EDÄNGS ZEBB OCH RISAN-GÅRDENS GURGLA
Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok
Debatt Topplistor Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<
April (2019)
>>


2019-01-25

Hallå i stugorna!!


Still going strong, börjar närma mig 12 nu, men känns som 2. Stumpan gjorde sitt första skarpa eftersök som 9 åring på rådjur och klarade det galant enligt mattarna. En hundnos är inte att förakta. Livet på landet rullar på och mattarna har utökat flocken med ett par tusen individer, bin kallas de visst. Sticks gör det har jag hört, men det är inget jag vet så mycket om, då jag inte blivit drabbad. Vaktlar har också smitit in på gården, små larviga ägg som är mer värdefulla än de som hönsen levererar, världen är bak och fram riktigt, tror jag. Städade hundkojan häromdagen och hittade mina gamla rosetter från mina dagar i landets utställningsringar. Roligast rosetten är nog den jag fick som BIM och mötte en annan kille !!! Jag såg feminin ut redan då, blev inte bättre ett par år senare när en stor uppfödare från Norge tyckte jag var en väldigt fin tik, som mattarna hade. Denne såg lite dum ut när det framgick att jag var av motsatt kön. Nu för tiden får jag dock kalla mig hen, eftersom jag hade problem med prostatan vid nio års ålder. Inte kul, men jag blev ju friskare, och det är ju huvudsaken, eller hur?! Nu ska jag ut i snön och lattja, ha´de, hälsningar från Scrat och stumpan och mattarna.
25 Januari 2019  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Nästan ett år sedan...

Nu är det snart ett år sedan jag skrev, men jag gör det i alla fall. Har nu inte varit hos farbror doktorn på över ett halvår.... Nytt rekord nästan. Känner mig pigg för min ålder och jag är övertygad om at det är den friska lantluften som gör det. Stumpan håller mig i form, även om jag tycker att det är tvärt om. Livet lufsar vidare för oss, och vi har idag hälsan , och det känns ju bra, men,,, man blir ju lite orolig, mattarna har sett till att gården omringas av nötkreatur, och vem har inte hört talas om galna kosjukan...ja, förstå hur en annan känner sig, omringad av dessa varelser. De luktar annorlunda, de låter, de rymmer...som tur är har de inte hälsat på mig, än....skulle inte uppskatta att få påhälsning av dem, skulle nog krypa ur skinnet då. Det hade inte varit en vacker syn, tro mig.
Stumpan har haft sorg, med större delen av eurasievärlden, då hennes fästman, ja, de var kära, det syntes, för ett lite tag sedan vandrade vidare. Vila i frid, finast, fina Rozzi från Lejonbols kaffekull. Det var en stilig herre det, inte som jag precis, för jag är ... jag. Sen får man tolka det som man vill, allt sitter visst i betraktarens öga.
Nu ser vi fram mot mörkare tider och MASSOR med snö....som vi bara ÄLSKAR !!!!!!
Skulle vilja se en eurasier som inte diggar snö....finns det?!
Ha´´de´gott så hörs och störs vi, med hälsning från Scrat mee Mattar och stumpan
27 Oktober 2017  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Tiden går

Oj, oj, o, nu är det tre år sedan jag visade mig på denna blogg och klandrar inte mina fans o den inte är någon kvar som läser detta längre. Jo, jag lever, men har haft mina resor till och från veterinärerna i uppland. Man har ju blivit till åren, och vill det sig väl så firar jag 10 år i mars -17. Jag vill idag kalla mig hen, då jag var tvungen att utsättas för ett smärre ingrepp i de bakre regionerna för en tid sedan, och det vore mer politiskt korrekt att göra det. Hane är man bara i mina ögon om man har allt i behåll, och det har inte jag idag. Förhoppningsvis slipper jag uppsöka vård inför Stumpans nästa löp. Jag har senaste två löpen blivit väldigt sjuk i förstorad prostata, och vill helst slippa det framöver. Annars då, jo, stumpan fick sin släng av sleven för ett år sedan i form av sköldskörtel fe, så klippkort hos veterinärerna skulle sitta fint nu, Finns högkostnadsskydd för oss fyrfotingar tro...? Livet på landet gör mig och min flock gott och vi frodas, mest i färdriktningen dock. I händelse av att du skull ha råkat läst detta, sätt en signatur vet jag, så jag vet när det är dx att lägga ner verksamheten!
Ha de´hälsingar från Scrat med Mattarna och lilla stumpan också.
26 November 2016  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Hösten är här...

....Och det betyder att vintern nalkas. Ingen blir ledsen för det, inte på det här bygget iallafall. Nu har klöv-viltet slutat att bröla ut sin brunst över nejden...tack och lov, det är inte någon skön-sång precis. Käkat rådjur har vi också hunnit med nu, det var gott, synd bara att kattjäklarna också tyckte det, för då fick vi snällt dela med oss till dom...kanin har vi också fått förtära då lill-husse råkade ta en kanin av daga för ett par veckor sedan. En olycka händer så lätt, men oss gjorde det inget, vi fick oss ett skrovmål. NBJ som gör badrum på 10 dar är en sanning med modifiktion, hos oss blev det 10 veckor....och inte dagar, mattarna var nog så roade av det. Braskaminen vart klar med allt ifrån bygglov till godkännande på några veckor. vilken skilnad det kan vara. Fast, vad bryr väl jag mig om det, jag berörs ju inte av varken badrum eller braskamin, jag har ju min hundgård och päls på kroppen. Snart är det stora Sthlm, och vi ska inte vara med...matte jobbar och matte har ingen lust. Fast matte smiter nog iväg för att glutta lite iallafall vid tillfälle. Livet ramlar på och jag känner mig bara yngre och yngre. fast jag närmar mig veteranålder med stormsteg. Lillan däremot har varit en riktig tjurkärring att tag, fast hon är yngre än mig. Inget nytt under solen annars, inget särskilt att rapportera om, så jag får återkoppla när det hänt något att berätta. Ha de, så hörs vi. Hälsningar Scrat & Orava med mattarna.
15 November 2013  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
LÄNGE SEDAN BLIR DET....

Varför ska det ta så lång tid mellan skriverierna...kanske på grund av att jag inte kan och får förlita mig på de tvåbenta historierna på bygget... just presic...precis...vad det är, badrumsrenovering som drar ut på tiden. nbj: gör det på tio dar...fast nu är de inne på 7:e veckan...man ska inte tro på reklamen på radio. Det blir aldrig som man tänkt sig, som om det inte vore nog så skall här in en braskamin också,,,fast inte i mattarnas rastgård som f n bara är ett tomt skal, utan i vardagsrummet. Förutom det så har det under den senaste tiden varit allt ifrån takbyte till målarkladd. Hundgården vi fick var dock inte så dum, vi fick dessutom en egen stuga, eller, tja, vi delar den med snöskotran, men det duger åt oss, mig och lillan iallafall. Ska bli intressant och se vad mattarna hittar på härnäst. Det tisslas och tasslas om en bastu. Vi får väl se vad som sker. Hönor kommer till våren sen, katter finns redan, Dem jagar vi flitigt när tillfälle ges. Synd bara att den lilla katten är uppväxt med jyckar så han blir inte rädd för oss. Hade ju varit roligare då. Den andra katten flyger upp i träden när vi är i farten. När vi inte jagar katt så är rådjur, kronhjort och dovhjort på agendan. Dem är oxo skojiga att jaga. Fast det är mest mattarna som jagar. Så snart kanske det vankas rådjursskånk till middag, om turen infaller sig. Nu ska jag forsätta uppvakta lillan, fast hon inte vill. Ha´de gott, hälsningar Scrat & flock
7 Oktober 2013  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Flytt & Stök

Nu har det varit fullt upp igen, inte en sekund att förlora. Nu har vi flyttat och nu har man jämt skägg att sniffa in nya dofter och markera sitt nya revir. Förut var det så att allt man nådde var ägorna, men nu är det allt man ser, så det finns att göra. 26 hektar är inget man pissar in på en dag, precis. Lillan har precis avslutat sitt löp, så nu har man ingen hjälp av henne heller med att markera reviret. Bor granne med en golden som skötte revirandet på " mina " ägor tidigare, innan jag kom på plats, så hade han mage att dyka upp med tillhörande matte häromdagen, och ville hälsa...! Ha, tillåt mig skratta, tror han att jag skulle låta honom få forsätta markera på mina domäner?! Nä, det är jag inte så pigg på. Jag träffade honom och talade om för honom att det är jag som härjar på dessa marker nu. Lillan bad honom att dra dit pepparn växer på en gång, så vi får väl se om han vågar sig nära igen. Vi är ju faktiskt två mot en. Fast han är ju blond, och dom är ju korkade har jag hört.Själv är jag silversobel och kan därför inte kallas blond. att vi är lika till färgen har inte med saken att göra.Han kan ju pga av sin blondhet få för sig att dyka upp igen. Vad vet jag. Jag tror han springer på vårat område på dagarna och skvättar för jag har att göra när vi kommer hem på kvällarna med att markera. Så fort mattarna får ordning på torpet så ska det komma lite fina bilder på vårat nya boende. Ha de gott så länge, hälsningar från Scrat & Co.
22 April 2013  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Ett år sedan förra inlägget

Vad har då hänt det senaste året?! Tja, lillan var iväg ett par svängar och tramsade med en kille hon var väldigt förtjust i, saken gjordes ju inte bättre av att matte också gillade denna kille. Men, till mattes glädje och mattes förtret, så blev det inte så så mycket med dom små utflykterna. Tur var väl det förresten, tänk så många valpar det föddes förra året... Vad roligt många eurasier hade det då. Själv har jag haft det som vanligt. Har fått pulka lite mer än andra vintrar, tror att det beror på det fina snötäcket vi haft. Det har liksom legat kvar så det har fungerat med den biten. Mer då, jo,just det, vi fick ju en fånig pipande hundleksak i julklapp i form av en pingvin, som pep så fort man bet i den, bara det att lillan trodde det var en liten en, så var gång jag leklte med den började hon gny, och tog den av mig så fort jag släppte taget och så sprang hon iväg och gömde den i ett bo hon gjort i ordning. Denna leksak var hennes valp i tre veckor, sen låg den övergiven och bortglömd på uteplatsen i en snödriva...moderkänslorna tog väl slut då det inte blev någon respons på allt tvättande, bärande och duttande. Har lagt allt vad utställningar heter åt sidan ett tag nu, för nu går vi mot nya utmaningar i familjen. Nä, nu är det dax att avrunda, skriver nog lite oftare igen nu, ha´de´så störs vi nästa gång, hälsningar Scrat & Co.
28 Februari 2013  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
MÅNGA EURASIER BLIR DET...

Hur många eurasier finns det egenligen....!? Många är det och fler blir det. Satt och zappa mellan hemsidorna, och på var och varrannan sida var det en kull eller två och i vissa fall ännu fler kullar beräknade bara i vår... Oj,OjOj,säger som Rulle i Nöjesmaskinen: Nu är det vår, då ....ipp..ar alla djuren, närmare bestämt eurasierna. 18 kullar beräknade av det som gick att utläsa, sen finns det säkert fler, ett mörkertal som inte vill bekänna färg, några kanske gör det i smyg, sk tjuvparningar, så finns det säkert en del invandrare....många valpar blir det. Jag vill härmed utropa året 2012 till Valpens År.Själv år jag väldigt förtjust i valpar, så länge de ligger utmattade, mätta och nöjda sovandes i ett hörn någonstans. Lillan var en sk jobbig Jävel när hon var liten, och fortfarande halvjobbig ibland.Takterna sitter liksom i, de försvinner inte , som jag trodde att de skulle göra...Ha de, så hörs vi, hälsningar Scrat & Orava med mattar
25 Februari 2012  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
En stjärna har slocknat...eller tänds ?!

Vem har inte hört talas om DARKO...? Det var en tjusig kille det. Men jag är för den saken skull inte lagd åt det hållet... tro inte det. Men må han vila i frid. Ha de,
Scrat och Orava med mattarna.
20 Februari 2012  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Medan klorna torkar...

...passar matte på att smyga in i mitt revir och klottra ner besynnerliga figurer som kallas vokaler och konsonanter i olika formationer så ni andra ska veta vad som pågår här. Matte har lackat klorna med någon form av kamouflagefärg för att bli attraktiv för matte...vilket påhitt va, själv behöver jag bara vara för att vara fullkomligt ...underbar...fantastisk...unikt...ointressant för damerna här i trakten. Ingen i BIM-klassen vill ha med mig att göra. Hur jag än piper, gnäller, uppvaktar, nosar,skvättar, tvättar,luktar,sprätter, klättrar,rider, viftar på svansen, ser söt ut... jag har prövat allt, och ju mer jag anstränger mig, desto sämre går det. Är jag månne tro en jobbig djävel...Mattarna tycker det ibland iallafall.Det är ju allafall löptider, de kallart. Då fär man vara lite jobbig, tycker jag.Nä, nu ska jag göra livet surt för lillan, hon är på väg att löpa, och då är det min tur att vara jobbig, resten av tiden är det tvärtom, so baby, payback time, here i come! Ha de, hälsningar Scrat & Orava
21 Januari 2012  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

God jul och gott nytt år på er alla vänner. Ha det gott, hälsningar Scrat & Orava med mattar
23 December 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
GOD JUL OCH GOTT NYTT ÅR

God jul och gott nytt år på er alla vänner. Ha det gott, hälsningar Scrat & Orava med mattar
23 December 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Stora Sthlm

...uteblir detta år för jag tänker som vanligt på mattarnas ekonomi. Jag var den enda som åkte ur ringen på klubbens inofficiella utställning och hyser därav inga större förhoppningar gällande min läckra lekamen i storstadens hårda värld. Lillan får inte heller åka, trots att det gick bättre föe henne än mig i Fjällnora.Ja, det är så enkelt att mattarna jobbar och glufsar långbord med allehanda go-saker på, dvs julbord i stockholms skärgård, fint ska det vara...vi får väl på sin höjd smaka svålen på grisen, kan jag tänka mig.kanske en och annan kötbulle också, och lite skinka,...tja, lite gott gott jul blir de nog till oss oxo, om vi är snälla.Annars inget nytt under solen, livet ramlar på,matte har plockat mycket svamp och håller nu på att torkar den i en nyinköpt leksak: Svamptork...! snacka om prylbögar dom där tvåbeningarna är. Nu väntar vi bara på snön och hoppas på en vit vinter med mycket snö. Ha´de så ses vi vid tillfälle, hälsningar Scrat & Orava med mattarna
7 November 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
BILDLÖST....

Ja, så går det med datorer som brinner upp...egentligen ingen ursäkt att inte skvallra om det senaste, men så är fallet. vad har hänt under denna sommar då, tja, inte så värst mycket.Mattarna har jobbat sig igenom den varmaste delen av året och siktar på rolig snö-semester istället. Myckt skönare för oss att vara ute och härja i snö istället för sol och 30 grader i skuggan...matte har dock haft ett par lökiga veckor hemma med oss och det har gjort att vi inte motionerat som vi brukar...vips blev alla lite rundare i midjemåttet och snart ser man ut som en riktig eurasier....kunde man ju hoppas på iallafall. Men säg den lycka som varar, nu är vi tillbka till vardagen igen. Fjällnora närmar sig och självklart ska vi dit och ställa upp för klubben...varför högbo när fjällnora finns? Kanse finns en strimma av hopp även för mig där, vem vet... mn ska ALDRIG, ALDRIG, NÅGONSiN, ge upp hoppet. Jag har precis sluppit ut från trappen där jag bor då lillan löper. Detta lop slapp jag dock besöka dr Veterinären, vilket talar för att det nog var en en-gångs-företeelse det som hände mig förra löpet...nä, nu ska vi ut på kvällspromenaden, ha de gott, ses i Fjällnora, hälsningar Scrat med matarna.
2 September 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
NU VAR DET LÄNGE SEDAN

...som det hände något på den här bloggen. Sånt händer. Vad har hänt sedan sist då, tja, några utställningar har det ju blivit, dels rasspecialen och dalarnas Avesta har gått av stapeln.För att inte glömma Österbybruk och Vallentun. Lillan är ju den som ställs, jag får på nåder stå på sidan om titta på. I östeby lyckades lillan med ett KEP eller motsvarande numera, för att hon inte ville visa tänderna... hon har blivit en riktig fjompa ibland, och av någon anledning så går det bättre när matte går med henne i ringen än när matte går med henne, så nu får matte ta över den biten, fast det gick ju bra i västerås, då blev det rött flagg trots att det var matte som gick med henne...konstigt det där. Vi fördjupar oss inte i det där, jag blir bara snurrig av allt svammel. Specialen var späckad av artsfränder och jag fick träffa min syrra Zimba, men mattarna fick det inte...hon var verkligen sjukt blyg, men fin. Hon bodde visst med Calibers brosa som flyttat runt lite.Hoppas han har hittat hem nu och kan slå sig till ro. Kul attt träffa alla hundar och bekanta, nya bekantskaper blev det också. Synd att det inte blir något nästa år...I Österbybruk träffade vi ett par trvevliga damer från uppsala som var så intresserade av rasen att de efrer ett par dagar kom och hälsade på oss hemma, dom kunde inte få nog av mig och min charm...inte för att det var jag som charmade dom i Österby, då jag inte var med dit, det var ju bara lillan, men efter mattes målande beskrivning av mig kunde dom inte motstå frestelsen att komma och klämma på mig också. Trevligt. Trevligt var det också midsommar, och som vanligt i Årsunda och i år var det nya inslaget en kanibal-gryta som flitigt brukades av tvåbeningarna. Grannarna tittade över kring midnatt och fick syn på nyförvärvet och slet spontant av sig kläderna och hoppde i plurret... snack om att det blev fullt. Midsommardagen var det dags för hemfärd, och var hamnde man inte i , om inte mitt i en hagelskur utan dess like. Gick inte att köra då, fick snällt stå vid vägkanten och titta på eländet tills det lugnat ner sig lite.Nu är vi hemma igen och blickar mot nya äventyr...Hörs och störs, hälsningar från Scrat med flock.
26 Juni 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Ja men GRATTIS då...

Lilla stumpan blev igår GODKÄND på anlagstestet viltspår... själv fick jag bryta vid första vinkeln...! förstår inte riktigt varför. Ska en kurs verkligen vara så nödvändig? Jag menar, jag har väl oxo en näsa och kan nog hitta det jag ska om jag fick klart för mig vad som gäller. Nu gäller det att se framåt och göra allt för att tillfreställa allt och alla, d v s mig själv.Ha´de så störs vi, hälsningar Scrat & Co.
7 Juni 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Inget nytt under solen...

Nu måste bloggen uppdateras, men med vad...?! Har förbaske mig inte hänt så mycket sedan sist, jo, men inte värt att skrivas ned på datorn. Jag menar, vem är intresserad av att jag går mina rundor med lillan varje dag och att mattarna jobbar på och att lillan går på kurs...jo, det gör hon. Har jag inte nämt det, kanske jag glömt det. Ja, hon går viltspårskurs och ska " köra upp " på självaste nationaldagen. Hon har visst näsa för det där med att spåra. Det har faktiskt jag också, fast jag fick bara prova på medans lillan får gå en hel kurs. Undrar om det beror på att jag blev lite för intresserad av mitt byte ( rådjursskånken ) att jag blev en riktig lurk på både matte och instruktörn när de ville ta mitt byte ifrån mig... man kan ju bli upprörd för mindre. Då jag överlistades och blev fråntagen mitt kap blev jag bums placerad bak i bilen och sen var det slutspårat för min del. Kan man vara annat än en riktig surkart efter en sån grej. Jag tycker iallafall att det är riktigt orättvist att Orava får gå men inte jag på denna fina utbildning, precis som om inte jag skulle kunna nosa blod- och skånkspår. Hmmm...! Framöver är det lite utställningar som ska avklaras för lillans del igen förstås, jag får inte vara med nu heller...Jag blir tokig. Duger inte jag till nåt längre, eller vad ?! Men vänta bara, min tid kommer, det lovar jag... Hälsningar från Scrat & Co
22 Maj 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
VISST ÄR VI FINA !

Då var vi testade och klara och godkända, när lillan ändå skulle kolla ögon och patella, så fick jag också samma behandling på en gång... Då det inte var det lättaste att få tag på tid för dessa undersökningar så fick det bli så. Endast bäst är gott nog, så det fick bli som följer:
ORAVA : ÖGON OK. PATELLA OK, HÖFTER A OCH ED 0
SCRAT : ÖGON OK, PATELLA OK, HÖFTER A OCH ED 0 ( mina plåtar togs när jag var två år) Bäst att förtydliga så inte någon korkskalle får för sig att jag gjort det nu och sprider konstiga rykten o. s . v. ni vet ju själva hur knäppa ni tvåbeningar kan vara... på det viset är det så mycket enklare att vara hund. Vi smutskastar inte varandra med verbal pajkastning över nätet, som tyvärr allt för många tvåbeningar gör. Hur som helst så var vi på smådjurskliniken i vassunda på mälarens klinik, mycket trevlig personal och trevligt bemötande. Kan varmt rekomendera detta aldernativ till andra kliniker. Ja, det kan jag faktiskt, man får ju godis där när man är klar och har varit duktig. Det ni . Lillan var till Västerås i helgen och fick för första gången rött flagg och åkte inte ut med huvudet före ut ur ringen....Det artar sig. Mattarna var såååååå stolta över sin lilla gumma, själv fick man stanna hemma, slank och naken går man inte hem i ringen utan från den, och det går ju att lägga dom pengarna på något roligare, när man vet resultatet. Men jag kommer igen, vid tillfälle. Nej, dax för morgonrundan med allt vad det innsbär, hörs och störs, hälsningar Scrat & Co.
19 April 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
VÅR

Jaha ja, då var det vår igen, och det ska bli snöslask idag.Precis när jag fått av mig vinterskruden och är som tunnast. Typiskt. Det är många små-eurasier i hörnen nu. Matterna ska vi inte prata om. Igår blev jag urkammad av matte då jag dagen före det blev badad, för jag var visst skitig. Men nu är jag fin igen. Lillan fällde till jul, ska väl inte behöva fälla nu, tycker jag. Löpt har hon gjort också, så har hon blivit plåtad. Nu väntar vi på resultatet. Matte kämpar med att försöka få tag i ögonlysning, men det är inte lätt...hur svårt kan det vara...det är väl bara att ta en ficklampa och lysa i ögat så är det bra sen...?! Annars då, mattarna var på nåt årsmöte i västerås angående oss...varför är det alltid samma människor som bryr sig ? Nä, dax att gå morgonrundan...som blivit mörk igen. Knepigt.Förra veckan var den solig och nu är det gryning igen...fattar ingenting. Ha de så länge, hälsningar Scrat med co.
29 Mars 2011  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
INGET SÄRSKILT HAR VÄL HÄNT...

Livet går vidare, även för den lilla tant som hamnade under en lastbil som matte lyckades få stopp på så inte denne skulle bli mer påkörd... hon hamnade mellan lastbilens framtassar när matte fick höra ett skrik för livet, och på ca 40-50 m håll lyckades matte få stopp på lastbilen, vars förare inte varken såg eller hörde något. För tanten vek in precis framför fronten på en väldigt hög lastbil, och då syns man inte kan jag säga.Och matte var ensam vittne till detta. Men det slutatde efter omständigheterna väl,tanten kröp fram bakom under framtassarna på vidundret alldeles blodig och blåslagen. Både lastbilsföraren och tanten fick åka ambulans, chockade på varsitt håll. Och kvar blev matte och resten av gänget. Känns bra ändå att veta att man har en matte som vet att göra i nöd-situationer...precis som när jag hamnade i nöd...fast det var ingen höjdare. Det är nu bra och lillan har slutat att löpa, så nu skall hon stå på tur för veterinärbesök, om inget oväntat händer. Börjar ju bli dax för hennes plåtning av höfter. Hoppas hon lugnar ner sig snart och blir vuxen någongång, hon är fortfarande lite valpig i sättet. Hänger mig i manen, jagar fåglar och springer efter snöbollar samt dödar papperskartonger. Sånt slutade jag med för länge, länge sedan. Nu är det hög tid att sluta, ska gå ut på morgonrundan som på vardagarna är 3,8 km lång. Och kallt är det, -18 C. Hörs och störs, Ha´de, från Scrat och Orava med mattar.
18 Februari 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
ÖVERSEXUELL

Jo, så är det...
Jag är ju en väldigt tjusig herre va, och jag är ju lite av en Don Juan och klättrar och bestiger det mesta, vare sig det ges tillfälle eller ej. Detta i sig ger mig en hormonkick utan dess like, och är man så hanig som jag är, så behöver man absolut INTE viagra, om man utrycker sig så. Men hur som helst, då man ofta är pilsk och tycker tjejer ( och kastrerade hanar också för den delen ) är högintressanta objekt, så blir prostatan lite,lite större för varje gång. Blir man ständigt till sig, så bygger man ju upp storleken oftare, än en mindre intresserad hane. Detta kan i slutändan sluta hos veterinären...Ja, hur då, tänker ni kanske... ja, det var ju inte så att jag började gå igång på veterinärer,va... utan det var så, att det började väl lite lätt med att jag pinkade inne på på sovmattan nedanför mattarnas säng under natten, matte kom på mig genom att trampa rakt i pölen och frågar med automatik matte vad denne gjort där. Matte helt oförstående, klurar ut att det måste vara jag utav alla väsen som orsakat den blöta fläcken. Jag som inte haft en " olycka " sedan jag vart rumsren, och det är ett par år sedan. Så, vad var nu orsaken till detta? Matte tänkte inte mer på detta för stunden och forsatte med sitt, ända tills vi skulle gå ut. Då blev jag stående länge på tre ben och fick inte ut något... försökte flera gånger, gick inte. Då var det bara för matte att vända på klacken och gå in igen och ringa veterinären. Fick som tur var tid två timmar senare och det var INTE en angenäm upplevelse. Först hade matte tempat mig hemma, bara det liksom, och sen hos dr var det dax igen med temptagning. Och inte räckte det med det, nej då, för att känna på prostatan på jyckar, så gör man precis lika dant som på människor, upp med ett finger rätt upp i hålet under svansen! Hur kul kan det vara på en skala. Det var det...NOT ! Efter det så skulle det stickas, först i vänster fram för blodprovstagning, sköterskan, en ung hane, som inte jobbat så länge, misslyckades med vänster fram och fick börja om i höger fram, och när det var klart, skulle det sövas och friseras ( dem rakade mig på magen och runt familjelyckan, så man ser lite rolig ut på magen just nu ) inför ultraljudsundersökningen, och nej, jag var inte gravid, thank god för det. Där låg man som en trasa, det som syns på bilden, helt avslappnad och mitt under pågående undersökning, börjar jag pinka som en fontän, på mig själv, matte, veterinär, britsen, golvet,jag lyckades verkligen pinka in reviret.Då kunde jag minsan göra det jag kom dit för att jag inte kunde göra tidigare på dan...Matte tyckte väl inte det var så kul. Hur som helst, så fick veterinären väldigt bråttom att ta ett kliniskt rent urinprov, stack en stor spruta rakt in i blåsan på mig. Tur att man sov,säger jag bara. Sen så konstaterades att jag hade en något förstorad prostata, men inte allvarligt. Sen på bår tillbaka till undersökningsrummet och invänta veterinär ömsom sköterska,beronde på vidare åtgärd. Vissa saker för skötarna ta hand om och andra sysslor tar veterinärerna hand om. Nästa punkt på agendan var en ca en meter lång kateter som skulle in, genom hela kisseriapparaten, vilken tur att fortfarande sov. Väl därinne, med slangen, passade de på att tömma min blåsa. Dem ville väl inte ha fler markeringar. När dom var klara och gått ut för stunden så började jag kvickna till och höll på att ramla av båren. Jag hamnade på golvet efter en stund med hjälp av tvåbeningarna, säkrast så. Där fick jag en uppvakningsspruta som inte tog så jag fick en till, plus medicin i sprutform och smärtstillande.. mellan 8 och tio stick fick jag denna dag.Matte tappade räkningen på den efter ett tag, och själv kan jag ju inte räkna. Detta tog en halv dag och kostade fyra och en halv loppa. Det hade mattarna kunnat få av mig, om jag vetat. Kom hem till slut och då sov jag och senare så kunde jag urinera igen, utan att dom gjort något egentligen. Visst, dom gjorde massor, men ingen åtgärd riktigt.Vad berodde då det hela på då, tja , då bakterieodlingen inte tydde på något åt det hållet, så var det nog en förstorad prostata som tryckt mot kisseriapparaturen, så det blev förträngningar. Vad drar vi för slutsats av detta då, jo, bli inte för upphetsade, det är ganska avtändande, Till saken hör, att lillan förmodligen löper, vadå förmodligen, ja, mattarna har inte sett en enda bloddroppe men jag beter mig som om hon gjorde det. Nä, dax att avrunda, hörs och störs, hälsningar Scrat & Orava med mattar.
23 Januari 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
DET NYA ÅRET

Dessa förbannade smällare, svårt att tro att detta fanstyg är förbjudet, varenda unge springer runt och smäller med dessa. Mitt i veckan, mitt i natten, precis utanför balkongdörren ( där lillan har sin sovplats... fast på insidan ) smällde idioterna av en bomb av något slag. Lillan gillar inte att sova med oss på övervåningen, har aldrig gjort det förr, ligger nu mera på tröskeln till vårat sovrum en trappa upp. Hon har väl vant sig lite nu, och ställer sig i fönstret och tittar ut när det smäller lite lagom där utanför nu, men det är ju inte jättekul när det smäller. Alltid samma början på ett nytt år...
Annars då, väntar på att lillskiten ska börja löpa någongång, så det går över och hon kan skickas iväg för plåtning av höfterna. Problem med snö har vi inte, vi har massor av det och det är aldrig fel, hur mysigt som helst. Vi är ofta ute och röjer i snö " kaoset ". Ha´de gott hälsar Scrat och Orava från ett snöigt uppsala.
2 Januari 2011  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Stora sthlm

" Jag är en liten hund, som får får dåligt med mat, jag är för mager, jag är för mager, jag är för liten..."
Så skulle lillan kunna sitta och sjunga, fast det är inte sant, jag borde ju veta, som är så trind om magen, ...not. Tvåan i stockholm berodde på för lite hull, men vad gör man åt en snurre-sprätt-hund? Medan jag står stilla och väntar på att få gå ut så hinner lillan kuta minst 22 varv runt i kåken innan vi väl är på plats på andra sidan ytterdörren. Medan jag ligger på sofflocket och drar mig så ska hon ut på ägorna och skena ( hur man nu lyckas göra det på fantastiska stora bakgård ) hon har kanske förbrännt allt fett på att sitta ute i kylan och titta på omgivningen? Hur som helst så får hon lite extra fettigt foder som mellanmål nu, sånt som inte jag tål, så får vi se om hon fettar på sig lite. Annars då, annars så var hon en väldigt fem. tik med korrekta öron och fina ögon och allt det där, så hopp finnes, så man kan slå brosan en dag kanske...åter igen brosan med flock : Jättegrattis ! Tänk vad roligt för en icke rutinerad utställare och ta hem hela spelet...Då är man inte dålig. Det gänget får man nog se upp med i ringarna framöver, kan tänkas.
Det var en massa trevliga människor där som hälsade och den finns de som inte kostar på sig ett hej, fast man har samma ras och intresse... vad kostar ett hej när man möter en av samma ras på en sån där tillställning...??? Och vad ger ett hej... Det kan man ju klura på och nästa gång man ser en eurasier, även fast man inte känner just den individen, kosta¨på er ett hej, det kostar så lite, men ger så mycket. Och nu så vill vi härifrån passa på att önska alla en riktigt GOD JUL !
22 December 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
FÄLLER, FÄLLER, FÄLLER...!

Lillan fäller som aldrig förr...så stora Sthlm blir , som vanligt, inget annat än träning. ( hon kommer nämligen vra en liten nakenhund )Det är nu väldigt länge sedan hon ställdes, närmare bestämt specialen var sist hon var i ringen. Men , men, upp i sadeln för nya försök, kanske hon mognat på sig lite...?! Visar sig väl. Av all urfälld material, kan man inte göra någon nytta av det ? Mattarna funderar på göra sulor av lillan...Funkar det, tro? Någon som vet? Vad har hänt annars då, jo, igår firade vi andra advent med att vara med och inviga den nya hundhagen i uppsala. Många hundar att leka med, men då jag muckade mot en del hannar, så fick jag vara med matte på utsidan och titta på medan lillan gav järnet bland alla hundar. För att trötta ut mig så spänndes jag för pulkan , men jag blev bara starkare av det, matte hängde knappt med när vi fick upp farten. Då sätter sig matte i pulkan...tvärnit kan jag ju bara säga. Vem orkar dra den fettokissen...inte jag iallafall ! Så det var bara för denne och snällt kliva ur pulkan igen och gå själv ( hur lat får man bli egentligen ) Ha´de gott så hörs vi , hälsningar Scrat och Orava med mattar.
6 December 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
EN LITEN UPPDATERING

Hello alla glada,
det finns tusen och en orsaker till att det inte alltid blir som man tänkt sig, bl a med utställningar. Fast ibland kan det vara lika bra... Skulle dock ha varit bra för lillan att kommit iväg och tränat. Istället blev det en härlig stund i svampskogen med övriga flocken, med massor av trattar,kantareller och taggisar i bagaget hem sen. Senare detta dygn blev det sthlm-vistelse för mattarna för dom skulle kolla in de blue man. Och det var inte smurfarna...förstår ingenting. Annars händer det inte så mycket på den här fronten nu, mattarna har återgått till vardagen och livet rullar på som vanligt. Matte forsätter sin hunduppfödarutbildning och är inne på beteendet nu, undrarar varför man måste ha papper på vårat sätt för att vi ska få skaffa familj. Människan är en komplicerat ras. Nya tag och nya mål. tyvärr ett väl högt sådant står näst på tur, nämligen stora Sthlm... ja,ja,ja,vi vet att det är som det är, men vi måste ju komma igäng nu, för nu har lillan sluppit ifrän länge nog, dags att ta tag i saken igen. Hon har blivit bättre på att möta folk, så kanske... kanske inte, vi får se. Ska också passa på att gratta brosan som det gått så bra för på senaste och Vida oxo för den delen, bra jobbat. Till nästa gång, ha´de, hälsningar Scrat & Orava med mattar.
13 Oktober 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
SEMESTERIIDER

Vad gör man då, om inte latar sig... not, nä, här ligger man inte på latsidan direkt. Matte jobbar och matte har semester, och då tycker matte att eftersom matte är hemma hela dagarna så kan matte sköta marktjänsten, och vad är det för semester...? Ska nog bli skönt att komma till jobbet och vila upp sig igen... vad har vi gjort då, inte så mycket i år faktiskt, då mattarna tog bågen till finland i år, så fick inte vi följa med, utan fick snällt stanna hemma med hus- och hundvakten. Tack för det, då är man ju rabiesvaccinerad helt i onödan...ska komma ihåg det vid nästa veterinärbesök, vilket lär bli för lillans del, då det bör bli lite plåtninng av höfter och dyl. Men det blir nog inte av förrens efter " jul-löpet " om hon håller sig till 2 gånger om året med löperiet. Matte har läst på någon hemsida att man ska vänta till tvåårsåldern med att frirröntga oss fyrbeningar och sftersom det inte är någon skrik- och panik gällande detta så kommer nog inte resultatet på Oravas plåtar förrens någongång mellan jul och april-11. Men, den som väntar på något gott väntar ju aldrig för länge... för något annat än gott hade vi ju inte tänkt oss. Mer då, om man ska byta ämne, så har vi varit på sista ring- och koppelträningen, och där fick lillan träffa Lizz-rosa, x antal veckor gammal, Ingegärd och Jocke kunde inte enas, men ungefär 12v. Är man som eurasier inte som sötast då..?! Skogen har vi också varit i, men kantarellerna lyser med sin frånvaro och blåbären räckte knappt till en paj...nu står förhoppningarna till trattarna längre fram i höst istället. Nej, nu är det morgonpromenad som väntar, ha´de, hälsningar Scrat och Orava med mattar.
8 September 2010  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
ÄNTLIGEN NÅT NYTT I BLOGGEN....!

...jag menar bara, hur svårt kan det vara egentligen. Mattarna tycks tro att detta med en blogg sköter sig själv och inte behöver passas. Säger bara det, fel, fel, fel, som Brasse skulle ha uttryckt sig. Ja, ni vet, Magnus & Brasse och Eva i Fem myror är fler än fyra elefanter. Den som inte sett eller hört talas om detta är av en helt annan generation än mattarna kan jag lova... Nåväl, åter till bloggen, detta misshandlade, stackars objekt i vår bostad. För att kommentera kommentaren, så skall meddelas att, det är inte så att vi på något vis har haft för avsikt att giva det upp, utan det har väl liksom inte...äch, va f - n, det blir så ibland, har inte varit så mycket att skriva om, helt enkelt. Nu har mattarn semester iallafall, sent, javisst, men skönt, för nu är turistfällorna ännu kvar, men till reducerat pris och barnfria i de flesta fall. Va, tycker dom inte om barn nu heller....!? Jo, men...oj, vad skönt det är att slippa trängas med barnvagnar och horder av stressade småbarnsföräldrar i trånga passager, typ butiker,sevärdigheter,djurparker, campingar,båtar,serveringar, etc. Försök att förneka detta faktum, att det faktiskt är helt ok, att välja bort värsta bitarna och istället kunna välja att inte behöva utsättas för detta. Mattarna har varit i denna barnsväng själva, så dom vet vad det handlar om, nu har matte barnbarn, och tycker det räcker. Nog om ungar...
I skogen är det inte mycket att hämta i år, det är ju synd, med tanke på att vi gick en sådan fin utbildning i att hitta kantareller i våras...försommaren kanske det var förresten. Blåa bär är det också ont om och lingonen är inte bättre det. Så skogspromenaderna har varit få, men vi får väl se vad det blir framåt hösten med trattarna. Några utställningar är ännu inte inplanerade i schemat, jag är ju som jag är, tunn och inte stor och rätt så tunnhårig året runt och lillan hon är ju riktgt fin nu, inte fullt lika långhårig som sin syrra Gina i Vemdalen,( på bilder så ser Gina iallafall långhårigare ut ) men tät och bra kvalitet, men det är lynnet på den lilla som inte är det bästa riktigt ännu, hon väljer noga sina bekantskaper, och lite av detta med karlar är ju lite läskigare än fruntimmer...men, hom har blivit bättre. Hon reagerar fortfarande på folk, men det går över fortare, hos en del och del andra, kommer inte henne nära överhuvudtaget. Vi har inte riktigt klurat ut vad det beror på, det bara är så, vad det verkar. Kanske vi gör ett försök att ställa henne framöver, vi tog bort henne helt efter specialen och lät henne vara ett tag, så hon skulle hinna mogna lite. Men än ser vi inte så mycket mognad i henne, trots sin ålder är hon rätt så omogen av sig, och inte skulle hon få ha t ex valpar än...nä, nä,nä, inte på långa vägar. Sån skillnad det kan vara på individer ur samma kull. Nu skall det njutas av det fina vädret som är, soligt men inte lika överdrivet varmt som det varit, och det passar ju oss pälsmonster bättre, eller hur..? Ha´de gott nu, så hörs vi, hälsningar Scrat och Orava med flock !
16 Augusti 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
GLAD MIDSOMMAR !

Verkligen länge sedan, och ja, visst, det skäms lite här p g a detta, sådå var det ur världen.Förs av allt vill jag bara gratta Vida och hennes flock till fin-fina framgångar i ringen senaste tiden, detta pekar ju på att det finns hopp för lillan... Tänk om hun kunde ha haft mitt lynne till sitt utseende...vilken primadonna vi skulle ha haft. Men nu är det inte riktigt så, och vi fär se vart hon tar vägen. Kanske hennes blyghet går över. Eller blyg och blyg, hon väljer noga ut vem som fär röra henne. Vad har hhänt sedan sist då, tja, vi äkte ju till Degernäs på specialen, och vi skulle campa tänkte vi, men så slängde mattarna ut en förfrågan i receptionen " Har ni nån´stuga ledig? " och svaret blev " Ja, vi fick in ett återbud sent igår kväll ." Tur att mattarna är lite lata och bekväma av sig och tog den, för vad det regnade på natten... själva utställningen var kall och mindre rolig, för lillans del. Hon gillar inte det där med ringaktivitet. Hon blev utkastad med en tvåa - som vanligt. P g a att hon var för ... smal. Suck, är nåt fel på uppsala-vattnet eller något som gör oss tunna ? Man kan ju undra. ter gör vi ju. Vidare då, vi har varit på kantarellsöks-kurs, och det var hos samma person som hade lillan på valpkurs hos förra sommaren. Hon, det är en hon, har bara råkat ut för en valp som inte vill ha med henne och göra, och det var lilla Orava. Ett år senare på denna kantarellkurs, händer det igen, samma lilla Orava ett år äldre, vägrar fortfarande befatta sig med denna hundmänniska. Måste vara något lurt med henne. Nästan så vi, jag fick också vara med, blev kurs-ettor. Får se i höst nu då om vi håvar in kantarell-massor till mattarna. Någon utställning är inte inbokad för oss fraöver. Får se när nästa blir. Lillan ska nog bli lite mognare först, för det är hon inte. Väldigt flamsig i sitt sätt ännu. Suck...hon hänger förtfarande i min man och vill leka. Vi lekte ett tag med tanken med att fira midsommar i dannmark i år, men det blidde inte så. Matte tyckte inte att det var värt det, men det finns säkert dem som åker, och jag önskar alla lyckliga, förhoppningsfulla jyckar ett stort lycka till på den stora tillställningen som äger rum där till helgen. Får man hålla en klo på att det blir blå-gul seger ? Det gör vi, vi måste ju visa framtassarna i större samanhang. Inte så mycket mer att tillägga just nu, återkommer senare, ha´de´gott, hälsningar Scrat & Orava med mattar.
22 Juni 2010  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
NU ÄR DRT SOMMAR NU ÄR DET VÅR...

Nu blommar det överallt, och det är över lika fort som det kommit...sen är det bara grönt, varmt och jobbigt ! Tur att man är tunnhårig...då slipper man lida så mycket i värmen som dom fina släktingarna med mycket päls. Inget ont som inte har något gott med sig. Lillan har också tappat all päls, utom hals och huvud, hon ser nästan ut som ett litet lejon med stor man. Har tränat i Vasaparken som vanligt på tisdagskvällarna, och vi fick träffa lite nykommlingar, en fin herre från frankrike och en liten madonna typ Lady på 5 mån. Sen var där också andra bekanta, t ex Arrac, som jag tyvärr måste hävda mig mot varje gång vi ses. Jag bara måste vässa mot honom, kan bero på att jag bor granne med en lika sinnad som han. Grannen är lika gammal som mig, så vi blev män i samma ålder, och vi rök ihop vid samma tidpunkt i livet, och efter det är det svårt med stora, vita, tjusiga samojeder. Mattarna och lillan tycker han är JÄTTE-FIN, jag personligen tycker ...( jag tror mitt problem ligger i att jag är sååå avundsjuk på denna tjusiga kille, han har ju precis ALLT, och jag lite tvärtom)
Det skulle visst regna till helgen...hmm...och vad tycker vi om det...?! Jag gillar inte solen så mycket, men inte vattenpölar heller...jag är nämligen tillhörande gruppen eurasier som gör mycket för att slippa gå i en vattenpöl på backen. Finns det något värre än att bli blöt om tassarna?Har jag aldrig tagit ett stillastående skutt på tre meter förut, så kan jag garantera att jag gör det, om jag så är tvungen, om jag skulle komma till en vattensamling i den storleken.
Rapporterar väl mer sen, ha de´så länge, hälsningar Scrat & Co.
20 Maj 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Utställningar

Va fan ska man åka på utställningar för? När det finns SPA i uppsala, hittade en alldeles utmärkt lerinpakning, samt torrt gräs som genomsyrade pälsen på ett skönt sätt. Spring över grönt gräs och hopp över djupa diken, och givetvis i oxå. Kan å det varmaste rekomendera detta då även min vän aracc prövade att lera ner sig, fast en liten hake var det ju. Han ser ut som en snöboll, och leran liksom syns bättre på han, knepigt det där. I övrigt var det kul att jaga andra jyckar i alla dess storlekar och humör. Fanns en blandis där med lite av eurasier där, men hon var inge kul, då hon fostrade de små pubertetsmöglen, som jobbade på att få igång henne. Matte ser fram emot att åka på specialen och visa upp oss, medans matte är mer intresserad av att inmundiga maltdrycker med andra eurasierägare, och slänga något dött på grillen. Undrar om grävlingarna hinner mogna innan träffen? de ska ju vara riktigt uppblåsta och ha tassarna i vädret, mört och fint. I övrigt inget nytt under solen, men vem vet? snart dax för bågen och lite ljuma sommarkvällar. Undrar om vi får plats där bak? Tjillevippen och truddelutt nu var sagan slutt
6 Maj 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Utställning i Västra aros

Jahapp Då var Västerås avklarat då, och pisk fick vi. Litegrann i alla fall. Den frytliga norska domaren var en pärla, men som vanligt fegade Orava ur, och gömde sig med svansen mellan benen. Domaren nästan ursäktade sig och gav oss knorrsoppa, dvs blå band.Men hon gillade henne, men kunde inte skicka henne vidare, pga av den milda blyghet som hon har i kroppen. I övrigt ck egenskaper, bara att träna bort blygheten. Teqila tog Ck och var sprallande glad, och det var hon värd. Grattis och vi fick tips av Marita. Sedan jockade vi ang RoK träningen med Jocke och Ingegärd, då har matte lovat att springa med sin elegantaste stegstil. Jocke lovade komma med sin morgonrock i omanliga färger, vi får se? Matilda fick oxå ett blått band, men det går fler tåg. Bara att spotta sig i nävarna och se vad nästa vecka har i sitt sköte, kanske en anmälan till Österbybruk. Men vi får se. Hoppas alla har det bra och får en trevlig vår, så syns vi på nästkommande tillställningar. Bild på Matte vid Anundshög, strax utnför Västerås.
25 April 2010  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
Vad har hänt nu då

Tjenare alla vänner och bekanta samt en och annan okänd figur som läser detta. Mattarna har varit skitkassa på att uppdatera Min sida, är det så svårt att plita ner något intressant om oss guldklimpar???? Matte fick ett kul besked ang hundkurser, vi har fått plats för kantarellsökskurs, i Maj. DDooohh finns det kantareller i Maj eller är människorna helt galna för närvarande. Måste vara askmolnet som satt griller i huvet på dem eller? Ska bli kul att bruka nosen lite och pinka på en eller två skogsbuskar. Matte går på uppfödarkurs och ska lära sig, att driva kennel. Va fan, fler jobbiga småglin, nu när man äntligen har fått upp Orava i en acceptabel storlek. Men hon är ju i slyngelåldern och nyps och skuttar av och an och kräver uppmärksamhet. Själv är man en ung man i sina bästa år, aningen smal och tunnhårig, det senaste har jag gemensamt med ena matten. Eller som det namn jag fick förut Edängsspjället. Orava är kurerad från sin lunginflamation, och det var prisvärt. Stannade på knappt 8000kr men vad fan, det brännar man ju på suddigummi en helt vanlig vecka. :) Tur att det finns försäkringar. Hoppas att ni har det bra och njuter av askmolnet eller jag menar det härliga vårvädret. Vänliga hälsningar från Östra Aros. Bilden föreställer en krullko från Öland, från semestern 2008
20 April 2010  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
Lilla Stockholm

Vilken dag, det var flaggorna som vajade i kortege när vi i sakta mak rörde oss mot Stockholm. verkade som alla visste att att Orava var på väg. Men det fanns tvivlare som ansåg att det flaggades för kronprinsessan Maddelein. Tänk vad folk kan ha fel ibland. Glada i hågen för uppvaktningen, sladdade vi in på älvsjömässan. Vid ringen möttes vi av de andra Eurasierägarna, med ett glatt humör. Efter mycket skratt och glam, så äntrade Orava ringen med en av mattarna och vi rusade runt och körde sitt race, domaren var överförtjust, och en ringsekreterare måste ha gjort ett jättemisstag, hon vinkade med en gul flagga och vi hoppade ut ur ringen. Hon kom senare med betyget som var på engelska, och skrivet som av en läkare. Det stod fritt översatt, "Denna gudomliga lilla tik, kommer att nå himmelen, och denna lilla mässa kan ej ge henne rättvisa, för att alla andra ska få en chans, var sekreteraren tvungen att ge ett gult kort. För påskens färg är ju gult." Fritt översatt och tolkat av mattarna, som har doktorsexamen i engelsk översättning av dålig handstil. Ha det bra allihop, som man säger på engelska. hav ö najs da. Så hörs vi. PS Spänn av kyckling påsken är över DS
5 April 2010  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
Vetrinärbesök

Tjipp och välkommna till HAJK, nu har fan tagit bofinken.
Veckan började med en hel del hostattacker för Orava, och hon blev stadigt sämre.
På onsdagen låg hon utslagen och med en temp på 40 grader, och mattarna undrade vad som var fel, inte ens när matte stekte en omelett stod hon och plirade med sina ögon. Orava denna lilla oppurtunist, var inte ens i närheten, då är det allvar. Matte ringde SLU och bokade tid och vi kom in på en kvart, snabbheten överaskade matte med. Veterinärer och studenter turades om att klämma på henne, medans hon piggnade till, lite grann i alla fall. Som den lille dam hon är, rakades benet från generande hårväxt, och blottlade en spira av sällan skådat slag. Skämt åsid, blodprov, röntgen, mer kläm och känn och sju timmar senare, konstaterades lunginflamation, med pencilin som följd. Så korta promenader och en pina colada, lite lektyr och god mat, kommer at bota den lille.
Annars är det inget nytt i Östra aros som äro värt att förmedla, så vi får hålla och plychade och vila oss i form.
Matte har stekt raggmunk till kvällsmat och hon stod troget och tittade på när fläsket stektes på, så hopet finns kvar att det löser sig. Bilden har absolut inget med oss att göra utan bara en annorlunda bild.
Ha det bra så hörs vi, bilder som vi utlovat kommer att delas ut vid tillfälle, har bara inte haft tid.
26 Mars 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
ÄNNU EN UTSTÄLLNING

Hej, hej,
nu har det varit utställning igen...det var då ett jäkla flängande på uppsalagänget. Denna gång var det i Lördags i Sollentuna. Ibland brukar jag få följa med när lillan ska ställas och ibland får jag helt enkelt stanna kvar hemma, denna gången fick jag följa med, så där helt appropå. Och det var väl tur...matte med sitt ibland splittrade minne, hade blandat ihop anmälningarna och glömt vilken jag skulle få vara med på, och nummerlapparna låg så tajt ihop att matte först i bilen på väg till utställningen, satt och fingrade på nummerlappen och som plötsligt blev två...då uppenbarade sig det faktum att även jag skulle få visa upp min läckra lekamen för allmänheten. Inte för att jag på något vis var förberedd på detta, så tycker jag det nog gick bra...blev ju BIM. Sen att jag var ensam hane och ställdes för en domare som uppenbart inte var jättebekant med rasen, det har inte med saken att göra. Han tyckt jag hade utmärkt pälskvalitet...jag skulle nog påstå tvärtom, då jag inte kan vara mer utfälld och se mer taskig ut än vad jag gör i detta nu. Lillan åkte ut igen med huvudet före p g a sin blyghet...attans oxo, hon är så gla i folk annars och hälsar så glatt och låter sig behandlas, men så fort ringen beträds så blir det jätteläskigt med andra människor. Vad göra ?! Vi forsätter väl att öva oss, åka på utställningar, m.m. rapporterar väl mera efter nästa utställning, ha´de till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
15 Mars 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Ugglor i mosen

Vov och välkommen till naturrutan, vi har varit och spanat på dunbollar i självaste uppsala. En grupp på 8st flyttade helt sonika in till uppsala för att det var för lite mat på bystan. Vi hundar intresserade oss mer för de andra fågelskådarnas hundar, men matte irrade runt och letade efter en uggla att fota men hittade ingen, då ropade en vänlig själ in matte och fick gå in på bakgården och spana. det skillde endast 2,5m från matte och uggla. Nu på söndag ska lillskiten upp i ringen och domminera(läs föregående blogginlägg med en stor portion ironi). Hon har tränats av diverse damer att öppna mun, bli pillad på utan att krypa ur lurvet.
Annars kommer takdroppet så smått och vi tackar vår skapare att vi är fyrtassdrivna, men vi slår på häcken ibland vi med. Hipp hopp flaggan i topp. Från ett lite gråmulet uppsala. Scratt med mattar och ett litet lurvigt bihang
11 Mars 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
Andra utställningen för i år

STORSLAM vi vann allt BIR BIG BIS men sedan vaknade mattarna med kudden i halsen. Finland vann i alla fall OSbrons i hockey på morgonen så en av mattarna var på strålande humör under resan ner till Örebro. Väl framme vid utställningen hårddrillades Orava i en övningsring med två varv. Såg kanon ut och segervittring, nu kunde väl inget gå fel, det var ju samma dommare som höjt Orava till skyarna för två veckor sen. Bara att promenera och hämta in priset, not........ Orava vägrade inte springa och hon travade på jättefint men när dommarn kom bet hon av fingret på domaren. gick ni på den? Nä dommaren fick inte pilla på henne så hon straffade ut sig, men vad säger man. Det är bara en lek men Finnarnas brons är det inte säger Matte. Den som vann BIR var Scrats halvsyster Yasmin från Edängen, Grattis och på återseende allihopa. Nya tag och mycket lek i snön.
1 Mars 2010  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
Utställning sollentuna

Tjaba tjena hallå. Nu äro utställningen i Sollentuna avklarad. Efter inledningsfasen där Orava vägrade springa fint i ringen och gjorde vissa krumbukter och fega ur sig, ansåg mattarna att slaget var förlorat. UT MED FEGISEN, men vad hände domaren gillade lillskiten. Skrev i bedömningen att hon var: En välbyggd tikvalp bra proportioner mkt vackert huvud uttryck mörka ögon bra pigment välburna öron vacker hals o rygglinje ännu lite trång i fronten bra bakställ välburen svans rör sig bra lovande päls, lite försiktig. LITE FÖRSIKTIG var väl århundrades underdrift. Hon var skitfeg m.a.o. Mattarna tom frågade ringsekreteraren om rätt hund vann, hon var lika frågande hon. Men domaren bestämde sa hon, och i birfinalen vann vi en 2a fast domaren smög runt oss vid utnämningen av reserven. Nu i efterhand kan bara berömma domaren som såg kvaliteten i den lille fegisen som är så kul.
Medans matte sprang med Orava så fotade den andre matte som inte kunde undgå att höra skratten när Orava strejkade i ringen. Kul att komma långt med den lille outsidern ändå, mer träning är vad som väntar. Grattis till de andra Eurasierna som oxå kammade hem 2orna på finalerna. På återsende och som ÅsaNisse skulle ha sagt -Fridens liljor.
13 Februari 2010  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
2010

Gott nytt år,
vad har hänt sedan sist då...ja, lillan började ju löpa lagom till jul, så jag har haft fullt upp med att vara beskyddande, uppvaktande och jobbig hane i huset.Ja, det är en heltids-sysselsättning ska ni veta, från tidig morgon till sent på kvällen... nätterna sov jag faktiskt, av ren utmattning. Det lilla kilot jag lyckades gå upp under hösten, försvann som en avlöning den dagen då lillan blev stor. Hon löpte ganska så precis 3 veckor, och nu är det åter lungt i huset. Ja, jag levde rövare, för vem vill bli förvisad upp på övervåningen så länge...? Inte jag i varjefall. Mattarna hotar att låna ut lillan till dagmatten och hussen nästa gång... Annars så kan meddelas att lillhusse tog körkort i veckan, så denne har bara varit hemma för att sova och äta de senaste dagarna, resten av tiden har han suttit bakom ratten. Undrar vad det beror på. Annars har vu inte gjort så mycket, jul och nyår passerade lungt och fint, lillan var lite reserverad mot smällarna på nyår, men så var det ju första gången för henne. Till nästa gång, ha de gott, så hörs vi.
16 Januari 2010  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
GOD JUL OCH ALLT DET DÄR...

Ho ho ho,
nu är man ute i grevens tid igen, undrar varifrån det uttrycket kommer egentligen, men skall ta mig i kragen ( ytterligare sån´t där lustigt uttryck ) och sätta ut en liten julhälsning innan jul på hemsidan. Så jag skulle vilja sända alla en riktigt god jul, för själv får jag dras med en liten fröken som inte är så liten längre, hon har börjat löpa lagom till jul. Undrar om tomten kommer i år, har hört att det är en vänlig själ, vi fär väl se. Vitt och kallt är det, bara där är ju julen räddad egentligen, men ett litet paket skulle man ju kunna tänka sig...

GOD JUL PÅ ER, OCH ETT GÅTT...GRÅTT...GOTT NYTT ÅR...!

önskar Scrat,Orava med mattar
23 December 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
ANDRA ADVENT

Hej hej,
inte har det hänt mycket sedan sist heller...finns faktiskt inte så mycket att skvallra om. Lillan börjar bli stor, fast hon väger inte så mycket, 17 kg och jag har gått upp ett kg till hela 20 st. Börjar bli en stor pojke. Det måste vara mattarna som är för snåla med maten, kan inte få det till något annat. Lillan och jag delar friskt av varandras mat och vi trivs med det, kanske därför jag har gått upp i vikt?! Om en vecka ska lillan till veterinären och ta ett blodprov för att kolla om rabies-sprutan har tagit, jag fick ju göra om det, för jag började med den tre-åriga sprutan, som inte räckte riktigt till, men lillan fick börja direkt med det ett-åriga vaccinet, så det borde funka för henne direkt...
Matte ska till stora Sthlm och glutta på lördag, men inte med någon av oss, jag har alla plastbandsfärger och Orava är för liten. Siktar på nästa utställning istället. Får se om jag ställs eller ej, beror som på mattarna det där. Fortfarand snöfritt och grått har i uppland, snöade lite i veckan, men det gick över lika fort som det dök upp, så det ränas inte. Andra advent...ska det firas på något sätt..? Ha´de, hälsningar Scrat och Orava med mattar.
6 December 2009  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
UTSTÄLLNINGSDEBUT

Jaha, då har matte och lillan debuterat i ringen, och inte gick det så bra heller. Den där domarn var ju riktigt läskig... Och inte ville hon beröras...just då, annars ska den lille fram och hälsa på allt, men inte när det gäller, då ryggas det minsan. Hon gick mot en två månader yngre tik från Leiionspitz vid namn Java, som tog hem spelet i vår ras denna dag. Grattis till er. Mattarna ides inte vänta och kolla hur det gick för Java, utan stack hem efter förnedringen i ringen. Kritiken löd på lollan som följer: " God typ, välform.huvud. små fina öron, bra ögon och bett, bra rygg, lite tunna ben,kunde vara bättre vinklad fram och bak, bra svans, ko-hasig bak, ganska försiktig, backar vid beröring. " Ingen rosett idag alltså. Men det blir en del flängande framöver till diverse utställningar för att träna upp Orava. Annars då, i helgen är det dags för en ny sväng med mask-medecin till lillan så vi slipper fler oväntade besök, har nämligen slut på Gevalia.
Annas så har det väl inte hänt så mycket, livet trippar på och kung bore är i antågande, hade snöat lite igår, men det försvann lika fort som en avlöning,,,
Ha´de gott så länge, hälsningar Scrat och Orava med mattar.
13 November 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
JEOPARDY...

Fråga nr: 1, 10 p. nivå

Den är jätteäckligt

Fråga nr: 2, 9 p. nivå

Den är ca 18 cm lång

Fråga nr 3, 8 p. nivå

Den "slingrar" sig

Fråga nr 4, 7 p. nivå

Kan jämföras med spaghetti i formen

Fråga nr 5, 6p. nivå

Är grisrosa till färgen

Fråga nr 6, 5 p. nivå

Den har sitt namn av en daglig handling på muggen

Fråga nr 7, 4 p. nivå

Den frodas på insidan av kroppen

Fråga nr 8, 3 p. nivå

Tänka sig att just hundar drabbas av det

Fråga nr 9, 2 p. nivå

Lillan här kräktes upp just en sådan i helgen och går på botmedels-kur nu

Fråga nr 10, 1p. nivå

VEM ÄR JAG ?!

3 November 2009  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
NY TEKNIK...

Hallå hela världen,
eller den brokia lilla skara läsare man har. Ska meddela att matte som börjar bli till åren, önskade sig en systemkamera till den kommande kärrrring-övergången och då matte inte heller tyckte ide´n var så dum, så fick det bli en sådan, till båda mattars belåtenhet. Alla nöjda och glada. Dock är det ju så då, att det måste läras in nya teknikkunskaper och sånt kan ta tid för den som inte ängnar sitt liv åt datorer och sånt. Strunt samma, nu är mattarna på g igen. Vi var ju i Jälla på utställning, lill-stumpans första, och då fick det räcka som publik till brosan Eddie. Han skulle man kunna säga hoppade bort sig denna dag,tyvärr, för han hade absolut vunnit i sin klass annars, det är jag övertygad om. Det var kul att träffas så där hejsan hoppsan, och fler gånger lär det bli. Fast då i ringen...!? Mer då, vi har fått en ny kompis, han heter Zeb, precis som jag, men han har ett stort fel, han är en råttis...rottis. Han är nu sådär 12 v. och behöver träna att umgås med hundar och då fick jag och Orava hjälpa till med det. Först var han som barn brukar vara i början, väldigt blyg och tillbakadragen, men sen efter ett par timmar, när det var dags att gå hem, ja, då var han som en i gänget och väldigt kavat. Han blir nog en bra individ om han forsätter att umgås med oss, vilket är tanken. Igår var vi i skogen och plockade trattkantareller, för mattarna kom inte så långt på avslutning-för-säsongen-turen på bågen. Den startade helt enkelt inte, och då fick det bli lite skogen istället. Inte så dumt, för då fick ju vi följa med. Har varit på agillity-banan också och lekt också. Där upptäcktes dolda talanger hos både mig och lill-skiten. Det enda som inte riktigt gick hem var gungbrädan, den är ju för läskig. Nu ska vi ut och träna lillan på ring-gång. Ha´de till nästa gång, hälsningar Scrat med flock.
11 Oktober 2009  | Länk | mitt liv som hund | 3 kommentarer
OKEY DÅ

F-N,
hade ett nyskrivet fint inlägg i bloggen, och med en ynklig liten feltryckning så försvann allt på en trettiondels sekund. Orkar bara inte skriva om allt i skrivande stund, tar det senare, nu är det natt inatt. Vadå kl är ju bara... här i huset kliver vi upp långt innan solen! Ha´de hälsningar Scrat och Orava med mattar.
P.s. Ganska söt för att vara en rottis!
7 Oktober 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
SJUKT VÄRRE,,,

Tjaba alla fans,
matte har nu slut på ledigheten och återgår till jobbet på måndag, och senaste tre veckorna har matte vatit sjuk i influensa-liknande förmer...former ska det stå. Krasligt värre ska ni veta, feber, hosta, pang-knack, snörvel och så vidare. Själv har jag försökt tukta den lille, men vad gör man med en vildbassing som inte förstår vad ett morr betyder och ett och annat tjyvnyp...? Lillan har en gång kvar på kursen och sen så ska väl hon vara en lärd dam då....Tillåt mig små-le en aning. Men hon är het, väldigt på när det gäller, så det är väl nu hon ska passa på att lära sig saker och ting.Lillans bror Eddie väger lika mycket som mig,han är fem månader och jag 2 1/2 år...säger det er något om mig eller om honom...?! Jag liten och han stor, skulle inte vilja bråka med honom när han blir en stor pojke. Mattarna har INTE anmält lillan till Jälla, så nu blir D. ledsen, eller...? Men det rycktas om Mårten istället för henne, Själv blir jag nog inte ställd på länge än, har tillräckligt med inofficiella rosetter och officiella blåa,gula och röda plastband. Mattarna har också köpt sig en ny digitalkamera för den gamla har gått sönder och när dem ändå var i farten så köpte dom en systemkamera, som givetvis var trasig i minneskortet och gick sönder när vi var som duktigast på agillitybanan idag, så alla dom fina bilderna som togs där är borta med cyber-världen. Typiskt. Lillhusse har gjort illa benet och haltar runt här hemma och är jättesynd om, så nu slipper man dom komprimerade promenaderna med denna på ett tag, nu blir det lite längre vänder när vi är ute. Lillan skulle lära sig en cirkuskonst till kursavslutningen, något förslag på sådant? Har försökt med snurra ( liggandes på golvet ) utan större framgång, så gärna något annat...?!Kom gärna med förslag och hur man gör för att lära henne. Trädgården är nu av lillan helt uppgrävd i massor av hål, tomaterna har producerat tre röda små tomater och plommen faller ner i skallen på oss " ute-liggare ", vi vill inte gärna vara inne, annat än vi måste. Ha´de´bra till nästa gång, hälsningar Scrat & Orava med mattar.
18 September 2009  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
LILLAN PÅ KURS

Nu är det mitt i mattes semester, men matte har hunnit jobba en vecka. Dom fick visst en hel vecka tillsammans. Och den slösades på en resa till finland. Jag måste ju säga att jag uppförde mig exemplariskt,både på båten och hos mattes svärmor, dvs mattes mor. Som dessutom är allergisk mot mig.... jag fick vackert bo i hallen hela tiden där. Tur att det är en nybyggd koja, stod visst klar förra året, med öppen planlösning, så hallen smälte samman med vardagsrum och utfodringsplats. Ja, då kunde jag från min plats i hallen hålla ett vakande öga på allt som hände ändå.Vad hände där då, inte mycket faktiskt. Tittade på en bro, handlade finska delikatesser, behanling av svärnor/mor som är naprapat till yrket, dock slapp jag personligen ifrån att få mina kotor och leder knäckta och utdragna, huga,tänk när nackarna ska knäckas till på plats, då beds det en och annan bön om att yrkeskompetensen är på plats,kan jag lova. Mera då, jo, kräftskivorna löser av varandra här i uppland, och lillan ska lära sig veta hut på kurs. Hon har varit där två gånger nu, och är visst riktigt duktig.Stå på två ben och ska lära sig att inte dra i koppel, som kursledare Kicki försöker lära ut, var nog ingen jätte-succe. Jo.jo, själv tycker jag nog att jag ligger steget före ändå. Sen har vi varit på ring- och koppelträning i vasaparken förstås och naturligtvis träffat både Idar och Caliber som vanligt där. Eva for dit också med en artfränder, och som eurasier så dominerade vi i ras där, med hela fem av samma sort. Som Idars matte sa, kanske eurasier och dess ägare behöver träna extra mycket ! Eller så kommer våran ras starkt, och vi kommer att dominera och ...nu får jag nog tagga ner lite här, känns det som. Sak samma, vi är bäst,ingen protest. Fick visst en gliring om att lillan inte ens skulle till Jälla på utställning...nu är det ju inte riktigt upp till mig, utan mattarna. Dem skulle visst tänka på saken. obs: Tänka. Det är ju ett par dagar kvar...! Annars ramlar nog livet på som vanligt, ha de till nästa gång så störs vi, hälsningar Scrat med flock.
29 Augusti 2009  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
KÄRT ÅTERSEENDE

Uppfödare och gammel-matte Karin med delar av familj kom på besök i söndags och hälsade på,och vad det var roligt, för henne fick man godis av i form av grisöron i komprimerat format...! Det är bara ett fel, det var inte min gammel-matte Karin som kom på besök för att kolla hur det stod till...henne har jag inte sett röken av sen den dagen jag blev såld. Nä, det var förstås lillans Karin som kom förbi, undrar när min Karin tar sig i kragen och hälsar på mig?! Fast det går precis lika bra med besök från Vemdalen,det är fina människor det. Mer då, mattarna sticker på semester på fredag och jag får följa med!!!! Och lilla pirayan får snällt stanna hemma med lill-husse, ska bli skönt att slippa bli dragen i manen från morgon till kväll i ett par dagar. Undrar om hon kommer att sakna mig, och än värre, tänk om jag kommer att sakna henne! Det skulle jag då aldrig erkänna isåfall. Mattarna har bestämt att vänta lite med utställningar för både mig och den lille, för de tycker hon är lite väl valpig och sprallig fortfarande, men väldigt lyhörd. De ska visst på valpkurs med henne, kan behövas.Nu har hon fått sin andra rabiesspruta, så nu är det bara att vänta de 120 dagarna på att sen se om det tagit. Själv fick jag klartecken i höstas,tror jag. Fick ett fint diplom från klubben att jag varit duktig och kollat upp mina tjusiga ben för doktorn, det borde alla göra, för det var verkligen värt det, visst mådde jag öken att dygn efter, men det är det värt. Jag rapporterar väl mer sen efter vår resa till...Finland förstås, vad annars!? Ha´de, till nästa gång, hälsningar Scrat med Co.
13 Augusti 2009  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
ÄNTLIGEN EN UPPDATERING...!

Begriper inte vad det är som tar sådan tid, egentligen, när det gäller det här med att sätta sig vid tangentbordet och skriva några rader. Hur svårt kan det vara,om man tänker efter, och ändå...blir det som det blir. Nåja, nog om det. Sedan sist har det visserligen inte hänt så mycket, vardagen ramlar på, mattarnas semestrar närmar sig, och vädret börjar bli mer hälsosamt och skogens härligheter börjar mogna på sig. Det har visst blivit en och annan kantarellmacka. Själv funderar jag på att lära mig det här med kantareller, är det så fantastiskt med dem eller...?! finns ju bara ett sätt att ta reda på det och i år sägs det ju finnas gott om dem. Häromdagen var vi ute i skogen lillan och jag och då hittade vi inte kantareller men dock blåbär, det tyckte lill-skiten om. Jag däremot kunde hålla mig, ingen favorit precis, den pajen kan mattarna få behålla för sig själva. Jag är ganska så less på valpen men hon är inte less på mig, och jah är ju så himla snäll, så ... ja, hon blir väl stor snart. Eller rättare sagt, hon är stor, tror jag. Mycket större än jag / mig ( svårt språk svenskan ibland ) i samma ålder. Hon bara käkar och käkar, när inte jag orkar äta upp länsar hon mitt fat med... kan ju vara så att hon får mig att bara äta det nödvändigaste för att sedan låta henne äta resten. Glupsk är hon iallafall. Till nästa gång, ha´de hälsningar Scrat & Co
31 Juli 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
VILKET BORDSSKICK...!

Tjaba, först tropisk värme så vi gnäller att det är för varmt och sen när det äntligen börjar regna med skönare temperaturer som följd, ja då gnälls det än värre... vi blir visst aldrig nöjda, fast vi har alla årstider, vissa har ju inte det, jo, det har dom väl, men inte på samma sätt som vi. Sluta gnäll på vädret, det finns större och viktigare frågor att tänka över, ta paddan här hemma t ex, hon, vi tror det är en hon iallafall, skulle man inte kunna begära att det vart ett bättre bordsskick på damen i fråga...?! Visserligen äter inte jag jordgubbar va, men ändå... Lillan, d v s Orava, har varit hos veterinären och fått sprutor i parti och minut, nä, skojade bara, två vart det bara, rabies ocg 13-v.sprutan. Och vägde gjorde hon också, hela 9kg...! Jag vägde då inte några 9 kg vid 13v. ålder. Undrar vart den här damen tänker dra iväg med sin kroppshydda. Hon är bredare mellan sina framben än vad jag någonsin kommer att bli. Mattarna har nu bara fem respektive fyra veckor kvar till semestern. Och då kommer det vara perfekt väder för jyckar, inte för varmt och inte för blött, har beställt ett lagom väder med rätt temperatur.Idag ska lillan få leka med mattes systers små ungar, lagom åt henne, busiga ungar är inte vad jag har lust med just idag, så jag stannar nog hemma och njuter av friden så länge den varar, för det är en jobbig lten skit vi har fått hem hit. När hon inte hänger mig i manen så biter hon mig i haserna,allt för en liten fight på skoj. Nä, nu skiner solen, ska passa på att kila ut och lufta mig, ha´de till nästa gång, hälsningar Scrat och Orava med mattar.
13 Juli 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
OJ DÅ...!

Till att börja med, en stunds eftertanke, med tanke på, dels Ella ( eurasiergirlsen ) och sen min far har visst hamnat på en minnes-sida, och jag råkar veta att där hamnar man ju om man inte är längre...han sprang visst på de gröna ängarana, eller nåt´sånt. Hur kan man göra det egentligen, om man inte finns längre...? Tids nog får jag nog svar på det, men det känns ju inte jätte-jätte-bråttom att ta reda på det. Nåväl, nog om sorger och bedrövelser, vad har hänt sedan sist då, jo, självklart höll det ju bara en vecka att uppdatera sig en gång i veckan istället för ca varannan vecka, men , det har varit lite tajt senaste tiden. Midsommar till att börja med, då vart det som vanligt Årsunda hos mattes syrra, icke att förväxla med mattes syrra i Ö-vik,där vi brukar vara i juletid, lugnt vart det, lillan skulle ju natta i god tid. Sen har matte tagit båge-kort, så dom där trevliga kvällspromenaderna med mattarna, fick bli med lill-husse, för mattarna skulle ju nött och tvunget ut och se vad hojen gick för. Och det gjorde den, dom skulle till Ulvakvarn och hamnade i Järlåsa, först hos Chivas och hans flock,där det tydligen kalasades på fika, jo jo, en annan fick vackert stanna hemma och sitta valpvakt, och sen drog mattarna vidare till mattes föräldrar, som har sommarstuga ca 3 km från Järlåsacity, fast åt helt motsatta håll från Chivas, dvs i Skyttstennäs. Efter ett par timmar, tre stycken närmare bestämt, behagade herrskapet komma hem, det ömmades visst lite var stans på deras kroppar, lagom åt dom tycker jag, om ni frågar mig. Jäkla sätt att ut och roa sig utan oss. Hur går det för lilla Orava då, jo, hon tittar och lär. Hon lekar nästan följa John med mig, särskilt ute på promenaderna. Jag har fått lära mig att stanna vid Härr Gårmans zebramålade övergångsställen, och utan att begripa varför hon gör det så stannar hon brevid mig och sätter sig i väntan på ett " Varsågod " då det är ok att gå över gatan, och går med mig över. Känns som det är jag som lär henne det mest faktiskt, t ex krafsa med bakbenen när man gjort det man ska ut på morgonrundan. Men hon är inte allt för klipsk, hon hänger mig gärna i bakhaserna på promenaderna, och då är hon så nyfiken att när jag lyfter på bakbenet är hon där med sin näsa och den är inte torr när jag är klar. Och det är mer en en gång jag råkat pinka ner henne på nosen. Undrar när hon ska lära sig lyfta på benet, för det är nog det hon studerar...! Nu är det visst bara sju veckor kvar till mattes semester...Då är ju sommaren snart över och inte lika varm och mera fördelaktigt för oss värmekänsliga varelser att hitta på saker att göra. Då är det t ex ring och koppelträning i ...just det: Vasaparken och sen ska den lille visst få gå på Valpkurs, sånt tjafs höll då inte jag på med, och inte är det något större fel på mig för det heller. Ja, jo, utseendemässigt enligt viss domare,men annars menar jag. Nu blir nog Dott glad, för denna gång blev det extra mycket att skriva. Och några utställningar har inte bokats in i almanackan ännu, hon är för liten och jag,...jag, har ingen lust just nu. ( kan ju bara inte skriva att jag är för ful ) Ha´de´gott till nästa vecka...eller nåt sånt, så hörs och störs vi, hälsningar Scrat & Orava med mattar.
P.s Fast Idar & Co hade främmande av mattarna så avstod de inte från att ha en mysig gose-stund i famnen, det är väl rart ?!
26 Juni 2009  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
Tjenare Dott...!

Här kommer en uppdatering enbart för dig, och den är dubbelt så ofta också, ja, jag brukar ju sätta mig ungefär var 14:e dag och nu sitter man här efter bara knappa veckan. Men vad ska man hitta på att skriva om då...ja, jo, lill-tjejen då, men någonstans känns det som hon tar över. Detta är ju jag och min sida, hon borde skaffa sig en egen. Vad har JAG gjort på senaste då, mest ingenting känns det som. Det har nu regnat oavbrutet i en halv evighet känns det som, så jag har mest varit inne och fostrat valp... fostrat och fostrat, mattarna tycker jag är för mesig och tålmodig. Jag låter Orrava ta min mat om hon känner för det, och det gör det lilla matvraket, hon hänger i min man, det lilla som är kvar och hon snor alla mina tuggredskap ur käften på mig utan att jag säger ifrån. Ska man vara sån? Eller ska jag morra och skälla ? Jag vet inte, för jag har aldrig varit med småttingar förut. Jag har ju sagt ifrån ett par gånger, men då tycker mattarna att det ser ut som om jag nästan skämdes för det och bad om ursäkt för det, så jag gör inte det så ofta. Jag är riktig kärring, eller vad det kallas. Annars så ramlar det på här i uppsala, matte var på jobbet en dag och får syn på Jocke och Caliber i Vasaparken. Sen hade matte tassavtryck modell leriga ända upp till armbågarna... ja,så går det när man kelar med andra eurasier än mig. Fast matte sa att det inte gjorde något, så ska ni höra hur det låter när en annan råkar vara lite lerig om tassarna och kommer in på den f d vita vardagsrumsmattan... garanterat så låter det inte " nämen det gör ingenting...! ", utan då blir det minsann ett helt annat ljud i skällan. Varför är livet så...? Hör och störs till nästa gång, hälsningar Scrat & Orrava med mattar!
15 Juni 2009  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
WANTED !

Hjälp mig någon, en liten efterlysning på en familj. Jo, dom är helmysiga, snälla, trevliga på alla sätt och vis, men...så här va, en jättetrevlig familj från norr kom på besök hos oss idag och hälsade på och med sig hade dem en mini-eurasier, absolut inget fel i detta, men jag tror dem var lite glömska, för när de tackat för sig och åkt vidare, det var då jag upptäckte det : dom hade glömt mini-eurasiern kvar hos oss. Jag vet inte riktigt hur jag ska göra med detta. Mattarna har ju fullt upp med mig, så jag tvivlar ju skarpt på att det ska vara så att den lille ska vara här, och därför vill jag efterlysa dessa goa men ack så glömska människor, så de kan hämta den förbisedda krabaten. Sen struntar väl jag i att mattarna påstår att den lille faktiskt är hitkommen för att stanna...Måste vara något " big misstake " här känns det som. Jag menar, finns det någon annan än jag här på jorden ? Jag har inget emot henne, tvärtom, en riktig kalaspingla, men...äch, hon får väl stanna då, men på mina villkor ,va. Visst är hon söt ändå ?! Ha´de till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
7 Juni 2009  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
ÄNTLIGEN

...her det kommit nytt på bloggen. Mattarna var på besöksstatestiken och gluttade och kunde konstatera att efter varje "händelse" så var stapeln bra mycket större än normalt på min lilla sida. Det är ju kul att någon förväntar sig något av lilla mig här i dataoriserade världen, för sen i det verkliga livet är det ju inte så mycket att hurra för. Se bara hur det var i Österbybruk, blå ,blå band. Min kritik kanske någon vill roa sig med att läsa, Eller inte, gör som ni vill, här kommer den iallafall: " En anining feminin , mkt flat och lätt bröstkorg, rättformat huvud, mkt knappt vinklad runtom, bra överlinje och svans, rätt pälskvalitet men...ej i full päls, bra pigment " Det känns ju skönt att veta att svansen är ok iallafall, tänk om min svansföring inte var den rätta... jag måste ha blivit född i fel kropp, skulle nog ha blivit en tjusig tjej i stället. Får man göra ett könsbyte och ställa upp igen i annan klass? Hur intressant hade inte det varit. Nu ska inte jag ställas på ett tag sägs det, men sånt har man ju hört förut. Mattarna kan nog inte hålla sig allt för långt borta, om jag känner dom rätt. Vad hände på tillställningen då, förutom att ring 25 var förlagd på baksidan så man fick traska igenom hela utställningsområdet bara för att konstatera att ring 25 inte alls låg där den borde, regnet föll och sölade ner allt och jag blev förvandlad från eurasier till skitgris, jag lyckades få en fågelskit på ryggen prydligt placerad längs ryggraden, Jocke strippade Idars matte eller att Jockes mor höll ett vakande öga på allt,jo, det ska nämnas, att Linda med gubbe äntligen fick sin champinion med sig hem, stort grattis till er! Tog mitt första dopp igår, det var skönt, för det var det inte i luften, nästan 30 grader i solen. Då trivs inte jag, då är det bättre med vintern. Ha´det till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
26 Maj 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
EDÄNGS-SPJÄLL...

...är mitt nya namn. Jo, det är sant. Matte tycker så mycket om revbensspjäll och någon, ingen nämd och ingen glömd, hörde fel och tyckte sig höra just Edängsspjäll istället för revbensspjäll, och vips var jag omdöpt till detta. Matte tjatade hela ring - och koppelträningskvällen i vasaparken om just att få tugga på revbenspjäll. Kanske det orsakade att det blev som det blev, vad vet väl en stackars hundkrake som jag om detta. Vi hade iallafall en trevlig träningsrunda och vi fick träffa Jocke med Caliber från Tierp, lille Idar med " ingen nämd-ingen glömd " och en massa andra hundar, särskilt en fin samojedflicka som ville leka med oss killar. Vad har hänt mer då, jo, just det, vi for ju till Who-Vally till Risangården och hälsade på. Varför då kan man ju undra, kan det ha att göra med att matte tyckte att lillhusse behövde övningsköra lite grann på ca 85 mil, eller för att Karin däruppe är så himla mysig, eller att där fanns små mini -eurasier att klämma på? Jag tror nog att det var för att jag skulle få se en fjälltopp, få dricka ur porlande fjällbäck och hälsa på snygga eurasiertjejer. För det är ungefär vad jag fick ut av den resan, och det var det vär, skall nämnas, för vad hade jag gjort annars? Legat hemma på golvet och sovit bort halva dagen med matte,som valde att stanna hemma...?! Förmodligen. Sen kan väl nämnas att jag efter ca två års letand , äntligen hittat ett foder jag tycker om, säger bara det: KLASS. Passar mig perfekt. Värt att prova för den kinkige. Ha´de till nästa gång så hörs vi, hälsningar Scrat med mattar.
P.s. Visst är vi ett fint par ? D.s.
14 Maj 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
SKITSUR

Hmmmm...
Vet ni vad. jag trodde verkligen innerst inne att mina mattar höll av mig, men nu tvivlar jag och vacklar i min tro. Jag har ju fram till nu suttit i en vanlig bur bak i luckan på skrotet mina mattar fraktar runt sina breda häckar i, men så en solig och fin söndagsmorgon när solen sken som mest lagom, inte för varmt och inte för kallt, så skulle vi ut på en liten tur, trodde jag ja. Då, hur som helst, tog mattarna för första gången bort buren och lät mig sitta i hela bakluckan alldeles för mig själv. Tänk er, jag kunde sträcka ut ordentligt och röra mig fritt, nästan iallafall, för hundgallret var ju kvar, men ändå. Vilken frihet, det var riktigt mysigt. Det visade sig att vi skulle till Säter i dalarna och där hade mattarna stämt träff med en jätte-trevlig dam med en exakt lika bil som mattarna hade. Inte ont anande hälsade jag glatt på denna förtjusande dam, men vad jag inte visste, var att denne skulle sälja en specialdesignad hundbur för två till mitt vad jag trodde var min nya melodi bak i bilen. Och vad resulterade då det i, jo , att det blev nu ännu trängre i bak för mig. Förut tog min,vad jag trodde trånga bur, upp hela luckan, och nu en bara något större, en bur för två. Nu sitter man ju som en brukshundklubbshund i bak. Jag kan ju säga att jag är mindre glad åt detta tilltag av mina mattar. Jag menar, vad ska dom med halva luckan till, det finns ju ett helt baksäte som gapar med utrymmen som är outnyttjat. Och valborg blen lagom lugn, mattarna bjöd hem Leffe och Solan på grillat och det resulterade i att dagen efter skulle det bjudas igen och det blev för mattarna att tillbringa dagen 1:a maj med att sjösätta en segelbät i mälaren och som pricken över i:et ut och segla vid Skaris på Mälaren i uppsalas ytterkant.Det var visst första gången för alla utom Leffe, så det vart en mysig dag för dom, ja, jag fick ju inte följa med. Dom påstod att det skulle ha blivit för varmt för mig i solen hela dagen, så jag fick snällt vara hemma med lill-husse.Orättvist, igen. Nu kanske ni börjar förstå... Ha´de så länge så hörs vi, hälsningar Scrat med mattar.
2 Maj 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
INGET SÄRSKILT

Tjaba, har inte hänt något särskilt sedan sist. Ville bara inte hänga kvar ute på nätet med en bild där man ser ut som ett fån. Man kan ju fundera vad som rör sig i huvudet på mattarna när de hänger ut en annan när man visas i de mest löjeväckande utstyrslar. Kan man inte bara få se hyfat normal ut och bara vara...? Jag menar, jag har faktiskt också känslor. Jag skulle aldrig komma på den ide´n att hänga ut mattarna som dem gör med mig. Inte en chans. Jag menar, hur roligt kan det vara att få sin kropp uthängd till allas beskådan ? Visst, jag kan specksa..spexa...( hur f-n stavas det där svåra ordet då...?! ) till det ibland, men då vill jag göra det på mitt sätt och på mina villkor och utifrån mina förutsättningar. Varför ska det alltid ske som mattarna vill...sånt kan man roa sig med att klura på en lördagmorgon i väntan på bättre tider.Nu väntar en lång,skön promenad i uppsalas gamla kungahögar och kanske vi träffar på Amadeus,den gamla eurasierhanen som är orsaken till att jag över huvud taget hamnade hos mattarna. Ha´de så länge, hälsningar Scrat med mattar.
P.s. Tittar man noga på bilden ( i värsta fall får man ta på sig extraögonen )så ser man de tre högarna i G;a uppsala till höger om vackra mig, mellan trädtopparna och horizonten. Själv sitter jag, ca en halvtimmes rask promenad ifrån kullarna,på uppsalaåsens högsta topp och spejar ut över vyerna. D.s.
18 April 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
GLAD PÅSK !

Scrat ned matte önskar alla en glad påsk,för matte har flygit till blåkulla. Hälsningar Scrat med matte.
9 April 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
BREV FRÅN SKK

Hej på er igen,
har i dagarna fått ett brev från den svenska kennelklubben, och vilket fint innehåll det var. Det var röngenresultatet från mitt besök i knivsta den 19 mars. Och som om jag inte redan visste att jag var fin, så skulle det finnas på print också. Och nu finns det på ett jättefint utformat International Certificate...och det var ju med resultat HD GRAD A och ED 0 , vilket betyder att jag måste ha goda gener. Det där med knäna missades och får bli av vid senare tillfälle, kanske man kollar upp synen vid samma tillfälle. Jag som tycker det är så roligt med veterinärbesök. Annars så har våren kommit till uppsala och mattarna var ute i trädgården och rensade upp hösten i en säck och hittade våren i förm av blåsippor och snödroppar under allt gammalt mull. Snart börjar ring- och koppelträningen i Vasaparken här i uppsala och då får man träffa kompisar. Kanske snälla Ingegerd kommer och visar upp den nye lille krabaten nu när Diezel inte längre är med henne...?! Man vet aldrig, vi får väl se. Annars ramlar livet på som vanligt, nej förresten, bara nästan som vanligt, mattarna tycker jag har blivit mycket duktigare och lydigare än dom är vana vid,har jag männe tro kommit ur slyngelåldern? Knappast, sätt mig tillräckligt nära en katt eller löptik, då tappar jag öronen helt och hör ingenting. Det är ju trots allt vår och känslorna svallar, även fast man är en jycke. Ha´ de så länge, hälsningar Scrat med mattar.
4 April 2009  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
VETRINÄRBESÖK

Tjaba,
då har man varit hos den elake igen då. Nu börjar tjejerna på Årsta veterinärklinik känna igen en annan, då har man varit här för ofta va...? Och vad var det den här gången då, jo. det var ju dags för tvåårs-besöket med spruta mot kennelhosta och en liten påfyllning av rabiesvaccinet. Så nu kan man svira runt i grannlandet i öst och leta brudar. Har jag iochförsig...i och för sig, ska det vara, kunnat göra ett tag nu. Och när passade mattarna på att sticka mig i pälsen då, jo, som alltid, på min födelsedag. Blev ju likson två bast den 17:e, och vad fick man då...en spruta. No kommentarer alltså.Men min hämnd ska bli gruvlig och hemsk. Det lovar jag. Och inte nog med det, ikväll ska man till knivsta av alla ställen, och kolla höfterna,mm. Jag som är så tjusig ändå, behöver väl inte kolla insidan också, eller...? Mattarna tycker väl att det är roligt att flänga runt med mig. Fast det blir inget med varken lilla Sthlm eller Västerås för min del, för jag fäller visst nu och matte tror jag kommer se för eländig ut då, och blåa och gula band har jag ju redan i samlingen, så Österbybruk har de tagit sikte på. Fast det beror på om det blir en kvinnlig eller manlig domare...?! Manliga domare gillar ju inte mig nägot vidare. Nog om det, tack för idag, hörs nästa gång, ha´de till dess, hälsningar Scrat med mattar.
19 Mars 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
SJUKDOMAR & ELÄNDE

Hallå världen,
nu är det bara jag och lill-husse som står på benen. Först vart ju matte sjuk och låg på sjukhus fyra dagar och när denne väl kom hem så vad händer då...?! Jo, då blir matte sjuk i den sk influensan i en vecka. När ska jag få uppmärksamhet i det här hemmet? Funderar alvarligt på att rymma, för 100% uppmärksamhet på mig har det inte varit på flera,flera dagar nu. Fast förra helgen fick jag jättemycket uppmärksamhet då jag hamnade på 70-års kalas hos mattes farsa. Mycket folk som tyckte jag var ursnygg. Och en massa ny god mat som alla stoppade i mig. Men vill nog höja ett varningens finger för att stoppa i sig för mycket av det goda, särskilt Brie är nog inte det bästa att käka för mycket av. det betalar sig dagen efter om så säger. Eller om det var rostbiffen? Eller... nej, man får nog lämna den gåtan olöst. Ar tillbaka till min ursprungliga form och tänker så förbli till nästa gång, nej, vad säger jag, aldrig mer brukar man visst säga i ett sånt här läge. Fast det brukar ju inte funka. Mattes syster som vi var hos i julas, tog sin man under armen i måndags och åkte det öppna spåret på vasaloppet. Matte som inte hade bättre för sig, tog bilen och åkte till dalarna för att överraska syster sin och stod plötsligt som hejarklack mitt ute i urskogen. Hade nog velat se systerns min som inte hade en aning och plötsligt fick se bror sin ute i ingenstans. Hon blev, ska väl meddelas, väldigt glatt överraskad. Dom åkte på 9 tim och 40 min. Själv hade man ju kutat det där loppet på nolltid. Nä, nu är det dags att gå ut, ha´de bra bu till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
P.s.
Bilden föreställer Amadeus, en äldre eurasierherre som vi brukar råka på under våra promenader vid uppsala högar.
D.s.
28 Februari 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
MATTE E`HOS VETERINÄRN...

Precis som jag när jag var nio veckor gammal och blev inlagd på SVA pga magproblem, så ligger nu matte på ackis med samma problematik. Fast matte har nog inte käkat av mattes hårband som jag hade gjort. I skivande stund så är ingen som vet var eller vad som är fel. Men nåt galet är det då dom elaka doktorerna kidnappade matte redan igår. Matte var inte alls glad åt detta, och jag tycker nog att det är något som fattas här hemma. Jag är ju van att få slick mattes fötter på kvällen, vem gör det nu, sköterskorna eller...?! Hoppas matte kommer hem snart så det blir ordning på torpet. Matte påstår att det börjar dra ihop sig för ett veterinärbesök för mig med, jag blir ju en tvååring i mars och ska visst bestråla mina tjusiga höfter. Och en och annan vaccination blir det också kan jag tänka mig, har nog alltid fått ett stick i pälsen när jag varit till det där stället. Livet är inte alltid en dans på rosor och man får ta vara på den tid man har tillsammans, som ordspråket säger: Man saknar inte kon förrens båset är tomt. Ha de´till nästa gång, så hörs vi,
10 Februari 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
LÄNGE SEDAN ÄR DET...

och inte finns det nägon bra ursäkt heller. Det liksom bara blir så ibland. Vad har hänt sedan sist då, tja, jag och matte var till dom djupaste delarna av jälla skogen här i uppsalatrakten för att få strosa lite avsides och för oss själva, så plötsligt dyker en snygging upp på stigen som matte tyckte liknade en eurasier, varpå ägaren kommenterade att det var en smärre olycka i form av en tjuvparning som var på promenad. Då sa matte bara: Aha, en samuraj ! Förbluffat såg hundägarinnan på oss och frågade om vi kände Eva... Matte svrade: Nja, men man har väl hört talas om dom. Världen är liten ibland. Troligtvis var det mattes gamla faster som var i skogen, men då matte inte var med och matte inte vet hur mattes f d faster ser ut så vet vi inte hur det ligger till med den saken. Kul var det iallafall. Annars lunkar livet på som vanligt. Ena dagen sol, andra snö och tredje snöblask. Matte och jag har jagat smäll-kastare i parken där jag bor. Det visade sig vara sk snor-valpar som roade sig kungligt. Matte hotade med polis, ( det fungerar bra upp till en viss ålder och dessa var under den åldersgränsen ) och sedan dess har det varit lugnt. På nyårsafton satt jag i trappen i vårt radhus och kikade ut genom altandörren som stod på glänt, och kikade på smällare och raketer. Jag var inte rädd direkt men inte stod jag ute med mattarna och glodde.Ska också, lite sent, önska alla trevliga människor och jyckar en god forsättning på det nya året! Ha´de till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
21 Januari 2009  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
HEMMA IGEN...

Visst hade jag förmånen att få uppleva snö i massor även denna jul. Denna gången släpade vi med oss även lill-husse Mankan, som för första gången åkte skidor på riktigt ( förra gången han stod på ett par skidor var han bara en liten dagisparvel och nu 17 år ) och det gick riktigt bra. I spåret trängdes mattarna med värdfamilj med elit-skidare som tränade inför vasaloppet... Matte vurpade en gång, matte sju gånger och Mankan fyra gånger. Man kan ju tänka vad dessa norrlänningar tyckte om oss 018-ar som bromsade upp i spåret. Ja, inte jag förstås, jag fick ju inte ens vistas i spårområdet, jag syftar naturligtvis på mattarna. Fast det var mattes syster som propsade på att det skulle skidas, bara för att denne ska åka vasaloppet i mars och behöver träna. Sen vart det skoteråkning, hundtolkning, ( matte försökte tolka efter mig med skidor, men det gick si så där, jag får träna på den biten ) och härliga, vintriga promenader och lekstunder i massor av snö. Varför blir alla så barnsliga av snö? Har inte hittat på något bus sedan sist heller som jag kan förmedla om, har skött mig exemplariskt. Nu väntar vi in det nya året och med det nya utmaningar, ha de´så länge, hälsningar Scrat med mattar.
27 December 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
EN RIKTIGT GOD JUL OCH GRÅTT NYTT HÅR...

ÖNSKAR JAG TILL ER ALLA ! Själv åker jag till snön i Ö-vik och firar jesus,man vill ju ha en vit jul och det är visst gott om det vita lappmöglet där. Kommer hem till mellandagsrean och rapporterar om allt bus under julen. Ha´de gott nu så störs vi , hälsningar Scrat med mattar.
21 December 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
JUMBO SOM VANLIGT, MEN...

...denna gång blev det inte det gamla vanliga blåa bandet, utan ett fint gult 3:e pris. Det tycker jag var snällt av domaren från finland, för nu har jag många olika färger i min samling, rött ( jo, jag har faktiskt lyckats med det också på officiella utställningar) blått och nu även gul. Vad blir det nästa gång då tro, brunt kanske? Vad krävs för att få sämre än gult, ska man skvätta på domarns ben eller ska man börja huggas? Nej, nu vet jag: jag får börja anmäla mig till utställningar där det är honor till domare. Hitills har det ju faktiskt varit hanar, och naturligvis så ser ju dem mig som ett hot mot dem själva och därför vill bli av med mig. Men en hona, dvs en sk kvinnlig domare, skulle självklart följa sin instingt och göra precis tvärtom. Visst måste det vara så. Nästa gång jag går i ringen ska det vara för en hona, och f-n om det inte ska gå vägen då. ( det kan ju inte bero på mitt fagra utseende som det går åt pipsvängen, jag som är så snygg ) Annars var det trevligt att träffa alla trevliga människor. En dam som undrade lite om rasen frågade matte hur denne kunde sova på nätterna. Hurså...? undrade ju matte förstås, och då sa den vänliga damen, medan hon log och drunknade i mina ögon : Med en sådan söt och fin hund, kan man väl inte sluta titta på. Då syftade hon på mig. Den damen hade jag kunnat pussa på länge, men hon skulle kika vidare på andra hundar. ( hon var på jakt efter sällskapshund, kanske bestämde sig för vår fina ras, vad vet jag. ) Annars blev det som vanligt, en massa broschyrer med hem som man aldrig läser,gratisprover på mat och godis, reflexer och kylskåpsmagneter. Nån valuta ska det vara för pengarna som plöjts ner på denna tillställning.På det hela taget hade vi en trevlig dag. Ha´de så länge, hälsningar Scrat med mattar.
7 December 2008  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
STORA STHLM STUNDAR...

...och hur ska det gå? Ingen som vet i nu läget. Själv var jag tvungen att tvätta mig idag för jag var så jäkla skitig,som matte sa. Man blir det av att bo i stan där snön inte behagar ligga kvar på backen, utan töar ner till en slaskig sörja som är både ohälsosam och ful.Jobbig är den också, både att traska i och städa bort från golven i lyan, matte är lite kinkig med den biten. Vad gör väl lite tassavtryck på vardagsrumsmattan? Ronja. lillhusses goja trillade av pinn natten till idag. Nu blir det ingen ny, isåfall får Mange skaffa en själv. Men nu är det bil och bilkörning som gäller för hans del. Han börjar visst bli en stor två-bening. Ser fram emot att träffa alla på mässan, det var ju ett tag sedan. Ska bli intressant och se hur man reagerar, för man har ju växt på sig lite och hormonerna spökar även hos mig. Ibland kan jag utan vidare hälsa och leka med andra hanhundar medans andra tål jag inte alls, utan jag reser ragg,morrar och skäller. Mattarna har inte riktigt lurat ut vad det är som får mig att reagera, då jag gör det utan att ha blivit provoserad. Kan det vara deras utseende tro ? Nä, nu finns det inte så mycket mer att förtälja förrens imorgon den här tiden. Ha´de´, så syns vi, hälsningar Scrat med mattar.
5 December 2008  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
DRAGHUNDEN SCRAT

Tjaba, så kom då ÄNTLIGEN snön till Uppsala med besked, nu kan vi bara hoppas att den ligger kvar också. Mattarna tänkte minsan inte göra om förra årets misstag att vänta lite med att använda hundpulkan, för att sedan konstatera att det inte kom mer snö att testa pulkan i, nej då, den åkte fram första dagen snön låg, bara för att man vet ju aldrig när nästa tillfälle blir. Snön har ju en förmåga att försvinna innan man vet ordet av. Så då fick man snällt tillbringa söndagseftermiddagen med att dra mattarnas föda från affären. Folk pekade och tittade på mig och dom kan ju inte ha tyckt annat än att jag var jätte tjusig. Måsta erkänna att jag var lite skrajsen i början, men med mycket beröm och köttbullar så går det mesta. På slutet av passet så var det så skojigt att jag travade på som Legolas. Mattarna hade jämt skägg att hänga med på raksträckorna. Nu skulle Roffe på UNT varit med och fotograferat mig istället för att jaga ugglor. Han gav slagugglan en helsida i blaskan. När jag finns...? Förstår inte riktigt prioriteringen där, får nog ta och skälla ut någon ansvarig tror jag. Nä, nu ska kudde nannas, är helt slut. Ha´de till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
23 November 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
HÄR ANAR VI UGGLOR I STAN...

Jodå, det är så sant så, matte fick syn på den förvirrade slagugglan i ett träd på Österplan mitt i centrala uppsala efter lunch.Matte tog 38 bilder på kräket innan det fick vara nog. Det blev förstås en del uppståndelse kring denne, och efter ca en halvtimme dök Uppsal Nya Tidnings mest ärrade fotografer upp och tog sig ett par snygga plåtar på flygfät, men kommenterade det hela med att, javisst, en uggla, men det syns ju inte vart bilden är tagen, och är det verkligen så märkvärdigt, osv. Matte fick se ett par av hans bilder och kunde snart konstatera att det visst var lite häftigt med en slaguggla i stan, mitt på ljusa dagen. Det visar sig väl i morgondagens blaska om det lilla djuret fick plats i någon liten notis. Annars då, det snöade idag på riktigt för första gången denna höst/vinter och lillhusse var ute och övningskörde till Örsundbro ( mattarna skulle som vanligt ut dit och jaga möss åt den mus-rädda familjen ) och det gick ju bra,trots första rejäla halka. Fast nog tyckte mattarna att det gick betydligt lugnare nu när det vart vitt på backen, än tidigare, då Mankan ( lillhusse ) trodde han kunde köra bil och det gick något fortare. Idag blev det nog lite av en " Aha-upplevelse " Men han hinner nog ifatt verkligheten, han har ju inte fyllt 17 år än. Nä, nu väntar sista rundan runt kvarteret och sen skall det nannas kudde, ha´ de till nästa gång,hälsningar Scrat med mattar.
19 November 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
NU ÄR DET VÅR IGEN...!

Hej allihopa,
den här bilden är tagen i bostadsområdet Nyby, Uppsala. Det ser ut att vara en underbar vårdag, då maskrosorna har sin storhetstid. Men icke... Bilden är tagen i oltober månad. Vart är vår moder natur på väg, egentligen? Jag trodde det skulle ligga snö på backen så här dax på året, inte blommande vår-plåga ! På mattarnas tid som valpar, så låg snön på backen vid denna tidpunkt, men inte på min tid. Kommer jag alls att få uppleva det roliga vita lapp-möglet, eller ska denna vinter bli som förra, max tre dagar snö, som sedan smälte bort?! Har blivit något fetare i hullet, något mer bredbent, något mera hårig, säger dem som vet. ( inte jag ivarjefall )så, ja, vad säger man : never, ever, give up hope, så mattarna anmälde mig till Stora Sthlm. Ja, jag kanske inte har så stor chans, men om man aldrig spelar, ja, då vinner man inte heller. Någon gång, kanske, kanske jag råkar på någon domare som faller för mig. Det är visst en finsk domare i år, matte är ju därifrån, så vem vet, det kanke är ett omen. Vi får se. Vad händer i storstaden Uppsala annars då, tja, inte mycket. Jag och matte promenerar varje morgon tillsammans med matte till jobbet, vilket tar 40 min. enkel väg, sen ska man hem också. Matte säger att jag är en helt annan hund på hemvägen när matte inte är med. Förstår jag inte, jag är fortfarande en eurasier, snart två år med valpfasoner som kommit tillbaka,,, Det har varit mycket trågigt på senaste, jag tänker då på Enzo ( Reldaz) katten Klo ( Balder-Balder ) och mattes vaktmästare på jobbet hade ju en Zeldas som blev 12 år och gick hädan nu i höst. Jag hade ju kanske inte tänkt bilda klubb med dessa riktigt än, men ägnar dem en tanke. Det tog mattarna sju år att skaffa ett nytt hundskrälle ( dvs lilla jag ) efter att deras leonberger gick en allt för tidig död till mötes den 17:e okt år 00. Då var hon en vecka ifrån att fylla 4 år. Cancer i alla kroppens lymfkörtlar. Man bestämer ju inte sitt öde fullt ut, men jag vet att jag ska göra vad jag kan för att vara det hundskrälle jag är, vare sig mattarna vill eller ej,så ta vara på er och lev för livet, lev som det vore det sista dagen, för en dag är det så. Ha´de´till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
8 November 2008  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
NY KOSTYM

Jaha ja, nya tider kräver förändring. Ta mig t ex, själv var man tvungen att ha sele nu plötsligt, med inbyggda...sydda feflexsömmar så man ska synas ordentligt. Jo,jo, minsann, så är det. Visst är den chick ?! Ska väl också säga att det inte vart mycket till klövjning på Mickelmäss i Örsundsbro, för matte trodde det skulle bli bökigt med allt folk...! Ha, det var inte så mycket folk där kan ju nämnas, regnet stod som spö i backen.Knallarna stod och plocka ihop sitt pick och pack när vi kom vid 11-tiden pga regnet. Mattarna såg ut som dränkta kattungar när de kom därifrån. Varför åker man då när det regnar som mest, jo, dom skulle jaga möss igen, åt dom där i Örsundsbro, där jag rymde. Annars hade vi nog inte hamnat där, så roligt var det inte. Men en vitlökskorv rikare kom vi därifrån och jätteblöta. Billig korv, ...not.
Annars så ska jag väl nämna att jag dagen efter gick på marknad här i stan på Vaksalatorg med matte,samma knallar som på Mickelmäss, och bytat denna gång blev ytterligare en vitlökskorv.... Fast denna gång i strålande höstväder. Man kan ju undra vad det för särskilt med just vitlökskorv? Mer då, tja, min polare Turtla/ Brutus, ( matte kallar paddan för Turtla och matte henne för Brutus, därav namnsättningarna ) är i en väldigt aktiv just nu, så hon brukar få krypa runt på golvet, med mig i släptåg, för nåt lurt är det ju,och då bara måste jag vakta detta. Matte tycker dock att jag ser fånig ut när jag försöker " valla " den lilla sköldpaddan. Min päls har växt lite, vi får se om det är tillräckligt för att ställa upp på Stora Sthlm, väger dock bara 19 kg. Lite lite för att vara en hane i min åldersklass va ? Har svårt att äta, får jag för mycket kräks jag bara upp det och ofta och lite fungerar inte så bra, då jag inte visar något större intresse för maten. Får större intresse för maten med lite matrester i, men inte tillräckigt för att gå upp i vikt. Finns det något foder som någon kan rekomendera, gör gärna det. Just nu käkar jag Eukonaba för aktiva hundar. Till nästa gång, ha´de´så störs vi,hälsningar Scrat med mattar
12 Oktober 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
NU ÄR MAN BILLIG...

Alla har vi råkat ut för det, och jag är inget undantag. Mattarna skulle bara rasta av mig som hastigast, när vi varit hos deras bekanta på en gård i Örsundsbro, när jag fick frihetskänsla. Först trodde mattarna att det var frågan om ett vanligt litet tupp-juck som förekommer, men icke då. Jag tror ju själv bestämt att det var familjens katt´s fel, för denne jagade jag upp i ett träd,det första jag gjorde när jag kom ut. Och när jag och matte kommit en bit från gården, sprang jag tillbaka för att kolla katten, medans matte följde vägen hemåt mot uppsala. Då jag hade tappat all form av hörsel, så blev där en komflikt. Man skall ha i åtanke att detta var mitt ute på bonn-vischan, ute i ingenstans, beckmörkt kl över 21 en torrsdagskväll, dimmigt,rått och kallt, mattarna skall upp och jobba och jag får för mig att INTE komma på inkallning. Så där lagom kul. Jag hade otroligt kul för mig själv och sprang över leriga åkrar, fyllda diken, kohagar med el-stängsel, genom buskar,mm. Matte fick dock tag i mig till slut ett hundra tal meter från gården, egenligen skulle det varit ett kärt möte med mycket beröm, men med tanke på att jag larvat mig lite för länge och såg ut som jag gjorde, så åkte jag in i luckan på bettan fortare än kvickt, och matte var inte glad kan väl avslöjas.Jag var blöt,skitig och fullständigt nerlusad av väl förankrade kardborrar...matte vet vad som väntar i pälsvård under fredagen. Jag är dock en oförstående slyngel som redan glömt torsdagskvällsäventyret.
Ananars då, jo, mitt rabiesvaccin tog detta andra försök, så nu kan jag åka över östersjön och hälsa på mattes forna ursprung och komma tillbaka. Det tog ett år, men nu är det gjort. Kanske man ska bli en finsk champinjon, då jag i detta land blir betraktad som kärring. Någonstans ska jag väl lyckas, eller...?!
Min polare turtla,paddan, har nu vaknat upp ordenligt och lever om så mycket att hon måste rastas för att få springa av sig. ( en sköldpadda som springer...? ) Hon samlar ihop dammråttorna bakom alla möbler och städar när hon är ute ur terrariet. Så kan jag meddela att vi skaffat, ofrivillit, nya husdjur, nämligen möss, som kommer in. På landet kan man ju förstå, men mitt i stan... Dom har härjat och förstört i mattarnas kök, så nu är saneringsfirma anlitat. Undrar om min päls blir sanerad i samma veva...?! Ha´de gott så syns och hörs vi, kanske på Mickelmäss i Örsundsbro, jag skulle visst få klövja på den. Hälsningar Scrat med mattar.
3 Oktober 2008  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
KULTURNATT

Tjenare allihop, kom iväg på sista ringträningen, vilken tur, för där var mysiga Ingegerd med godiset. Fick också träffa Chivas bror, som kom dit med Eva. Jag bättrar mig gång på gång, så snart kan jag nog det här med utställningar. Annars så har det varit ganska så lugnt. Igår var jag på stan på Uppsalas traditionella kulturnatt. Oj, vad med folk det var, nästan som sista april... Den som varit i studentstaden Uppsala en sista april, vet vad jag pratar om, det är inte lite kan jag informera om. Jag fick mycket beröm av folk som såg mig, fick hälsa på många snälla människor. Jag skulle, om jag kunde, ta alla i min famn...i mina tassar, och älska hela världen. För jag är sådan, öppen,go och glad. ( man har roligare som hund i sådan miljö om man är framåt ) Matte har också för första gången cyklat med mig, och bra gick det också, så nu slipper jag inte undan cykelpassen heller, för nu har det konstaterats att alla tvåbeningar i detta bo behärskar den konsten. Varför matte är lite sen i detta, beror på att denne har en cyckel med bockstyre, och det känns plötsligt lite vanskligare. Men då är det tydligen så att det är mig det beror på, för matte tyckte jag löd så bra och hörde på matte mer än kollade på allt annat, vilket gjorde att det fungerade så fint. Typiskt, känns som jag är på väg in i vuxenvärlden med en tass eller två, och det som var så mycket skojigare att vara en busig valp som kom undan med alla uppsåt. Det gör man liksom inte längre...! Ha´de´ till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
14 September 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
LATHUND...?!

Tjaba, datorn här hemma är inte vad den varit, och internätet har väl inte heller fungerat till belåtenhet, vilket gjort att det blir som det blivit... vad krångligt det blev, hur som helst så strular tekniken. Men iallafall, för att säga som det är, så angående den uteblivna ringträningen: Första träningen, ja, det var en renodlad lat-orsak, sista semesterveckan,allt som inte blivit gjort skulle göras, dygnet fick plötsigt för få timmar, o.s.v. vilket gjorde att lilla jag fick prioriteras bort. Fult...?! javisst, men,men... Dock andra träningen var faktiskt matte och jag på väg till vasaparken, medans matte var på väg till Ulva Kvarns veteranfordonsträff. Så långt var allt ok, ända tills mattes moped, halvvägs till träffen,tappar kedjan som i sin tur slår sönder mopedmotorn, och blir stående på gamla E4:ans vägren. Så matte och jag fick vända vår kosa mot träningen och istället fiska upp matte med moped...och så enkelt var det ju inte, utan halva bakutrymmet på bettan fick monteras ut, inklusive min bur, för att överhuvudtaget få plats med moppen. Som efter en del krångel kom in i luckan. Så medans matte körde hem skrotet så fick matte stå vid vägkanten med halva bilens inredning och mig och vänta på att matte skulle komma tillbaka och hämta oss.När denne väl kom åter så hann ju det förbaskade klockskrället gå, så det blev för sent. Istället fick jag sniffa på lite hundar vid Ulva, men det var också i senaste laget vi kom dit, alla var på väg hem när vi kom dit, mest pga regnet. Men vad är det ni människor säger, tredje gången gillt, ska verkligen försöka komma iväg och träna på tisdag, kl 19.00 i vasaparken.Har hotat med att bita mattarna i benen annars. I övrigt har det inte hänt så mycket mer än att matte jobbat sin första vecka efter semestern, och den var inte så lång som befarat. Kan bara betyda en sak: man blir inte yngre. Tiden bara ramlar iväg.Bäst att ta vara på den tid man har. Till nästa gång, ha´de så hörs och störs vi, och Diezel och Ingegerd : vi ses på tisdag ! ( brukar få godis av Ingegerd när vi tränar, och det kan man ju inte missa ) Hälsningar Scrat med mattar.
31 Augusti 2008  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar
FÅNGAD AV EN STORMVIND...

Hello,
i´m back...Det har hänt en hel del sedan sist, till att börja med så kom vi aldrig till hälsingland, vi hamnade på öland. Så här var det va, mattarna skulle upp och kolla hus norröver,men då priserna är på väg ner, så ville matte vänta med detta till lite längre fram, och då tyckte matte att då kunde väl kosan gå neråt landet istället. Och så blev det. Hamnade på vår campingsemesters första natt på kålmårdens camping, träffade trevliga människor från öland på väg till kungliga huvudstaden, och vi på väg dit de kom ifrån. Fick lite tips om vad man gör på öland. Dag två lurar matte matte att köra över ölandsbron, inte kul. Matte hatar nämligen att köra över långa,höga broar... Väl på öland gluttas det på Lennie Norman och Johan Glans, äts det äkta öländska kroppkakor på alvaret och långe Jan får sig ett besök. Två nätter tillbringar vi på denna ö, och innan vi ska lämna den träffar matte på mattes jobbarkompis på samma camping kl 8 på morgonen. Hur stor är chansen? Det blev en tre timmar lång frukost i dennes husvagn ( bättre än vårat tält, i ösregnet ). Efter denna frukost bar det iväg till Kalmar, då började det blåsa upp, det var den dagen då media tydligen gick ut och varnade allt och alla för storm. Men är man på semester i tält, då har man inte tillgång till tv, och i bilen lyssnas det på ljudbok, Sveriges Historia med Herman Lindqvist, inte nyheter, så mattarna visste inget om någon storm. Denna dag forsatte sen på e.m. till blekinge, närmare bestämt Karlskrona. Där fick mattarna lust att campa på en liten udde längst ut mot havet... i full storm. Jag brukar inte sloka med svansen, men denna kväll- natt var den inte på plats en enda gång kan jag informera om. Tältet fick ankras i bilen på fyra ställen och i ett däck som råkade ligga och skräpa intill. Matte och jag flyttade in i bilen under natten och matte fick själv sova i stormen. Inte så mycket pga blåsten, utan åskan som härjade ett par timmar på natten. Vi överlevde dock och sov i hus resten av campingsemestern. Mest pga att allt var fuktigt och blött. Kom hem efter ett par dagar, och det var ganska skönt, borta bra men hemma bäst. Har väl inte gjort så mycket efter det, mattarna åkte på kryssning fram och tillbaka till finland, igår var vi i skogen och hittade en massa Karl-Johansvampar, själv hittade jag ett pyttelitet ägg som någon slarvat bort. Semestern börjar närma sig sitt slut, lillhusse börjar plugget i morgon och matte börjar jobba på måndag. Till nästa gång, ha´de, hälsningar Scrat med mattar.
20 Augusti 2008  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
SEMESTER...!

TJABA,
nu är det semester i uppsala, sedan i måndags. Fast första veckan har det inte varit så mycket med den varan, för matte hoppar på kryckor och kommer inte så långt. Matte skulle leka med småkillarna i lekparken och fixade inte leken riktigt och föll på sin egen fot = rejäl stukning och tre v.sjukskrivning. Dom där pinnarna som kallas kryckor förresten, det är några läskiga rackare. Tog ett par dagar innan man vande sig vid dom. Mattarnas dator har krashat, det är ju bara frågan om när det skulle drabba dom, och nu har det gjort det. Så matte sitter vid lånad dator och internet och fixar till det här, som är så viktigt. Man måste ju hänga med i datavärlden. Igår var vi i Järlåsa och hälsade på mattes föräldrar, badade i en sjö som heter Stennessjön och blev mer skitig efter badet än innan, rena gyttjebadet. En liten insjö som håller på att växa igen. Då är det inga sandstränder precis, utan en halvmeter dybotten längs kanterna. Och varmt är det, och inte är det kul med det. Vad kan man göra när det är så varmt som det varit...?! Ingenting. Annat vore djurplågeri. Minsta lilla ansträngning är ju jobbig. Det ska vara om man vänder på dygnet helt och hållet och håller igång på nätterna, för redan kl 05.30 på morgonen visar tempen upp till 25-30 grader. Som tur är så har det lovats mildare väder nästa vecka och då ska vi till hälsingland och södra norrland och tälta. Spännande, bo i ett sladdrigt litet tyghus med mattarna, var av en på kryckor, i ett mulet norrland. Fattas bara att det regnar så allt blir blött och fuktigt. Vi får se hur det blir. Lyckades övermanna matte häromdagen, betyder det att jag håller på att ta över, tro?
Till nästa gång, ha det, hälsningar Scrat med mattar.
31 Juli 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
SKULLE JAG...

...se ut som en kärring??? Jo, enligt domar´n idag såg jag feminin ut, dvs som en tik. Är jag verkligen så kärringaktig? I Avesta fick jag av samma domare ett rött band och idag,några veckor senare ett blått. Vad man man hinner förändra sig på så kort tid ändå. Fast i Uppsala, dvs på hemmaplan, den 27:e oktober på Jällas inofficiella utställning förra året, så fick jag ju BIM när jag gick mot Orionstjärnans Zeus, som ju också är hane, så någonstans känns det som den feminina sidan av mig glimta till redan på ett tidigt stadium i mitt liv, blott 7 mån. och tio dagar gammal. Men nu får det vara nog med att åka land och rike runt för lite plastremsor som inte ger något i meritlistan, nu ska jag pausa med den biten i mitt liv och börja bygga muskler, skaffa mera päls och ... ja, vad vet jag. Anpassa utställningarna till kvinnliga domare, för jag går bäst hem hos dem. Alltså, inte hem så, jag menar att jag har större framgång hos domare med det motsatta könet. Nu börjar mattarna räkna ner, för nu är det visst bara en vecka kvar till sk semester, lata sig hela dagarna, gå ut och slöa i solen, lägga sig när man vill, ta en bira när man känner för det... Så har ju jag det nästan jämt, och det kallas visst semester. ( fast bira tycker jag inte om, så för min del blir det H2O ) Till nästa gång, ha´ det så gott, hälsningar Scrat med mattar.
19 Juli 2008  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
ALLA HAR SEMESTER

Utom mattarna, då förstås. När semestertiderna är över så kanske man kan få komma ut på något kul, men inte än heller. Än så länge får man dras med lill-husse här hemma. En finnig tonåring som hellre är med polarn med moppen och spelar dataspel dygnet runt, än med mig... Visst, jag får mina promenader och så, men ändå...Jag vill... tja, vad vill jag egentligen ?! Ut i skogen och leta svamp och bär kanske, matte har sagt att det skulle vara bra för mig. Och jag tror det skulle vara bra för dom också. Annars har det varit grillparty här i lördags med en massa snälla människor, och nu på lördag utställning. Händer inte så mycket just nu. Igår kväll jagade jag en stackars igelkott som gäckade mig i buskarna utanför där jag bor. Den rackarn lurade mig totalt. Medans jag letade i en buske som jag vet att den lilla fulingen kröp in under, så sprang den lille över gräsmattan åt ett helt annat håll som matte såg, men inte jag. Inte säger matte något åt mig om det heller... Insperationskällan är lite tom just nu,men jag får väl återkomma efter helgen, då det finns mer att skriva om. Ha´det så läng, hälsningar Scrat med mattar.
16 Juli 2008  | Länk | mitt liv som hund | 0 kommentar
VÄRLSUTSTÄLLNINGEN

Helloj världen,
nu var den biten i mitt liv avklarat. Jag kom först....UT, på Lördagen med ett blått band och åkte ut så det visslade om öronen. Passade inte domaren i smaken, men han och andra sidan var inget för mig heller....! Söndagen blev det iallafall ett rött snöre,men sist i klassen. Med tanke på att det fanns de som åkte ut med blått band så får man vara nöjd. Jag fick träffa tjejer och det var det bästa med mässbesöket. Matte hade jobbat fredag natt mot lördag och från lördag till söndag natt, vilket betydde att matte bara fick sova ca 1 1/2 tim, innan det var dags att kliva upp och åka till utställningarna... lite mör skulle jag nog kalla matte på söndagskvällen. Till vardags så kör matte slambil och har rätt så långa arbetspass. Matte tyckte lite synd om matte denna helg. Men vad gör det om så där 100 år? Inte ett dugg. Det är jag värd. Men nu ska mattarna lugna ner sig lite med utställningarna tills dom har något att konkurrera med, jag måste visst lägga på mig lite. Köping blir min sista utställning for a long,long time... Tror jag. Man ska egentligen inte planera så mycket, för det hinner hända saker som gör att framtiden ändrar sig. Under tiden får jag väl lära mig att äta ordentligt, fixa lite päls och bygga muskler. Kort och gott, som den norska domarn sa, jag behöver lite mer av allt. Matte anlitade sin bror som fotograf denna helg och där är alla bilderna kvar, så det får bli en bild på matte in action på jobbet istället. Ha det gott nu så hörs och störs vi, hälsningar Scrat med mattar.
9 Juli 2008  | Länk | mitt liv som hund | 2 kommentarer
MIDSOMMAR-KOSSAN

Hallå världen,
nu har man repat sig efter midsommaräventyret i Årsunda.Oj, oj, oj , vilken brud jag hittade där framåt kvällningen. Vill passa på att varna alla känsliga för den något ekivoka pinuppa som uppenbarade sig för mig denna ljuva sommarkväll. Men kan samtidigt ändå inte låta bli att dela med mig av denna underbara varelse. Detta vill jag lova, var något i hästväg, fast det var en ko, eller.... Äh, strunt samma, hade denna kväll bara ögon för detta kreatur.
Iövrigt då, jag badade på riktigt för första gången på midsommar, jag sprang frivilligt ut på bryggan och slängde mig i spat och apporterade de utslängda vedträna in till mattarna, som hela tiden av någon konstig anledning slängde ut dom i sjön hela tiden. Men kul var det.
Mattarna har också kastat ut alla gamla möbler och köpt nya, så nu måste jag börja om med soffa, matta, osv. Ni vet, gnida in sina dofter,håra ner och nåt litet gnagmärke kanske...
Idag ska jag badas och göras fin in för den jättestora utställningen. Inte så mycket för att vi tror på seger, men bara att ha varit där, deltagit, så man kan slänga in det i sin cv att man varit där. Det ser nog bra ut i min meritlista. Nu ska matte och jag passa på att på mattes lediga dag åka och plocka jordgubbar. Måste passa på medans dom finns kvar... Ha de´till nästa gång, hälsningar Scrat med mattar.
30 Juni 2008  | Länk | mitt liv som hund | 1 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Scrat och Orava edeängs zebb Risan gårdens Gurgla                                             Skaffa en gratis hemsida