Tankar, funderingar & rent allmänt :)
Startsidan Blogg Logga in
Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<
Juli (2026)
>>


Den 11/11-22, fredag, klockan 10:03

Igår var jag till L, och behövde låna en dator för att skriva ut en sak. Medan jag ändå satt där, passade jag på att kolla mailen, och då såg jag att jag hade fått ett mail från Å som hon skickat i måndags. Ja, nu fick jag ju inte någon panik över det (! Att det gått fyra dagar innan jag ens såg mailet), och det var ju hennes tur at skriva (= jag skrev i mitten av september), så, nä, det var ju inte oväntat (!), men… Samtidigt är det ju lite ’jobbigt’ att det – SÅ snart, dessutom! – åter igen ligger på mig att höra av mig till henne..! :/ Vi får väl se när jag kommer mig för att skriva… Nu tog det ju så där två månader (vilket ändå var ovanligt snabbt… Inte mig emot att det går längre tid mellan gångerna – ! – men…) innan hon svarade, så, ja, MINST två månader har jag ju på mig innan jag börjar känna att jag MÅSTE… Eller i alla fall borde börja tänka (mer) på att det nog är dags att ta tag i skrivandet, så det blir gjort… Troligen kommer det nog att ta någon månad till innan jag kommer mig för… Hmm… Men, hur som, så lär det bli en bit in på nästa år… ;) I en mer normal värld, hade vi väl hörts av innan; önskat varandra ”god jul och gott nytt år” (och, kanske, i en ännu mer normalare värld, firat jul och / eller nyår tillsammans!? Men, DET är sååååååååååå långt bort som det bara går att komma, så… Och, egentligen: Skulle det gått så långt att vi firat jul och / eller nyår tillsammans, så skulle nog kontakten mellan oss vara bättre också än att vi hörs av mer för att vi måste / ”måste”; inte för att den egentligen ger något, för, vi har ju egentligen inte någonting att säga varandra – vilket vi ju ALDRIG haft, och, SÅ perfekt värld att vi skulle haft en relation redan när jag växte upp [= hon är äldre än mig], finns verkligen, verkligen, verkligen bara inte!!!). Suck! Jag vill verkligen inte börja det nya året (ja, nästa år), med att skriva till henne (!!), utan, egentligen vill jag ju ”klara av det” i år och sedan lämna det, det här året, men, samtidigt skulle det ju innebära att jag har så där en och en halv månad på mig… Visst, jag skulle hinna (!), så, det är inte det (!), men – SÅ snart VILL jag liksom inte höra av mig till henne..! :/
___________________________________________________
Igår sprang jag också – MYCKET oväntat med tanke på vilken tid på dygnet det var – ihop med G:s U. Hade han inte hejat, hade jag inte ens tänkt på att det var han (som sagt: DEN tiden på dygnet!?), men, nu hälsade han, så… Och, jag vet inte vad det är, men istället för att ställa ”standardfrågor” som ”Hur är det?” (okey, jag fattar ju att det bara är sådant man frågar och förväntar sig ett ”bra” på eftersom man oftast egentligen inte förväntar sig något annat), så frågade han om ”Bor du kvar?”. Jag har mött fler som tycks ha det som standardfråga, och… Okey, nu vet jag inte vad det spelar för roll vart jag bor eftersom vi absolut inte har den typen av relation att vi träffas hemma hos varandra (hade vi haft det, hade jag väl berättat om jag flyttat [!?]), och, då spelar det väl knappast någon roll, men… Sedan är jag ju inte den som byter adress kanske en gång per år eller – vilket han isåfall känt till och därför kunnat kasta ur sig en sådan kommentar (”Bor du kvar, eller har du flyttat igen?”). Nå, jag skulle inte (eller… Tja… Skulle jag åka tillbaka till min uppväxtort och springa ihop med någon gammal klasskompis som jag inte haft kontakt med på xx antal år), skulle jag väl kunna fråga om hon eller han bor kvar, men annars..!? Okey, nu är det ju mest (vilket verkligen inte är mycket) G som jag har kontakt med, men…
___________________________________________________
Den åttonde oktober var den senaste gången jag hade HELT ledigt från jobbet… En dag… Jag är absolut glad och tacksam att jag har ett jobb (!!), men, helt ärligt: SOM jag längtar efter i alla fall två – tre dagar ledigt! En dag? Då blir jag nog bara sittande i soffan framför TV:n och lider av tristressen, men, två (gärna tre) dagar i rad? Då hinner / kan jag ju åka härifrån; vara borta en – två nätter. Och göra något ROLIGT på platsen jag är på för att energiladda.

Egentligen är det ju inte xx antal dagar på jobbet som är stressande, utan att komma efter med SÅ mycket hemma som man ju inte orkar ta itu med...! :/ Men som man ju påminns om så fort man kommer hem efter en dag… Det är sådana här gånger det skulle vara rätt skönt att ha någon att be om hjälp / alternativt tog eget initiativ om att ta med saker till, till exempel återvinningen också var det klart när jag kom hem, men… Alla har ju (också) fullt upp med / på sina jobb, så… Jösses! På riktigt: Hur gör de som (dessutom) har barn!? Det problemet / ”problemet” har ju inte jag (!), men… Hur får DE ihop det med arbetsveckor som övergår till arbetsmånader..? Jobba MÅSTE man ju, liksom...! Och sedan sådant som har med hemmet att göra… Barnet / barnen att göra… Jösses, jag blir ju trött bara jag tänker på det..! :p Men… Samtidigt gissar jag att de inte direkt har något val…
­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­­___________________________________________________
Nästnästa vecka fyller H år, men, för första gången sedan hon föddes (= 2009) kommer jag INTE att skicka något grattiskort. Inte för att vi blivit osams (! Det har vi inte!), men, vi har verkligen inte någon relation eller, och… tja… Det har vi väl egentligen aldrig haft (= det är / var ju hennes mamma jag kände / umgicks med! H ’hängde ju bara på’!). Nu har ju H blivit så pass stor att hon inte tvingas följa med (sin mamma) längre, och därför har jag inte eller träffat henne på i alla fall två år. Jag har ju knappt någon kontakt med hennes mamma längre eller, så… Näää…
11 November 2022  | Länk | Tankar, funderingar & rent allmänt :)


hittabutik.se - 13.000 webbutiker! | ehandelstips.se - allt om ehandel
(c) 2011, nogg.se & Maria ****                                             Skaffa en gratis hemsida