändrats.

6. Nej, man är inte samma person. Det är klart att man kan älska någon livet ut men det kan vara svårt att lova det. Man kan ju växa ifrån varandra.

7 och 8. För en själv, mitt i livet, tror jag att det är så. När man föds så vet man inte att man är ett jag utan att de är de omgivande människorna som man relaterar till som gör att man utvecklar ett jag. Det kallas objektrelationsteorin.
Nej, eftersom andra personer fortfarande kan uppleva en som ett jag. Men om jag själv tänker att jag ligger i koma upplever jag mig som ingen.

9. Ja, de flesta tankar är applicerade från någon eller något annat, men de är ändå ens egna. Man kan ju byta tankar och åsikter och de är fortfarande ens egna.

10. Jag tycker att det är både och. För att kunna veta vem man själv är, måste man kunna minnas upplevelser från igår, för 1 timme sen och så vidare, tror jag. I alla fall för att kunna få något slags begrepp om vem man är. Jag tror att minnen av sig själv och sin uppväxt spelar störst roll för sig själv.

11. Nej det tycker jag inte. Jag tror att jaget finns i nuet. Men att inte komma ihåg någonting från sin barndom tror jag gör det svårare att själv förstå vem man är. Men det gör det inte svårare för andra som kommer ihåg en som liten att uppfatta vem man är.

12. Den har lika mycket jag, men den har svårare att uppfatta sig själv och vem man egentligen är. Med tiden kan det komma tillbaks mer och mer eller så skapar man nya minnen och på så sätt bygger upp ett nyare jag.

13. Vid Alzheimers kan det vara så. Men annars tror jag att jaget bara utvecklas när man blir äldre.

14. Det kan vara svårt att acceptera men eftersom känslor och tankar är abstrakta saker så borde ju jaget vara en illusion som hjärnan har skapat. Det är ju ingenting man kan ta på.

16. Jag tror att olika jag kan uppstå i olika situationer. Det kan bero på vilken dag det är och vilket humör man är på. Men jag tror att någonstans inuti en finns samma grundtanke bakom det hela. Jag tror att vissa saker går att ändra med sig själv.
17. Nej jag tycker jag inte. Man kan kommunicera på andra sätt än via språk. Även om man inte kan något språk uppfattas man ändå av andra människor som ett jag. Man har fortfarande tankar och begär.

18. Jag tycker att det låter rimligt. Hela tiden utsätts man för nya saker och kan lära sig något om sig själv och hur man agerar i olika situationer. Vissa saker är svåra att förutsäga om sig själv utan man kan bara få reda på det genom att uppleva själva händelsen man kanske har funderat på.

19. Jag tror att det är svårt att tänka på det här sättet. Man visst, ofta tänker man tankar som man inte vill tänka men jag tror inte att det kan vara förutbestämt. Det verkar alldeles för krångligt. Det kan vara svårt att hindra sina tankar och sin fantasi.

20. Skönhet kan uppfattas olika av olika personer. För mig kan det vara verkligt men för någon annan overkligt. Det tror jag man bestämmer själv.

21. Jag tror att man kan gitta en känsla som är densamma när man tänker på något specifikt. Kanske inte under en hel livstid men under perioder. I alla fall tror jag att känslan är densamma i grunden. Jag tror att jaget delvis bygger på flera olika känslor som kan förändras hela tiden, men man har ändå samma jag.

22. Jag tror inte att ett intryck kan vara konstant under en hel livstid. Men jag tror att jaget bygger på så mycket mer än känslor. Jag tror inte att man kan utse jaget att vara något specifikt i sig. Jaget kan vara något som uppstår hela tiden, varje sekund.

23. Ja, men jag tror ändå att någonting i dessa tankar och känslor kan vara densamma. Något som vi inte kan sätta fingret på. Men den finns ju någonting som gör att just jag känner på ett sätt i en speciell situation där en annan person inte alls känner likadant.

24. Han hade antagligen inte tänkt till ordentligt eftersom ögonen sitter på huvudet och han kunde se. Han kände en trygghet att kunna se sig själv i spegeln och konstatera att han faktiskt finns på riktigt. Jag tror att utsidan också är en del av jaget.

25. Jag tror inte att man kan se sitt jag, bara delar av det. Man kan uppfatta sitt jag, men inte helt och hållet. Det är en omöjlighet. Man kan inte vara med om alla sorters situationer.

22 Maj 2009  | Länk | Filosofi A | 0 kommentar
A2 - etiska frågeställningar

Har vi en fri vilja?


1. Nej jag tycker inte att man kan försvara mödarnas ansvarsfrihet. Inte ifall man påstår att dom här två pojkarna var helt friska. Men å andra sidan tror jag att man inte kan vara helt frisk om man vill planera och utföra ett mord. Det är det enda sättet man kan försvara dem på tycker jag, att dom inte kan ha varit helt friska. Darrow har rätt i det att bakgrund, familj, nätverk, miljö, uppfostran m.m påverkar honom, men jag tycker ändå att man är skyldig att ta ansvar för sina handlingar. Man har ett eget ansvar. Även om man är sjuk så måste man kunna stå för vad man har gjort och man har fortfarande en egen vilja och ansvar. Om en person är jätte sjuk och psykotisk och har ingen aning om vad man gör så är det ju en annan sak. Men i Sverige blir man ju dömd till rättpsykiatriskvård ifall man anses vara så sjuk och det tycker jag är bra.

Jag håller inte riktigt med Edith. Jag tror att en viss fri vilja har man eftersom man har förmågan att reflektera över saker och ting. Men jag tror inte att man kan uppfostra ett barn till en fri vilja. Man påverkas av sin uppväxt och händelser i sitt liv.

2. Ja jag tycker att det är viktigt att kunna styra sitt eget öde. Alternativet är ju att ödet ligger i någon annans händer och då blir man som ett offer.

3. Nej, man kan ibland vara tvungen att välja handling emot sin moral.

4. Ja, kroppen har en fysisk begränsning men inte själen. Förnuftet är fritt att välja, men kroppen kan ju ha begränsningar.

5. Ja människan kan välja sin egna väg och naturvetenskapen stödjer denna teori. Men uppfostran och värderingar påverkar hur människan väljer och kan lägga omedvetna hinder hur man väljer. Till exempel religion kan påverka människans val.

6. Människan styrs mycket av samhällets värderingar, hur man uppfostras av sina föräldrar, vad man har för ekonomiska förhållanden, vad man har för fysiska och psykiska möjligheter. Inom utvecklings psykologisk teori anser man att miljön påverkar människan i väldigt stor utsträckning. Inom kognetiv psykologi anses att de grundantaganden som man har med sig från tidiga år påverkar tanke, känsla och handling i stor utsträckning. Exempelvis ett barn som uppfostras till att tro att man inte duger som man är väljer omedvetet att fatta sina beslut och grunda sitt förnuft på detta antagande.

7. Nej, jag tror att även djur kan utföra tankeoperationer innan de handlar. Men jag tror att djurens tankeoperation grundas på inlärda beteenden inte värderingar. Exempelvis fåglar som släpper ner nötter på gatorna för att de ska krossas så att dom kan äta. Även hundar som har räddat varandra över gator.

8. Många saker gör man genom invanda beteenden. Man kanske har ett mål men inte medvetet.

9. Ja, maskiner och robotar kan ju inte tänka. Men jag tror inte att det är samma sak med djuren. Djur handlar mycket utifrån sin instinkt, dvs tidigare invanda beteenden.

10. Nej det tror jag inte. Jag tror att utveckling sker genom processer och att olika samverkar med varandra. Det är inte vetenskapligt att se att det finns en bestämd väg eftersom den ena vetenskapen påverkar den andra hela tiden. Exempelvis kan man se detta i historien, hur religionen påverkat människan som i sin tur påverkat den demokratiska utvecklingen. Konst och litteratur har också påverkat makthavarna och allt detta har samverkat.

11. Nej en diktator kan aldrig vara nödvändig. Alla människor har valfrihet och även Hitler. Fascismen kan ju alltid grogrund i samhället särskilt där människor har det svårt och lider.

12. Nej människan styrs inte bara av fysiska lagar. Detta går inte att översätta på människan. Jag tror på dom utvecklings psykologiska teorierna.

13. Nej jag håller inte med. Senare under 1900-talet utvecklades människans syn på psykologin genom Sigmund Freud, en känd psykoanalytiker.

14. Jag tror att arv och miljö hänger starkt samman men att människans förmåga att fatta beslut grundas på uppväxt och faktorer i miljön.

15. Nej, jag tror inte människan styrs av en mekanisk värld.

16. Ja, men jag tror att människan kan i stor utsträckning göra sig medveten om sitt omedvetna och på så sätt påverka sitt liv.

17. Ja, det tror jag.

18. Människan är en social varelse som vill leva tillsammans med andra. Detta finns i våra arvsanlag, precis som hos många djur t.ex. hästar. Detta är ramen för vårat sätt att leva tillsammans och påverkar naturligtvis våra val och handlingar.

19. Ja i viss mån. Till exempel om man vinner pengar, blir påkörd av en bil, utsatt för en tsunami m.m.

20. Nej jag tror inte att beteenden är förutbestämda, men man kan ha anlag för ett visst beteende. Jag tycker att man har kontrollen över sitt liv. Men en människa kan förlora kontrollen genom exempelvis missbruk. Genom att tillföra kroppen droger, kan drogerna ta kontrollen över en människas liv och man kan bli kemiskt beroende. Då gäller det att ta tillbaka kontrollen. Andra beteenden kan också påverka människors förmåga att ha kontroll, exempelvis anorexia.

21. Nej det gör jag inte.

22. Ja jag förstår, men jag tycker inte att frihet och nödvändighet sitter ihop. En människa kan vara fri i tanken även om han sitter fängslad. Först behöver människan få sina grundläggande behov tillfredställda och sedan kan handlingarna bli friare. Men å andra sidan kan en människa också välja att svälta sig själv till döds. Så egentligen är väl människan fri att välja oavsätt nödvändigheten.

23. Ja vi är ansvariga för våra handlingar oavsett vårt temperament.

24. Ja, en svår upplevelse kan ge en människa större insikt om sin egna personlighet.

25. Det kan vara svårt att utestänga dom neurologiska faktorerna men den nutida psykologiska vetenskapen har gjort det möjligt att på många sätt påverka sina tankar och föreställningar.

27 April 2009  | Länk | Filosofi A | 0 kommentar


hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Liisa :)                                             Skaffa en gratis hemsida