Nästan ett år sedan...
Nu är det snart ett år sedan jag skrev, men jag gör det i alla fall. Har nu inte varit hos farbror doktorn på över ett halvår.... Nytt rekord nästan. Känner mig pigg för min ålder och jag är övertygad om at det är den friska lantluften som gör det. Stumpan håller mig i form, även om jag tycker att det är tvärt om. Livet lufsar vidare för oss, och vi har idag hälsan , och det känns ju bra, men,,, man blir ju lite orolig, mattarna har sett till att gården omringas av nötkreatur, och vem har inte hört talas om galna kosjukan...ja, förstå hur en annan känner sig, omringad av dessa varelser. De luktar annorlunda, de låter, de rymmer...som tur är har de inte hälsat på mig, än....skulle inte uppskatta att få påhälsning av dem, skulle nog krypa ur skinnet då. Det hade inte varit en vacker syn, tro mig.
Stumpan har haft sorg, med större delen av eurasievärlden, då hennes fästman, ja, de var kära, det syntes, för ett lite tag sedan vandrade vidare. Vila i frid, finast, fina Rozzi från Lejonbols kaffekull. Det var en stilig herre det, inte som jag precis, för jag är ... jag. Sen får man tolka det som man vill, allt sitter visst i betraktarens öga.
Nu ser vi fram mot mörkare tider och MASSOR med snö....som vi bara ÄLSKAR !!!!!!
Skulle vilja se en eurasier som inte diggar snö....finns det?!
Ha´´de´gott så hörs och störs vi, med hälsning från Scrat mee Mattar och stumpan
|
