Startsidan Blogg Fotoalbum Vänner Gästbok Om mig Videoklipp Logga in
om mig
Angelica
Börgesson

39 år och kvinna
Göteborg,
Västra Götalands län
översättning
dagens visdom
Den som aldrig gör en dårskap är inte så klok som han tror
dagens onödiga vetande
de snabbaste impulser som överförs genom nervsystemet hos människan rör sig med en hastighet av 288 km/h.
antal besökare

Hej och välkommen till min blogg!

Detta är startsidan, och varje nytt inlägg jag skrivit ligger här på startsidan, nedanför denna introduktion, eller om ni går in på Blogg i menyn ovan.

Jag har en egen youtubekanal också , där jag skapar egna videos till olika favoritlåtar jag har. Har gjort en massa, och fler kommer till lite då och då. Besök den gärna och kolla. smiley 

https://www.youtube.com/user/TheSummerGlow

 


 

Introduktion:

Detta är ingen blogg om mode och skönhet, mat, träning och livsstil, eller nåt annat liknande. Min blogg handlar i första hand om mig själv och min "livskamp". Det är en form av terapi för mig att skriva. Jag får ut mycket som ligger inombords på det sättet, det är bra bearbetning, och bra terapi. Och det är för mig även en "plattform" för att sprida kunskap och medvetenhet om psykisk ohälsa. Det gör jag genom att skriva om mig själv, hur jag mår, om min historia, och om åsikter och fakta angående psykisk ohälsa.

Jag har varit sjukskriven i 13 år, och jag är numera sjukpensionär (förtidspensionerad) trots min låga ålder, på grund av att jag mår väldigt dåligt psykiskt och känslomässigt, och har kronisk migrän, vilket är ett resultat av upprepade svåra trauman genom hela livet, och det i sin tur har gjort att min arbetsförmåga under många år har varit obefintlig, och kommer vara det för resten av livet. Så jag lever nu ett stilla, lugnt liv, jag måste leva på det sättet för att kunna leva överhuvudtaget, och jag trivs väldigt bra med det. Att leva i lugn och ro, och i stillhet, det är mitt sätt att kunna leva på, det enda sättet för mig att leva på.

Jag lider av kronisk spänningshuvudvärk och migrän, som jag haft sedan barndomen, som jag kämpar med varje dag. 
Jag lider också av svåra depressioner, mycket på grund av att jag ju levt ett väldigt svårt liv och upplevt mycket trauman, vilket gjort att jag alltid har mått väldigt dåligt psykiskt och känslomässigt.

Har diagnosen C-PTSD -  Complex Post Traumatic Stress Disorder (på svenska: Komplex Posttraumatiskt stressyndrom). Lider av utbrändhet på grund av psykisk och känslomässig trauma jag upplevt genom hela livet, och detta har resulterat i att jag därför har C-PTSD, och svåra depressioner och svår ångest.

Här är en länk till information om Komplex PTSD (eller Komplex Traumatisering), för dom som är intresserade.

https://posttraumatiskstress.com/komplex-traumatisering/

Och så måste jag hantera den kroniska huvudvärken på detta, som jag har i stort sett dagligen, och som hör ihop med C-PTSD:n och är ett symptom på hur dåligt pyskiskt jag alltid mått, och det traumatiska livet jag levt, det gör att jag verkligen får kämpa. Kämpa för att tillfriskna, och för att hitta tillbaka till livet igen.

Det tar tid och är en långsam process, så man får ha tålamod med mig angående det. Jag gör något nu jag aldrig gjort tidigare, jag prioriterar mig själv, för att kunna ha en chans att må bättre. Det är enda sättet. Någon gång i framtiden hoppas jag kunna fungera bättre, och läka ihop så att jag kan må bättre än jag gjort tidigare i livet.

I min blogg skriver jag om min kamp, om hur jag mår, vad som händer i mitt liv, hur jag har det nu och hur jag haft det tidigare, hur jag känner och tänker. Jag uttrycker det med att antingen bara skriva om mitt mående och min vardag, mina upplevelser och erfarenheter i livet, eller så lägger jag in en dikt eller citat, eller nån låttext. Lägger också in musik då och då från Youtube, antingen favoritlåtar, eller låtar efter humör, eller låtar med särskild mening eller betydelse, eller för att förmedla budskap och sinnesstämmning. Jag älskar musik, och tycker om att dela med mig av bra låtar. smiley

Skriver också om åsikter jag kan ha om olika saker. 
Ibland slänger jag in lite humor, jag kan ha ganska sjuk humor ibland..ha ha!

Ett av mina mål med bloggen, och med mitt liv överhuvudtaget, är att få ut budskap om medmänsklighet, förståelse, acceptans och kärlek för andra, och att kunna sprida kunskap och förståelse och öka medvetenheten när det gäller människor med psykisk ohälsa, eller som har andra typer av sjukdomar eller svårigheter i livet. Det måste till, för att vår värld ska kunna bli bättre, i min mening. Så jag använder mig av mina upplevelser, erfarenheter och svårigheter i mitt liv, och vad det har lärt mig, och vad jag känner och tycker om saker och ting, och om livet överhuvudtaget, och även en del av musiken jag lägger in i bloggen, för att förhoppningsvis kunna vara en inspiration och glädjekälla för andra. Det är det jag lever för, that is my purpose in life. heart

Jag skriver i bloggen ungefär en gång i veckan. Ibland blir det varannan vecka, beroende på hur jag mår. Det nyaste blogginlägget jag skrivit ligger alltid först på startsidan. Vill man läsa andra inlägg jag skrivit, kan man klicka på länken "Lite allt möjligt" som finns under varje inlägg och sen bara scrolla nedåt, eller kilcka på Blogg i menyraden ovan.

I Menyraden kan man bland annat kolla in mina Videoklipp - där finns mycket bra musik (många favoritlåtar) och en del roliga saker. Om man klickar på Om mig, så kan man läsa en massa information om mig. Titta gärna in i min Gästbok också och skriv en rad eller två. Kolla in mina Fotoalbum med, där har jag bilder på mig själv, roliga bilder, och lite annat smått och gott.

I övrigt är jag en vanlig tjej med vanliga intressen. 

Så välkommna in i mitt liv! smiley

** All text om mitt liv, och alla bilder på mig själv i den här bloggen tillhör mig, Angelica Börgesson.© **

 

senaste blogginlägget
Dear me...

Nu har jag kommit in i en dålig period igen...har gått in i en depression. Det kommer och går, det gör det alltid, så jag är van. Men det är jobbigt när det händer. Allt blir mörkt...

Just nu känner jag mycket sorg. Och sorg är tungt, väldigt tungt. Den sliter och river i mig, och lämnar mig inte ifred. Jag känner sorg över det som har varit. Allt svek jag upplevt, relationer som aldrig blev av, kärlek som aldrig blev besvarat, misstag jag gjort, saker jag valde att satsa på som inte blev bra, saker jag inte vågat göra, människor jag trodde jag kunde lita på, män som jag trodde ville ha mig men som bara lekte med mig, kvinnor:samma sak, att jag ibland svikit andra, att jag svikit mig själv, närastående jag förlorat till döden, dom jag försökt hjälpa men inte nådde fram till, och dom jag försökte rädda men inte kunde, och så mycket mer....

Det river och sliter, tär och tröttar ut, i mitt sinne, mitt hjärta och min själ. Så tungt, så väldigt, väldigt tungt.... 

Det är så mycket jag vill säga till mig själv. Det jag mest av allt vill göra, är att be mig själv om förlåtelse, för att jag svikit mig själv så oerhört. Och det har jag gjort genom att låta andra såra mig, svika mig och skada mig, under hela mitt liv. Och aldrig sagt ifrån, aldrig sagt stopp. Inte förrän nu. Nu är bättre än aldrig, men skadan är redan skedd. Under första halvan av mitt liv, har jag skadat mig själv genom andra. Nu kommer det ta andra halvan av mitt liv att ställa det till rätta igen, att läka. Bättre nu än senare, men ändå försent. Alldeles försent.

Världen är trasig, och människorna i den är trasiga. Jag är trasig. Vi är alla trasiga, på något sätt, på något plan. Och det tar sig uttryck i hur man behandlar andra, hur man behandlar världen, och hur man behandlar sig själv. Det är därför världen ser ut som den gör idag.

Vi måste vara mer rädda om varandra, behandla varandra bättre, och värdera oss själva mer än vi gör. heart

Jag är Högkänslig, och är Empat, och därför är jag mycket känsligare än andra som inte är det. Dom som inte är det har svårt att förstå. Förstå varför man bryr sig så mycket, varför man engagerar sig så mycket, varför man blir så upprörd. Och det är svårt att förklara, svårt att sätta i ord.

Men jag lider när andra lider, jag går sönder av att andra är trasiga, jag känner sorg över hur världen ser ut och hur människor behandlar varandra och den värld vi lever i. Det tär på mitt psyke, sliter i mitt hjärta, gör mig ont i själen. Och det enda jag kan göra åt det är att skärma av mig då och då. För att kunna återhämta mig, samla ihop mig, hämta nya krafter. Men smärtan och sorgen är konstant, den släpper aldrig. Och det är väldigt svårt att leva med och försöka hantera hela tiden. Jag gör så gott jag kan. That´s all I can do. But I am tired...so tired.

 

"Dear Me" - Nichole Nordeman

 

 

 

 

 

 

6 Februari 2019  | Länk | Lite allt möjligt | 0 kommentar

12.000 webbutiker! | alltomklader.se
(c) 2011, nogg.se & Angelica Börgesson                                             Skaffa en gratis hemsida