Skånes Tokio Hotel Maffia

Startsidan	\|	Blogg	\|	Fotoalbum	\|	Gästbok
Debatt	\|	Topplistor	\|	Om mig	\|	Videoklipp	\|	Logga in

om mig

Skånes Tokio
Hotel Maffia
16 år och kvinna
Malmö,
Skåne län

antal besökare

SKTHMS OFFICIELLA HEMSIDA

Hejsan alla Crazy Tokio Hotel Fans ;)
Detta är SKTHM *Skånes Tokio Hotel Maffia* s Hemsida. Där vi lägger in bilder från olicka träffar vi har, konserter eller bara allmäna info till andra SKTHM:are. Jag *Linda @ Meckii* Och Chanelle Bossar på denna sidan och fixar och trixar. Om du är SKTHM:are är det jätte viktigt att du kollar in sidan lite då och då för och veta information om bl.a träffar. Vi har varit jätte slöa på att uppdatera sidan. Men nu ska vi ta tag i det :D

Länka gärna till andra fans om denna sidan eller bara till övrigt folk ;)

Have it nice ;)
/ Meckii & Chanelle <3

SKTHM 01.09.07

07/12-07
Ny Hemsida på G
Nu är det så att jag och min bror håller på att designa om en ny hemsida. Den kommer inte att ersättas av denna men det är bra om vi syns lite mer .. *SKTHM* då. Men som sagt, det kommer att ta lite mer tid än vad vi hade väntat oss. Men håll utkick så får vi se när den poppar up ;)

// Meckii&Alex <3

senaste blogginlägget

*[FF]* Vem är du?

Kapitel *1*
Bill

Jag slog up ögonen, men allting var helt svart.
Armarna låg helt livlösa mot marken och det kändes kallt. Var jag i ett rum? Eller vart var jag nånstans? Jag försökte röra mig lite, men kroppen orkade inte. Mina andetag kändes tunga, visste inte om det var pga av det inte fanns så mycket luft i rummet eller för att jag var skadad, Jag kände inget inuti. Att jag hade ont. Jag hörde fotsteg. Kom det nån för att Ta honom härifrån?
Plötsligt öppnades dörren. fyra män klev in i rummet. Ljuset som släpptes in gjorde mig med ens blind och var tvungen att stänga dem för nått ögonblick. Började att kisa lite mot konturerna jag lyckades urskillja i ljuset. Tillslut fick jag tag i synen och jag såg två män som var kraftigt byggda, en som inte var så kraftig men såg inte helt skinnig ut och sen kom det en kille till i slutet. Hans armar var väldigt smala och hans kropp var ungefär lika byggd som han vad han kunde urskillja mellan dom hösiga kläderna.
"Rappa på! Vi måste få iväg han härifrån innan nån kommer på oss!" Hörde jag en grov röst säga.
"Hur fan hade du tänkt att vi skulle få honom iväg härifrån, Vi lämnar honom här så kan han ligga här bäst han vill." var det nån annan som sa.
"Men tyst Tom, vi lämnar han till Grunge så får han ta tag i denna skiten"

------------
Ja, Det var iaf början. Skriv om ni vill ha mer. Tänkte skriva på lite mer i kväll, Men snälla, läs och skriv vad ni tycker, Det e bah början och det kommer nog bli lite mer sen.. :D Peace <3 / SKTHM <3

Kapitel *2* Del 1¤
Bill
"Vem är ni?" Var jag tvungen att fråga dem.
"Håll käften rikemanssvin!" Svarade den som tydligen hete Georg. Värken i mina armar och ben hade återkommit och jag tänkte att det är nog bäst att göra som dom säger. Innan när jag inte kunde känna nån smärta i kroppen förstod jag inte. Fick inget minne utav kvällen som varit. Men nu, när smärtan var där så kunde jag vagt utskilja allt.
Jag var hemma hos mina styvföräldrar. Mamma dog när jag föddes och Pappa dog av sorg. Så jag fick bo hos en fosterfamilj. Jag har kännt dem hela livet och trivs väldigt bra här. Jag har allt jag vill ha. Dom e väldigt rika om man säger så. Min styrfar: Axel, var egenföretagare så han fick in en massa pengar. Och min Styvmor, Dunja var kokerska och bröllops arangenjör. *Stavning?* Så jag har det väll väldigt bra. Jag är väldigt ensidig av mig. Jag har väll mina stunder då och då och är väll inte den mest sammarbets villige ibland tycker min kompis Morgan. Men väldigt lugn och välluppfostrad. Min klädstil är väll inte mina styvföräldrar helt eniga med mig om. Men dom gick med på det när jag sa att jag inte behövde deras pengar för hårfärg eller kläder och etc. Utan att jag betalade det själv. För den får mig att visa mina känslor och hur jag tycker att omvärlden ser ut. Oftast stuprörsjeans, nån snygg Rocker-tröja, kajal och svartögonskugga och foundaition. Håret var upptupperat och mycket hårspray. En Flaska gick väll på en vecka tror jag. Piercing i tungan och i ögonbrynet. En tatuering i nacken, En vid bekent och en på vänster underarm. Väldigt fina tycker jag. Men det tycker inte mor om. Men, återigen till vad som hände den kvällen!

Som sagt. Jag var hemma hos mina styvföräldrar. Jag höll på och skrev en låt. Ett skolarbete. -.- Som jag inte riktigt visste vad den skulle handla om just då. Så jag gick ut en runda mot stranden. Tänkte jag skulle kunna behöva lite frisk luft samtidigt.. När jag snart var framme.. Känns det som om någon smyger sig på mig. Bakifrån. Jag vänder mig om, men ser inget.. Så jag fortsätter att gå, lite fortare denna gången för det blev lite läskigt. Sen känner jag nått hårt i nacken och jag faller framåt. Fallet gjorde ont, men var INGET i jämförelse med vad som senare skulle ske.
Jag kunde känna några sparkar mot magen och hur dom skrek hot-fulla ord emot mig.Och sparkade ännu hårdare och började sparka emot skrevet. Jag skrek. Smärtan var outhärdlig och jag kunde inte göra nått motstånd. Tom som den smala killen hete lyfte up mig från marken och höll handen i ett järngrepp om tröjhalsen. Han drop up mig och tittade mig djupt i ögonen. Hans ögon var fulla med hat. Men om man såg längre in i dem. som jag råkade göra. såg jag något mer.. En känsla som fyllde hela mig med Hopp. Inget Hopp om att dem skulle sluta slå mig.. Men nått annat. Det varande inte längre än ett ögonblick och han slog bort blicken och släppte mig med ett ryck. Han gick därifrån. Gustav som den andra kraftiga killen hette började ropa på honom. Men han brydde sig inte. Han bara fortsatte och gå. Så georg och gustav släpade mig till ett ödehus. Och sen slog dom mitt huvud mot en sten och då föll jag mot golvet. Medvetslöst.

Kapitel *2* Del2¤
Georg
Rikemanssvinet ska fan inte leva! Han tror han får allt han ber om vad han än gör så får han allt! Jag menar! KOLLA PÅ HANS KLÄDER! Jävla punkb**! Såna ska inte leva i detta samhället! Jag, Gustav och Georg ska nog allt visa det äklet var han hör hemma! I helvete där han ska få dra sig till! Krypa, på sina bara knäskålar för och be oss att sluta!
Vi bestämde att vi skulle mötas på macken inne i stan. Sen gå hem till han och överraska! Vi var precis i närheten när vi ser porten öppnas.. Och Bill kliver ut.. Jag kunde inte se hans ansikte eller nått jag visste inte ens att det var han. Men Gustav nyper mig i armen. Där e han! Så vi smyger oss efter han. Bill bar ett block med sig. Och verkade gå mot stranden.. Inne i stan vände han sig plötsligt om och vi fick dra oss undan ett litet tag. Sen drar Georg en sten i skallen på han och han faller framåt. Och vi står och sparkar på han. Och en sån tillfredställelse det var! Skulle aldrig kunna sluta! Tillslut drog Tom oss undan. Drog up Bill med armarna och höll ett fast grepp om Bills tröjhals. Hans ögon avslöjade ett så stort hat! Men Gud! Detta såg jag inte innan! Dom var ju grymt lika ! Oh shit! Plötsligt släppte Tom han bara och gick därifrån. Vi ropade men fick inget svar. Så vi lämnade Bill i ett ödehusi närheten och sprang efter Tom.
"Tom vad i helvete!" Nästan skrek jag på han.
"Varför sprang du bah iväg sådär! vafan vi kunde gjort slut på han" Sa Gustav väldigt irreterad på Tom.
"Asså, vi skiter i det " Svarade han i lugn ton.
"Ne du Tom! Nu tar du och berättar vafan det e du håller på med! " Röt jag till han.
"INGET! Nu går vi!" Svarade Tom väldigt irreterat!
"Men vafan ska vi bah lämna han där eller?"
"Ne vi hämtar honom sen o slänger ut han på gatan eller nått. Shit, måste dra. vi träffas sen okey?"
"jaja visst." svarade vi båda.

Tom
Vafan håller jag på med! När jag hade dragit upp killen från marken såg jag hans ögon!
Det var nånting där! Nått som jag inte kännt. Fick en rysning i hela kroppen. Så jag släppte han och vände på klacken och gick. Hörde att killarna ropa efter mig! Helvete vad hade jag gjort! Detta e ju fan helt jävla sjukt! Jag tänkte efter ett tag och killen e ju fan grymt lik mig! Som in i fan! Inte kläderna då, men i ansiktet och dragen.. Helvete! Det e nånting! Jag måste bara få reda på vad! Aldrig att han kunde vara släkt med mig! Aldrig.För isåfall skulle han väll sett han på nån släkt återförening eller nått. Nej, nu skenar sinnet iväg. Måstre fan klara up dem..
"morsan, jag drar ut igen" ropade jag.
"okey, när komer du hem?"
"Sen, ska bara ut ett tag."
"okej, ta på dej ordentligt raring"
"jaa, hejdå!"
Jag drog på mig kängorna och jackan och gick ut. Skönt med lite frisk luft.
Jag försökte tänka på nått annat, men tankarna drogs hela tiden åt det hållet där Bill fanns. Det var nånting som connecta oss två. jag bara vet det!

31 December 2007 | Länk | FanFiction! | 0 kommentar

nya foton

hittabutik.se - 12.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel

Skaffa en gratis hemsida