Lilly Bergström
Startsidan Blogg Fotoalbum Gästbok Om mig Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Oktober (2019)
>>


Long time no seen.

Halloj!
Dagarna ter sig precis som vanligt.
Dvs jobb, träning, lite rödtjut ibland och lite skissade då och då.
Fick i fredags glädjande besked ifrån hovrätten. Och det hela blev exakt som
planerat. Vilket faktiskt har gjort mina senaste dagar lite extra värda att leva.
Att jag dessutom fixade att hänga på andra tinget själv gjorde inte att jag
kände mig svagare heller, så ingen är stoltare än jag!
För ett par dagar sedan så upptäckte jag på tal om något helt annat att
Shaggy har ett par bra låtar. På riktigt! Förvånansvärt!
Trist bara att den här bloggen är sämst, så jag kan inte länka.

Sedan över till något helt annat.
Jag blir dock irriterad på människor. Jag hatar folk som inte kan stå för sin åsikt, som vänder kappan efter vinden och sen klappar sig själv på axeln och tror att man själv är den ärligaste personen innanför de svenska gränserna.
(säg vad ni vill)
Enligt mitt tycke så tycker man antingen om en person-eller inte.
Det finns inga neutrala personer. Men jag tror och vet att för vissa så är det tydligen okej att först snacka rikligt med skit, rikta andra personer mot person X, och sedan helt plöstligt stå där och slicka röv?
Vafan är ärligheten och moralen i det?
Jag menar inte att jag är felfri..låååååååååångt där ifrån. DOCK! skulle jag aldrig få för mig att umgås med personer jag säger mig tycka väldigt illa om, för att kunna slå mig själv på bröstet och tycka att jag är en sådan förbannat bra människa. Vafan är logiken?
Gillar jag inte dig, inte fan umgås jag med dig, bjuder med dig ut, föreslår att vi ska ses etc. Detta har egentligen ingenting med mig att göra, utan bara allmänt, eftersom att jag vet till 100% att dessa människor finns, och detta är fortfarande något som stör mig konstant.
Dock så har jag också börjat undra vad personer säger bakom min rygg om MIG(?). Jag har alltid fått lära mig att stå för mina åsikter eller att hålla käften helt. Dock slutar det alltid med att folk är glada vid att snacka skit, de är beredda på en lösning men när lösningen väl kommer slutar det alltid med att det är jag SJÄLV som står där ENSAM och får föra talan, medans resterande person/personer påstår att detta är inte alls vår åsikt, det är den där bittra fröken Bergström som lurat i oss massa skit. GAHH!
Nej för böveln, nu ska jag göra vettigare saker.
Som att sova tex!

TJILIVIPPEN.
6 Oktober 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 0 kommentar
"Ta kontakt med mig!"


För tillfället kan jag påstå att jag jobbar röven av mig. Men det känns sjukt värt.
Har fortfarande bara en massa sena stängnings pass, och morgon dagen kommer inte att se annorlunda ut. Blir att tillbringa dagen/kvällen (13-22) på jobbet.
Efter det hem för en snabb dusch, och sen ta tåget in mot stan för lite sen middag kan tänkas, och förmodligen nån drink och öl på det.
Kommer dock inte bli någon vidare långvarig sittning med tanke på att jag jobbar fredag också.

Igår under kvällspasset, allt var under sin ordning, allt var på plats, det mesta var gjort, det var rätt lite folk, så jag gjorde som alltid mig en kaffe i brist på annat.
När jag stod där och slipprade i mig kaffet så slog en tanke plötsligt mig, och jag började undra. Varför får alltid gamla tanter för sig att just jag vill lyssna på deras livshistoria. Det slår aldrig fel.
Vart jag än går så börjar någon i medelåldern 68 år att prata med mig. Stan,affären, jobbet, kön till toaletten you named it..
Vafan, har jag en stämpel i pannan där det står : Ta kontakt med mig. Trodde faktiskt att all skrot jag har i ansiktet skulle ge motsatt effekt.
Senast igår på jobbet fick jag lyssna på en gammal människas livserfarenhet.
Det lilla möte på jobbet, som jag trodde skulle ta tre minuter, tog snarare 20. Visste ni förresten att Afganhundar urpsrungligen användes till jakt av hjort?
Det fick jag lära mig igår.
Fick även erfarenhet av att danskar i allmänhet är snobbigare än svenskarna.
Och att norrländska dialekten är rätt charmig.
Iaf enligt tant Gärd, för jo, hon såg ut som en sådan.
Tänk vilket brinnande intresse pensionärer har för sina hobbys!

Nåja., annars så är mitt liv rätt blööh.
Ibland önskar man kanske att livet kunde te sig lite annorlundare.
Att för en gång skull kunde verkligen frväntningar och förhoppningar stämma överens med verkligheten. Men jag antar att det är livets shargong att oväntade och oförutsägbara saker inträffar.
Jag önskar att det bara fanns en liten rewind knapp nånstans som det gick att trycka på när allt känns meninglöst. Jag skulle vilja spola tillbaka mitt liv typ sådär någon vecka, någon månad, något år.
Det mesta var bekymmerslöst och bra, Jag skulle vilja ha tillbaka så mkt saker.
Jag skulle vilja stå där igen och vråla " vi har tagit studenten fyfaaaaaaaan va vi är bra!" Jag skulle vilja kunna spola tillbaka för att kanske kunna förstå saker bättre, för just nu fattar jag fortfarande ingenting.
Jag vill ha tillbaka vintern, och midsommar och till och med förra helgen.
Allt annat är bättre än nu i alla fall.
Jag tror stenhårt på att allt händer av en slump. Det finns liksom en mening med allt.
Men för tillfället struntar jag fullständigt i den där slumpen, ge mig något vettigt bara..snälla?
Ni som vet vad detta egentligen handlar om, ni vet. Andra kan ju spekulera.

En sak jag lärt mig idag är att ta med telefonen överallt. Till och med till duschen! så det ska jag börja med från och med nu.

En orutinerad taktik vila på det.
Sen blir det ett stenhårt pass på gymmet imorgon innan jag beger mig mot arbetet. Han med en kvällspromenad i solen idag. Och till sällskap hade jag med mig kameran. Jag fick dessutom ihop ett antal bilder.

Känner mig fett stolt över det. Slänger upp en bild här till höger.
Tack och hej!
10 Juli 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 0 kommentar
Trist sånt där. Så det kan bli.

Trist när det blir såhär.
Förstår inte riktigt på mig själv i nuläget. Går med en stor klump obehag och ledsamhet i magen. Har konstiga känslor som jag inte vet hur jag ska tolka. Är arg, frustrerad, ledsen och kluven och tusen andra saker på en och samma gång, och jag vet inte ens varför. Fast egentligen vet jag nog det, men förnekelse är bättre än att försöka förstå sig på en kluven sanning. Jag kan aldrig ta något på allvar, oavsett vad det är. För tänk, tänk om man misslyckas, och tänk om man blir besviken. Det är nog den värsta känsla jag vet, att bli besviken på sig själv för att man haft förväntningar. Det är betydligt lättare att skratta bort och ta livet med en klackspark, då kan man i alla fall intala sig själv att, äh vafan, jag bryr mig ändå inte så mycket, jag ville ändå ha det på det här viset.
Men någon gång ska jag våga chansa på ovisshet, på en helt oklar framtid.
Någon dag, men inte just nu.

För övrigt så har den senaste veckan varit rätt körig. Mycket jobb. Och på det så har jag gått och blivit singel. Bra eller dåligt. Jag har inte riktigt bestämt mig hur jag ska se på saken. Men det är ju sommar, så man ska väl inte klaga.
Sjukt trist när man får höra att den man älskar inte älskar en lika mycket tillbaks.
Men någonstans så var det kanske inte rätt ändå. Konstigt det där.
När det i början kändes så himla rätt.

Annar så, jo, jag är skitless.
Less less, och jävla less. Tänk om vissa människor kunde få lite insikt angående sig själva och sina beteenden.
Tänk vad den här världen skulle vara så mycket bättre.
Men jag har lärt mig en sak. Att sluta vänta.
Och om motspelaren väljer att spela korten fel, så går man själv ut som en vinnare. Det är precis vad jag känner mig som just nu.

Stenhårt jobb i tre veckor till. Sedan blir det Piteå för hela slanten!

Adjökens.
9 Juli 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 0 kommentar
Se inte bara allt jätte positivt, du missar så mycket!

Innan jag skulle somna så tänkte jag på en grej.
Detta med att folk alltid säger "tänk positivt". Du är så negativ Lilly.. tänk positivt!
Jag tycker att vi slänger ur oss dessa ord, ungefär som att vi går och köper mjölk på ICA.
Människor försöker att tänka positivt. Och ber mig att tänka positivt.
Ungefär som att det är svaret på livet. Det är inte det.
Nej, det är inte alltid så enkelt.
När man säger tänk positivt, så för dom flesta människor så kan man säga att det är ungefär som toppen på isberget.
Enligt mig så består hela livet av stoppskyltar, och jag ser det som att dom människor som säger "tänk positivt" till minsta lilla nederlag, dom stannar aldrig upp för dom här stoppskyltarna.
Dom kör bara på liksom.
Jag tänker mer att när någonting händer så kan man inte vara livrädd för att
möta det mörka, det mindre bra eller det obehagliga.
Livet har liksom två sidor. Så jag tycker det är lite konstigt..

Att tänka positivt, är ju faktiskt att analysera det mörka, eller dåliga, och sedan lyckas vända det till något positivt.
DET är att tänka positivt.
För mig.

Man kan inte bara köra på livet rakt igenom, och bara "Oj! Nu hände visst det. Men det är bara att tänka positivt." "Det kommer att ordna sig."
Det går liksom inte. Livet fungerar i det stora hela inte så.
Inte varje gång.
Man måste alltid analysera vad som hände, och sedan vända det till något bra.
DET är väl ändå positivt om något!

Det går inte att gå runt och bara tänka positivt, fan livet är en fest!
Det är inte så.
Livet är inte en fest hela tiden.
Och det går inte att gå runt och vara liv rädd för det mörka. Det kan vi inte.

Folk brukar säga till mig att jag är negativ, men det är jag inte.
Jag ser bara verkligheten.
På tal om det så läste jag faktiskt för ett tag sedan att alla motgångar har ett frö till lika stor medgång.
Och det är ett frö, ingen klar blomma eller vad man nu ska säga.
Det är inget träd. (Ni förstår kanske principen)
Utan det är ett frö, och det här fröet växer aldrig om vi inte stannar vid de här stoppskyltarna och tänker..

Okej?! Har jag fått någon ny kunskap nu? Hur ska jag vända på det här?
Har jag fått en ny ide? Och vad har jag lärt mig? Vad kunde jag ha gjort annorlunda? Vad ska jag tänka på till nästa gång?
Istället för att..
"Oj! nu hände det där, men fuck that! Det är bara att tänka positivt."
Livet är en fest.

Men nej gott folk, det är inte så, det är inte så.
Alla har vi motgångar, men vi kan inte vara rädda för att analysera dom.
Man ska inte bara gå vidare. Inte så fort.
Ibland måste man liksom stanna upp och tänka till.

På tal om något positivt, så fick jag ett väldigt trevligt samtal förra veckan.
Jag har fått jobb, och börjar jobba senast 1 Juni.
Något att se fram emot! Så nu har jag semester ett par veckor till.
Ska bli riktigt skönt att få komma igång med jobb igen. Börjar bli riktigt less på att bara gå omkring hemma.
Nya bekantskaper och ny miljö. Ja jag tackar och bockar ja!


(Ytterst länge mellan varje uppdate här, men det är faktiskt något ni får leva med.)
Jag kan faktiskt inte alltid hålla vad jag lovar ;)
Nej, skämt och sido, men jag har fullt upp med annat.
Så som träning, mat, noppa ögonbryn, och pojkvänn förstås.

Adjökens mitt herrskap. Och damskap med för den delen.
21 April 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 0 kommentar
Mindre bitter fredag. - Ja tack!

Efter måndag kommer tisdag, kommer onsdag, även denna veckan, percis som vanligt.
Ibland är det bara härligt med den tryggheten som ges av att veta att vissa saker inte förändras vad som än händer.
Men ibland borde något, nånstans ta en liten annorlunda sväng, en radikal förändring för att lätta upp vardagen.
I alla fall för mig-just nu.
Jag vill ha lite spänning och glitter och glamour.
Trodde aldrig jag skulle säga det här, men mot alla odds: Det kommer bli riktigt skönt att få åka upp till Piteå med älsklingen över påsk.
Du, lika väl som jag har säkert hört talas som formsvacka inom sporten.
Man är helt enkelt inte i topp.
Men kan man ha en formsvacka i livet?
Jag tror faktiskt det. Ibland tror man att man vet allt och har full koll.
Det kan vända.
Man tappar gnistan :/ ingen känner mig tillräckligt bra för att veta vad jag menar.
Tiden rinner iväg, och jag har snart ( en månad) bott i stockholm i två års tid.
Jag vill inte göra fel val. Jag vill inte sitta där om tre, fyra, fem nitton år och undra över mig själv, om jag gjorde rätt, eller valde fel, läste skyltar upp och ner.
Lättast vore om allt föddes förutbestämt, att ingen som kallades ödet och åsikter och självkänsla existerade.
Tänk vad mänskligheten skulle vinna på det!
Vi skulle slippa göra några egna val. Vi skulle födas att bli sjuksköterskor, eller gameboy spelare eller djuraktivister utan ångesten över att det inte var rätt.
Vi är allt bra roliga vi människor, men våra mönster och former som vi anpassar oss efter i hopp om att det ska bringa oss lycka och välfärd.
Vi är allt bra roliga vi människor..
med våra välstädade vardagsrum, allt vi någonsin köpt på rea, bara för att det var billigt! bara av den principen.
Alla våra drömmar som vi oftast glömmer.

Gårdagen kan ha varit den bråkigaste dagen på väldigt länge. Igår var det ingen som ville vara det minsta vän med mig. Det var konstant irritation från alla håll, och jag tog emot ett antal sura samtal. Får hoppas att den här dagen blir betydligt bättre än så.

Renovationen av lägenheten går framåt. Nu är det både kaklat i badrum, spacklat och målat i alla andra. Idag blir det att putsa samt att grundmåla. Jag fick mig dock en liten sovmorgon och sitter för tillfället hemma dricker kaffe, och lyssnar på nyhetsmorgon. Får sedan se vad dagen har att erbjuda. Förhoppningsvis lite gladare miner. Lite tacos. Och lite trevligt sällskap.

Enligt Fn är västvärldens jordbruksproduktion tillräcklig för att föda 12 miljarder människor, ändå är jag hungrig nu.
8 Mars 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 0 kommentar
Utbildning och vårkänslor.

Tiden har börjat spåra ur och det känns nästan som att det är vår.
Kan man verkligen säga att det är vår i Mars?
Och torsdag är det med för den delen. Arbetslösheten och vintern börjar smått ta kål på mig, och jag vet inte vad jag ska ta mig till.

Igår var jag i alla fall på en arbetsintervju, sen tatuerade jag mig, och efter det så spacklade jag och målade i nya lägenheten.
Det kommer nog bli förjävla bra när det väl står färdigt!

Sen jag blev arbetlös så har jag haft möjlighet att fundera rätt mycket på framtiden.
Vad ska jag och vad vill jag egentligen göra?
Senaste året har nästan ingenting gått min väg. Ingenting har direkt blivit som jag tänkt. Så jag har börjat tänka om. Tänka om och göra rätt.
Eller hur är det man så fint brukar säga?

Hur som haver så har jag och syrran pratat lite om högskolor, utbildningar osv.
Och här om dagen så läste jag en artikel som verkligen fick mig att fundera.
Den löd ungefär såhär:

Dagen samhälle säger att för att bli ”rik” så krävs en högre utbildning. Detta är något jag aldrig riktigt trott på.
Och det är inget jag tror på fullt ut nu heller.
Många väl betalda svenskar saknar faktiskt högre utbildning. Men det är klart.
Om du vill bli läkare, ingenjör, eller jurist så kan en formell utbildning vara den enda möjligheten du har. Men om du vill starta eget företag, bli framgångsrik, tjäna mycket pengar så tror jag inte att det är givet att en högre utbildning är det bästa sättet att gå. Utbildning kan ge dig ett bra jobb, men du kommer automatiskt inte vara rik för att ha bra papper.
I själva verkar så tror jag att det kan vara väldigt slumpmässigt.

Att det superrika ofta saknar högre utbildning, behöver inte betyda att det är inkompetenta. Formell utbildning är bara ett av många sätt att lära.
Det som är rika i dagens samhälle har gått livets skola, de har lärt sig om affärer och pengar, antingen genom att följa sina föräldrars fotspår eller så har det haft en inre drivkraft att lyckas. För vissa så tror jag att den formella utbildningen är värdelös och slöseri med tid, för andra inte.
Kunskap är lärande, men jag tror inte att det viktiga är vad ett papper säger att man kan göra.
Det viktigaste är vad du kan och vad du gör med dina kunskaper och dina förmågor.

För mig är det helt klart möjligt att försörja sig och få en bra inkomst utan utbildning. Du kan vara självlärd eller ha förärvat kunskaper och erfarenheter på andra sätt. För många anses den formella utbildningen vara den enda förnuftiga valet, men det är det nödvändigtvis inte.
Om målet endast är att tjäna pengar och bli rik (hur tänker man då?) så kan du välja en utbildning eller bransch som karaktäriserar en hög inkomst.
Men problemet är att om du inte har något intresse för vad du håller på med eller vad du gör, så kommer din motivation minska, och du kommer inte att göra ditt bästa vilket resultrerar i att du tjänar mindre än vad du skulle ha gjort om du följde dina intressen.

Ta reda på vad du brinner för. Pengar är viktigt för välbefinnandet, det vet du lika väl som jag. Men ännu viktigare är det att fylla dina dagar med något du gillar att göra. För hur mycket är egentligen den där tandläkarutbildningen värd om du är obekväm i jobbet som tandläkare? Inte mycket.

Du är fortfarande samma person som du var när du var 2,5 och 10 år. Din personlighet har förändrats men du är fortfarande samma person.
Det finns många saker du kan tjäna pengar på som inte kräver högre utbildning. Här är några exempel:
Entreprenör
Spelutvecklare
Författare
Musiker
Matlagning
Fotograf

I det här fallet så tror jag bara att det är fantasin som sätter gränserna på vad du kan göra utan utbildning. Faktum är att mycket av de funktioner som är viktiga för att lyckas i samhället kan inte undervisas i en skol bänk. Theory of Knowledge är viktigt, och ett simulerat projekt i skolan har oftast få parareller med vad som faktiskt händer i näringslivet.

Enligt mig så får du den bästa praktiska erfarenheten först när du börjar arbeta. Du måste förstå hur man bygger nätverk, hur man återförsäljer, du måste lära dig värdefulla saker om marknaden och branschen och denna teorin finns inte i böcker. En formell utbildning kan ge en grund för kunskap, men det viktigaste lärandet får du först när du börjar öva på dina kunskaper.

För att gå långt utan formell utbildning så krävs en drivkraft, det krävs passion, ett oberoende, och du måste kunna lösa problem på egen hand. Man måste ta reda på vad man behöver lära dig. En formell utbildning är generellt ganska stel, och man lär sig mycket oväsentligt. En frihet behövs även, och frihet innebär ansvar, och det kräver disciplin.

Syftet med att jag tar upp detta är inte för att avskräcka något till att ta en formell utbildning, och inte heller att trycka ner dem som väjer att göra det.
Jag tycker bara att vi unga även ska titta på andra alternativa möjligheter. Du måste räkna ut vad som fungerar bäst för dig, vad du vill. Och följa dina intressen. Oavsett om du tar en formell utbildning eller om du vill vara din egen förmögenhet genom att besöka skolan i livet, så är det viktigt att hitta något som intresserar just dig.
____________

Inget inlägg som jag skulle skriva, om jag inte läst artikeln kan tänkas, men enligt mig så fyllde den ändå någon typ av funktion.
Dagen kommer iaf att tillbringas på gymmet, sedan iväg till lägenheten och fortsätta renoveringen. Av någon anledning så är jag sugen på öl ikväll, men det återstår att se.

Nu en välförtjänt frukost.
På återseende mitt herrskap!
7 Mars 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 1 kommentar
Ingenting

Hej kära vänner!
och självklart in andra med för den delen.

Det suger. Onsdag är inte kul. Tycker inte om onsdagar.
Det är tråkigt. Dåligt. Bad stuff, alltså.

Fick en sån förbannat skum tanke idag när jag gick upp ur sängen och ställde mig mitt i rummet; Vad fan ska jag nu göra?
Där stod jag, mitt i rummet med solstrimmorna korsandes i hela rummet och undrade vad som skall ske. Ingenting. Inget skulle ske. Jag skulle bara vänta på dagens slut. That´s it. Ganska tråkigt, eller hur?
Folk klagar ofta på allting.
Jag är likadan, skiljer mig inte särskilt mycket från mängden på det planet. Skillnaden är bara att jag inte klagar särskilt mycket över vädret som alla andra uttråkade människor gör i brist på annat.
Nej, jag klagar över livet.
För min del är det just nu FÖR TRÅKIGT. Det händer INGENTING.
Det har alltid hänt saker, ända sedan jag var 7-8 år. Alltid något.
Nu är det tråkigt, trist och tyst. Inget händer. Inga poliser utanför. Inga blåljus. Ingen stress, ingen jakt på pengar, mat eller bostad. Allt är ordnat.
Så... Där står jag... Mitt i rummet, en solig onsdagmorgon och ser ut genom fönstret, det påminner om en städad gata i Ankeborg.
Några glada barn cyklar livligt förbi, en Volvo gasar på för att orka upp för backen. Klockan tickar tråkigt.

Jag har iaf lyckats hinna med ett antal jobbsök dagen till ära. Hela 13 st.
Och inte nog med det en onödig fika inne i stan, samt ett läkarbesök.
Har till och med tagit handen ur och gått igenom det sista klädkartongerna före flytten. Och lagt upp lite diverse "säljbara" ting på Tradera.
Inga bud än så länge. Men visst är det så att buden rasar in precis innan avslutad auktion?!

Annars då? Ptja.. Igår investerade jag i en string hylla. 500 spänn fattigare och en hylla rikare. Kommer göra susen i min nya lägenhet.
Nu vankas ett träningspass, men först hade jag tänkt trycka i mig en banan.
Och ja gott folk, ni hörde rätt!
Lilly har på allvar börjat träna. Det trodde ni inte om mig va?

Tji fick ni, och förhoppningsvis snygg mage inför beach 2013 får jag.
20 Februari 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 0 kommentar
Irritationsmoment och mer där till.

Behöver ej göra er uppmärksammade på att det var år och dar sedan jag fattade tag i den här bloggen på allvar. Vill inte säga att jag gett upp, men näst där till.

Jag var bara tvungen att få ur mig en sak som jag låg och tänkte på tidigare inatt.
Ibland blir jag bara så irriterad.
Jag hatar människor som aldrig kan vara nöjda med det dom har.
Som ständigt måste klaga och gnälla över sin situation,älta saker tio gånger om. Det värsta är att många av dom här människorna vägrar göra något åt sin missnöjdhet. Inbillar sig att livet ska komma flygande på en räkmacka.
Men guess what, det kanske kommer som en nyhet, men vill man något så måste man kämpa för det.
Och det är det som gör mig så jävla förbannad.
För jag har alltid fått slå mig fram för att få något, jobba häcken av mig för att få en någorlunda stabil inkomst så jag kan börja plugga till hösten, men så blir man totalt nedslagen när man inser att det sitter folk med en A-kassa på 10-11 tusen i månaden, utan att behöva göra ett skit.

Hur som helst så har jag sökt ett antal jobb den senaste tiden, vad sägs som café biträde i sthlms området?
Badvakt?
Steka burgare i en flottig håla någon stans?
Eller varför inte innom äldreomsorgen eller på ett åldringscenter?
Den bilden jag har fått av det är att man tjänar cash på att torka gamlingar i ändan. Det är väl ungefär lika inspererande som Tomas Di Levas klädsel.
Men det kanske funkar om man andas genom munnen.
Dessutom så kan det ju faktiskt finnas en hel del sköna pensionärer, vilket kan leda till en hel del goda skratt, vem vet?
I dagen samhälle bör man nog ta det jobb man får.
Tragiskt men ack så sant.

Min åttonde flytt sedan jag anlände till Stockholm närmar sig nu med stormsteg.
Vilket känns oerhört bra med tanke på att jag slipper flytta mera på ett tag.
Så om jag ska sammanfatta nuet så är jag nöjd. Nöjd med inte mer än så.
Egentligen borde jag kanske vara super nöjd med livet i allmänhet.
Men jag känner inte för att vara det. Inte just nu.

Turen har (ni som känner mig någorlunda) inte varit på min sida det senaste året, och med detta så har jag lärt mig att inte ta ut någonting i förskott.
för hur det än är så blir ett aldrig, eller sällan som man tänkt sig.

Nu återstår ett träningspass, en lunch och sen ska jag iväg och hämta en hylla i Norsborg. Att ta en hylla på fyra plan på tunnelbanan kommer att bli en upplevelse i sig.

Jävlar och hans moster vad man hinner med mycket om man är uppe med tuppen!
Inte fy skam det inte.

Adjökens!
19 Februari 2013  | Länk | Ny kula 2013 | 0 kommentar


12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Lilly Bergström                                             Skaffa en gratis hemsida