|
|
 |
Numera veteran på flera områden. Är medicinare med specialiteten invärtes medicin. Sysslar ännu med deltidspraktik på Sophiahemmet. Har kvar intresset för klinisk forskning och utveckling. Satsar numera mest på skönlitteratur och har via Melampyrum förlag publicerat åtta böcker. Har utträtt ur Sv. Författarförbund. Aktuella bokomslag kan ses i fotoalbumet och på rullande bilder till vänster. Böckerna kan beställas via thomas.wahlberg@biolink.se. , flera nätbokhandlare, eller www.adlibris.se. Böckerna kan lånas gratis eller köpas i e-boks form via www.elib.se och alla nätbokhandlare och bibliotek.
I bloggen diskuteras litteratur, filosofi, historia, politik, musik och aktuella frågor. Avsnitt ur undertecknads skrifter dyker upp då och. Jag tar gärna emot kommentarer och synpunkter på blogginläggen.
|
| senaste blogginlägget |
Existientialismen som filosofi
( Från Existentiell resa 2009)
...Människan är enligt Sartre utkastad i en ångestfylld värld,
som saknar en övergripande mening, där lidande kamp och
död är dominerande. Sociala, konventionella och praktiska
system och förhållanden är mer eller mindre påtvingade och
får endast människan att tappa greppet om sin existens. Människan
har genom »fritt val« möjlighet att existera (»leva«)
men måste fullt ut ta ansvar för sina val och handlingar och
dess konsekvenser. Förutom ångest över tillvarons »meningslöshet
« måste människan ständigt bära skulden för
sina val. Denna djupt pessimistiska livssyn var tongivande i
vissa intellektuella kretsar, där man ofta tog den till intäkt för
ett sensualiserat och egoistiskt levnadssätt. Man tog ju »an-
svar«. Hamnade man i helvetet, så var det ett fritt val och
en förväntad konsekvens (detta uttrycks i Sartres drama Huis
clos eller Stängda dörrar från 1944).
Den egocentriska fyrtiotalistiska existentialismen via Jaspers
och Heidegger har, förutom påverkan av Kant och Hegel, rötter
i Sören Kierkegaards (1813–1855) filosofi, men sambandet
med kristen mystik har suddats ut. Den existentiella livsåskådningen
är sann för den som valt den och för att den är
ett med individens väsen. Det finns inget vetenskapligt eller
förnuftsmässigt sätt att motivera en religiös tro eller vantro
och existensen som kristen eller gudsförnekare är subjektiv.
Som kontrast till Sartres ateism, som jag kommenterat ovan,
kan hänvisas till Kierkegaards »Frygt og Baeven«, där den
absoluta tron och skyldigheten att helt lita på Gud åskådliggörs
mot bakgrunden av Guds krav på Abraham att offra den
älskade ende sonen Isak, han som skulle föra släktet vidare.
Detta är grundstenen till det judiskt-kristna existentiella förhållningssättet
till religionen, men där skiljelinjen mot judendomen
går vid Guds eget offer av Jesus (sig själv). Den
rent kristna tolkningen av människans av Gud totalt beroende
existens finns i den katolska mässan i sina olika former...
|
|
17 Februari 2019
| Länk
| Filosofi
| 0 kommentar
|
 |
|
|
