Jag såg en debatt på Tv för några dagar sedan, den handlade om palestiniernas situation i Gasa. Jag tycker ofta att den bild som målas upp i massmedia är väldigt skev. Man utmärker alltid Judarna som den stora boven. Men frågan är om det är så enkelt egentligen. Israelerna lider av ett oerhört tryck utifrån. Irans president har mer än en gång proklamerat ut att staten Israel måste utplånas. Mig vetligt så är Israel den enda nationen idag som riskerar att utplånas av ett grannland. Tänk er om ryssland valt att utplåna Sverige med kärnvapen. Hur hade vi agerat då. Israel har mer än en gång dragit sig tillbaka från gasa för att ge palestinierna självstyre, men då tackar man israeliska staten genom att skjuta in raketer i Israel och döda och lämmlästa människor. Då säger det väl sig självt att staten Israel måste få försvara sig. Det hade ju vi gjort i ett liknande läge. Detta är för många en väldigt känslig fråga och jag är medveten om att jag trampar många på tårna. Men ett mynt har två sidor. Visst finns det övertramp från båda sidor, det kan man aldrig komma ifrån. Det är ju som sagt aldrig ens fel att två träter. Men vi som är kristna behöver allt mer stå på Israels sida när det gäller rätten till landet. Gud lovade en gång landet till Abraham och hans ättlingar efter Isak. Det har under årtusendenas gång varit strid om detta land. Mose förde ut det judiska folket från egypten och till landet Israel som han lovat judarna. För mig är det ingen tvekan om vem som äger rätten till detta land. Men jag tror att om man kunde enas så kunde judar och palestinier bo tillsammans istället för att strida om ett land som inte är större än småland.

/ Några tankar från Jörgen Milton